Avhandlingen baseras på en klinisk studie av 64-åriga kvinnor. Resultaten visar att personer med åldersdiabetes har högre nivåer av vissa receptorer på de vita blodkropparna monocyterna. Några av de förhöjda receptorerna bidrar till aktivering och rekrytering av monocyter till kärlväggen, andra bidrar till upplagring av kolesterol. Båda dessa funktioner anses ha betydelse för utvecklingen av åderförkalkning.
Avhandlingen visar också att fettsyror förekommer i höga nivåer i blodet hos personer med ålderdiabetes. Fettsyrorna leder till högre nivåer av de receptorer som kan medverka till cellernas upplagring av kolesterol.
I likhet med resultaten i tidigare studier visar avhandlingen att diabetessjuka kvinnor har förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer i blodbanan jämfört med kvinnor utan diabetes. I studien ingick även kvinnor med så kallad nedsatt glukostolerans, vilket är ett förstadium till diabetes. Hos dessa kvinnor såg forskarna likartade förändringar som hos diabetikerna. Studien visar också att övervikt och fetma, som är vanligt vid diabetes, är starkt förknippade med förhöjda nivåer av både inflammationsmarkörer och receptorer.
De funna förändringarna kan vara en bidragande orsak till att personer med åldersdiabetes löper tre till fyra gånger så hög risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än personer som inte har diabetes.
För mer information kontakta:
Examinerad läkare Linda Svensson, mobiltelefon: 070-841 13 87, minicall: 0740-35 97 58, e-post: linda.svensson@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Olov Wiklund, telefon: 031-342 29 54, e-post: wiklund@wlab.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Studies on Receptors for Modified LDL in Human Monocytes and Macrophages – a Link between Diabetes and Atherosclerosis?
Avhandlingen försvaras fredagen den 21 november klockan 13.00 i sal F3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Jag är förstås väldigt hedrad och stolt över att få jobba med Handelshögskolan i Göteborg, säger Marianne Nivert. Jag ser fram emot att få samarbeta med studenterna och bidra med mina erfarenheter från arbetet som koncernchef i Telia och styrelseledamot i en mängd andra bolag. Framför allt tror jag att min tid i ett företag som Telia, som förändrat hela sin kommersiella roll från en monopolsituation till att leva i full konkurrens, kan vara av stort intresse.
– Vi är mycket glada att Marianne Nivert vill dela med sig av sin stora erfarenhet, säger Rolf Wolff, Handelshögskolans rektor. Hennes erfarenheter från många olika verksamheter, hennes engagemang i förtroendefrågor och hennes djupa kunskaper om den dynamiska telecombranschen kommer att vara mycket värdefulla för Handelshögskolan, våra studenter och forskare.
Marianne Nivert är tidigare VD och koncernchef på Telia och hon har lång industriell erfarenhet från telecombranschen. Hon började på nuvarande Telia 1963, först på personalavdelningen och sedan på allt högre befattningar inom företaget. Under åren 2000 till 2002 var hon koncernchef.
Marianne Nivert är aktiv i en rad styrelser och hon är bl. a. styrelseordförande i Posten, ledamot i SSAB, Beijer-Alma, Wallenstams Fastighets AB, Fjärde AP-fonden, Systembolaget, Huddinge universitetssjukhus, Chalmers tekniska högskola, Svensk Exportkredit AB och SNS. Hon är också ledamot i förtroendekommissionen.
År 2001 placerades Marianne Nivert på 12:e plats på Wall Street Journals lista över Europas 30 mest inflytelserika affärskvinnor.
Stiftelsen Göteborgs Handelshögskolefond har enligt gåvobrev daterat 11 mars 1999 donerat medel för finansiering av Assar Gabrielssons gästprofessur i tillämpad företagsledning. I enlighet med gåvobrevet skall till anställningen utses:
”person med betydande erfarenhet och som är erkänt skicklig som företagsledare. Vederbörande skall bedömas vara oantastlig avseende sin affärsmoral och sin moral som företagsledare. Akademiska meriter som exempelvis licentiat- doktorsexamen eller professorsbehörighet är inget krav – dock meriterande. Personens förmåga att i den akademiska miljön – i undervisning och seminariearbeten, i handlednings- och forskningsuppgifter – belysa företagandets villkor och krav är av stor betydelse. Gästprofessors möjligheter att befrämja och utvidga Handelshögskolans kontaktnät och externa relationer skall tillmätas stor vikt. Till gästprofessor skall rekryteras företagsledare med lång erfarenhet.”
Tidigare innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur har varit Björn Wolrath, 2000, Claes Dahlbäck, 2001 och Marcus Storch, 2002.
För ytterligare information, kontakta:
Annica Bragd, Ek.Dr., kontaktperson för Assar Gabrielssonprofessuren, 031-7735607
Rolf Wolff, rektor vid Handelshögskolan i Göteborg, tel: 031-7735521
____________________________________________________________________________
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Kontaktinformation
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Staffan Kaltin har i sin avhandling studerat de arktiska shelfhavens, de hav som är grundare än 200 meter, förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären samt vilka processer som påverkar detta. På grund av avkylning och biologisk primärproduktion så är ytvattnet i de de arktiska haven till stor del undermättat på koldioxid. Detta innebär att de tar upp koldioxid från atmosfären då vattnet blandas om främst beroende på vinden. I Barents hav och över Bering-Tjuktjershelfen strömmar vatten från sydligare breddgrader in till den Arktiska Oceanen. När vattnet här kyls ned tillräckligt bildas is varvid saltet till stor del frigörs till ytvattnet. Avkylningen och salthaltsökningen ökar ytvattnets densitet vilket medför att det sjunker till djupare delar i havet.
Studierna i avhandlingen visar att upptaget av koldioxid i Barents hav och Bering-Tjuktjerhavet är högt per ytenhet men deras bidrag till den totala mängden som årligen upptas i världshaven är relativt liten, men dock betydelsefull. Känt sen tidigare är att djupvattenbildningen som sker här medför att den koldioxid som tagits upp i ytvattnet kan lagras i djuphavet under längre perioder (upp till ~1000 år) innan det återförs till atmosfären. Undersökningarna i avhandlingen visar att detta är särskilt viktigt i Barents hav, då koldioxid som tagits upp på sydligare latituder och ackumulerats i det nordgående strömmarna här transporteras till djuphavet. I enighet med andra nyligen publicerade undersökningar visar studierna på hur betydelsefulla shelfområdena är för upptaget av koldioxid i havet.
Resultaten visar också hur viktig den biologiska primärproduktionen är för upptaget av koldioxid från luft till hav. Detta särskilt i Bering-Tjuktjerområdet, vilket utan primärproduktionen skulle vara en källa av koldioxid till atmosfären skriver Staffan Kaltin i sin avhandling. Generellt sett har dock temperaturen den mest avgörande betydelsen för koldioxid utbytet i Arktis, framförallt eftersom isen hindrar gasutbytet mellan hav och atmosfär. I avhandlingen undersöks potentiella förändringar i detta utbyte i ett möjligt framtida klimatscenario där den arktiska isen på grund av temperaturökningar skulle försvinna helt. Studierna visar att detta skulle kunna innebära stora förändringar för hav-luft utbytet av koldioxid. Ett ökat upptag i havet anses rimligt på kort sikt men det är svårt att bedöma exakt hur stor ökningen skulle kunna bli.
Slutligen har en ny metod för analys av totalt löst oorganiskt kol i havsvatten har tagits fram. Metoden är betydligt snabbare än den nuvarande mest använda metoden men med bibehållen precision, vilket ger förbättrade möjligheter för framtida studier av kolcykeln i havet.
Staffan Kaltin, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot marin kemi med avhandlingen ”Uptake of atmospheric carbon dioxide in Arctic shelf seas and a new analytical method for marine carbon system studies” fredagen den 28 november 2003 kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal KB, Kemigården 3, Campus Gibraltar, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/staffan_kaltin.shtml
Staffan Kaltin
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 2288, 24 36 77
E-post: skaltin@chem.gu.se
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Under tre år har över 100 forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i Finland och Sverige studerat likheter och skillnader mellan finskt och svenskt inom 17 olika projekt. Några exempel:
– Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation i nyligen fusionerade finsk-svenska företag
– Göteborg den största byn i Salla kommun
– Gemenskap och asymmetri – Självbilder och bilder av den andra
Forskningsprogrammet är en unik gemensam satsning från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Finlands Akademi, Svenska Kulturfonden, Svenska Litteratursällskapet i Finland och Stiftelsen för Åbo Akademi.
Den 29 november inbjuds allmänheten att lyssna till slutredovisningar av 17 olika projekt som involverat över 100 forskare. Ingen föranmälan behövs.
Plats: Universitetshuset, sal IX och X, Uppsala
Programmet finns att hämta som PDF-fil på länk: http://www.vr.se/humsam/index.asp?id=24&dok_id=5684
För ytterligare information, kontakta:
Koordinator, professor Nils Erik Villstrand, Åbo Akademi, Historiska institutionen
Tel (02) 215 4595
nils.villstrand@abo.fi
Forskningsprogrammets webbplats: www.abo.fi/instut/fisve-svefi
__________________________________
Jesper Wadensjö
Informatör
VETENSKAPSRÅDET
Ämnesrådet för humaniora
och samhällsvetenskap
08-546 44 289
www.vr.se
Konklusionen, som till viss del skiljer sig från tidigare forskning, är ett resultat av studier gjorda på flera arter ryggradslösa djur i rinnande vatten. Genom att ändra artantalet och samtidigt mäta förändringar i, för vattendrag, viktiga processer kunde effekter av artförlust undersökas.
I de flesta fallen var resultaten kraftigt negativa. Det vill säga, om en art, eller flera arter, försvann förminskades processhastigheten. Följderna av en sådan förminskad effektivitet kan leda till att ekosystem får en försämrad funktion. Fungerande ekosystem är viktiga för att upprätthålla biologisk mångfald och därigenom bidra med ”tjänster” som rent vatten, ren luft, rekreation (turism) och näring (föda).
Tidigare har man trott att många arter uppfyller samma ekologiska funktion. Det vill säga, att till exempel en art som äter löv inte skiljer sig betydligt från andra lövätande arter. Därför skulle inte en arts utdöende påverka ekosystemet nämnvärt. Resultat från studier i denna avhandling visar dock att arter som kan verka vara i stort sett ekologiskt identiska skiljer sig så pass mycket att om någon art försvinner påverkar det ekosystemet. Detta beror på att konkurrensen om föda och utrymme oftast är högre inom en art än mellan arter. En individ i ett artrikt ekosystem stöter relativt sällan på en individ av samma art och upplever därför låg konkurrens. Detta leder till att den mer ostört kan söka föda, äta och växa. Om en art försvinner ökar konkurrensen eftersom sannolikheten att en individ träffar på en annan av samma art ökar. Vissa arter uppvisar också positiva interaktioner på så sätt att en art kan underlätta för en annan art genom att, till exempel, göra föda mer tillgänglig. Om en art i ett sådant positivt förhållande försvinner kan det resultera i stora, negativa effekter på såväl processer inom som funktion av ekosystem.
Idag dör arter ut i snabbare takt än någonsin tidigare. De mest dramatiska uppskattningarna tyder på att så många som 150 arter per dag kan dö ut- de flesta som följd av människans utnyttjande av naturen. Hur detta påverkar kvarvarande arter och i det långa loppet människan är inte känt. De senaste tio åren har en intensiv ekologisk forskning bedrivits för att hitta generella effekter av artförlusterna i ekosystemens funktion. Trots att framsteg har gjorts har resultaten varit varierande och man har därför ännu inte funnit några entydiga svar.
Resultaten i denna avhandling visar dock att i många fall, och under vissa förutsättningar, kan förlust av arter ha negativa konsekvenser för hur ett ekosystem fungerar.
Fredagen den 5 december försvarar Micael Jonsson, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Investigations of species richness effects on ecosystem functioning using stream-living macroinvertebrates as model organisms.
Svensk titel: Undersökningar av artrikedomseffekter på ekosystemfunktion med strömlevande makroevertebrater som modellorganismer.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KBC.
Opponent är Professor Jan Bengtsson, institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
Micael Jonsson nås på:
Institutionen för ekologi och geovetenskap
Tel: 070-643 22 67
E-post:micael.jonsson@eg.umu.se
Undersökningar inom ramen för Betulastudien, där man har uppmätt minnesförändringar hos ett stort antal umeåbor över en femårsperiod, tyder på att det episodiska minnet försämras först efter 60 års ålder. Detta står i motsats till tidigare forskning som ofta indikerar en nedsättning redan i tidig ålder (20-30 år).
Efter sextio år är minnesnedsättningen dock lika kraftig som man tidigare trott och den fortgår livet ut. Minne för generella fakta (semantiskt minne) förbättras å andra sidan något upp till ungefär 55 års ålder enligt resultaten av samma studie. Det semantiska minnet försämras i mindre uttalad omfattning än det episodiska minnet i hög ålder.
En orsak till att longitudinella analyser, som bygger på att man följer samma individer över tid, visar andra resultat än traditionella tvärsnittsanalyser, där man jämför grupper i olika ålder vid ett och samma mättillfälle, är att de tar hänsyn till generationsrelaterade effekter.
Studien visar att skolutbildningens längd är en faktor som gör att senare generationer presterar högre än tidigare generationer. Detta skapar ett falskt intryck av att yngre och medelålders individer skiljer sig åt i minne på grund av skillnader i ålder.
Resultaten visar vidare att test som kräver mindre resurser vid framplockning av minnen är mindre ålderskänsliga än de som kräver att man reproducerar information. Detta gäller både episodiskt och semantiskt minne.
Avhandling visar slutligen på att stöd för att koda in minnet i form av motorisk aktivitet förbättrar minnet hos både yngre och äldre. De äldre med minnesstöd uppnår liknande minnesbehållning som de yngsta i studierna när de senare kodar in samma information utan inkodningsstöd.
Fredagen den 21 november försvarar Michael Rönnlund, institutionen för psykologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Aspects of declarative memory functioning in adulthood: Cross-sectional and longitudinal studies. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsalen, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Elizabeth Maylor, Warwick University, Storbritannien.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=146
Kontaktinformation
Michel Rönnlund nås på:
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090-786 76 13
E-post: michael.ronnlund@psy.umu.se
Christos Pappas undersöker i sin avhandling vilka metaforer som generellt används av ledarna för de partier som representerar vår tids dominerande politiska krafter och ideologier, den socialdemokratiska och den konservativ-liberala, i två länder, Grekland och Sverige, vid millennieskiftet. Han undersöker också om det bland dessa metaforer finns sådana som skiljer partierna åt ideologiskt, dvs. om det finns metaforer som är typiska eller konstituerande för var och en av dessa två ideologiska och politiska riktningar.
Avhandlingens resultat är att byggnads-, organism- och vågmetaforerna, som enligt tidigare forskning var typiska för olika politiska teorier, idag är gemensamma för de undersökta politiska partiernas retorik.
Samhällsingenjörs- och kamrermetaforerna är ett differentierande kännetecken mellan de socialdemokratiska och de konservativ-liberala partiledarnas retorik. De konservativ-liberala partiledarna förkastar kategoriskt socialdemokraternas samhällsingenjörs- eller kamreruppfattning, dvs. deras sätt att bedriva politik genom att basera besluten på statsfinansiell balans och vetenskapliga (främst statistiska) analyser och modeller av samhället och dess sammansättning. I stället för statistiken och sifferkonstruktionerna vill de konservativ-liberala partiledarna sätta individen i centrum för politikens fokus.
När det gäller den svenska socialdemokratin har den tidigare dominerande folkhemsmetaforen ersatts med metaforen om det gröna folkhemmet, samtidigt som en ny metafor, humlemetaforen (metaforen om den svenska ekonomin som på grund av sin stora offentliga sektor inte borde kunna flyga, men likt humlan ändå gör det), används allt oftare av partiordföranden Göran Persson.
Doktorsavhandlingens titel: Metaforer i det politiska språket: En studie av de socialdemokratiska och de konservativ-liberala partiledarnas retorik i Sverige och Grekland vid millennieskiftet.
Disputationen äger rum lördag den 6 december kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är Bo-Lennart Eklund, professor i nygrekiska vid Göteborgs universitet.
Christos Pappas kan nås på telefon 08-16 34 62 (Institutionen för klassiska språk, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post christos.pappas@klassiska.su.se
De mest typiska symtomen är nedsatt motorisk och sensorisk funktion nedanför bråcket, i benen, men även nedsatt funktion ovanför bråcket är vanligt. Barnen har vanligtvis problem med dagliga aktiviteter, men bakgrunden till deras svårigheter är inte alltid helt uppenbar. Syftet med Simone Norrlins studier var att identifiera nedsatta funktioner ovanför bråcknivån, vilka skulle kunna påverka förflyttningsförmågan, att analysera hållningskontrollen i sittande ställning, samt att analysera rörelsemönstret och kontrollen av målriktade handrörelser.
Resultaten visar att ju högre upp på ryggen som bråcket sitter, desto större behov har barnen av assistans när de vill förflytta sig. Det finns också ett samband mellan nedsatt handfunktion och nedsatt kognitiv funktion. Barn med tidiga hjärnstamssymtom eller skolios har ett större assistansbehov.
Barn med ryggmärgsbråck har långsammare kontroll av kroppshållningen än barn utan funktionshinder, vilket kan innebära en oförmåga att göra snabba justeringar av kroppshållningen. Gruppen med ryggmärgsbråck har även sämre precision, krokigare rörelsesträcka och kortare uppbromsning av målriktade handrörelser jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom har de svårt att snabbt anpassa handrörelser till en ny situation.
Nedsatta funktioner ovanför bråcknivån är vanliga hos barn med ryggmärgsbråck och påverkar deras förflyttningsförmåga och hållningskontrollen när de sitter ned. Nedsatt precision och koordination samt svårigheter med motorisk anpassning skulle delvis kunna förklara deras problem vid målriktade handrörelser.
Simone Norrlins resultat bidrar med viktig kunskap inom rehabiliteringen för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. De behöver regelbunden och noggrann uppföljning av sina motoriska svårigheter, tidig stimulans till självständig förflyttning och träningsstrategier som är anpassade efter deras individuella och specifika svårigheter.
Författare: Simone Norrlin
Avhandlingens titel: Mobility, Sitting Posture and Reaching Movements in Children with Myelomeningocele
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 9.15 i Grönwallsalen, ingång 70, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Opponent är professor Lennart von Wendt, Department of Child Neurology, University of Helsinki, Helsingfors, Finland
Kontaktinformation
Vidare information: Simone Norrlin kan nås på telefon 070/661 2062 eller via e-post simone.norrlin@beta.telenordia.se
Det framgår av en studie från 1999-2000 som redovisas i Maria Söderlins doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Syftet var att undersöka incidensen (andelen nya sjukdomsfall) under ett år, infektioner som bidragande orsak till ledinflammationer, vårdkostnader, och två biologiska markörer.
Studien som genomfördes i Landstinget Kronoberg visar att samhällets kostnader för en patient med reumatoid artrit (ledgångsreumatism) redan under det första halvåret från sjukdomsdebuten var 37 000 kronor. För landstingets samtliga 151 patienter med tidig artrit var kostnaden 4,3 miljoner kronor under de första 5-8 månaderna.
Av 100 000 vuxna invånare insjuknade 115 personer på ett år i någon form av ledinflammation. Av en grupp på 71 patienter som haft symtom i högst tre månader hade hälften tecken på en föregående infektion, framförallt i magen och tarmen. Hos patienter med föregående infektion gick ledinflammationen tillbaka betydligt oftare än hos andra.
I en patientgrupp (så kallad kohort) på Växjö Centrallasarett, där Maria Söderlin är överläkare, testades också två biologiska markörer på 69 patienter med tidig ledinflammation. Det visade sig att antikroppar av typen anti-CCP kan diagnosticera ledgångsreumatism med hög specificitet. Broskmolekylen COMP hittades i förhöjda halter i alla diagnosgrupper, men även hos friska blodgivare.
Avhandlingen heter ”A population-based study on early arthritis in southern Sweden. Incidence, preceding infections, diagnostic markers and economic burden”.
Kontaktinformation
Maria Söderlin nås på tel 0470-588000 eller
via epost maria.soderlin@bredband.net.
De proteiner som fungerar som molekylära vägvisare kan antingen attrahera nervtrådar, eller repellera dem. Christina Lillesaar, doktorand i cellbiologi vid Linköpings universitet, har detaljstuderat detta förlopp genom att odla celler från tandpulpan hos råttor tillsammans med nervceller. Tandpulpan är ett av kroppens mest smärtkänsliga organ, beroende på att den kan attrahera nervtrådar som förmedlar smärta.
Resultaten som presenteras i hennes doktorsavhandling tyder på ett känsligt samspel mellan de olika proteinerna.
Tidigt i fosterutvecklingen, när tandanlaget är omoget, blockeras tillväxten av nervtrådar genom att pulpacellerna utsöndrar mycket repellerande faktorer. Längre fram i samband med att tanden bryter fram får de attraherande faktorerna övertaget, blockaden släpper och nervtrådarna kan börja växa in i pulpan.
Studier av cellodlingarna visar för första gången hur samspelet mellan pulpans celler och nervcellerna fungerar när de rör sig fritt, i det här fallet i en gel av det kroppsegna ämnet kollagen. Resultaten visar att de kända tillväxtfaktorerna NGF och GDNF orsakar en riklig tillväxt av nervtrådar. Men tillväxten fortsatte i viss utsträckning även när dessa proteiner slogs ut med antikroppar, vilket betyder att det också finns andra, hittills okända faktorer med i spelet.
– Genom att öka kunskaperna om tillväxtfaktorerna kan man på sikt ta fram metoder att förbättra läkningen av nervskador, säger Christina Lillesaar.
Avhandlingen heter ”Molecular factors influencing nerve growth. Studies on the developing rodent trigeminal ganglion and tooth”.
Kontaktinformation
Christina Lillesaar, avdelningen för cellbiologi, nås på
tel 013-224144 eller via epost chrli@ibk.liu.se.
I doktorsavhandlingen Effects of landscape patterns on small mammal abundance har Frauke Ecke studerat sambandet mellan individantalet bland smådäggdjur och olika habitatfaktorer som påverkas av skogsbruket. Undersökningsområdena varierade i storlek från 10×10 meter till 80×80 kilometer.
Mängden fin och grov död ved, skogens ålder, markvegetation och skogsmarkens strukturella komplexitet är viktiga faktorer som påverkar antalet smådäggdjur på en liten skala. Antalet smådäggdjur påverkas dessutom av den procentuella andelen av olika vegetationstyper på liten och stor skala, det vill säga mellan 10×10 meter och 80×80 kilometer.
Fragmenteringen av gamla tallskogar på landskapsnivå påverkar negativt antalet gråsidingar, den sork-art som visade den tydligaste beståndsnedgången.
Frauke Eckes forskningsresultat tyder i hög grad på att ett intensifierat skogsbruk har bidragit till minskningen av sorkstammarna i norra Skandinavien. Det krävs dock flera storskaliga undersökningar för att mer detaljerat studera smådäggdjurens respons på landskapsförändringar.
Frauke Ecke, född 1968 i Tyskland, disputerar fredagen den 21 november. Hon har en trädgårdsmästarexamen med inriktning mot landskapsplanering och tog sin filosofie magisterexamen i biologi vid Uppsala universitet 1996.
Upplysningar: Frauke Ecke, tel. 0920-49 21 15, frauke.ecke@sb.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
De lunda-anknutna forskarna studerar områdena Huntingtons sjukdom, celldöd vid stroke och skallskador, ryggmärgens reflexer samt känselträning efter nervskador. Tre av dem arbetar vid Biomedicinskt Centrum i Lund, medan Birgitta Rosén finns på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Åsa Petersén från avdelningen för neurobiologi forskar om cellförändringar i samband med Huntingtons sjukdom. Denna ärftliga och än så länge obotliga sjukdom bryter ut i tidig medelålder och leder till döden inom något årtionde. Huntingtons är en neurologisk sjukdom, men nya fynd talar för att även ämnesomsättnings- och hormonsystemen spelar in. Cellförändringar inom dessa system utgör Åsa Peterséns forskningsområde.
Gustav Mattiasson studerar celldödsmekanismer efter akuta hjärnskador som stroke och skalltrauma. Det har under de senaste åren visats att cellens mitokondrier (”energifabriker”) under vissa betingelser kan starta ett självmordsprogram i skadade celler, bland annat genom att frisätta dödsinducerande proteiner. Gustav Mattiassons forskning är inriktad på dessa proteiner, med det långsiktiga målet att hitta nya behandlingsmetoder vid akuta hjärnskador.
Per Petersson forskar om ryggmärgens nätverk av smärtreflexer. Han har visat att dessa inte är medfödda utan inlärda i livmodern: det är genom fosterrörelserna som nervcellskretsarna lär sig hur de ska reagera på smärta i de berörda delarna av huden. Forskningen kan på sikt ge möjligheter att reparera ryggmärgsskador, där återväxande nervfibrer bildat felaktiga kopplingar. Den skulle också kunna leda till förbättrad smärtlindring.
Birgitta Rosén är knuten till handkirurgiska avdelningen i Malmö och vill utveckla nya sätt att träna känseln efter nervavskärningar i händerna. Detta är idag en svår uppgift, även om kirurgerna med hjälp av mikrokirurgi har nya möjligheter att sy ihop muskler, senor och nerver i fingrarna efter en handskada. Konstgjord känsel, träning med spegel och stimulering via flera sinnen tillhör de metoder man vill pröva i känselträningen.
Kontaktuppgifter:
Åsa Petersén 046-222 05 63 eller 0709-42 06 42, Asa.Petersen@mphy.lu.se
Gustav Mattiason 046-222 06 02, Gustav.Mattiasson@expbr.lu.se
Per Petersson 046-222 46 51 eller 0733-46 34 27, Per.Petersson@mphy.lu.se
Birgitta Rosén 040-33 19 34, Birgitta.Rosen@hand.mas.lu.se
Sverige satsar stora resurser på forskning och utvecklingsarbete (FoU). Det senaste decenniet har det skett en stor ökning av företagens FoU och även sektorsforskningen och högskolans behovsinriktade forskning har ökat, medan resurserna till grundforskning har stagnerat. Detta har gjort att det uppstått en obalans i det svenska FoU-systemet. VRs strategi gäller för åren 2005 till och med 2008 och är ett underlag till regeringen inför den forskningspolitiska propositionen som är planerad till nästa år. Tidigare i höst har också VR tillsammans med landets alla universitet och högskolor, de statliga forskningsråden, VINNOVA och vetenskapsakademierna IVA och KVA lagt fram en gemensam skrivelse till regeringen om svensk forsknings framtid.
Nyfikenhet eller behov?
Grundforskning kallas ibland kallad nyfikenhetsforskning. Behovsstyrd forskning utgår, som namnet antyder, från ett behov, inom ett företag eller en organisation eller i samhället. I verkligheten är gränsdragningen inte så enkel. De olika slagen av forskning går i varandra. Att en forskning är behovsstyrd innebär inte nödvändigtvis att den kan möta de behov som efterfrågats. Och grundforskning kan visa sig möta behov som inte uppfattades när forskningen initierades. En stark grundforskning är också en förutsättning för högskolans hela verksamhet. Men satsningar på utbildning och forskning ger inte snabba resultat. De måste alltid ses som investeringar i framtiden, inte som lösningar på dagens akuta problem.
Strategins innehåll – fördubblade anslag
VR begär fördubblade anslag, det betyder en ökning av budgeten under fyra år med nästan 2, 2 miljarder kronor. Satsningarna ska se ut som nedan:
Större bidrag till fler av de bästa forskarna
Att ge projektmedel i konkurrens är den mest dynamiska metoden att säkra kvalitet och förnyelse. Det är därför angeläget att kunna ge stöd till i princip alla projekt som motsvarar kravet att vara nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftiga. Det är också önskvärt att forskarna får en större andel av sökta medel. I dag kan rådet i genomsnitt ge de forskarna som får bidrag endast drygt hälften av sökta medel. Speciellt behövs åtgärder för framväxten av starka forskningsmiljöer. Ökad satsning sammanlagt: 1 405 milj kr.
Fler karriärvägar
För att säkra förnyelsen av svensk grundforskning och för att överbrygga problem i forskarkarriären. VR ger i dag bidrag till cirka 70 postdoktorer och omkring 260 anställningar som forskarassistent och 125 rådsforskare. Målet är att finansiera ytterligare 70 postdoktorer och 260 anställningar som forskarassistent eller rådsforskare. Ökad satsning: 330 milj kr
Insatser på särskilda områden
Det kan handla om att göra speciella insatser för en redan befintlig, stark forskning eller att förstärka en nyligen påbörjad uppbyggnad av en mycket lovande forskning. Exempelvis grundläggande teknikvetenskap, klimatforskning, klinisk forskning, odontologisk forskning och molekylära livsprocesser. Ökad satsning: 180 milj kr
Stöd till infrastruktur
Här ingår bl a acceleratorer, datornätverk, biobanker, speciallaboratorier och databaser för longitudinella studier i ett internationellt och långsiktigt perspektiv. Svenska forskare måste få möjlighet att utnyttja nya internationella frontlinjeanläggningar. Samverkan med andra finansiärer är särskilt viktig vid infrastruktursatsningar. Ökad satsning: 175 milj kr
Nationell och internationell samverkan
För att kunna delta i internationella utlysningar, på nordisk och europeisk nivå, t ex det europeiska programmet för stöd till yngre forskare (EURYI), när det bedöms strategiskt för svensk forskning. Diskussioner förs också med länder utanför Europa, t ex Japan, Kina och USA, om samarbetsprogram. Ökad satsning: 100 milj kr
Konkurrensutsatt fakultetsstöd
I den tidigare nämnda gemensamma skrivelsen till regeringen föreslås ett konkurrensutsatt stöd till fakulteter och/eller lärosäten på två miljarder kr. Syftet är att erbjuda den bästa miljön med avseende på vetenskaplig kvalitet och excellens. VR är berett att administrera ett sådant stöd (som alltså inte ingår i VRs egna medel).
Uppföljning av forskning och forskningens villkor
VRs ambition är att fortlöpande kunna ge en heltäckande lägesbeskrivning av svensk grundforskning. VR bör därför få ansvaret för forskningsstatistiken, på samma sätt som Högskoleverket ansvarar för högskolestatistiken.
—
Mer information
Vetenskapsrådets underlaget kommer under dagen att läggas ut i sin helhet finns på www.vr.se. På webbplatsen finns också den gemensamma skrivelsen som den 29 oktober lämnades till regeringen.
För kommentarer
Pär Omling, generaldirektör
Par.Omling@vr.se, 08-546 44 185
Madeleine Leijonhufvud, bitr generaldirektör
Madeleine.Leijonhufvud@vr.se, 08-546 44 318
Bengt Westerberg, styrelseordförande
Bengt @bw.pp.se, 0705-220 873
Huvudsekreterare Kåre Bremer presenterar statistik från årets ansökningsomgång. Hur mycket pengar fördelades inom naturvetenskap och teknikvetenskap? Var det fler kvinnliga sökanden än förra året? Vilka har utsetts till excellenta forskare? Kåre Bremer redogör också för ämnesrådets strategier och prioriteringar inför kommande år.
Om röntgenmetoder med tio gånger bättre upplösning än dagens metoder En av årets excellenta forskare, Hans Hertz, professor i fysik vid Kungliga tekniska högskolan, forskar om nya metoder som kan revolutionera röntgenområdet. Speciellt är han intresserad av nya kompakta röntgenkällor och deras tillämpningar. Resultaten kan få betydelse inom ett brett biomedicinskt område, från cellbiologisk mikroskopi till förbättrad klinisk diagnostik, men även för framtida metoder för tillverkning av integrerade kretsar.
Om nya rön om molns inverkan på klimatet
Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, redovisar nya rön om hur små partiklar i luften, aerosoler, påverkar klimatet. Leck studerar det arktiska klimatsystemet för att få ökad kunskap om de processer som styr molnbildning och på sikt kunna förstå hur mänskliga aktiviteter påverkar klimatet.
Tid: 8.30-ca. 9.15. Frukost från 8.15.
Plats: Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm. Rum Linné.
Kontaktpersoner
Kåre Bremer, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap Kare.Bremer@vr.se, 08-546 44 201, 0733-669 169
Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 44 336
Liksom tidigare har utbildningen en tvärvetenskaplig inriktning, även om demografiämnet numera är integrerat i Sociologiska institutionens verksamhet. En tvärvetenskaplig magisterkurs i demografi på 40 poäng ges nu för andra året i rad. Den utgör ett samarbete mellan fem samhällsvetenskapliga institutioner: sociologi, kulturgeografi, ekonomisk historia, nationalekonomi och statistik. Studenter med lämplig samhällsvetenskaplig bakgrund i t.ex. något av dessa fem ämnen är behöriga att söka till den nya forskarutbildningen, som syftar till att ge förmåga till självständig demografisk forskning ur skilda vetenskapliga perspektiv.
Demografiska faktorer ligger bakom många av dagens aktuella samhällsfrågor, både i i-land och i u-land. Befolkningstillväxt och migration har också varit viktiga drivkrafter i mänsklighetens historia under många årtusenden. Idag handlar ”befolkningsproblemen” i i-länderna framför allt om det låga barnafödandet och en allt äldre befolkning medan det för (vissa) u-länder mer handlar om en fortfarande alltför snabb befolkningstillväxt i kombination med begränsade resurser. Överbefolkning, mega-städer, miljöfrågor, upp- och nervända befolkningspyramider är bara några av de heta framtidsfrågor som har demografisk anknytning.
Den demografiska forskning som för närvarande bedrivs vid Sociologiska institutionen har sin tonvikt på modern familjedemografi, dvs. analyser av parbildning, giftermål, separationer, skilsmässor och barnafödande. Forskarutbildningen kommer dock att vara upplagd så att den ger en bred kompetens inom hela det demografiska fältet, inkluderande studier av sambandet mellan befolkningsutveckling och samhällsförändring, liksom betingelser för, och konsekvenser av, olika befolkningsprocesser (fruktsamhet, familjedynamik, dödlighet och migration).
För närmare information: kontakta professor Eva Bernhardt, e-post eva.bernhardt@sociology.su.se
CIT Ekologik AB har på uppdrag av Stiftelsen Svenskt Kretslopp och i samarbete med Electrolux Home Products Operations genomfört en samhällsekonomisk analys av återvinning av elektriska och elektroniska produkter. Syftet med studien har varit att beskriva och jämföra två funktionellt likvärdiga produkters miljömässiga och ekonomiska prestanda för att på så sätt öka kunskapen om kostnader för återvinningen.
Tillverkning av elektriska och elektroniska produkter hör till de snabbast växande branscherna i västvärldens tillverkningsindustri. I takt med ökad konsumtion ökar även avfallet. I januari 2003 introducerade EU det s.k. WEEE direktivet (Waste of Electrical and Electronic Equipment), som innebär att producenterna blir ansvariga för att återvinna de produkter de släpper ut på marknaden. I direktivet ställs det krav på att producenterna år 2006 skall uppfylla de återvinningskrav som ställs inom respektive produktkategori.
Två produkter med samma funktion men med olika utföranden har studerats med syfte att:
· jämföra de samhällsekonomiska kostnader som uppkommer vid återvinning av produkterna,
· studera om det finns några miljömässiga skillnader mellan produkterna vid återvinning.
Studien omfattar en miljöanalys baserad på livscykelanalys (LCA), ekonomisk analys samt en samhällsekonomisk analys. Två kylskåp har studerats, med mjuka freoner (HFC) respektive kolväten (HC) som köldmedium. Kylskåpen antas samlas in från hushållen och återvinns i Sverige.
Studiens resultat visar bland annat att WEEE-direktivets krav på materialåtervinning av kylskåp:
· ej kan uppfyllas om man använder dagens vanliga fragmenteringsanläggningar
· indikerar att glas, plast och polyuretan-skum (PUR) måste återvinnas i större utsträckning än idag. Ett problem är att det är svårt att återvinna PUR idag och att det är brist på användning av tillvaratagen PUR
· kan uppfyllas om dagens anläggningar för kylskåpsfragmentering kompletteras med ny teknik
· minskar miljöbelastningen och miljökostnaderna, men ökar de företagsekonomiska kostnaderna.
CIT Ekologik AB ägs av stiftelsen Chalmers Industriteknik (CIT), och utför konsult- och utbildningsuppdrag samt uppdragsforskning inom miljösystemanalys. CIT Ekologik har utfört miljöuppdrag inom alla industribranscher sedan 1989. Företaget har omfattande erfarenhet av att utföra miljöanalyser på produkter och tjänster, och är internationellt välkänt för sin expertis inom området.
Kontaktinformation
Mer information:
Karin Strömberg, projektledare
Tel. 031-772 43 38
e-post: karin.stromberg@cit.chalmers.se.
http://www.ekologik.cit.chalmers.se
