– Att bullret kommer från dessa källor är fördelaktigt när man diskuterar metoder för att minska bullret, som bullerskärmar eller mjukare vägbeläggningar, säger Pontus Thorsson, som i en doktorsavhandling på Chalmers beskriver just sådana metoder.
Ljudet som utbreder sig från en källa påverkas av sin omgivning genom reflektion och diffraktion, det vill säga spegling och spridning. Det totala ljudfält som bildas av alla källor inom ett område, inklusive påverkan av omgivningen, kallas i avhandlingen ett ljudlandskap. Ljudlandskapet, som både är ett fysikaliskt mätbart landskap och ett subjektivt upplevt landskap, kan skilja sig mycket mellan olika miljöer.
För det mätbara ljudlandskapet, kan man identifiera två extremfall: det direkta ljudlandskapet och det diffusa ljudlandskapet. Verkliga miljöer är oftast en blandning av båda två. I det direkta ljudlandskapet dominerar en eller ett fåtal källor och utbredningsvägen mellan källa och mottagare är enkel, en situation som liknar området kring en väg på landsbygden. För det direkta ljudlandskapet finns beräkningsmetoder som kan bestämma ljudfältet relativt noggrant. I större städers centrum finns det däremot många lika starka källor och utbredningsvägarna är mer komplicerade på grund av. reflektioner och diffraktioner i omgivande husfasader. I en sådan situation dominerar det diffusa ljudlandskapet, och det finns heller inga noggranna metoder för att beräkna bullernivåer.
I avhandlingen visar Pontus Thorsson att det krävs olika typer av åtgärder för att sänka bullernivån i ett direkt och ett diffust ljudlandskap. I ett direkt ljudlandskap är bullerskärmar en fungerande åtgärd. Det är emellertid viktigt att dessa görs så effektiva som möjligt så att skärmarna inte behöver vara högre än nödvändigt. Optimeringar, som presenteras i avhandlingen, visar att en specialiserad yta på skärmen, eller på marken mellan källa och skärm, kan öka dämpningen avsevärt, men också att den specialiserade ytan gör störst nytta om den finns nära källan. Bäst bullerreduktion får man således med en specialiserad vägbeläggning, till exempel.en starkt absorberande beläggning. Allra störst effekt får man om man kan kontrollera ytornas vibrationer så att ljudet från källan släcks ut genom aktiv bullerkontroll, det vill säga man minskar bullret genom att sända ut ”motbuller”.
Två nya beräkningsmetoder har utvecklats som är lämpliga för beräkningar av ett diffust ljudlandskap i stora områden. Den ena metoden bygger på bullermätningar i det aktuella området, medan den andra metoden, som bygger på teorier från kärnfysik, inte kräver några mätningar. Dessa två metoder har har gjort det möjligt att på ett tillförlitligt sätt studera bullernivåer i stadsmiljöer.
– I ett diffust ljudlandskap fungerar bullerskärmar inte bra, på grund av reflektioner i omgivande husfasader. Absorberande vägbeläggningar eller fasader är istället ett alternativ, liksom omfördelning av trafik. En ökad ytabsorption har potential att sänka bullernivåerna i städer rejält, möjligtvis med 10 decibel. Ytterligare forskning är emellertid nödvändig för att säkerställa dessa resultat praktiskt, konstaterar Pontus Thorsson.
– En koncentration av trafiken till ett fåtal gator ökar visserligen bullernivån utmed dessa gator, men ett större område får lågre bullernivåer än om trafiken skulle fördelas mer likformigt över alla gator, fortsätter han.
Avhandlingen ”Prediction and optimisation of traffic noise” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 4 november.
Kontaktinformation
Mer information
Pontus Thorsson, Teknisk akustik, Chalmers, Göteborg,
tel: 031-772 2214, e-post: pontus@ta.chalmers.se
Historiskt sett har de optimeringsmetoder som använts för att analysera investeringsportföljer för livförsäkringar varit statiska. För att utvärdera hur bra en portfölj är skapar man på något sätt ett antal troliga scenarier för framtiden, säg 10 år, och en portfölj bedöms efter hur väl bolagets investeringar utvecklas för dessa scenarier, under förutsättning att bolaget med jämna mellanrum balanserar om sina tillgångar till att följa den givna portföljen. Denna metod är statisk i så mening att när bolaget bestämmer vilken portfölj som skall användas antar man att denna inte kommer att ändras under den studerade tiden. Däremot kommer naturligtvis bolaget i verkligheten troligen att ändra sin portfölj som ett svar på hur dess investeringar utvecklas.
På senare tid har man även börjat studera dynamiska strategier. Precis som tidigare bedöms en strategi efter hur väl bolaget klarar sig om det följer den givna utvecklingen för ett antal troliga scenarier. Däremot kan strategin vara uppbyggd på ett sådant sätt att bolaget förändrar sin investeringsportfölj beroende på sin konsolidering (tillgångar i förhållande till skulder) och andra faktorer. Genom att, redan när dagens beslut fattas, ta hänsyn till att bolaget kan byta strategi i framtiden, får vi en bättre modell av hur bolaget verkligen beter sig. Därmed kan vi fatta bättre beslut.
– Från en matematisk synvinkel är problemet med dynamiska strategier att vi inte längre enbart behöver hitta en enda portfölj, utan vi behöver besluta dels hur vi skall investera i dag, dels hur vi kommer att investera om sex månader under ett antal antaganden, till exempel att börsen går ned 10%, 5% eller 0,5%, eller att börsen går upp 5% och så vidare, säger Fredrik.
– På samma sätt måste vi besluta hur vi kommer att bete oss om 1 år under förutsättning att börsen gick ned 10% under sex månader för att sedan gå upp 5% under de efterföljande sexmånaderna, och så vidare. Vi får ett beslutsträd, och då antalet möjliga vägar genom trädet är många får vi storskaliga optimeringsproblem, fortsätter han.
I avhandlingen beskriver Frederik Altenstedt, i en matematisk modell, ett svenskt livförsäkringsbolag, Dessutom vidareutvecklar han metoder för att lösa de storskaliga optimeringsproblem som uppstår om man vill använda dynamiska strategier för att utvärdera sin portfölj. Vidare behandlar en del av avhandlingen en metod för att genom förenklingar reducera storleken hos problemen, med minimal påverkan på hur väl metoderna fungerar.
Avhandlingen ”Aspects on asset liability management via stochastic programming” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 24 oktober 2003.
Kontaktinformation
Mer information:
Fredrik Altenstedt, Matematik, Chalmers, tel 031-772 5379,
e-post alten@math.chalmers.se
Under ett par års tid har Jan Fredriksson på nära håll följt två socialdemokratiska nämndordförande i Helsingborg i deras politiska vardagsarbete. I avhandlingen Politisk kultur och samhällsengagemang lyfter han fram olika situationer för att konkret illustrera vad det innebär att ”göra politik”.
– Jag försöker åskådliggöra hur komplext det politiska arbetet är, säger Jan Fredriksson. En politiker måste vara lyhörd för vad folk tycker och samtidigt duktig på att förankra sina åsikter. För det krävs en fingertoppskänsla för vad som möjligt och inte möjligt.
Men det räcker inte att få med sig folk ur de egna leden. Ett politiskt förslag måste ha en bred förankring: hos politiska motståndare, tjänstemän, massmedier och i andra nämnder.
– Visst händer det att folk blir överkörda i politiken, säger Jan Fredriksson. Men en politiker som kan sitt hantverk har klart för sig vilka som går att köra över utan att det blir ett fasligt liv. Den som inte kan förankra sina förslag blir inte särskilt långvarig. Arbetet blir alltför tungrott om man ständigt möter motstånd.
Folkligheten är en annan viktig förutsättning för att lyckas som kommunalpolitiker.
– Även om en politiker har mycket makt så gör hon eller han klokt i att inte ståta med den eftersom väljarna vill bli representerade av ”vanliga medborgare”, säger Jan Fredriksson.
Jan Fredriksson har också visat att det finns en speciell politikeridentitet som växer fram i takt med det politiska engagemanget.
– Politiken blir en livsstil och många politiker känner en speciell samhörighet även med sina meningsmotståndare, säger Jan Fredriksson. Det är vi-som-engagerar-oss-i-samhället kontra dem andra som inte gör det.
– En viktig slutsats från de år som jag har följt de kommunala nämndernas arbete är att politiken är ett nödvändigt redskap när det gäller våra gemensamma angelägenheter, säger Jan Fredriksson. Det kanske till och med är så att kommunalpolitiken är en förebild i relationen mellan medborgare och politik. På det lokala planet är det fortfarande möjligt att vara med och ta ansvar för det gemensamt angelägna och samtidigt vara förankrad i sin hemort och i sitt yrke.
Kontaktinformation
Jan Fredriksson disputerar den 21 november klockan 10.15 i Kulturens auditorium med avhandlingen Politisk kultur och samhällsengagemang. Han nås på telefonnummer 046-222 75 60, 042-15 03 76 eller Jan.Fredriksson@etn.lu.se
– Man måste använda sig av olika situationer och material, först då kan matematiska begrepp utvecklas.
Elsa Foisack disputerar den 21 november med sin avhandling ”Döva barns begreppsbildning i matematik” vid lärarutbildningen på Malmö högskola.
Varför har döva barn svårt att lära sig matematik? Det är utgångspunkten för Elsa Foisacks avhandling där hon bland annat pekar på tidigare forskning som fastlår att döva barn presterar sämre än hörande bland annat på grund av språkliga faktorer. Studien genomfördes vid en tvåspråkig specialskola med svenska och teckenspråk där Elsa Foisack följde sju döva elever i skolår 4. Undersökningen utgår från elevernas förståelse av två centrala begrepp inom matematiken, multiplikation med heltal och längd. För att kunna följa elevernas väg mot förståelse av begreppen videofilmades de i olika problemlösningssituationer.
BEHOV AV MATEMATISKT SPRÅK
Döva barns svårigheter att förstå abstrakta begrepp inom matematiken som t.ex. multiplikation kan enligt Elsa Foisack bero på bristen av ett välutvecklat system av termer för matematikämnet på teckenspråk.
– Vi vet idag att samtal och direkt kommunikation är oerhört viktigt för barns lärande, inte minst inom matematiken.
Eftersom dövas lärande sker genom teckenspråk vid direkt kommunikation och på svenska vid läsning och skrivning, räcker det inte med ett rikt matematisk språk inom det svenska språket. Det måste också finnas inom teckenspråket. Idag förväntas döva barn ofta behärska det svenska språket genom att de får lösa skriftliga problem i matematik. En försening av ämneskunskaper som Elsa Foisack tycker är onödig.
– Man kan inte vänta med att lära sig matte tills man lärt sig svenska.
Att få döva har gått vidare till högre studier i matematik tror Elsa Foisack också har bidragit till bristen på matematiskt språk bland döva. Något som hon hoppas håller på att förändras i och med den nya reform som ger döva rätt till tolk vid studier på högskola eller universitet.
SPRÅKLIG SYMBOL ELLER ANTAL
En av studiens frågor handlar om vilken betydelse elevernas sätt att använda teckenspråket har för hur de lyckas med att lösa problem. Att kunna skilja på när fingrarna används som språkliga symboler eller som markörer för antal (tre fingrar kan vara en språklig symbol för talet tre men kan också visa tre barn eller tre av något annat), att konsekvent använda händerna så att de representerar varsitt tal eller varsin faktor vid multiplikation är exempel på uttryckssätt som hade betydelse för elevernas lärande av multiplikation med heltal på teckenspråk.
Elsa Foisack visar också i sin undersökning att barnens förmåga att lösa matematiska problem är beroende av olika faktorer som t.ex. självförtroende, sökande efter mening, sökande efter utmaning, avsikt att fullfölja arbetet mm. I studien visas exempel på tillfällen då eleverna tar egna initiativ genom att variera problemet i fråga och på så sätt prova begreppets innehåll och omfång. Ett exempel är när en av eleverna löst problemet att ge tre äpplen till var och en av 3, 7, 10 och 100 elever. Han tecknade då: Tänk om det var 80 elever!
Huvudspåret i avhandlingen handlar om hur det går till när människor lär. När inträder tillfället då man förstår något?
– Nyfikenheten över hur människor kommer till insikt, när de förstår något. Det är något som har följt mig under hela min livsgärning
NYTT FORSKNINGSOMRÅDE
Att ämnet för avhandlingen rör just dövas lärande beror dels på Elsa Foisacks egen bakgrund som dövlärare, dels på att hon tycker att det är viktigt forskningsområde som dessutom är relativt nytt.
– Det är viktigt att lyfta kunskapen om dövas lärande till en vetenskaplig nivå och få fler att vilja forska kring det.
Enligt Elsa Foisack har skola och utbildning stor betydelse för döva barn. Skolan har en stor betydelse för barnets kontakt med omvärlden eftersom barnets omvärldsintryck är beroende av någon som tecknar. Döva barn är den enda gruppen bland funktionshindrade barn som har rätt till en teckenspråkig miljö.
Att det finns svensk forskning kring dövas lärande på teckenspråk beror på att teckenspråket är etablerat här, men Elsa Foisack menar att det också är viktigt att se på andra länders syn på dövas lärande. Forskning kring dövas matematik bedrivs också i Norge, USA och England. I USA finns dessutom utvecklade riktlinjer för hur man ska undervisa i matematik där man bland annat ger sig ut i sin omvärld för att hitta matematiska problem och där korrekta uppställningar av tal inte anses vara det viktigaste.
Förutom att avhandlingen är ett bidrag till forskningen kring döva barns lärande vill Elsa Foisack också att hennes forskningsresultat kommer de döva barnen till gagn.
– Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till att fler döva barn klarar av de nationella målen i matematik i grundskolan.
Kontaktinformation
Kontakta Elsa Foisack för mer information, e-post: Elsa.Foisack@osk.spm.se, tfn: 046 – 19 62 00.
Avhandlingen kan beställa via Lärarutbildningen, Malmö högskola: bestallning@lut.mah.se
I doktorsavhandlingen Optical shape measurements using temporal phase unwrapping, med vilken Lars Kinell disputerar fredagen den 21 november, presenteras forskning som visar
att det är möjligt att bygga ett realtidssystem för mätning av form med denna metod.
Fördelen är att det då går att mäta formen på föremål som rör sig – vilket exempelvis betyder att man inom exempelvis bilindustrin inte behöver ”stoppa bandet” för att kunna ta bilder på olika föremål.
I sin avhandling visar Lars Kinell också att det är möjligt att använda variationen i form för att sammanfoga data från olika vyer. Det gör man annars vanligen genom att använda markörer som sedan identifieras i de olika vyerna.
Vidare är det möjligt att jämföra den uppmätta geometriska formen med simulering av formningsprocesser etc.
Lämpliga områden för metoden är bilindustrin, olika typer av automation, kvalitetskontroll, så kallad reverse engineering, seende robotar och underhåll.
– Metoden kan till exempel vara en ersättning för eller komplement till koordinatmätmaskiner som är vanliga inom industrin. Vi har speciellt utvecklat metoden så att den ska passa små och medelstora företag, säger Lars Kinell.
Lars Kinell är född och uppvuxen i Västerås där han läste fyraårig teknisk linje med maskinteknisk inriktning på gymnasiet. 1992 började han läsa på Mälardalens högskola och 1995 inledde han sina studier till civilingenjör i Luleå och 1998 påbörjade han sin doktorandutbildning vid Avdelningen för experimentell mekanik. Lars är gift och har två barn, i samband med giftermålet år 2000 bytte han efternamn från Paulsson till Kinell.
Upplysningar: Lars Kinell, tel. 0920-49 22 51, lars.kinell@mt.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Professor Frank Götmark vid Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet, och hans medarbetare har funnit så många som 78 helt nya arter för Sverige. Forskningsprojektet finansieras av Formas.
– Detta är sannolikt ett av de största tilläggen till den svenska faunan under senare årtionden, och visar att man med riktade insatser till låg kostnad snabbt kan förbättra kunskapen om Sveriges djur, säger Frank Götmark, som tillsammans med forskaren BjØrn Økland vid norska Skogforsk har analyserat materialet.
Totalt påträffade forskarna 250 arter av svampmyggor vid provtagningar i 15 skogar spridda över fem län i södra Sverige. En avancerad statistisk bearbetning av materialet visar att den lokala artrikedomen hos svampmyggor gynnas av hög nederbörd, liksom god tillgång på nyckelbiotoper av blandskogstyp. Död ved i kombination med vedsvampar och fuktighet verkar vara gynnsamt både för artrikedomen och larvutvecklingen hos myggorna.
– Denna och norska studier av svampmyggor tyder på att djurgruppen kan fungera som en indikator för viss typ av skog med höga naturvärden, säger Frank Götmark.
Före analysen var cirka 500 arter av svampmyggor kända i Sverige. Nu känner forskarna till 78 fler. Svampmyggorna tillhör gruppen tvåvingar och är helt ofarliga för människor då de inte sticks.
– I projektet kommer vi framgent att undersöka hur svampmyggor och andra djur och växter påverkas vid gallringar i skogen, tillägger Frank Götmark.
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, vik. pressekreterare Formas, tel. 08-775 40 09, 073-642 32 88
e-post: thomas.gustafsson@formas.se
Professor Frank Götmark, forskningsledare: 031-773 36 50, 031- 88 34 36,
070- 2309315
e-post: frank.gotmark@zool.gu.se
Ordinarie styrelseledamöter:
• Ingvar Brandt, professor i ekotoxikologi. Institutionen för evolutionsbiologi, Uppsala Universitet.
• Eivor Bucht, professor i landskapsplanering. Institutionen för landskapsplanering, SLU, Alnarp.
• Kjell Danell, professor i viltekologi. Institutionen för skoglig Zooekologi, SLU, Umeå.
• Marianne Jensen-Waern, professor i komparativ veterinärmedicin. Institutionen för kirurgi och medicin, SLU, Ultuna.
• Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.
• Björn Malbert, professor i byggd miljö och hållbar utveckling. Byggd miljö och hållbar utveckling, Sektionen för Arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
• Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap. Institutionen för livsmedels-kunskap, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Suppleanter:
• Agneta Oskarsson, professor i livsmedelstoxikologi. Institutionen. för farmakologi och toxikologi, SLU, Uppsala. Institutionen för farmakologi och toxikologi, SLU, Uppsala.
• Alf Hornborg, professor i Humanekologi Humanekologiska avdelningen. Etnologiska institutionen, Lunds Universitet.
• Anders Lindroth, professor i naturgeografi. Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys, Lunds Universitet.
• Barbara Ekbom, professor i entomologi. Institutionen för entomologi, SLU,
Ultuna.
• Carl Folke, professor i naturresurshushållning. Institutionen för systemekologi, Stockholms Universitet.
• Maria Nyström, tekn.dr. lektor, Arkitektur och utlandsbyggande. Institutionen för arkitektur, Lunds Tekniska Högskola.
• Lars Förlin, professor i zoofysiologi. Zoologiska institutionen,
Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Mer information kan ges av:
Thomas Gustafsson, vik. pressekreterare Formas, tel. 08-775 40 09, 073-642 32 88
e-post: thomas.gustafsson@formas.se
Inom käkkirurgin finns det ofta behov av att återuppbygga förlorat käkben, t.ex. för att ge fäste för de titanskruvar som bär upp konstgjorda tänder.
Avhandlingen visar att mineralet hydroxylapatit i form av korn eller i blockform kan vara användbart vid en sådan uppbyggnad av käkbenet. Kombinerat med ett benpulver kan mineralet öka benbildningen i både friskt ben och ben med östrogenbrist. För att fästa materialet på plats har limmet Tisseel® använts med gott resultat utan negativ inverkan på läkningen. Det noterades ingen skillnad mellan benbildningen i och omkring solitt (Alveograf®) eller poröst (Interpore 200®) mineral.
Benläkningen runt hydroxylapatitmaterial i blockform (Interpore 200®) studerades tillsammans med ett benpulver, s.k. autolyserat, antigenextraherat och allogent ben (AAA).
Detta benpulver framkallade extra mycket benbildning. Den benstimulerande förmågan hos AAA-pulvret fungerade också i ben med östrogenbrist. Kontakten mellan ben och titanskruvar blev också bättre när benpulvret användes vid insättandet av skruvarna.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi och har titeln Bone healing after implantation of bone substitute materials. Experimental studies in estrogen deficiency. Svensk titel: Benläkning efter implantation av benersättningsmedel. Experimentella studier vid östrogenbrist.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, Byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Ulf Lekholm, Odontologiska fakulteten, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Sven Öberg är uppvuxen i Köpmanholmen, Västernorrlands län, och utbildad i Umeå, Han har varit verksam som tandläkare i Västerbotten och är idag käkkirurg och klinikchef vid käkkirurgiska kliniken, Tandläkarhögskolan, Umeå. Tel 090-785 61 16, 070-285 61 16, e-post sven.oberg@odont.umu.se
274 ryggmärgsskadade undersöktes avseende deras egna medvetna ansträngningar att hantera den stress de upplevde på grund av skadan. Resultaten visar att individernas bemästringsstrategier var tydligt relaterade till deras livskvalitet. Sambandet mellan bemästringsstrategierna och livskvaliteten kvarstår även när man tar hänsyn till skaderelaterade och sociala förhållanden.
Eftersom ryggmärgsskada inte går att bota är det viktigt att vård och rehabilitering bidrar till en så god livskvalitet som möjligt. Avhandlingen visar att individens sätt att klara av den ofta totalt förändrade livssituationen är viktig att uppmärksamma och stödja. Strategier att hantera skadan och dess konsekvenser ger goda förutsättningar för den ryggmärgsskadade att få ett ökat oberoende och ett aktivt liv.
En ryggmärgsskada innebär att ryggmärgen helt eller delvis förstörts någonstans mellan nacken och stussen. Den vanligaste orsaken är trafikolyckor, följt av fall- och sportolyckor. Skadan kan också vara medfödd eller bero på allvarlig sjukdom, men personer med denna typ av skador ingår inte i undersökningen. Ungefär två tredjedelar av dem som skadas behöver använda rullstol resten av livet. Andra vanliga problem är svårigheter att reglera blåsa och tarm samt försämrad sexualfunktion.
För mer information kontakta:
Leg psykolog Magnus Lundgren Elfström, telefon: 031-342 23 27, mobiltelefon: 073-832 07 21, e-post: magnus.lundgren.elfstrom@medicine.gu.se
Handledare:
Professor Marianne Sullivan, telefon: 031-342 63 37, e-post: marianne.sullivan@medicine.gu.se
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för kroppssammansättning och metabolism
Avhandlingens titel: Coping Strategies and Health-related Quality of Life in Persons with Traumatic Spinal Cord Lesion
Avhandlingen försvaras fredagen den 21 november 2003 klockan 9.00 i sal F3 Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Temadagen är en del i skolans arbete med framtidsfrågor. Såväl det globala perspektivet – t.ex. klimatförändringar – som det personliga – de egna framtidsvalen – tas upp. Och däremellan arbetar man med närmiljön och Agenda 21. Några klasser har under hösten arbetat med forskningsfrågor och diskuterat skillnaderna mellan grundforskning och tillämpad forskning medan andra klasser har arbetat med utrotningshotade djur.
Under höstterminen hålls fyra polartemadagar runt om i Sverige. Bakom satsningen står Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet. Polarforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där de naturvetenskapliga ämnena samsas och korsbefruktar varandra, och kan därför passa bra att samla de naturvetenskapliga skolämnena kring. Förhoppningen är att temadagarna ska verka inspirerande för både lärare och elever, och kanske till och med leda till specialiserade projektarbeten i skolan och vidare studier. Fler naturvetare behövs och polarforskning är en spännande och modern forskningsgren där Sverige är relativt framstående. Polartrakterna är känsliga för påverkan av t.ex. växthuseffekten och giftiga ämnen, och många förändringar i klimat och miljö märks där först. Man studerar alltså ofta lokala förändringar i polartrakterna som har global effekt och i slutändan påverkar alla på jordklotet.
Kontaktinformation
Årets Antarktisexpedition, SWEDARP 2003/04 har nyligen landat på Antarktis. Rapporter och bilder från den kan du läsa på www.polar.se/expeditioner/swedarp2003_04/
För ytterligare information om Fridaskolans temadag och svensk polarforskning, kontakta Eva Grönlund: telefon 08-673 96 07 och 070-344 92 51, e-post eva.gronlund@polar.se
Robotarna är på väg in i våra hem. Leksaksrobotar och enklare hushållsrobotar. Det är en tydlig trend och 2005 räknar marknaden med att det ska säljas mer än dubbelt så många hushålls- och leksaksrobotar som industrirobotar i världen.
Ett stort problem för till exempel en hushållsrobot är hur den ska ta sig fram i en okänd miljö. En flyttad stol eller en människa kan lätt röra till det för roboten. Flera tidigare försök har gått ut på att programmera in enorma mängder med kartdata om omgivningen; Var är väggarna? Hur ser varje enskilt hinder ut i detalj? Hur långt är det mellan den och den grejen? Det är inte ett effektivt sätt eftersom mängden data växer exponentiellt med ytan som roboten ska röra sig på. Ju mer data, desto mer måste den tänka och desto långsammare går den. Den blir inte heller särskilt bra på att improvisera när det dyker upp oväntade hinder. Datakraft i sig är alltså ingen garanti för framgång.
Philipp Althaus har därför angripit problemet från ett annat håll och frågat sig: vad behöver roboten veta?
Genom att banta ner kartan till några enstaka positioner och genom att låta roboten känna sig fram på egen hand mellan dessa positioner kan man spara mycket datakraft. Hinder som den möter på vägen ”glömmer” den genast efteråt. Poängen med det är att rensa robotens hjärna från onödigt detaljerad information. Istället har den ett inprogrammerat handlingsmönster för tillfälliga hinder. Roboten känner sig fram med ultraljud och laser.
Avhandlingen presenteras den 21 nov och har handletts av prof. Henrik Christensen.
Bild på Philipp när han går runt och markerar robotens hållpunkter kan laddas ner från
http://www.kth.se/aktuellt/press/index.html Den är fri att användas i artikel som berör detta pressmeddelande. Credit: KTH
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Philipp Althaus, 08-790 6725, 070-734 81 05 philipp@nada.kth.se
Prof. Henrik Christensen, 08-790 6792, hic@nada.kth.se
F d allmänläkaren Stig J. Andersson disputerar den 19 november på en avhandling om allmänläkares inställning till behandlingen av depressionstillstånd. Han utgår från dels en enkätundersökning med drygt 300 svar, dels intervjuer med 17 läkare.
När de deltagande läkarna fick frågan om vad som mest påverkade deras val av behandling av patienter med lättare depressioner, så svarade de flesta att de utgick från sina egna kliniska erfarenheter. Påverkan från kurser, kollegor och läkemedelsföretag ansågs ha mindre betydelse.
– Men den egna erfarenheten kan inte rimligen ligga till grund för en sexdubbling av förskrivningen av en viss sorts medicin. Bygger man på sin erfarenhet så skulle man ju snarare fortsätta att göra som man alltid gjort! påpekar Stig J. Andersson.
Han menar att svaren måste tolkas utifrån den kultur inom läkarkåren som betonar just varje läkares kliniska erfarenhet och självständiga slutsatser. En ökad medvetenhet om betydelsen av yttre inflytanden skulle dock ge läkarna en bättre och mer realistisk uppfattning av den egna rollen. För mer eller mindre medvetet känner man till dessa inflytanden, vilket framgår av intervjusvar som ”läkemedelsindustrin påverkar mitt sätt att arbeta, det är så man får information idag”, ”det är svårt att säga hur pass indoktrinerad man blir” och ”i valet av preparat blir man säkert påverkad”.
Stig J. Andersson är inte negativ till läkemedelsinformation i sig, men oroas av industrins väldiga övertag på det här området. Även andra bedömare, som t ex en ledarskribent i British Medical Journal tidigare i år, varnar för läkarnas beroende av industrins information.
Antidepressiva läkemedel spelar en viktig roll vid svåra depressioner. Men det finns inga klara bevis för att ökat användande av antidepressiva medel är till gagn för milda depressiva tillstånd i den allmänna befolkningen, anser Stig J. Andersson. Han skulle vilja att fortbildningen av allmänläkare ägnade mer intresse åt möjliga alternativ till medicinering i dessa fall.
– Jag skulle också vilja se mer systematiskt lagarbete på vårdcentralerna – ett samarbete mellan läkare, sköterskor och andra yrkesgrupper enligt diabetesmottagningarnas modell. Dessutom tror jag att allmänläkare borde ha mer tilltro till sin egen förmåga att hjälpa människor genom samtal, säger Stig J. Andersson.
Avhandlingen heter General Practitioners Conceptions of Depressive Disorders.
Stig J. Andersson träffas på tel 0533/15793 eller 070-23 63 097, stig.j.andersson@swipnet.se.
Totalt kommer det att hållas ett tjugotal föredrag av forskare på Mitthögskolan om aktuell forskning kring skog, trä, energi och fiber. Bland annat berättar professor Leif Gustavsson och doktorand Roger Sathre om miljöjämförelser mellan trähus och betonghus.
– Om man ser till hela livscykeln att producera hus har trähus en bättre växthusgasbalans, det vill säga mindre utsläpp av växthusgaser, än betonghus för de byggnader vi studerat. Men det är då viktigt att hyggesrester och annat träavfall används för att ersätta fossila bränslen, konstaterar Leif Gustavsson.
En helt färsk medarbetare på Mitthögskolan, som gör sitt första offentliga framträdande på informationsdagen, är Tetsu Uesaka. Han har precis tillträtt sin tjänst som professor i fiberbaserad materialteknik vid FSCN (Fiber Science Communication Network) på Mitthögskolan. Tetsu Uesaka tillhör en av världens ledande pappersfysiker. Att så är fallet bekräftas bland annat av att han erhöll det prestigefyllda Van der Akkerpriset 2003. Han har också genom åren fått en rad japanska utmärkelser. Tetsu Uesaka, 54 år, är född och uppvuxen i Japan. Han utbildade sig vid universitetet i Kyoto. De senaste tjugo åren har Tetsu Uesaka bott i Nordamerika. Där har han bland annat varit forskningschef på skogsindustriforskningsinstitutet Pulp and Paper Research Institute of Canada (PAPRICAN).
Skogsmarkens kemi är ett område som kommer att belysas ordentligt under dagen. En av Mitthögskolans skogskemister, som föreläser på informationsdagen, är doktorand Sara Holmström. Den 5 december ska hon försvara sin doktorsavhandling om sambanden mellan vittring av jorden och trädens upptag av mineralnäringsämnen.
– Under informationsdagen kommer vi bland annat att berätta senaste nytt från våra försök i Bispgården där vi ska askbehandla mark som inte är försurad. Positiva resultat från försök med att använda aska som konstruktionsmaterial i vägar kommer också att presenteras, berättar professor Ulla Lundström.
Förutom de lokala föredragshållarna kommer tre huvudtalare att från olika utgångspunkter ge sitt perspektiv på hur skogen bör nyttjas i framtiden. En fråga som är mycket avgörande för framtiden i Norrland. Dessa huvudtalare är SLU:s prorektor Torbjörn Fagerström, SkogsForsk:s vd Jan Fryk och Callans Trä:s vd Arvid Callans.
Informationsdagen ”Skogen som råvara” – genomförs den 19 november 2003 kl. 10.00-16.30 på Mitthögskolan, Campus Östersund, Hus F, Sal F214,
Arrangörer är: Fibre Science and Communication Network (FSCN), Digital Printing Center (DPC) och Network for Process Intelligence (NPI) samt profilområdet Skogen som resurs.
Hela programmet hittar du på: www.mh.se/fscn
Kontaktinformation
Frågor om informationsdagen: Anna Haeggström, Mitthögskolan Tfn: 060-14 84 93 eller Bokning av intervjuer med föredragshållarna: Mikael Gulliksson, Mitthögskolan Tfn: 060-14 86 05, 070-514 527 5
Det är immunförsvarets T-celler som bromsas. Bromsen utgörs av signalmolekylen TGF-b (transforming growth factor-beta), som verkar genom att hämma T-cellerna i åderförkalkningshärdarna och på så vis minska inflammationen i artärerna. Fynden ökar kunskapen om immunsystemets roll vid åderförkalkning och kan på sikt bidra till nya metoder för diagnostik och terapi vid hjärtkärlsjukdomar.
Åderförkalkning (ateroskleros) orsakar hjärtinfarkt, slaganfall (stroke) och kallbrand. Dessa hjärtkärlsjukdomar utgör den största gruppen dödliga sjukdomar i vårt land och svarar för bortåt hälften av alla dödsfall. Världshälsoorganisationen räknar med att hjärtkärlsjukdomarna kommer att vara den största dödsorsaken globalt inom en tjugoårsperiod.
Forskarlaget vid Karolinska Institutet har tidigare upptäckt att immunförsvarets T-celler har en viktig roll vid åderförkalkning. De orsakar inflammation i artärerna, och detta leder i kombination med kolesterolansamlingar till åderförkalkning. Efter att ha hittat dessa celler i patientprover, har forskarlaget gjort försök på möss för att ta reda på om det finns naturliga skyddsmekanismer mot åderförkalkning. Man har använt sig av försöksdjur som saknar en gen som styr kolesterolomsättningen. Sådana möss får förhöjda kolesterolnivåer och utvecklar ateroskleros och hjärtinfarkt.
Man har sedan använt genteknik för att stänga av receptorer i T-cellerna hos åderförkalkade möss. När man stängde av receptorn för TGF-b skedde dramatiska förändringar.
– Vi såg en extremt snabb utveckling av åderförkalkning, berättar doktoranden Anna-Karin Robertson, som genomförde experimenten. Redan vid 3 månaders ålder hade försöksdjuren svår åderförkalkning, med kärlförändringar som var 5 gånger större än hos kontrollmössen. Sjukdomen förvärrades trots att kolesterolnivåerna snarast var lägre. Det innebär att TGF-b-bromsen inte verkar via kolesterol utan på ett helt nytt sätt, genom att minska T-cellsaktivering och inflammation i blodkärlen.
Forskarlaget leds av professor Göran K Hansson vid Centrum för Molekylär Medicin på Karolinska sjukhuset. Där ingår också dr Xinghua Zhou, och projektet är ett samarbete med docent Mats Rudling vid Institutionen för medicin och Novum vid Huddinge Universitetssjukhus samt de amerikanska forskarna Leonid Gorelik, Biogen, Boston, och Richard Flavell, Yale University, New Haven. Rapporten om den nya åderförkalkningsbromsen publiceras i novembernumret av den amerikanska tidskriften Journal of Clinical Investigation.
Ytterligare upplysningar lämnas av:
Göran K Hansson, tel. 08-517 762 22 eller Anna-Karin Robertson, tel. 08-517 764 24.
Det visar sjuksköterskan Bibbi Thomé i en avhandling i vårdvetenskap från Lunds universitet. Hon har studerat 150 cancerpatienter i Skåne samt en jämförelsegrupp av friska personer i samma ålder.
Studien visar bl a att äldre med cancer generellt sett har en sämre livskvalitet än äldre utan cancer. Men när Bibbi Thomé tittade på olika åldersgrupper var för sig fann hon att hela skillnaden i livskvalitet låg hos åldersgruppen 75-79 år. Bland åldersgrupperna 80-84 år och 85+ gjorde cancern ingen skillnad för livskvaliteten.
– Min tolkning är att man så högt upp i åldern ändå har så pass mycket besvär att cancern bara blir ett av många problem. De yngre äldre däremot har inte hunnit få så många åldersrelaterade besvär. För dem kan en cancersjukdom innebära en betydande förändring i tillvaron, kommenterar lundaforskaren.
En jämförelse mellan könen visar att kvinnor med cancer hade en lägre livskvalitet och en sämre ekonomi än män med cancer. Några sådana ekonomiska skillnader mellan könen framkom inte i den friska kontrollgruppen.
– Det går inte från studierna att avgöra hur sambandet ska tolkas – om dålig ekonomi på något sätt utgör en bakgrund till cancer, eller om sjukdomen och dess behandling bidragit till den dåliga ekonomin. Däremot kan vi säga att detta är något för vården att ta hänsyn till. När man t ex diskuterar olika behandlingsalternativ, så bör man känna till att ekonomin kan vara ett problem för de äldre kvinnorna med cancer, säger Bibbi Thomé.
Hon har också funnit oväntade ljuspunkter under sina intervjuer. För några av de äldre cancerpatienterna hade sjukdomen inte bara medfört sorg och besvär, utan också en medvetenhet om sin egen styrka. De hade märkt att de trots ålder och trötthet hade en förmåga att klara av mer än de trodde, vilket gett dem en stolthet mitt i bekymren.
Bibbi Thomé träffas på tel 046-222 19 36, bibbi.thome@omv.lu.se.
Mäns och kvinnors olika villkor och möjligheter i svenskt samhälls-, arbets- och familjeliv består – jämställdhetsideal till trots. Genom att granska de föreställningar om kön som vi tar för givet, och – ofta utan att tänka på det – bär med oss, praktiserar och därigenom återskapar i vardagen kan vi försöka förstå varför.
Kristina Eriksson har studerat vad kön får för betydelse(r) i en grupp läkares professionella vardag och när heterosexuella par talar om och förhandlar hemarbetets fördelning. Med hjälp av deltagande observationer vid två medicinska universitetskliniker samt intervjuer med gynekologer, kirurger och heterosexuella par finner hon ett flertal paradoxer rörande kulturella föreställningar om kön. På den läkarprofessionella arenan saknar kön betydelse men könsblandning är bra. Kvinnliga läkare beskrivs som exceptionella och samtidigt bristfälliga kvinnor, medan manliga läkare förkroppsligar ett kropps-, köns- och sexualitetslöst läkarideal. En krävande läkarkarriär är oförenlig med ett aktivt föräldraskap för honom men inte för henne. Den förmodat könsneutrala läkarprofessionen beskrivs med färggrann köns- och sexualiseringsmetaforik, medan kön sällan aktualiseras när han och hon diskuterar parets hemarbetsfördelning utifrån ett jämställdhetsideal. Och trots att båda försöker skapa en jämställd relation tenderar hans över- och hennes underordning att manifesteras under förhandlingen.
I sitt yrke använder läkarna föreställningar om kön när de förhåller sig till läkaridealet, till hierarkin och för att presentera sig själva som trovärdiga, professionella läkare. I denna process ställs kvinnliga läkare inför problem som deras manliga kollegor inte möter. I förhandlingar om hemarbetsfördelning använder män och kvinnor olika strategier för att skapa jämställdhet i sin parrelation. Medan kvinnorna är inriktade på att få till stånd en förändring av parets tids- och ansvarsfördelning för hemarbete, tenderar männen mena att relationen kan vara jämställd, trots en skev tids- och ansvarsfördelningen.
Kristina Erikssons slutsats är att kön ges olika betydelser i olika sammanhang enligt ett mönster som bidrar till att kvinnor och män fortfarande möter olika villkor och möjligheter i samhället.
Namn: Kristina Eriksson
Avhandlingens titel: Manligt läkarskap, kvinnliga läkare och normala kvinnor. Köns- och läkarskapande symbolik, metaforik och praktik
Institution: Sociologiska institutionen
Opponent: Professor Hanne Haavind, Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo, Norge
Disputationen äger rum: Fredagen 21 november, kl. 10.15, sal IX, universitetshuset
Kontaktinformation
Kristina Eriksson kan nås på 018-471 7399 eller via e-post Kristina.Eriksson@soc.uu.se
