Saltsjöbadsandan och den svenska modellen karaktäriserades av samarbete mellan fackföreningar, arbetsgivare och stat, centrala avtal, samförstånd och hög anslutningsgrad till fack- och arbetsgivarföreningar. Under 1970-talet övergick detta till en ny regim som dominerades av konflikter och en ökad decentralisering av avtal.

Sofia Murhem menar i sin avhandling att det tjugo år senare, under 1990-talet, etableras en ny regim. Denna kännetecknas av den tilltagande europeisering, främst ekonomisk, men även politisk. Hennes studier visar att mycket av det traditionella mönstret för arbetsmarknadsrelationerna finns kvar, såsom den höga anslutningsgraden till fackföreningar och arbetsgivarorganisationer och den i princip heltäckande kollektivavtalsanslutningen. Denna spårbundenhet, så kallad path dependence, har styrt utvecklingen av den nya regimen för arbetsmarknadsrelationer, alltså relationerna på arbetsmarknaden mellan fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, staten och andra aktörer, organisationer såväl som enskilda.

Den nya regimen har bland annat kommit till uttryck i Industriavtalet som ingicks 1997 i syfte att uppnå internationell konkurrenskraft, och i ett ökat engagemang från de fackliga organisationernas sida i fackligt arbete på europeisk nivå.
Det som huvudsakligen styrt framväxten av en den nya regimen är de förändrade förhållanden som följde den tredje industriella revolutionen, en process som började på 1970-talet. Framförallt är det den ökande internationaliseringen av ekonomin som resulterat i allt större beroende av icke-svenska aktörer.

Utvecklingen har naturligtvis inte varit problemfri. Så har exempelvis de svenska fackföreningarna inom europaarbetet visat en vilja att bevaka sina revir, varit ovilliga att delegera makt samt snarare bevakat kärnfrågor än utvecklat en strategi för vad man vill uppnå.

Författare: Sofia Murhem
Avhandlingens titel: Turning to Europe: A New Swedish Industrial Relations Regime in the 1990s
Institution: Ekonomisk-historiska institutionen
Disputationen äger rum lördag 22 november kl. 10.00 i Auditorium Minus, Gustavianum, Uppsala
Opponent är Niklas Bruun, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors, Finland

Kontaktinformation
Vidare information: Sofia Murhem kan nås på telefon 018-471 73 10 eller via e-post sofia.murhem@ekhist.uu.se

Bibliotekarien och litteraturkritikern Maria Ehrenberg skriver om nedtecknandet av sagor i en avhandling från Lunds universitet.

– Jag har tyckt om sagor ända sedan jag var liten. Min far var en god berättare och gjorde ofta personliga versioner av berättelserna, så jag har alltid vetat att sagor är föränderliga, säger hon.

De flesta sagoforskare är etnologer, medan Maria Ehrenberg utgår från en litteraturvetenskaplig synvinkel. Hennes avhandling handlar om Eva Wigström, skånsk sagosamlare och författare på slutet av 1800-talet.

Eva Wigström var dotter till en storbonde utanför Landskrona. När hon gifte sig med disponenten på Ramlösa brunn tog hon steget in i borgerligheten, men hade nytta av sin bakgrund när hon reste runt och upptecknade folkminnen bland allmogen. Hon var insatt i både vävning och lantlig matlagning, och hennes kön gjorde det också lättare för henne att få kontakt med bond- och torparhust
Eva Wigström publicerade sina upptecknade sagor i olika media, och Maria Ehrenberg visar hur detta påverkat texterna. En saga som utgavs i en forskningspublikation kunde t ex få vara mer ursprungligt folklig, och behövde inte bearbetas lika mycket som en som utgavs för den borgerliga allmänheten.

Detta framgår tydligt av två olika versioner av sagan om Kung Lindorm, där en ung kvinna gifter sig med en lindorm som visar sig vara en förtrollad prins. I den mer ursprungliga versionen handlar sagans moral om rätten till makt, och den unga kvinnan gifter sig för en tid med Prins Trana fast hon egentligen fortfarande är gift med lindormen. I den ”borgerliga” version handlar moralen om det goda äktenskapet, och inget tvegifte förekommer.

Anständigheten är också högre i det senare fallet. I forskarversionen tar lindormen och bruden av sig sina skinn resp särkar ett efter ett, så att de – även om det inte sägs rent ut – på slutet står nakna inför varandra. I den borgerliga versionen har bruden kvar sitt sista linne: ”på golvet låg sju lindormsskinn och sex snöhvita lintyg; det sjunde behöll hon på”.

Avhandlingen heter ”Sagans förvandlingar. Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare”. Maria Ehrenberg träffas på tel 044-7756141, maria.ehrenberg@ostragoinge.se.

Diskussionen i avhandlingen är indelad i tre avsnitt. I den första delen (Ideational Sources of the Chinese Security Strategy – Idemässiga källor till den kinesiska säkerhetsstrategin), analyserar författaren den miltärstrategiska traditionen samt Kinas nuvarande officiella identitet.

I den andra delen (Material Bases of the Chinese Security Strategy – Den materiella grunden för den kinesiska säkerhetsstrategin) behandlas den kinesiska uppfattningen om den nationella makten och den externa säkerhetssituationen.

Del tre visar den kinesiska säkerhetsstrategins mål och preferenser med hänsyn tagen till såväl idémässiga som materiella faktorer.

Sammanfattningsvis, förutsäger författaren att Kina mycket väl kan återuppstå som världsmakt. Med ett sådant antagande förutser författaren att den framtida kinesiska säkerhetsstrategin kan bli mer samarbetsinriktad med en djupare involvering i regionala och internationella säkerhetsinstitutioner.

Avhandlingens titel: Reconstructing the great wall. Chinese security strategy in the early 21st century
Avhandlingsförfattare: Tiejun Zhang, tel. 070-408 9587(bost.), 031-773 5927 (arb.)
e-post: tiejun.zhang@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Timo Kivimäki, Köpenhamn
Tid och plats för disputation: Måndagen den 24 november 2003 kl. 1015, sal 206, institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Ur programmet

Kulturkrock prostitution – Prostitutionsdebatter i Sverige och i Tyskland under 1990-talet. Susanne Dodillet, Göteborgs universitet: I få frågor är Europa så splittrat som i prostitutionspolitiken. I Sverige är det sedan 1999 olagligt att köpa sexuella tjänster. Sexköpslagen stiftades för att visa att prostitution är någonting som inte accepteras i Sverige. I oktober 2001 antog det tyska parlamentet en lag som godkänner prostitution som yrke. Både svenska och tyska politiker betraktar sin prostitutionslag som ett humanitärt sätt att bemöta fenomenet. Båda utgår från skilda samhällsanalyser, normer och värderingar när de diskuterar prostitutionsfrågan. Jag försöker att ge en inblick i några av dessa tankemönster.

Sjömän på stormigt hav – reaktioner på nazismen 1930-1950.
Martin Estvall, Växjö universitet: Bilden av Sveriges inställning till nazismen måste nyanseras. För att ifrågasätta den rådande bilden av samförstånd har Martin Estvall undersökt inställningen utanför de av tvång samarbetande partierna. Det omedelbara krossandet av fackföreningsrörelsen och den stora mängden mord på dess medlemmar som skedde i Tyskland vid Hitlers maktövertagande borde ha fått svenska fackförbund att reagera på ett helt annat sätt än de svenska arbetsgivarna.

Konferensen inleds redan den 20 november på Goethe Institutet bl a med en paneldiskussion klockan 17.30 på temat: Efter Irakkrisen och EU-konventet: Tyskland och Sverige i ett annorlunda Europa, i en annorlunda värld….
Deltagare: Bernd Henningsen, Universität Greifswald, Olav F. Knudsen, Södertörns högskola/Utrikespolitiska Institutet Stockholm, Karl Köhler, Deutsche Botschaft, Stockholm och Anders Mellbourn, Utrikespolitiska Institutet, Stockholm.

Fullständigt konferensprogram med tider och platser finns på www.sh.se/ct

Kontaktinformation
Fredrik Strålind, projektsekreterare tel. 08- 608 48 76; e-post: fredrik.stralind@sh.se
Mai-Brith Schartau, Docent, universitetslektor,e-post mai-brith.schartau@sh.se
Helmut Müssener, professor emeritus, e-post: hmussener@hotmail.com

Eva Bernhardt, demografi
Hennes huvudsakliga forskningsområde är familjedemografi, särskilt attityders betydelse för demografiskt beteende och samspelet mellan familjebildning och förvärvsarbete. Det handlar således om sådana viktiga händelser som parbildning, giftermål, separationer, skilsmässor och barnafödande, och vad som inverkar på om eller när detta inträffar i individens liv. För närvarande forskar hon kring hur individers värderingar och framtidsplaner avseende familj och arbetsliv påverkar barnafödande och giftermål, med hjälp av en enkätundersökning som genomförts bland unga vuxna mellan 22 och 34 år.

Jonas Ebbesson, miljörätt
Hans miljörättsliga forskning har genomgående haft internationella infallsvinklar. Han har bland annat ägnat sig åt att undersöka rättsprinciper i internationell rätt, EU och Sverige om allmänhetens rätt att deltaga i beslutsprocesser och föra talan inför domstol i miljöfrågor. Det berör förhållandet mellan miljöskydd och mänskliga rättigheter, men också kopplingar mellan juridik och ”miljödemokrati”. För närvarande ägnar han sig huvudsakligen åt ett projekt om transnationella företags ansvar för miljöskador. Utöver böcker och artiklar i dessa ämnen har han skrivit läroböcker i miljörätt.

Inger Wistedt, pedagogik
Hennes forskningsintresse rör kunskapsbildning i formella undervisningssammanhang med särskilt fokus på lärande i matematik i skola och högskola. Forskningsansatsen är mångvetenskaplig. I en rad forskningsprojekt har hon samverkat med matematiker vid olika universitet och tekniska högskolor i landet i syfte att lyfta fram potentialen i barns och studenters matematiska reflektioner. Hon har också ett intresse för genusfrågor, där hon bland annat studerat möjligheterna att rekrytera kvinnor till matematik, naturvetenskap och teknik.
Hon är också gästprofessor vid Växjö universitet och under 2004 även jubileumsprofessor vid Chalmers Tekniska högskola.

Elisabeth Wåghäll Nivre, tyska, särskilt tyskspråkig litteratur
Hon har i sin forskning huvudsakligen ägnat sig åt tyskspråkiga texter från 1400- och 1500-talen, dels prosatexter skrivna för en växande läsekrets av lekmän, dels texter med juridisk prägel i form av t.ex.
äktenskaps- och sedlighetsförordningar. Hennes forskning har på senare tid varit fokuserad på konstruktionen av kvinnlig och manlig identitet i tryckta texter från 1500-talet, men hon har även arbetat med reseskildringar i tidigmoderna prosatexter. I december 2003 kommer hennes monografi Women and Family Life in Early Modern German Literature ut. I ett kommande projekt kommer hon att arbeta med ungdomslitteratur ur ett kontrastivt perspektiv.

Hon disputerade på sin avhandling ”Rum för handling – Kollaborativt berättande i digitala medier” den 10 november på Malmö högskola.

I sin avhandling beskriver Ylva Gislén detaljerat sex designprojekt som hon deltagit i. Det har t ex varit Runecast, en interaktiv videoproduktion som bygger på den fornisländska sagan Völvans spådom (Völuspá) och Psst – The Programmable Soundscape Toy, fysiska leksaksfigurer som kan interagera med varandra utifrån barns lek med dem.

AVATOPIA
Hon har också arbetat med SVT:s stora ungdomssatsning Avatopia där hon designat en ”chat-plats” på webben där varje besökare är en figur som kan röra sig i en virtuell värld, Avatopia, och samtala med andra figurer/deltagare. Webbplatsen kompletterar själva TV-programmet Avatopia som tar upp samhällsfrågor som är angelägna för unga. Meningen är att det som diskuteras i det virtuella Avatopia så småningom också tas upp i programmet.

Gemensamt för de olika projekten är att fysiska och virtuella rum kombinerats och att berättandet har presenterats i olika medieplattformar.

ÖVERENSKOMMELSE
Utifrån en kritisk analys av olika lösningar och designval i projekten presentar Ylva Gislén ett sätt att se på design av berättande i digitala medier, vad som är viktigt att tänka på som interaktionsdesigner.

– Jag menar att det viktigaste är att man måste se berättandet som en överenskommelse utifrån berättarsituationen, den fysiska och sociala verklighet som är en del av allt berättande. Denna överenskommelse skapar ett rum för att undersöka och värdera möjlig mänsklig handling.

– Digitala berättelser där flera olika människor är huvudpersoner är svåra att designa. Det är lätt att användarna blir besvikna. Då kan det vara mer givande att begränsa antalet figurer i berättande i ett avgränsat rum, säger Ylva Gislén.

OFFENTLIGT RUM
Rummet som berättandet sker i måste också vara en del av den offentliga sfären, menar hon.

– Tappar man kontakten med det offentliga rummet tappar man poängen med berättandet.

– Det går att skräddarsy en historia så att den passar varje enskild individ som deltar i berättandet men då förlorar man en viktig dimension.

– Det är ju t ex inget kul att se en film som ingen annan sett, den fortsatta diskussionen blir omöjlig.

DESIGN SOM FORSKNING
I avhandlingen diskuterar Ylva Gislén också frågan om huruvida man kan utföra design som ett forskningsarbete och tar spjärn i de senaste decenniernas teknik- och vetenskapsstudier i sina resonemang kring detta.

– Design har varit en metod för mig att komma fram till ett forskningsresultat. Men det handlar inte om att säga hur det är utan snarare att berätta vad som är möjligt eller önskvärt, säger Ylva Gislén.

Avhandlingen ”Rum för handling – Kollaborativt berättande i digitala medier” är den första doktorsavhandling som producerats vid området för Konst, kultur och kommunikation (K3).
Ylva Gislén har arbetat vid Malmö högskola sedan starten 1998 – Vid Interaktiva Institutet och K3. Forskarstudierna har bedrivits i samarbete med Blekinge tekniska högskola och finansierats av Interaktiva Institutet.

Avhandlingen har tryckts i en begränsad upplaga. Den kan laddas ner digitalt från www.bth.se/fou/

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ylva Gislén. Tfn: 040- 6657110 eller e-post: ylva.gislen@k3.mah.se

Lars Dahlbäck, huvudredaktör för Nationalupplagan av Strindbergs Samlade Verk, ger sina intryck av Strindberg och hans verk – varvat med uppläsning av skådespelerskan Kristina Adolphson. Nils Ångström från Statens kriminaltekniska laboratorium berättar om sina undersökningar i en del av Strindbergs manuskript. Programmet inleds med ett bildspel om Strindberg.

Tid: tisdag 18 november kl. 18.00 – 20.00
Plats: Aula Magna, Frescati
Fri entré

Närmare information lämnas av Agneta Paulsson, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 16 22 56, e-post agneta.paulsson@eks.su.se

Den något överraskande slutsatsen drar Anders Jägerskog i sin doktorsavhandling vid Tema Vatten, Linköpings universitet. Han har studerat förhandlings- och beslutsprocesser kring vattnet i ett av världens mest konfliktfyllda områden, Mellanöstern. Mellanöstern är också, tillsammans med Nordafrika, det område på jorden som har störst vattenbrist i förhållande till folkmängden.

Vattnet i Jordanfloden är livsnödvändigt för såväl Israel och Palestina som Jordanien. Alla tre parterna är beroende av varandra när det gäller att administrera vattnet. Anders Jägerskog visar hur de, även mitt under brinnande konflikt, har hållit vattenfrågan utanför kriget och istället valt att samarbeta kring den.

– Det är slående hur parterna, även när intifadan på nytt blossade upp för några år sedan, fortsätter att samarbeta kring vattenadministrationen.

De avtal som styr vattenhanteringen i området är dels fredsavtalet mellan Jordanien och Israel 1994, dels ett interimsavtal mellan Israel och den palestinska myndigheten från 1995. Även om det sistnämnda avtalet knappast kan sägas vara särskilt rättvist gentemot palestinierna, så utgör det ändå en grund för samarbete. Detta samarbete sker i en gemensam vattenkommitté, JWC (Joint Water Committee).

Slutsatserna i avhandlingen kan vara av vikt också för andra områden där stater delar på en vattenresurs, menar Anders Jägerskog. Han hänvisar till en databas, utarbetad av geografen Aaron Wolf, där alla internationella vattensystem finns registrerade. Det enda egentliga vattenkriget, enligt denna källa, utkämpades för 3 000 år sedan!

Att länder inte går i krig med varandra över knappa vattenresurser, innebär dock inte att konflikter inte uppstår.

– Självklart blir man ofta oense i förhandlingar, och de vattenavtal som sluts är långt ifrån rättvisa alla gånger. Men min poäng är att dessa konflikter inte leder till krig.

Han tror inte heller att denna bild kommer att förändras i framtiden, även om ett ökande befolkningstryck innebär att vårt vatten blir en allt knappare resurs. Genom livsmedelsimport av vattenkrävande grödor kan länder med vattenbrist delvis kompensera sig för den. Tekniska lösningar för avsaltning av havsvatten blir också enklare och billigare, liksom tekniken för att rena och återanvända avloppsvatten.

Anders Jägerskog arbetar nu på Utrikesdepartementet och dess expertgrupp för utvecklingspolitiska frågor.

Kontaktinformation
Anders Jägerskog nås på telefon 08 – 405 50 73 eller 0739 294 828. E-postadresser anders.jagerskog@foreign.ministry.se eller anders.jagerskog@webaid.se