Tunström har beskrivit Sunne som en ”livmoder ur vilken mina karaktärer klev ut i världen, Sunne blev det membran på vilket de skulle dansa, Sunne blev, för att tala med Rilke, ’en själarnas underliga gruva’”. Orden vittnar om Sunnes betydelse, inte bara som födelseort (”livmoder”), utan också som scen (”membran”) och som poetisk plats (genom hänvisningen till Rainer Maria Rilke). Sunne görs därmed till skådeplats och centrum för skapelsemysterium, myt och tragedi.

Tudelningens princip är genomgående i de fyra så kallade Sunneromanerna: De heliga geograferna (1973), Guddöttrarna (1975), Juloratoriet (1983) och Tjuven (1986). Avhandlingsförfattaren behandlar Sunne som yttre och inre rum, där topografin har en mental och mytisk motsvarighet. Hon tar även upp tidens dimension genom Bibelns typologi, genesis och apokalyps, som ett inträde och ett utträde ur Sunne. Romanernas relation till två litterära förebilder, Selma Lagerlöf och Lars Ahlin analyseras. Nilsson visar också hur detta episka universum skrivs fram, en ”Sunneromanernas poetik”. Tunströms verksamhet inom poesi och dramatik har satt spår i prosan.

En särskild betydelse intar ”omvändningens rörelse”, en retorisk figur, som här gestaltar överskridande, igenkänning, identifikation och medvetenhet. Omvändningens rörelse kastar även ljus över förhållandet till den litterära traditionen som här beskrivs som parodi. I denna tudelning finns också ett centrum, en ”tröskel”. Det är denna tröskel, ”mellanrummet”, som avhandlingen ställer i fokus. Tröskeln är en specifik inre position, som uppmärksammar frågan om kreativitet och skapande i Tunströms Sunneromaner.

Avhandlingen mynnar ut i en diskussion om hur ett filosofiskt och etiskt förhållningssätt kan beskrivas genom denna ”tröskelposition”: ”Hur blir och förblir man en sann och levande människa?” Analysen visar att det handlar om att bli varse relationen mellan fantasin, som subjektiv, inre föreställning och drivkraft, och verkligheten som objektiv och gällande för flertalet. Varken den ena eller den andra riktningen kan skapa autenticitet: det handlar om ett ”både – och”, som i sin tur skapar humor och kreativitet utifrån det egna livets förutsättningar och villkor, en möjlig väg ur tudelningens ”antingen – eller”.

Avhandlingens titel: Det förlorade paradiset. En studie i Göran Tunströms Sunneromaner.
Disputationen äger rum fredagen den 21 november 2003 kl.13.15
Opponent: professor Hans H. Skei
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Skans Kersti Nilsson tel. 033-16 40 76 (arb.), e-post kn@adm.hb.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Ultraortodoxa judar, så kallade charedim, utgör en liten grupp i USA. I hela landet finns ca 150 000 och de allra flesta bor i New York-området. De bor i egna kvarter. Barnen går i gemenskapens egna skolor och undanhålls kontakt med det omgivande amerikanska samhället så långt det är möjligt. Men förr eller senare kommer den dag då de måste hitta försörjning ute i samhället. Då ställs deras strävan att leva i integritet och avskildhet på prov.

– Det är en sak att argumentera för dessa värden och en annan att leva upp till dem i dagens samhälle, säger Johan Åberg när han berättar om varför han blev nyfiken på denna grupp. Där vårt samhälle propagerar för otvungna möten mellan könen, betonar de ultraortodoxa judarna separation mellan man och kvinna. Där det västerländska samhällets klädsyn styrs av modebranschens senaste impulser styrs deras av traditionens syn på anständighet och ärbarhet.

Genom att studera den charediska tidskriften The Jewish Observer har Johan Åberg utforskat hur denna utnyttjas för att bevara och stärka medlemmarnas känsla av att vara annorlunda och deras behov av avskildhet.

– Till det yttre är det en synnerligen from religiös tidskrift, säger Johan Åberg. Men bakom detta fromma yttre återfinns en medveten redaktionell strävan att skapa morgondagens charedim, en form av judar som kan arbeta i centrala Manhattan samtidigt som de i sitt inre inte lämnar sin egen avskilda ghettovärld. Med hjälp av artiklarna i tidskriften skapas en inre bild av ett föreställt ghetto som inte nödvändigtvis måste ha en geografisk förankring. Ghettot blir istället något man bär med sig. Social avskildhet är önskvärt, men inte nödvändig. Det väsentliga är känslan; känslan av att vara annorlunda än ”de andra”.

I The Jewish Observer finns många historiska artiklar som lyfter fram framstående religiösa ledare och olika minnen från en judisk värld före Förintelsen. Syftet med dessa, menar Johan Åberg, är att framställa tiden före Förintelsen som en judisk guldålder i kulturell mening där de som då levde kan tjäna som förebilder för dagens judar. Tidskriften skapar helt enkelt en alternativ judisk historieskrivning, där alla ”främmande” inslag ignoreras. När man skriver om hjältarna i Warszawa-ghettot är det inte de som gjorde uppror som hyllas. Istället är det de som fortsatte att leva som religiösa judar och som behöll sin religiösa integritet ända in i döden som lyfts fram som förebilder.

Många artiklar handlar också om judars liv i dagens moderna samhälle, där det genomgående budskapet är att dagens charedim lever ett alldeles för gott, bekvämt och amerikanskt liv. Syftet, säger Johan Åberg, med många artiklar i tidskriften är helt enkelt att bryta ner läsarens känsla av att leva ett tryggt liv. För att vidmakthålla en kulturell identitet som bygger på en känsla av att vara annorlunda och behovet av separation måste tidskriften kontinuerligt ”skapa” hotbilder, vars budskap är att charedim ständigt måste vara vaksamma så att de inte blir som ”de andra”.

– Många traditionalistiska religiösa grupperingar har liknande tidskrifter. Det som kännetecknar dem är deras huvudsyfte att bygga upp och bevara en identitet där gränsdragningen mellan ”vi” och ”de andra” är det centrala, säger Johan Åberg.

Kontaktinformation
Johan Åberg disputerar fredagen den 7 november klockan 13.15 i Samarkand, AF-huset. Avhandlingens titel är Det föreställda ghettot. Ultraortodox gränsdragning och identitetskontruktion i The Jewisk Observer 1983-2002.
Johan Åberg nås på telefonnummer 046/222 43 33, mobil 070-5179699 eller e-post Johan.Aberg@teol.lu.se

– SiS tar emot landets tyngsta ungdomsbrottslingar. Tidigare forskning har visat att ungdomar med den typen av problematik generellt sett har en mycket dyster prognos. Därför är det viktigt att vi följer upp resultaten av vår behandling av ungdomsbrottslingar och får ökad kunskap om hur man kan minska risker för återfall i brott, säger SiS generaldirektör Sture Korpi.

Riskbedömningsinstrument för unga utvärderas
Docent Niklas Långström vid Centrum för våldsprevention har fått 332 000 kronor för att utvärdera beslutsstödet SAVRY. Det används för att bedöma risk för återfall i våldsbeteende hos unga brottslingar. Sedan några år tillbaka arbetar SiS systematiskt med riskbedömningar inför permissioner och förflyttningar i vårdkedjan när det gäller de grövsta ungdomsbrottslingarna. Forskningsprojektet kan ge ytterligare värdefull kunskap i det arbetet.

Henrik Söderström, doktor i psykiatri vid Göteborgs universitet, får en halv miljon kronor för att studera empatistörningar hos personer som utvecklat beteendestörningar tidigt i livet. Syftet är bland annat att lägga grunden för en behandling av personlighetsstörda personer med dålig förmåga till empati.

Återfall i brott ska studeras
År 1999 infördes sluten ungdomsvård i Sverige. Det innebär att ungdomar under 18 år som begår grova brott kan dömas till behandling på SiS institutioner istället för att få ett fängelsestraff. Resultaten av sluten ungdomsvård ska nu utvärderas i ett forskningsprojekt som får 245 000 kronor. Professor Eckart Kühlhorn vid Stockholms universitet kommer att jämföra återfall i brott för unga lagöverträdare som avtjänat sluten ungdomsvård, fängelsestraff eller andra typer av påföljder i öppna former.

Förteckning över forskningsprojekt som beviljats medel för verksamhetsåret 2004 SiS delar sammanlagt ut 1 684 508 kronor för genomförande av följande forskningsprojekt: Barn och ungdomar i institutionsvård. En rättsvetenskaplig undersökning av ungas rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi Titti Mattsson, Juridiska institutionen, Lunds universitet 110 552 kronor

Att bedöma unga våldsbrottsdömdas risk för problem med anpassning på institution och återfall i brott: Utvärdering av beslutsstödet SAVRY Niklas Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet 332 000 kronor

Empatistörningar som riskfaktor hos personer med tidigt debuterande beteendestörningar Henrik Söderström, Rättspsykiatriska avdelningen, Göteborgs universitet 500 000 kronor

Återfall i brott för unga lagöverträdare efter sluten ungdomsvård, fängelse och alternativa straff utanför anstalter Eckart Kühlhorn, SoRAD, Stockholms universitet 245 082 kronor

Lokal missbrukarvårdspolitik och -praktik. Tvångsvård och alternativa reaktioner i svenska och finska kommuner Kerstin Stenius, SoRAD, Stockholms universitet 496 874 kronor

Kontaktinformation
Mer information: FoU-direktör Nils Åkesson,
tel 070-589 04 59
Presskontakt: Presschef Jessica Rydén, tel 08-453 40 56, 070-687 32 42

Att stängas in i en ljud- och ljusisolerad saltvattentank kan kanske låta otäckt, men floating uppfattas oftast som något väldigt skönt och behagligt. I floatingtankens varma mörker och tystnad får varje enskild muskel och organ i kroppen vila fullständigt.

Anette Kjellgren, doktorand i psykologi och verksam vid Human Performance vid Karlstads universitet, har studerat floatingens effekter på vår hälsa. Hennes doktorsavhandling visar att floating kan leda till minskad stress och smärta samt till ökad kreativitet.

Anette Kjellgren har bland annat undersökt en grupp patienter med kroniska smärtor i rygg och nacke. Under tre veckor fick de genomgå mellan nio och tio flytbehandlingar på 45 minuter vardera. Resultaten är slående. Patienternas dagliga smärtor minskade betydligt, liksom deras depression och ångest. Samtidigt blev de gladare och fick lättare att somna på kvällarna. Undersökningar visade också att de stressrelaterade hormonerna minskade.

– Floating ger en mycket djup och välgörande avslappning och är ett billigt och effektivt sätt att minska stress och smärta. Det ger inga biverkningar och hittills finns inga negativa resultat dokumenterade, berättar Anette Kjellgren.

Hennes studie visar även att floating ger en ökad kreativitet. Redan efter en stund i tanken ökar mängden nya och originella idéer. Däremot minskar den logiska förmågan. Detta tror forskarna beror på att aktiviteten minskar i den vänstra logiska sidan av hjärnan, samtidigt som aktiviteten i den högra kreativa sidan ökar, då man ligger i flyttanken.

– Många upplever att de hamnar i ett behagligt tillstånd mellan dröm och vakenhet. De flesta tycker även att det är väldigt positivt att i lugn och ro få vara ensam, att få tänka sina egna tankar och känna sina egna känslor. Karlstads universitet och Human Performance är ledande i Europa med sin forskning om floating. Här finns också ett av Europas finaste flytlabb, med tre ultramoderna flyttankar. De artiklar som Anette Kjellgrens avhandling består av har alla publicerats i ledande vetenskapstidskrifter.

– Jag hoppas att flyttankar så småningom ska börja användas i sjukvården för att lindra långvarig smärta och för att minska stress. Jag har också en vision om att kombinera floating med terapi. Jag tror att det skulle underlätta och förkorta själva terapiförloppet om patienterna först fick flyta.

Den 21 november försvarar Anette Kjellgren sin avhandling vid Göteborgs universitet, där hon är inskriven som doktorand. Hon kommer därefter att fortsätta sin forskning om floating vid Karlstads universitet.

Hennes avhandling ”The Experience of floating-REST (Restricted Environmental Stimulation Technique): Consciousness, Creativity, Subjective Stress and Pain” kan beställas från Ann Backlund, Göteborgs universitet, tfn 031-773 16 37, e-post ann.backlund@psy.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se