Liposomer är runda, små behållare, endast några mikrometer i diameter, bestående av en extremt tunn vägg. Väggen är endast 4 nanometer (0,000 000 004 meter) av ett dubbellager av fettmolekyler. Lipidmolekyler är också de grundläggande byggstenarna till cellväggar, tillsammans med proteiner. Liposomernas storlek och deras väggmaterial gör att de är biohärmande och kan därför användas som modellsystem. Teknikerna kommer bland annat att ha stor betydelse för att öka förståelsen om hur kemiska reaktioner sker inuti celler.
En enda liten cell kan ses som en kemisk fabrik i mikrometerstorlek, där tiotusentals kemiska reaktioner pågår samtidigt under kontrollerade förhållanden. Komplexiteten i cellulära miljöer är enorm, vilket inte minst framgår av antalet reaktioner som ska fungera för att cellen ska överleva, men också av det faktum att reaktioner ofta sker i omgivingar med en extremt begränsad och liten volym (attoliter – femtoliter = 0,000 000 000 000 000 001 – 0,000 000 000 000 001 liter).
För att förenkla en del av den här komplexiteten är det möjligt att välja ut en eller några reaktioner som är kopplade till varandra och studera dessa under kontrollerade förhållanden utanför cellen. Detta innebär oftast att man blandar ämnena som ska reagera i bägare och kyvetter, som har en volym på några milliliter. En mycket viktig aspekt som då försvinner jämfört med reaktioner som sker inuti celler är effekten av att man begränsar den tillgängliga reaktionsvolymen och att man även tar bort effekter av interaktioner med ytor, som förmodligen spelar stor roll inuti celler. För att kunna studera reaktioner i små volymer och därmed mer realistiskt härma miljöer som finns inuti celler, är intresset stort för att kunna tillverka och använda modellsystem som kan fungera som mycket små bägare eller kyvetter.
I avhandlingsarbetet har metoder utvecklats för att starta och följa kemiska reaktioner inuti liposomerna, som fungerar som mycket små reaktionsbägare. Dessutom har tekniker utvecklats för att bygga nätverk av liposomer som är sammanlänkade av så kallade lipidnanotuber. Dessa lipidnanotuber kan beskrivas som ihåliga cylindriska strukturer, omkring 100 nanometer i diameter, vilket gör att de ibland är svåra att se även i ett mikroskop. Dessutom har metoder utvecklats för att transportera eller pumpa vätska och material mellan olika liposomer i ett nätverk genom dessa nanotuber. På så sätt kan ett nätverk av liposomer och lipidnanotuber fungera som ett miniatyrlaboratorium, där man kan blanda olika ämnen för att starta kemiska reaktioner och även pumpa ämnen mellan olika behållare, fast i en mycket mindre skala än tidigare. Den senaste tiden har det visat sig att lipidnanotuber, liknande de som beskrivs i avhandlingen, kan ha stor betydelse för vissa delar av den materialtransport som sker inuti celler, vilket ytterligare ökar användningsområdena för dessa modellsystem.
—
Anders Karlsson, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot analytisk kemi med avhandlingen ”Fabrication of Surfactant-Based Nano- and Microscaled Biomimetic Compartments for Studies of Confined Chemical Reactions” fredagen den 7 november 2003 kl 14.15. Disputationen äger rum i sal KA, Kemihuset, Kemigården 4, Göteborg
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/anders_karlsson.shtml
Anders Karlsson
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 2289
E-post: andkarl@amc.gu.se
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
För att lära mer om vad som sker när organ transplanteras mellan två olika arter, så kallad xenotransplantation, har leg läkare Daniel Jan Lukes i sin avhandling studerat syrebrist och återupprättande av syretillförsel vid transplantation av hjärtan från möss och hamstrar till råttor. Flera metoder användes för att påverka organen före, under och efter perioden av syrebrist.
Resultaten visar att mushjärtan är mer känsliga för syrebrist än hamsterhjärtan och att mushjärtan ger upphov till en starkare reaktion hos mottagardjuret efter samma tid av syrebrist. Flera tillvägagångssätt testades för att lära mer om syrebrist och återupprättande av syretillförsel i samband med xenotransplantation. En ny metod som visade sig effektiv var att under perioder av syrebrist belysa transplantaten med ett laserliknande rött ljus. Goda resultat uppnåddes också när forskarna förbehandlade organen genom att utsätta dem för relativ syrebrist under en kort stund.
Studierna har visat tänkbara vägar att styra effekterna av syrebrist och återupprättande av syretillförsel i samband med xenotransplantation. Ett flertal studier planeras nu för att få reda på mer om hur de xenotransplanterade organen fungerar på längre sikt. Förhoppningen är att rönen kan bidra till att möjliggöra transplantation av djurorgan till människor.
För mer information kontakta:
Leg läkare Daniel Jan Lukes, mobiltelefon: 070-668 28 35, e-post: daniel.lukes@wlab.wall.gu.se
Handledare:
Professor Michael Olausson, telefon: 031-342 38 80, e-post: michael.olausson@surgery.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: On Ischemia/Reperfusion Injury and Rejection in Concordant Xenotransplantation to the Rat
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
En lägre arbetslöshet tycks leda till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Den stora nedgången i svensk arbetslöshet under den senare delen av 1990-talet kan därmed ha sänkt den totala brottsligheten, inbrott och bilstölder med 6, 15 respektive 20 procent. Samtidigt har andra, motverkande faktorer, tenderat att öka brottsligheten. Studien visar alltså att även i en välfärdsstat som Sverige där arbetslöshetsförsäkringen ersätter en betydande del av inkomstförlusten vid arbetslöshet så har en ökning av arbetslösheten en effekt på flera stora brottskategorier. Det verkar däremot inte som att arbetslösheten bland ungdomar har en separat effekt på brottskategorier där ungdomar är överrepresenterade. De arbetsmarknadspolitiska programmen, som haft en mycket stor volym under hela 1990-talet, verkar inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen. Det kan dock inte uteslutas att denna brist på samband åtminstone delvis kan förklaras av att kriminellt benägna ungdomar ”sorteras bort” från programmen.
Bakgrund
Arbetslösa kan vara mer benägna att begå brott, eftersom deras ekonomiska situation är svag, och eftersom de har mer tid än andra att begå brottsliga handlingar. Då ungdomar svarar för en oproportioneligt stor andel av många brottskategorier borde arbetslösheten bland dem vara av speciellt intresse. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det intressant att studera om en högre brottslighet kan vara en indirekt kostnad av en hög arbetslöshet, generellt och bland ungdomar i synnerhet. Samtidigt kan deltagande i arbetsmarknadspolitiska program innebära 1) att det finns mindre tid för brottslig verksamhet, 2) ett deltagande i ett socialt sammanhang som motverkar uppkomsten av felaktiga sociala normer, 3) en större möjlighet att tjäna pengar på den legala arbetsmarknaden. Genom att analysera data från 288 av landets 289 kommuner för perioden 1996-2000 undersöker vi effekten av arbetslöshet och satsningar på arbetsmarknadspolitiska program på antalet anmälda brott, totalt och för olika underkategorier.
Rapporten är skriven av Anna Nilsson och Jonas Agell, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 84, e-post: anna.nilsson@ne.su.se
Drygt två decennier har förflutit sedan det första fallet av hiv (humant immunbristvirus) konstaterades i Sverige. Medicinska landvinningar har gjorts när det gäller behandling av sjukdomen. De kombinations-behandlingar som introducerades 1996 har medfört att dödstalen i aids kraftigt minskat. Ett vaccin mot hiv finns dock inte framtaget. Det enda sättet att minska antalet hivinfektioner är att arbeta preventivt genom att ändra sexuella beteenden. Det finns således ett behov att förbättra hivpreventionen. Det är här som avhandlingen tar sitt avstamp.
Avhandlingens första syfte är att beskriva och analysera sexuella relationer och handlingar bland män som har sex med män. Avhandlingen har ett fokus på oskyddade anala samlag, vilket är den väg som hiv främst överförs sexuellt mellan män. Dessutom studeras det sammanhang där de flesta oskyddade samlag sker, nämligen inom den stadiga parrelationen. Avhandlingens andra syfte är att explorativt utforska den sexuella arena som internet utgör. I detta ingår att studera vilka män som använder sig av chattar på internet samt vilka erfarenheter de har av denna arena.
Avhandlingen bygger på enkäter samt intervjuer med män som har sex med män. Enkäten, som bland annat distribuerats genom internet, visar att anala samlag, både skyddade och oskyddade, främst förekommer inom en stadig parrelation. Med en tillfällig partner är det relativt ovanligt att ha ett oskyddat samlag. Intervjuerna visar att det oskyddade samlaget främst är sammankopplat med emotionell intimitet. Genom att ha oskyddade samlag inom en kärleksrelation definieras relationen som intim. Dessutom avgränsas paret gentemot en omvärld genom att de sexuella handlingarna blir unika. Detta har en särskild betydelse då paren kommit överens om att tillåta sexuella kontakter utanför relationen. Vid dessa kontakter praktiseras säkrare sex. Säkrare sex fyller på så sätt två funktioner vid dessa kontakter: att skydda paret mot sexuellt överförbara infektioner samt att skydda den emotionella intimitet som finns mellan männen.
Enkäten visar även att datainsamling genom internet är möjlig att genomföra med lyckat resultat. De män som svarat på enkäten genom internet är oftare bisexuella samt boende utanför de större städerna. Dessutom har fler av dessa män erfarenhet av oskyddat samlag med en tillfällig parter. Enkäten visar dock inte om man har träffat partnern genom internet. Emellertid är internet en viktig arena för att nå dessa män med hivpreventiva budskap.
Avhandlingens titel: Risky Business? En sociosexuell studie av män som har sex med män.
Avhandlingsförfattare: Ronny Tikkanen, tel. 031-12 31 88(bost.), 031-773 1267 (arb.)
e-post: Ronny.Tikkanen@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: docent Mats Hilte, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 7 november 2003 kl. 9.15, Aulan, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kroniskt trötthetssyndrom är en ”modern” sjukdom som har likheter med historiska utmattningstillstånd som till exempel neurasteni. Liksom utbrändhet och fibromyalgi går den inte att fastställa rent medicinskt. Kännetecknen är, förutom en trötthet som varat minst sex månader, huvudvärk, halsont, muskel- och ledvärk, en spändhet i lymfkörtlarna, ”som en influensa som aldrig bryter ut”, koncentrationssvårigheter, försämrat minne samt sämre ”sömnkvalité”.
Men den ger alltså inga kroppsligt mätbara symtom. Därför blir kommunikationen mellan läkare och patient desto viktigare. Hur patienten kan beskriva sin sjukdom får en avgörande betydelse för att diagnosen ska kunna ställas.
Kroniskt trötthetssyndrom delar också den egenskapen med bl.a. utbrändhet och fibromyalgi, att den ofta ifrågasätts av omgivningen och att den måste beskrivas i ord för att bli synlig för andra. Är personen verkligen sjuk? Det syns ju inget. Sjukdomstillståndet väcker frågor om moral och om individens ansvar för att ha blivit sjuk. Det finns heller ingen behandling mot kroniskt trötthetssyndrom. Olika metoder prövas, exempelvis kognitiv terapi, men endast en liten procent av de som insjuknat blir friska igen. Sjukdomen är på det sättet ett kroniskt
lidande.
Pia Bülow har i sin avhandling på Tema Kommunikation, Linköpings universitet, undersökt hur personer som lider av kroniskt trötthetssyndrom kommunicerar kring sin sjukdom i sina försök att förstå och hantera den. Hon har bl.a. analyserat samtalen i en grupp personer, som deltog i en
patientskola.
– De här personerna är ofta ifrågasatta av sin omgivning, ibland även av sina närmaste. Genom att tillståndet är medicinskt oförklarat måste de hitta andra sätt att hantera sitt lidande. I patientskolan blir de bekräftade. De kan pröva sitt lidande mot den bild av sjukdomen som experter, som läkare och psykologer, beskriver, och jämföra sina egna
erfarenheter med dem som andra sjuka beskriver.
Pia Bülow beskriver hur deltagarna kan använda sig av upplevelser och händelser bakåt i tiden för att förklara sin sjukdom. Samband som var osynliga då, får sin förklaring i efterhand. ”Jag fick varningstecken, jag
borde ha förstått, men det insåg jag ju inte då.”
Hon visar också hur patienterna ändrar sina egna värderingar för att kunna hantera frågor om ansvar och skuld och omgivningens ifrågasättande. Hennes analyser kan komma till glädje för såväl personer som lider av den
här typen av tillstånd liksom behandlande läkare, tror hon, exempelvis i uppläggningen av just patientskolor.
Kontaktinformation
Pia Bülow, Tema kommunikation, nås på tel 013 – 28 66 54 eller hem 036 – 12 65 97 eller via epost piabu@tema.liu.se.
* Under säsongen 2003/04 kommer SWEDARP, det svenska Antarktisforskningsprogrammet, att ha verksamhet vid stationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land med 15 expeditionsdeltagare. I gruppen ingår även Polarforskningssekretariatets lärarstipendiat Paula Starbäck från Flen. Den första gruppen reser från Arlanda måndagen den 3 november, den andra i slutet av januari 2004.
* Uppbyggnaden av AMANDA/IceCube, världens största netutrinoteleskop i form av en detektor för kosmiska partiklar på Sydpolen, fortsätter under denna säsong. Fyra svenska forskare ska arbeta inom AMANDA-projektet (Antarctic Muon and Neutrino Detector Array) i november och december under ledning av Per-Olof Hulth vid Fysikum, Stockholms universitet.
* En svensk marinbotaniker, Angela Wulff från Göteborgs universitet, arbetar sedan två veckor inom ett tysk-argentinskt forskningsprogram på King George Island, vid Antarktiska halvön.
* Inom det europeiska EPICA-programmet, European Project for Ice Coring in Antarctica, kommer Kerstin Hörnby från Stockholms universitet att arbeta som borrtekniker under drygt två månader på den tyska stationen Kohnen.
I år, liksom under de två senaste säsongerna, sker expeditionens persontransporter med flyg. Flygresan från Kapstaden till Antarktis och den ryska stationen Novolazarevskaya tar ca sex timmar, och resan vidare till Wasa med mindre flygplan tar ytterligare sex timmar – att jämföra med ca tio dagars båtresa som tidigare var det enda alternativet.
Forskningsprojekten är under denna säsong inriktade på permafrost och glacialdynamik, elektriska strömmar i atmosfären, meteorologi samt björndjur (små flercelliga organismer). Ett omfattande tekniskt arbete kommer också att utföras på stationerna, bl.a. installation av en automatisk väderstation för övervakning av väderdata och partikelmätning samt montering och installation av vindkraftverk.
Under den svenska svenska Antarktisexpeditionen 1901-03 besökte Göteborgsbotanikern Carl Skottsberg samma plats där Angela Wulff nu arbetar. I början av november uppmärksammas 100-årsjubileumet av expeditionens avslutande i Argentina, då det argentinska skeppet Uruguay deltog i räddningen av Nordenskjölds expedition. Läs Angelas första rapport från King George Island som ligger ute nu på http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2003_04/rapporter/index.html
Inom projektet EPICA forskar man om jordens klimatutveckling genom att borra upp iskärnor från olika delar av världen och sedan analysera dem. I isens sammansättning har man hittills kunnat studera atmosfär- och temperaturförändringar så långt tillbaka i tiden som 750 000 år.
Kontaktinformation
Läs mer om SWEDARP 2003/04 och forskningsprojekten på webbplatsen http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2003_04 där rapporter och bilder från expeditionen kommer att publiceras under expeditionens gång.
Ytterligare information om SWEDARP 2003/04 lämnas av Sofia Rickberg, telefon: 08-673 97 25, 070-344 92 65, e-post: sofia.rickberg@polar.se .
Sverige har länge legat i framkant inom forskning och utbildning. Det har gett landet ett välförtjänt gott rykte, men på senare år har en oroande utveckling och försämring skett. Sverige börjar tappa i den ökade internationella konkurrensen och det är nu därför nödvändigt med en förändring av forskningspolitiken.
Skrivelsen lämnas till regeringen onsdag den 29 oktober och vid en presskonferens kl 8.30 samma morgon presenteras strategin.
På plats finns högsta företrädare för samtliga organisationer. Underlag, pressbilder etc läggs ut på www.vr.se tidigast kl.10.00 samma dag.
Medverkar
Bengt Westerberg, styrelseordförande Vetenskapsrådet
Pär Omling, generaldirektör Vetenskapsrådet
Anita Gradin, styrelseordförande Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Robert Erikson, huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS
Bo Kjellén, styrelseordförande Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas
Greta Fossum, styrelseordförande Verket för innovationssystem, VINNOVA
Christina Ullenius, styrelseordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
Bo Sundqvist, vice styrelseordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
Lena Torell, verkställande direktör Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA
Gunnar Öquist, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien, KVA
Tid & plats
Onsdag den 29 oktober kl 8.30
(Frukost uppdukad från 8.15)
Vetenskapsrådet, sal Berzelius, Regeringsgatan 56, Stockholm
Välkomna!
Kontaktinformation
Anmälan, kontaktperson
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet
Kajsa.Eriksson@vr.se/ 08-546 44 216 / 0733-666 216
Nuvarande chefen för institutionen, Laborator Thomas Kjellström, blev kontaktad av VD:n för bioteknikföretaget Sangart, Inc. i San Diego, Professor Robert Winslow, i början av 1999. Företaget behövde kvalificerad hjälp med att ta reda på hur deras ”konstgjorda blod” fungerade vid stora blödningar som ledde till blödningsshock. Med tanke på framtida marknadsföring riktad mot olika länders försvarsmakter, ville man också att forskningen skulle utföras vid en försvarsanknuten forskningsinstitution. FOI:s Enhet för Experimentell Traumatologi passade mycket bra in i bilden.
De första försöken med produkten genomfördes vid Experimentell Traumatologis laboratorium på Södersjukhuset under hösten 1999 och sedan dess har ett flertal försöksomgångar framgångsrikt genomförts varje år, den senaste i september 2003. Olika modeller av blödningsshock har använts och olika varianter av Sangarts produkt har prövats. Genomgående har det visat sig att de nackdelar som funnits med tidigare liknande produkter från andra tillverkare, i stor utsträckning saknas hos Sangarts ”konstgjorda blod”. Dessutom har produkten visat sig ha flera gynnsamma effekter, ur vissa synvinklar är produkten t.o.m. bättre än riktigt blod.
De gynnsamma resultaten har rapporterats vid flera olika internationella möten och ligger till grund för de tillstånd Sangart har att nu testa produkten på svenska sjukhus. Det faktum att Experimentell Traumatologi har funnits på Södersjukhuset har också gjort det naturligt att detta sjukhus, genom FOI:s initiativ, nu är det andra sjukhuset i Sverige (och i världen) som får testa produkten på patienter.
Laborator Kjellströms forskargrupp på FOI:s Institution för Försvarsmedicin har med andra ord lagt en av grundstenarna för den kliniska prövningen av produkten. Men mycket arbete återstår ännu innan produkten kan bli godkänd för allmänt bruk. Den behöver testas på betydligt fler patienter med olika skador och sjukdomar. Dessutom behövs ytterligare grundläggande forskning för att ta reda på vid vilka tillstånd produkten är effektivast och mest lämplig att använda. FOI står redo att även fortsättningsvis bidra till denna viktiga forskning, som kan komma till stor nytta för både försvarssjukvården och det civila samhället.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta laborator Thomas Kjellström, FOI, 08-616 13 64, 0709-277 438
Det professionella samtalet är centralt i all behandlande verksamhet. Även i framtiden kommer personer med kompetens i samtalsmetodik och psykoterapi att efterfrågas. Eftersom hälso- och sjukvården liksom samhället i övrigt förändras, är det dock inte självklart vad sådan kompetens bör omfatta.
Representanter från forskning, vård, utbildning ocxh patientorganisationer möts den 14 november för att under en eftermiddag diskutera frågan:
Hur ska psykoterapeututbildningen utformas för att möta det framtida behovet av psykoterapeutisk kompetens?
Tid och plats:
14 november kl 13-17, Samuelssonssalen, Tomtebodavägen 6, Campus Solna, Karolinska Institutet.
För program, se: http://info.ki.se/news/events/index_se.html
Ytterligare upplysningar lämnas av docent Margaretha Bågedahl-Strindlund, programdirektor för psykoterapeututbildningen, Karolinska Institutet,
tel 08-585 857 92 eller margaretha.bagedahl@neurotec.ki.se
Med fokus på försörjning undersöks mödrarnas relationer till arbetsmarknaden, välfärdsstaten samt familj och privata nätverk på den lokala nivån. Viktiga resultat är att:
Bilden av ensamstående mödrars problematiska situation på arbetsmarknaden bekräftas. Låga löner, påtvingade deltider, tillfälliga anställningar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är vanliga bland de intervjuade kvinnorna, vilket leder till oregelbundna inkomster och stor osäkerhet i försörjningen.
Det är arbetsamt att vara bidragstagare. Strukturförändringarna under 90-talet tvingade fram en större aktivitetsgrad bland klienter i socialförsäkringssystemet. Kvinnorna i studien uppger att de idag på ett helt annat sätt än tidigare måste kunna ”ta för sig” i mötet med myndigheter, annars riskerar de att förlora pengar.
Tillgång till privata nätverk för utbyten, lån och hjälp är helt avgörande för många.
I mödrarnas vardag är det ofta småpengar som räddar familjerna från katastrof. Nominellt små summor är av mycket stor betydelse. Någon hundralapp kan utgöra hela skillnaden mellan att ”hålla näsan över vattenytan” och steget in i marginalisering.
Plats spelar stor roll. Att mödrarna bor i ”utsatta storstadsområden” påverkar i allra högsta grad deras försörjningsförhållanden. Servicenivån (barnomsorg, vård, post, bank, dagligvaruaffärer) är bristfällig, liksom även handläggningen och funktionen hos lokala myndigheter såsom försäkringskassan. Ensamt omsorgsansvar och avsaknad av bil avskärmar samtidigt mödrarnas rörelseutrymme.
Ett mycket tydligt genomgående tema i intervjuerna är att mödrarna vill vara självständiga och klara sig själva utan att ”ligga någon till last”. De försöker i möjligaste mån slippa beroendet av behovsprövade bidrag. Kontakter med socialkontoret upplevs vanligen som mycket förödmjukande.
Barnens behov styr. Moraliska överväganden snarare än nyttomaximering styr mödrarnas val. Dessa är inte alltid de mest logiska ur strikt ekonomiskt perspektiv, men helt konsekventa ur kvinnornas normativa utgångspunkter.
Sammantaget visar avhandlingen på effekterna av 90-talets nedskärningar. De som behövt välfärdsstaten mest är de som fått se de relativt största nedskärningarna, och kvinnorna i studien hör till dem. Den bidrar med kunskap om hur människor som lever med mycket snäva ekonomiska marginaler organiserar sin vardag och illustrerar, i motsats till myten om den passive bidragstagaren, hur avgörande det är för de intervjuade familjerna att mödrarna orkar vara ständigt mycket aktiva i förhållande till såväl inkomster som konsumtion.
Avhandlingens titel: Självständigt beroende. Ensamstående mammors försörjningsstrategier
Avhandlingsförfattare: Claudia Gardberg Morner, tel. 031-331 26 56 (bost.), 031-773 49 81 (arb.), 0730-68 41 21 (arb.).
E-post: Claudia.Gardberg@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Tapio Salonen, Lund och Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 november 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Den som följer tv-programmet Vetenskapens värld har kanske sett hur man som avslutning trängt in i föremål ända till en nivå där man kan urskilja enskilda atomer och molekyler. För att kunna göra detta krävs ett så kallat sveptunnelmikroskop. Ett sådant mikroskop kan förstora ett material mellan 10 miljoner och 100 miljoner gånger, beroende på vilken storlek man vill att provet ska få på skärmen. Tekniken, vars uppfinnare Gerd Binnig och Heinrich Rohrer belönades med Nobelpriset 1986, har under de senaste två årtiondena revolutionerat den materialvetenskapliga forskningen och gett upphov till ett nytt forskningsområde, nanovetenskap.
Lars Johansson, professor i materialfysik vid Karlstads universitet, fick nyligen ta emot 5,5 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att kunna köpa in ett sådant sveptunnelmikroskop.
– Vi har under flera år sökt medel från Vetenskapsrådet, men konkurrensen är ju väldigt hård. Vetenskapsrådet har däremot gett oss goda betyg vilket har haft betydelse för att vi nu beviljats pengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även rektors engagemang för denna ansökan har varit av stor vikt, berättar Lars Johansson.
Med hjälp av sveptunnelmikroskopet vill forskargruppen studera hur atomer och molekyler är ordnade på olika ytor och framför allt hur ytstrukturens egenskaper förändras när materialet reagerar med andra ämnen. De vill även undersöka och utveckla metoder för att designa nya ytstrukturer på nanometerskala och på detta sätt skapa nya intressanta materialegenskaper och användningsområden. Mikroskopet kommer således främst att användas inom grundforskningen, i detta fall forskning kring grundläggande materialegenskaper.
I slutet av 1990-talet beslutade Karlstads universitet att satsa mer resurser på området materialvetenskap. Man började bland annat bygga upp en forskargrupp i materialfysik. Gruppen har från början haft ett nära samarbete med ämnet materialteknik och utgör tillsammans med dem en större forskargrupp som ingår i ett av universitetets profilområden, Skog, miljö och material. Ett sveptunnelmikroskop innebär en viktig förutsättning för forskargruppens fortsatta utveckling.
– Sveptunnelmikroskopet kommer att bli vårt allra viktigaste forskningsinstrument. Tidigare har flera av våra doktorander fått åka till andra laboratorier för att kunna utföra experiment. Nu får vi istället en ordentlig grund att stå på här hemma i Karlstad, säger en glad Lars Johansson.
Sveptunnelmikroskopet beräknas finnas på plats på universitetet någon gång under nästa sommar eller höst.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Johansson, tfn 054-700 16 77 eller 070-682 15 30, e-post Lars.Johansson@kau.se
Studien diskuterar två distinkta modeller för reglering av otillbörlig marknadsföring och konsumenträtt. Den ena modellen dominerar i Tyskland med en stark tonvikt på privaträtt, domstolsväsendet och enskilda näringsidkares och intresseorganisationers initiativ.
Den andra modellen är förhärskande i Sverige, med offentligrättslig reglering och avhängig politiska processer och specialiserade myndigheter (främst Konsumentverket med Konsumentombudsmannen).
Med utgångspunkt i så kallad institutionalistisk teoribildning analyseras för- och nackdelar med privat- respektive offentligrättslig reglering på detta område. Därutöver granskas den europeiska integrationsprocessens inflytande på gällande nationella regler.
Doktorsavhandlingens titel: Fair Trading Law in Flux? National Legacies, Institutional Choice and the Process of Europeanisation
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Antonina Bakardjieva nås på tel 16 29 96, 073 – 952 68 57 eller e-post: antonina.bakardjieva@juridicum.su.se
Delstaten Kerala i södra Indien. är internationellt uppmärksammad (av bla FN, Världsbanken) för att ha lyckats genomföra en välfärdsorienterad utvecklingsstrategi, vilket skapat den högsta sociala utvecklingen i Indien trots en mycket låg ekonomisk tillväxt, även kallad ”utvecklingsparadoxen”. Denna unika utveckling har varit möjlig tack vare de specifika förutsättningarna av en ansvarstagande stat och ett historiskt mycket aktivt deltagande av det civila samhället i utvecklingsprocessen. Stort globalt intresse har också givits till den väldokumenterade höga statusen av kvinnor i Kerala. Detta är den officiella historien. Det finns dock en annan historia.
Trots att kvinnor har det högsta GDI (”gender development index” utvecklat av FN), minnen från ett matrilinjärt släktskapssystem och ett historiskt deltagande i sociala rörelser (dock ingen självständig kvinnorörelse i motsats till den annars starka indiska kvinnorörelsen), är kvinnors deltagande i beslutsfattande positioner inom staten, marknaden och civil samhället minimal. Denna skillnad, markerad av hierarki och makt, definierar författaren som en gender paradox. Avhandlingens första slutsats, baserat på empiriskt material, påvisar att utbildning, hälsa och socialt välstånd för kvinnor ej automatiskt leder till ökat inflytande. Den utmanar således etablerade antaganden inom gender- och utvecklingsforskning. Avhandlingens fallstudie bidrar vidare till ny teoribildning kring empowerment och kollektivt handlande.
Under de senaste tio åren har denna sk. ”modellstat” genomgått en mångdimensionell kris som bla. har utryckt sig i en hög arbetslöshet (mest ökande bland kvinnor), politisk och ekonomisk stagnation, samt ett ökat våld i samhället. Under de senaste fem åren har våld mot kvinnor fyrdubblats, i synnerhet sexuellt våld. Antalet självmord är tre gånger högre i Kerala än nationellt. Detta står i skarp kontrast till den ”officiella bilden” av kvinnors höga status.
Sedan mitten av 1990-talet har en politisering av genderparadoxen och det ökade våldet mot kvinnor påbörjats i Kerala. Ett feministiskt nätverk av kvinnogrupper ”Sthree Vedi” har utvecklats som artikulerar och politiserar den ”andra historien” om kvinnors situation i Kerala. Avhandlingen visar på hur Sthree Vedi genom kvinnors kollektiva handlande utmanar den dominerade samhälleliga diskursen baserad på en klassanalys. Avhandlingen visar också på hur de etablerade marxistiska kvinnogrupperna och politiska partierna ifrågasätts av Sthree Vedi utifrån att de inte löst ”the woman’s question”, samt att kommunist partierna har minimal representation av kvinnor i beslutfattande organ, dock utgör den stora massan kvinnor i vänsterns kvinnorörelser en rejäl ”votebank” för partierna. Ett nytt politiskt utrymme för kvinnor att bli medvetna om sina egna specifika intressen och identiteter har skapats genom det feministiska nätverket. Därmed ökar möjligheten för ett mer jämlikt deltagande i beslutsprocesser inom staten, marknaden och civila samhället. Nätverket argumenterar för nödvändigheten av att integrera ett genderperspektiv i utvecklingsplanering för att erhålla substantiell jämlikhet och för att komma bortom dagens utvecklingskris i Kerala. Detta är i synnerhet viktigt då delstaten nu genomgår en massiv och lyckad decentraliseringsprocess, där tio procent av budgeten allokerats till kvinnoprojekt.
Avhandlingens titel: Challenging the Gender paradox. Women´s Collective Agency in the Transformation of Kerala Politics
Avhandlingsförfattare: Monica Erwér, tel. 031-42 26 33 (bost.), 031-773 43 11 (arb.)
e-post: M.Erwer@padridu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Gita Sen, Bangalore
Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 oktober 2003 kl. 15-17, sal 120, institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel.: +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Med inrättandet av Ekonomihögskolan tas ett viktigt steg att profilera verksamheten såväl inom landet som internationellt. Målet är att etablera Ekonomihögskolan som en institution med stark förankring i det regionala näringslivet och det lokala samhället i en internationell miljö. Vidare kommer Ekonomihögskolan att bygga koalitioner med ett antal internationellt välrenommerade universitet samt utveckla goda samarbeten med några av de svenska universiteten.
– Bildandet av Ekonomihögskolan är ett led i att stärka identiteten och profilera verksamheten. Både forskarutbildning och grundutbildning kommer att hålla en hög internationell standard med god bredd och en hel del intressanta specialiteter, säger prefekt Göran Bryding.
Den nya Ekonomihögskolan, med den engelska beteckningen School of Business, får drygt 4 000 studenter och 100 anställda, varav 12 professorer och 25 doktorander. Enligt rektor Magnus Söderström är bildandet av Ekonomihögskolan ett viktigt strategiskt beslut.
– Ekonomihögskolan är en sammanhållen utbildnings- och forskningsmiljö med hög standard vilket stärker högskolans arbete med att erhålla vetenskapsområde för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap, påpekar Magnus Söderström.
Den nya Ekonomihögskolan kommer att invigas den 5 december 2003.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Göran Bryding, prefekt, tel 021-10 14 63 eller 070-689 17 20.
Magnus Söderström, rektor, tel 021-10 13 55.
De flesta egenskaper, liksom vanliga sjukdomar som diabetes, har en multifaktoriell bakgrund vilket innebär att de påverkas av många olika gener och miljöfaktorer. Trots att vi nu känner hela DNA-sekvensen för människans arvsmassa vet vi fortfarande mycket lite om de arvsanlag som påverkar multifaktoriella egenskaper och sjukdomar. Det har visat sig betydligt svårare att göra genetiska studier av dessa jämfört med de enkla ärftliga sjukdomar som orsakas av mutationer i en enda gen.
Nu har forskare vid Uppsala universitet och SLU i samarbete med forskare vid University of Liege och Roslin institute visat att våra husdjur kan bli en guldgruva för att reda ut de komplicerade sambanden mellan gener och olika egenskaper. Detta beror på den avel människan har bedrivit under tusentals år för att förändra våra husdjur för produktion av livsmedel eller andra nyttigheter. Detta urval har inneburit att man anrikat mutationer som ger fördelaktiga egenskaper. Under de senaste 50 åren har man bedrivit avel för att få fram en gris som växer snabbt och producerar magert kött. För mer än 10 år sedan korsade forskargruppen i Uppsala, under Leif Anderssons ledning, vildsvin med tamsvin med syfte att få grundläggande kunskap om vilka genetiska förändringar aveln lett fram till hos våra tamgrisar.
Forskargruppen har nu identifierat en mutation i ett enda baspar som förklarar en betydande del av skillnaden i muskelutveckling och fettansättning mellan vildsvin och tamsvin. Mutationen är lokaliserad i den gen som kodar för proteinet Insulin-like Growth Factor 2 (IGF2) som är en känd tillväxtfaktor. Det som är extra spännande med denna mutation är att den är regulatorisk, vilket innebär att den inte påverkar hur IGF2 proteinet ser ut, utan hur mycket IGF2 protein som produceras i muskeln. Mutationens effekt är dessutom vävnadsspecifik eftersom den inte påverkar hur mycket IGF2 som produceras i levern, eller före födelsen. Studien visar att det är lika viktigt att studera geners reglering som deras struktur, för att förstå ärftliga skillnader i olika egenskaper hos människa och andra organismer.
Även om denna mutation varit helt okänd tills helt nyligen så har man dragit stor nytta av den inom aveln på grisar. Forskargruppen visar att denna mutation ökat dramatiskt i flera olika raser av tamgris som används för köttproduktion. I vissa raser har den i praktiken ersatt den variant som finns hos vildsvinet. Forskarna visar också att den region av icke-kodande DNA som är förändrad (en del av intron nummer 3 i IGF2) är identisk mellan gris och människa. Det 100-tal människor som hittills har undersökts har samma DNA-sekvens som vildsvinet i denna position. Upptäckten har stor betydelse för praktisk avel på grisar och kan på sikt leda fram till nya behandlingsformer för exempelvis muskelsvaghet hos människa. Studien har gett oss ny grundläggande kunskap om en mekanism som reglerar muskelmassa hos däggdjur.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tel. 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se. Ref: Van Laere m.fl Nature 425, 832-836
I år handlar det särskilt om gränslandet mellan kemi, biologi och fysik, om atomer och lasrar och om hur robotar styrs – matematiken bakom teknologin. Föreläsarna heter Bertil Halle, Anne L´Huillier och Anders Rantzer. De är alla professorer. Gymnasisterna får också hälsa på i ett par institutioner och träffa forskare i arbete.
Gemstoneprojekt (gemstone = ädelsten) syftar till att locka speciellt duktiga och motiverade elever från hela landet till LTH genom att tidigt erbjuda kontakt med avancerad forskning. Även på LTH ska duktiga studenter så småningom erbjudas ett speciellt program.
Projektet omfattar, förutom forskarveckan i Lund, en chans till deltagande i ett forsknings-projekt under t ex vinterlovet och studier på distans vid LTH redan under gymnasietiden. Idéer till och handledning i specialarbeten på gymnasiet är en annan möjlighet.
Projektledare är professor Sven Åberg, matematisk fysik:
– För att få komma med måste eleverna ha en rekommendation av en av sina lärare och mycket bra betyg samt ha skrivit en egen motivering till varför de vill vara med. Eleverna delas in i grupper så att alla intresseriktningar är företrädda och så diskuterar de gruppvis de föreläsningar de nyss lyssnat på med möjlighet att ställa frågor till före–läsarna, berättar Sven Åberg.
Från måndag morgon (27 oktober) till fredag eftermiddag (31 oktober) bor ungdomarna på vandrarhemmet Tåget. LTH bjuder dem på resa och uppehälle. De får också lite kontakt med Lunds studentliv.
Kontaktinformation
För journalister som är intresserade av att kontaka någon ”lokal” deltagare i Gemstoneprojektet finns en deltagarlista att rekvirera hos övertecknad eller hos Sven Åberg.
För frågor om veckoprogrammet i Lund kontakta Sven Åberg, tel: 046-222 96 33, Sven.Aberg@matfys.lth.se
