Kirurgiskt borttagande av delar av tarmen kan rädda livet på patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. I vissa fall kan sjukdomen leda till att patienten får för kort tarm kvar, så kallat korttarmsyndrom. För dem är det överhängande hotet undernäring och uttorkning och vissa patienter behöver därför få näringsdropp i hemmet. I arbetet med dessa patienter har kunskap hittills saknats om hur denna invaliditet påverkar det dagliga livet, men tack vare nya forskningsresultat som presenteras i en avhandling vet forskarna nu mer.
Livskvalitet kan definieras som den subjektiva upplevelsen av lycka eller tillfredställelse med livet inom områden som är viktiga för den enskilda individen. Hälsorelaterad livskvalitet mäter en persons subjektiva upplevelse av sitt hälsotillstånd. Bedömningen av den hälsorelaterade livskvaliteten har tillkommit som komplement till objektiva mätmetoder som till exempel blodprover.
För att öka förståelsen för hur det är att leva med korttarmssyndrom intervjuades en grupp patienter om hur det dagliga livet fungerade inom olika områden. Här framkom bland annat att den största begränsningen var all planering som sjukdomen krävde. Även om de som fick näringsdropp hemma blev piggare upplevde de skötseln, inklusive all övrig behandling, som ett halvtidsjobb. Undersökningen visade också att möjligheten att kunna arbeta var mycket viktigt för livskvaliteten.
Patienterna med korttarmssyndrom upplevde den hälsorelaterade livskvaliteten som dålig jämfört med normalbefolkningen inom områdena smärta, allmän hälsa, vitalitet, social funktion och mental hälsa. De oroade sig vidare över att vara en börda för andra, att behöva opereras och över sin låga energinivå. Personer med näringsdropp skattade sin livskvalitet lägre än de utan dropp.
Det är viktigt att på ett systematiskt sätt ta upp det som bekymrar personer med korttarmssyndrom i en uppföljning. Detta skulle kunna öka förmågan att hantera problemen och öka livskvaliteten för patienterna.
Leg sjuksköterska Eva Carlsson, hemtelefon: 031-336 46 41, mobiltelefon: 0703-36 86 41, e-post: eva.carlsson@mbox308.swipnet.se
Handledare: professor Svante Nordgren, telefon: 031-342 32 61, e-post: svante.nordgren@surgery.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Body Composition and Quality of Life in Patients with IBD, Ileostomy and Short Bowel Syndrome
Avhandlingen är försvarad
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Design kan med andra ord handla om helt andra aspekter än ekonomiska. Antidesignrörelsen och Memphis är två utpräglade exempel på det. När den italienska gruppen Memphis visade sin kollektion i Milano år 1981 skrämde man slag på stora delar av designvärlden. Gruppens objekt var en både skoningslös och underhållande knockout på hela den moderna, rationalistiska designhistorien. Och det skandalösa Memphis blev snabbt de stora inredningsmagasinens hetaste utvik. Massmedia längtade efter glamourösa formgivningsstjärnor och Memphis presenterades vanligtvis som en ”overnight success”.
Sara Kristoffersson betraktar i sin avhandling dock inte Memphis som en tom provokation utan som ett slags fortsättning av den italienska designrörelsen som startade i mitten av 1960-talet. Under detta decennium växte radikala arkitektur- och designgrupper fram som förenades i ett kritiskt och konceptuellt förhållningssätt. Som fiender såg man materialismen, rationalismen och estetiskt insnöade stadsplanerare. De unga arkitekterna och formgivarna ifrågasatte helt enkelt centrala grundstenar och villkor inom arkitektur och design.
Memphis bildades av den italienska arkitekten Ettore Sottsass. Fram till 1988, då gruppen upplöstes, producerades över trehundra objekt av olika slag: möbler, textilier, keramik, glas, porslin, silver, armaturer och klockor av drygt sextio formgivare från en rad länder.
Flera föremål har en egensinnig form och många objekt föreställer saker och företeelser bortom den praktiska funktionen. Att blott förklara Memphis som en radikal motsats till en funktionalistisk typ av design är dock både grunt och ensidigt. I undersökningen studeras Memphis design i relation till den italienska antidesignrörelsen, en rörelse som utgjordes av en lång rad radikala design- och arkitektgrupper som verkade under 1960- och 70-talet.
Memphis och antidesignrörelsens objekt liknar inte nödvändigtvis varandra men en gemensam nämnare är att man inom båda företeelserna problematiserat designbegreppets innebörd. Avhandlingens syfte är att undersöka Memphis och antidesignrörelsen med ett fokus riktat på just förhållningssätt och idéer. I studien diskuteras innebörder hos verken: de betydelser, värderingar och utsagor som förmedlas.
Avhandlingens titel: Memphis och den italienska antidesignrörelsen.
Disputationen äger rum fredagen den 31 oktober 2003 kl. 13.15
Opponent: Dr. phil. Jorun Veiteberg
Wallenstamsalen, Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Sara Kristoffersson, tel. 08-641 08 49 (hem),
mobiltel. 0704-19 79 07, e-post dennisochsara@tele2.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
Gestaltpsykologin menade att analysen av mentala processer kan knytas till naturvetenskapens beskrivningar av nervsystemets processer. I samband med att kognitionsteorin under senare år utvecklat en rad nya intressanta modeller för hur nervsystemets processer kan förstås – och hur dessa processer samspelar med den omgivande miljön – har gestaltpsykologins teoretiska ramverk åter börjat uppmärksammas. Det som i mitten av 1900-talet ansågs som grundlös spekulation börjar idag ses som högst relevanta spår som kan sätta in den nya forskningen i ett klargörande sammanhang.
I sin avhandling presenterar Fredrik Sundqvist gestaltpsykologins utgångspunkter och konsekvenser. Gestaltpsykologin kan kortfattat karaktäriseras som en kritik mot att överföra en vardaglig agent/objekt-modell till analysen av mentala tillstånd. Gestaltpsykologerna pekade på att en sådan missriktad analys leder till föreställningar om en inre privat värld fylld av enkla, primitiva och sinsemellan oberoende objekt. Det leder även till föreställningar om ”kognitiva” processer som ser de inre objekten som symboler för en yttre verklighet. Den mentala sfären, den tolkande processen i denna typ av analys, har ansetts vara av semantisk/logisk natur snarare än bunden till naturprocesser.
Fredrik Sundqvist menar att denna typ av analys – som dominerat senare tiders kognitionspsykologi – tenderar att överförenkla och i många fall negligera det biologiska sambandet med den mentala processen. Analysen stärker på så vis åsikten att mentala processer inte låter sig förklaras i ett fysikaliskt/biologiskt ramverk.
Gestaltpsykologerna visar att ett mentalt tillstånd inte kan beskrivas såsom en bunt oberoende element som ges en betydelse av en ospecificerad kognitiv process. En mental process är, hävdade de, en dynamisk struktur av ömsesidigt beroende delar. Mentala fenomen uppvisar i denna mening samma strukturella egenskaper som fysikaliska och biologiska dynamiska system. På grund av denna strukturella likhet föreslog man därför att också nervsystemet bäst förstås som ett dynamiskt system. Nervsystemet tolkar och bearbetar inte information utan reagerar såsom ett dynamiskt system på den omgivande miljön. Antaganden om tolkande meningsgivande strukturer skilda från naturprocesserna och om en psykologi skild från naturvetenskap blir överflödiga.
Gestaltpsykologin blev ett viktigt avstamp för filosofer såsom Merleau-Ponty och Wittgenstein, men inom kognitionsvetenskapen är kärnan i gestaltteorin till stora delar okänd och påfallande ofta missförstådd. Kognitionsteorin står inför ett paradigmskifte. Har Fredrik Sundqvist rätt kan gestaltpsykologins klargörande ramverk bli en katalysator för en sådan utveckling och ett steg mot ett avgörande genombrott i vår kunskap om de mentala processerna.
Avhandlingens titel: Perceptual Dynamics. Theoretical Foundations and Philosophical Implications of Gestalt Psychology.
Disputationen äger rum lördagen den 8 november 2003 kl. 13.00
Opponent: Docent Paavo Pylkkänen
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Fredrik Sundqvist, tel. 031-42 25 94 (hem),
e-post Fredrik.s@www.phil.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
Alla patienter som under ett helt år besökt en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i ett multietniskt boendeområde undersöktes. Patienterna delades i åtta grupper efter födelseland för att beskriva hur kliniska diagnoser skilde sig beroende på etnicitet. Diagnoserna som patienterna fått relaterade i hög grad till etnicitet; exempelvis var diagnosen psykos sex gånger vanligare hos afrikaner, somatoformt syndrom nio gånger vanligare hos greker och personlighetsstörning dubbelt så vanlig hos svenskar jämfört med övriga patienter. Ingen patient hade under året fått diagnosen post traumatiskt stress syndrom, PTSD. Med tanke på att delar av patientgruppen kunde förmodas ha varit exponerade för traumatiska upplevelser och följder av dessa, gjordes en fortsatt undersökning av trauma och PTSD. Fyra patientgrupper valdes; araber och iranier med förmodad hög risk för PTSD genom sin bakgrund i utsatta områden samt turkar – till stor del arbetskraftsinvandrare – och svenskar, två grupper med förmodad lägre risk.
Resultaten, som presenteras i psykolog Suad Al-Saffars avhandling från Karolinska Institutet, visar en hög förekomst av trauma i alla patientgrupperna. Prevalensen av PTSD var 29 procent hos svenskar, 53 procent hos turkar, 59 procent hos araber och 69 procent hos iranier. Utvecklingen av PTSD hängde sällan samman med ett enstaka trauma utan var ofta ett resultat av flera trauman. Trauma hos anhöriga hade lika stor betydelse för utvecklingen av PTSD som egna trauma. Det fanns ingen könsskillnad i utvecklingen av PTSD.
Långtidsutfallet för patienter med PTSD skilde sig från övriga psykiatriska patienters. Patienter som uppfyllde kriterierna för PTSD hade sämre självskattad hälsa, mindre aktivt socialt liv och deltog i lägre utsträckning i arbetslivet, detta trots att ingen skillnad fanns i gruppernas utbildningsnivå. Patienter med ett flertal olika trauma och patienter med icke-svensk bakgrund angav att deras trauma blivit mindre beaktade. De patienter som upplevde att deras trauma hade beaktats tillräckligt i behandlingen hade bättre självskattad hälsa och färre symptom. De kände också större förtroende för behandlarna.
Avhandlingen visar att erfarenheter av tidigare trauma är mer regel än undantag hos psykiatriska patienter. Det finns stora brister i hur trauma och PTSD uppmärksammas och beaktas, särskilt hos etniska minoriteter. Med fokus på egna och anhörigas trauma kan psykiatriska patienters långtidsutfall förbättras. Det skulle också öka förtroendet för behandlarna hos patienterna. PTSD är en betydelsefull diagnos eftersom hälsan och det sociala livet påverkas långvarigt.
Avhandlingens titel:
Trauma, ethnicity and posttraumatic stress in outpatient psychiatry
Författare:
Suad Al-Saffar, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet,
tel 08-15 6236 eller 0704 507726 alternativt mail: suadalsaffar@hotmail.com
Abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-518-2
Regeringen införde 1999 ett mål om att 70 procent av deltagarna i en arbetsmarknadsutbildning ska ha ett arbete 90 dagar efter avslutad utbildning. Utbildningar med hög måluppfyllelse kännetecknas av att arbetsgivare funnits med på idéstadiet och dragit upp riktlinjerna för kursen; de är dessutom i högre grad riktade mot yrken där det enligt Ams bristprognoser råder brist på arbetskraft. Utbildningar med låg måluppfyllelse är mer orienterade mot de arbetssökandes kunskapsbehov, än arbetsgivarnas efterfrågan.
Skillnad i deltagargrupperna
Utbildningar med hög måluppfyllelse har fler tester och intervjuer av de sökande innan de antas till utbildningen. Arbetsgivare är också ofta med och deltar i urvalet av elever i kurser med hög måluppfyllelse. Deltagare i dessa utbildningar står också närmare arbetsmarknaden innan de börjar en kurs, än deltagare i kurser med låg måluppfyllelse. Dels är andelen utomnordiska medborgare, arbetshandikappade och lågutbildade lägre, dels har de i högre utsträckning kontakt med arbetsgivare genom t ex tim- eller deltidsanställning.
Detta för oss över till ett av 70-procentsmålets problem. Vid mätningen av måluppfyllelsen tas ingen hänsyn till vilken arbetsmarknadssituation deltagarna hade innan utbildningen. Därmed kan man inte säkert säga om situationen verkligen har förbättrats även om måluppfyllelsen är god. En person som hade en deltidsanställning innan utbildningen, men bara en timanställning efter avslutad kurs räknas som ett lyckat utfall trots att hon kanske arbetar mindre. I rapporten rekommenderas att den nuvarande mätningen av målet kompletteras med mer information.
Bakgrund och metod
Arbetsmarknadsutbildningar har länge varit de mest omfattande programmen i Ams regi, med t ex 82 000 deltagare under år 2000 till en kostnad av nästan 3 miljarder kronor. I rapporten undersöks 17 utbildningar som genomfördes under år 2000: nio med mycket god måluppfyllelse och åtta som ligger långt ifrån målet. Det är, således från denna studie, svårt att uttala sig om arbetsmarknadsutbildningar i Sverige i stort, eftersom undersökningen baseras på ett litet urval av kurser i syfte att ”gå på djupet”.
IFAU-rapporten ”Vikten av arbetsgivarkontakter: en studie av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen i ljuset av 70-procentsmålet”, är skriven av Sara Martinson och Martin Lundin.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Martin Lundin på telefon 018 – 471 70 82 (onsdagen den 22 oktober) eller via e-post martin.lundin@statsvet.uu.se.
Pseudomonas aeruginosa är en bakterie som orsakar allvarliga infektioner hos t.ex. patienter med stora brännskador, leukemi eller aids. Personer med den ärftliga sjukdomen cystisk fibros får ofta kroniska lunginfektioner av bakterien och det leder många fall till döden. Är man frisk klarar kroppen själv av att ta hand om bakterien och man blir inte sjuk. Den här bakterien kan hittas nästan överallt, i vatten och jord, vilket gör att den är mycket svår att undvika. Den är dessutom motståndskraftig mot de flesta antibiotika och en infektion är därför svår att bota. Pseudomonas aeruginosa producerar en mängd olika giftämnen som den använder sig av under infektionen. Ett av dessa toxiner kallas Exoenzym S och dess aktivitet har studerats i avhandlingen.
Exoenzym S förs in i våra celler från bakterien med en apparat som kan liknas vid en spruta. Effekten är dramatisk när giftet kommit in och efter ett tag dör cellen. I avhandlingen redovisas experiment som visat att Exoenzym S attackerar en mängd av kroppens s.k. Ras-proteiner, vilket leder till att cellens överlevnadssignaler stoppas och cellen dör. Giftet angriper även proteiner som upprätthåller cellskelettet, Rho-proteiner, vilket leder till att skelettet kollapsar och cellens struktur förstörs.
Exoenzym S använder ett av kroppens proteiner som hjälpmedel för att kunna fungera som toxin. Detta protein kallas 14-3-3 och i vanliga fall binder det till molekyler som har en fosfatgrupp kopplad till sig. Exoenzym S har ingen fosfatgrupp, men kan ändå binda 14-3-3 på ett hittills okänt sätt. Proteiner är uppbyggda av aminosyror och avhandlingen beskriver upptäckten av de speciella aminosyror på ytan av Exoenzym S som binder till 14-3-3. Förstörs denna yta är inte Exoenzym S toxisk längre. Resultaten ger en viktig pusselbit i förståelsen för sjukdomsmekanismen hos Pseudomonas aeruginosa.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för molekylärbiologi och har titeln Cellular target of Pseudomonas aeruginosa toxin Exoenzyme S. Svensk titel: Målproteiner i människocellen för bakterien Pseudomonas aeruginosas toxin Exoenzym S.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Lars Rönnstrand, Experimentell klinisk kemi, Lunds Universitet/Malmö allmänna sjukhus.
Kontaktinformation
Avhandlingen är elektroniskt publicerad och kan läsas på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121
Maria Henriksson, som är uppvuxen i Piteå har utfört sin forskning vid Umeå universitet. Hon kan nås på tel. 090-785 12 89, e-post: mailto:Maria.Henriksson@medbio.umu.se
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, årligen insjuknar ungefär 6500. Man vet att tidig diagnostik och tidigt insatt behandling ökar överlevnaden betydligt.
För att man ska få ett så optimalt omhändertagande av bröstcancerpatienter som möjligt rekommenderar expertisen numera, bland mycket annat, att patienterna handläggs i multidisciplinära team. Det innebär att varje patient ska bedömas av cytolog eller patolog och mammografiläkare tillsammans med kirurg och onkolog.
I Sverige har behandlingsstrategierna tidigare varierat relativt mycket mellan olika regioner.
Inom ramen för Svenska Bröstcancergruppen har det skett ett arbete de sista åren som syftar till att uppnå nationella behandlingsrekommendationer. Dessa är sammanfattade i ett nationellt vårdprogram för bröstcancer utgående från Svenska Bröstcancergruppen, där ingår representanter från samtliga sjukvårdsregioner tillsammans med expertis från olika specialområden.
För att manifestera hur bröstcancerdiagnostik och behandling idag bör gå till hålls nu en konferens.
VÄLKOMMEN
till den första svenska nationella State of the art konferensen om bröstcancer:
TID: Torsdagen den 23 och fredagen den 24 oktober 2003.
PLATS: Hotell Hilton Slussen Guldgränd 8, Stockholm.
Kontaktinformation
Professor Jonas Bergh, överläkare på Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset.
Telefon 08-517 743 10
Mobil 070-484 85 02
E-post jonas.bergh@ks.se
I många fall av cancer har man funnit fel på ett protein som kallas Ras. Det ingår i en signaleringsväg för kommunikation mellan och inom cellerna. Den här mekanismen har följt med genom evolutionen och finns i såväl encelliga organismer som människor.
Avhandlingen fokuserar på att öka förståelsen för hur Ras-signaleringen kan instruera celler att anta vissa öden, dvs. hur celler som från början är likadana senare kan utvecklas till olika typer av celler. Studierna har utförts via masken Caenorhabditis elegans, som är ett etablerat modellsystem för studier av cellsignalering.
Avhandlingen beskriver tre gener som fungerar längst ner i Ras-signaleringsvägen, vilket är den del som man än så länge har minst kunskap om. Resultaten ökar förståelsen för vilka funktioner dessa gener har och hur Ras-signalering fungerar. Bl.a. görs intressanta observationer om hur Ras-signalering kan påverka uttrycket av olika gener. Resultaten är ytterligare pusselbitar till förståelsen av Ras-signalering, vilket kan bidra till att öka kunskapen om cancer.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 31 oktober vid Umeå Center för Molekylär Patogenes (UCMP) och har titeln ”Cell fate specification by Ras-mediated cell signalling in C. elegans”. Svensk titel: ”Specificering av cellöde genom Ras-medierad cellsignalering i C. elegans”. Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal E04, byggnad 6E, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Dr. Benjamin Podbilewicz, Israel Institute of Technology and Biology, Haifa.
Kontaktinformation
Teresa Tiensuu är uppvuxen i Boden och kan nås på tel. 090-785 67 91 E-post: Teresa.Tiensuu@ucmp.umu.se
Ett exempel på ett sådant fenomen är att 900 miljoner har investerats i borrandet av tunnel genom Hallandsås, men tunneln är långt ifrån färdig. Om man antar att nyttan av tunneln är värd 1 miljard kronor, men att det kostar 2,5 miljarder att färdigställa den, skulle det då vara rimligt att fortsätta bygget? Sett med rationella ögon blir svaret nej. Skattepengar och andra resurser skall alltid användas på ett rationellt sätt och därför skall bygget läggas ner och pengarna skall placera där de skapar bättre nytta för samhället.
Inom ekonomisk psykologi är det väl känt att en viss mängd förluster gör större intryck på beteende än samma mängd vinster. Detta faktum är relaterat till en frågeställning i avhandlingen nämligen att när beslutsfattare tänker på att undvika förluster hellre än att uppnå vinster finns det en större tendens att fortsätta att investera pengar, tid, eller mentala resurser som en konsekvens av tidigare misslyckade investeringar. I fyra studier där ett antal experiment genomfördes för att ge stöd åt den teorin erhölls det litet eller inget stöd för effekten av förväntade förluster. Snarare var det så att de som var instruerade att uppnå så stor vinst som möjligt tog större hänsyn till utfallet av tidigare investering inför en ny investering jämfört med den andra grupper. En möjlig förklaring är att när man vill undvika förluster tror man att tidigare förlorade investeringar kan bli en börda som endast kan öka förlusterna om man fortsätter projektet.
Därför blev det många i denna grupp som lät bli att investera. För de deltagare som blev tillsagda att öka inkomsten verkade det mer angeläget att tänka på hur mycket deras vinster kunde minska om de inte tog hänsyn till tidigare investeringar. Därför blev de mer benägna att fortsätta som en konsekvens av tidigare investeringar. Målet med tredje studien var att testa ytterligare en förutsättning än de som tidigare hade använts för att påverka människor att uppnå olika mål.
Genom att påverka förväntningar efter att tidigare investering genomfördes till dem som deltagare skulle ta ställning till i projekt med samma utsikter, visade det sig att endast när förväntningarna var positiva, ökade viljan att fortsätta att investera när tidigare investering var hög respektive låg.
Syftet med fjärde och sista studien var att jämföra företags-, politiska och personliga beslut. Beroende på hur väl beslutsmålet kunde specificeras, hur lätt man kunde upptäcka tidigare investeringar och i vilken mån man var tvungen att stå till svars för sina beslut varierade i antal beslutsituationer. Endast företags beslut verkade passa in i ett mönster som man tyckte karakteriserade en sådan beslutsituation d.v.s. att monetära mål var typiska, att tydliga utfall av tidigare kostnader och att man skulle redovisa sina beslut var typiskt förekommande för företagsbeslut.
Avhandlingens titel: Studies in escalation of investment decisions
Avhandlingsförfattare: Ásgeir Juliusson, tel. 031-7070265(bost.), 031-773 1840(arb.)
e-post: Asgeir.Juliusson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Peter Ayton, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 oktober 2003 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen
Haraldsgatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Många chefer har svårt att ikläda sig ansvar. De nöjer sig ofta med att vara ålagda eller tillskrivna ett ansvar som omfattar vissa arbetsuppgifter. När det händer saker som inte har kunnat specificeras – de står inte med i befattningsbeskrivningen, i andra dokument eller har meddelats muntligt – måste de här cheferna göra ”brandkårsutryckningar”, dvs i efterhand reda ut t ex samarbetsproblem och utbrändhet.
De chefer som istället ikläder sig ansvar, ställs inte lika ofta inför oväntade saker. När detta händer, har de en helt annan beredskap att hantera problemen. De har nämligen haft modet att i ett tidigt skede möta medarbetarna och deras problem. De har reflekterat kring tidigare händelser och därmed lärt sig av sina erfarenheter. Genom detta har de utvecklat dygder som kännetecknar individen och hjälper henne att hantera arbetets vardag.
I sin avhandling har Freddy Hällsten utifrån etiska teorier undersökt hur gruppchefer på en konstruktionsenhet inom Volvo Personvagnar agerar när de utövar personalansvar. En av de viktigaste dygderna var chefernas förmåga att kunna kombinera intresse för såväl individens välmående som dennes tekniska göranden. Andra viktiga dygder var lyhördhet, omtanke, uthållighet och mod.
– Dygdiga chefer är bra för cheferna själva, för medarbetarna och för verksamheten i stort, säger Freddy Hällsten. Det går inte att med regler och plikter, nyttokriterier och effektivitetsmått, ersätta det dygdiga handlande som utgör grund för en långsiktigt framgångsrik verksamhet. Det visste Aristoteles redan 300 f Kr. Det är dags att åter ta tillvara detta gamla kunskapsarv.
Tid för disputation: fredag 24 oktober kl 13.00
Plats: Volvo-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Freddy Hällsten
Avhandlingens titel: ”Det dygdiga personalansvaret – Om chefers ansvarstagande för personal utifrån etiska perspektiv”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Freddy Hällsten, telefon 031-773 1508, e-post freddy.hallsten@handels.gu.se
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Optikerutbildningen vid Karolinska Institutet har sedan en tid utrett möjligheterna att erbjuda en magisterutbildning inom huvudämnet optometri. Ett förslag om detta har nu varit ute på remiss och granskats av Styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet. Styrelsen anser att det är angeläget att genomföra och har därför uppdragit åt programnämnden för optikerutbildning att ta fram en ny utbildningsplan.
Enligt förslaget ska en gemensam 3-årig (120p) utbildning på kandidatnivå kunna byggas på med ett års studier (40p) med specialinriktning, som ger kompetens att ansöka om magisterexamen i optometri. Det sista året ska då vara inriktat mot oftalmologisk optik, visuell optik, optometri-oftalmologi, ortoptik eller synrehabilitering.
Den 3-åriga utbildningen planeras ske inom ramen för Karolinska Institutets programutbildningar medan det fjärde året planeras ske inom ramen för fristående kurser.
Utbildningen enligt den nya läroplanen beräknas kunna starta höstterminen 2004 med samma antal studieplatser som idag, 50 stycken. Styrelsen kommer dock att verka för att ett ökat antal platser erbjuds under följande år.
Ytterligare upplysningar lämnas av professor Per Söderberg, Styrelsen för utbildning, Karolinska Institutet, tel 08-672 3098
Angela Cenci-Nilsson har redan tidigare i år fått mycket uppmärksamhet för sin forskning. Hon har fått två stora anslag från den amerikanska stiftelsen Michael J Fox Foundation, en av världens största bidragsgivare till forskningen om denna sjukdom.
Det område Angela Cenci-Nilsson arbetar med är dyskinesi, ofrivilliga rörelser, vid Parkinson och andra liknande neurologiska sjukdomar. Dyskinesierna vid Parkinson är en sorts stora och flaxiga rörelser som inte beror på sjukdomen i sig utan är en biverkning av medicineringen med läkemedlet L-dopa. Även celltransplantationer till hjärnan , som setts som en möjlig framtida bot för sjukdomen, har i vissa försök gett upphov till dyskinesier.
– För tio år sedan var det få som riktigt förstod problemets vidd. Men nu inser man att ingen behandling mot Parkinsons sjukdom blir framgångsrik om den ger dessa besvärliga ryckningar som en bieffekt, säger Angela Cenci-Nilsson.
Den nyblivna fernströmpristagaren är ursprungligen från Italien men flyttade till Lund i slutet av 1980-talet. Parkinsonforskningen hade då hunnit bli en lundaspecialitet och Angela Cenci-Nilsson, som var verksam som neurolog, hade hört talas om detta arbete.
De lokala Fernströmpriserna går till sex eller fler pristagare per år (priset kan delas) och har delats ut sedan 1979. Under dessa år har hittills bara 13 kvinnor fått priser, varav två i Lund. Det här året är dock jämställdheten god: priserna går till tre kvinnor och tre män. De kommer att delas ut i samband med Forskningens Dag i Lund den 3 november, och ett Fernströmseminarium med samtliga pristagare ges den 4 november kl 10-12 på Universitetssjukhuset.
Angela Cenci-Nilsson träffas på tel 046-222 05 55, angela.cenci_nilsson@mphy.lu.se.
Nedladdningsbara bilder finns att hämta på http://www.lu.se/info/fernstrom/cenci-nilsson/bilder.html
Upptäckten kan bidra till utvecklingen av febernedsättande och inflammationshämmande läkemedel med färre biverkningar än dagens.
Professor Anders Blomqvist och med dr David Engblom vid avdelningen för cellbiologi publicerar sina rön i tidskriften Nature Neuroscience.
Feber uppstår när små fettlösliga molekyler, prostaglandin E2, binder till mottagarämnen (receptorer) i den främre delen av hjärnans hypothalamus. Då vrids termostaten upp, ämnesomsättningen ökar, de ytliga blodkärlen dras ihop och svettningen minskar. Men prostaglandinerna börjar inte produceras förrän det specifika enzymet mPGES-1 signalerar att en inflammation pågår någonstans i kroppen.
Beviset fick forskargruppen genom försök med genetiskt modifierade möss. En grupp som saknade genen för mPGES-1 injicerades med ett bakterieextrakt. Samma sak gjordes med en grupp normala möss. Injektionen gav influensasymtom hos de normala mössen och orsakade en varaktig feber, medan de möss som saknade enzymgenen inte fick någon feber alls.
Analys av halten prostaglandin E2 i hjärnan bekräftade resultatet.
– De febernedsättande medel vi har idag hämmar bildningen av en hel rad ämnen, vilket förklarar de flesta biverkningarna i form av magkatarr, njurbesvär och hjärt-kärlsymtom. Kan man rikta in sig direkt på enzymet mPGES-1 skulle man få en mer specifik effekt, säger Anders Blomqvist.
Kontaktinformation
Anders Blomqvist, professor i smärtforskning vid institutionen för biomedicin och kirurgi, tel 013-223192, e-post andbl@ibk.liu.se
För att kunna hjälpa dessa barn på ett effektivt sätt behöver mängden tillväxthormon som fluktuerar i kroppen över dygnet analyseras. Med hjälp av Catrin Bergkvists nya metoder är det möjligt att fastslå när på dygnet GH är som mest intensivt. Metoderna gör det också möjligt att beräkna ett konfidensintervall för denna period. Catrin Bergkvist har även utvecklat en metod för att beskriva hur en enskild GH-puls ser ut.
Det som är utmärkande i datamaterialet är de starka variationer som finns både inom individen och mellan individer. I avhandlingen har Catrin Bergkvist studerat dataserier hos 50 barn med en koncentration av GH i blodet.
Catrin Bergkvist, Matematiska vetenskap, disputerar för att avläggand av filosofie doktorsexamen i matematisk statistik vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Circular Data Analysis of Repeated Measurements – Inspired by Growth Hormone Data”. Disputationen äger rum fredag 31 oktober 2003 kl 13.15 i hörsalen, Matematiskt centrum, Eklandagatan 86, Göteborg
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/catrin_bergkvist.shtml
Catrin Bergkvist
Karlstads universitet
Institutionen för informationsteknologi
Telefon: 054- 700 16 72
E-post: Catrin.Bergkvist@kau.se
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
För första gången i Sverige har en befolkningsbaserad populationsundersökning genomförts för att fastställa förekomsten av näspolyper. Studien, som genomfördes vid öron, näs- och halskliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde, omfattade 1 387 slumpmässigt utvalda vuxna. De undersöktes i näsan, lukttestades och fick luftflödet genom näsan mätt. De fick också svara på frågor om symtom från näsan och de nedre luftvägarna samt genomgå en undersökning om sin livskvalitet.
Resultaten visar att 2,7 procent av de undersökta hade polyper i näsan samt att män och astmatiker drabbas i större utsträckning än andra. Näspolyper förekommer tre gånger så ofta hos män och fem gånger så ofta hos astmatiker än de gör hos befolkningen i övrigt.
De undersökta med polyper i näsan hade symtom från de nedre luftvägarna i lika stor uträckning som patienter med behandlingskrävande näspolyper. Det visade sig också att livskvaliteten vad gäller fysisk prestationsförmåga hos de drabbade var lägre jämfört med normalsvenskens.
Inom ramen för studien har ett nytt graderingssystem utvecklats. Systemet gör det möjligt att mäta polypernas storlek med fiberendoskopisk teknik och datoriserad beräkning. Det nya graderingssystemet är mer känsligt än de system som finns idag och kan därför tidigt avslöja små förändringar i polypens storlek.
Kunskapen om förekomsten av näspolyper och framtagningen av ett nytt graderingssystem har betydelse för framtida forskning samt planering och genomförande av läkemedelsstudier.
För mer information kontakta:
Leg läkare Leif Johansson, telefon, arbete: 0500-43 10 00, telefon, hem: 0503-131 36, mobiltelefon: 070-628 92 48, e-post: leif.e.johansson@vgregion.se
Handledare:
Docent Mats Bende, telefon: 0500-43 10 00, e-post: mats.bende@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar
Avhandlingens titel: Nasal Polyps. A Clinical Study of Endoscopic Score Systems and Epidemiology
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Det tidiga 1930-talet var en omvälvande period i Sveriges historia. Det svenska folkhemmet skulle byggas och landsbygden moderniseras. Städerna växte, ny teknik och nya medier såg dagens ljus. Jazzens synkoper kunde höras lite varstans, ljudfilmen hade fått sitt genombrott och den litterära modernismen började etableras. Män och kvinnor provade att leva i ”proväktenskap” och kvinnans inflytande i samhället ökade stadigt. Framtids-optimism och livsdyrkan blandades med oro inför den stora arbetslösheten, de ekonomiska kriserna och fascismens frammarsch.
Mitt i denna virvel stod den unge Erik Asklund (1908-1980). Han debuterade 1929 med romanexperimentet ”Bara en början”. Samma år medverkade han också i den berömda lyrikantologin ”5 unga”. Under 1930-talets första hälft kom Asklund sedan att skildra det moderna svenska samhälle som hade börjat ta form. I Mikael Askanders avhandling om Asklund ställs romanerna ”Kvinnan är stor” (1931), ”Lilla land” (1933) och ”Fanfar med fem trumpeter” (1934) i fokus för ingående analyser. Framförallt filmmediet inspirerade och påverkade Asklund i hans litterära skrivande. Beträffande musikens roll kan man konstatera att ”Fanfar med fem trumpeter” är en av de första jazzromanerna på svenska. Som iakttagare och bejakare av det moderna framträder också Asklunds fascination inför staden som fenomen. I Asklunds verk framträder storstadens puls, det vimlande myllret av trafik, människor, glittrande vatten, neonskyltar och funkishus i stämningsfulla scenarion. Med åren har Asklund också kommit att betraktas som en av våra största Stockholmsskildrare.
Mikael Askander är född och uppväxt i Växjö men bor nu mera i Lund. Han har är verksam som forskare och lärare i litteraturvetenskap vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet.
Avhandlingen försvaras lördagen 25 oktober 2003, kl. 11:15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är docent Johan Stenström, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Mikael Askander, telefon: 046-14 78 20 eller 070-29 62 478
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67
Praktiska upplysningar: Agneta Fridhammar, forskningssekreterare vid Institutionen för humaniora, telefon: 0470-70 85 20
