I dag är det ovanligt om en skolklass enbart består att svenskfödda elever. Detta innebär många nya och högre krav på lärarnas kompetens. Många elever är födda i kulturer med en mycket annorlunda livsmiljö och med helt andra traditioner och värderingar. Det gäller både språkbakgrund, uppfostran och värderingar som påverkar skolundervisningen. Läraren ställs därför inför nya och svåra utmaningar. Läraren är ju enligt läroplanen skyldig att ”med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling”. Den viktiga kontakten och samarbetet med föräldrarna påverkas också. Detta är speciellt problematiskt då flesta lärare i Sverige har utbildats för en monokulturell skolmiljö.

Det är bl.a. dessa frågor som EU har beviljat medel för i det internationella projektet TIME. Framförallt syftar det till att arbeta fram effektiva kompetensutvecklingsprogram och arbetsmaterial som ska öka lärarnas färdigheter och underlätta deras arbete i flerkulturella miljöer. I förlängningen handlar det om att främja elevernas prestationer och möjligheter att nå framgång inom det egna utbildningssystemet.

Projektet ingår i COMENIUS, som är ett EU-program för att stödja kompetensutveckling för lärare. Arbetet kommer att genomföras i nära samverkan mellan forskare, lärarutbildare och praktiker. I Umeå deltar två grundskolor, Ersängskolan och Ålidhemsskolan. Skolorna kommer att samverka med Värdegrundscentrum, lärarutbildningen och andra institutioner vid Umeå universitet. Det kommer också att ske ett nära samarbete med forskare och lärare på andra orter i Sverige som arbetar med likartade frågor. De internationella samarbetspartnerna är olika forsknings- och utbildningsorganisationer i Rotterdam och Berlin. Arbetet kommer att koordineras och ledas av Värdegrundscentrum vid Umeå universitet. Projektet kommer att löpa under tre år och kommer att inledas och avslutas med konferenser i Umeå. Genom den internationella samverkan förväntas man både dra lärdom om varandras erfarenheter och kompetens samtidigt som varje land kan beakta de specifika förutsättningar som gäller just där.

Projektet berör primärt skolsituationen men har givetvis nära koppling till viktiga samhällsfrågor som rör integration, diskriminering, främlingsfientlighet och arbetslöshet.

För närmare upplysning vänd er till:
Barbro Widerstedt, Värdegrundcentrum, Umeå universitet
barbro.widerstedt@educ.umu.se
090-786 64 33

Vädegrundscentrums hemsida: http://www.vgc.umu.se/

I hundra år har Rödluvan haft huvudrollen i ett stort antal filmer.

– Sagan handlar om sexualitet, säger Monica Dofs Sundin som tror att det laddade temat är anledningen till att sagan blivit så populär och tidlös. Franskans ”avoir vu le loup” det vill säga ”ha mött vargen” är en omskrivning för att en flicka har förlorat sin jungfrudom.

Den första rödluvefilmen var fransmannen och magikern George Méliès Le Petit Chaperon Rouge från 1901. I den och i andra filmatiseringar från samma tid kan man utläsa 1800-talets borgerliga flickideal: Rödluvan är svag och blyg och behöver någon som beskyddar henne. Jägaren är den fadersgestalt som skyddar henne mot den farliga men lockande vargen.

Den mest kända borgerliga versionen av Rödluvan, Bröderna Grimms, är den som haft störst genomslagskraft både inom litteraturen och inom filmen. Den skiljer sig från de första muntliga berättelserna där Rödluvan var kapabel att rädda sig själv. Skiljer sig gör också den franska akademiledamoten Charles Perraults version. Han var först med att nedteckna den sedan längre kända folk- och varningssagan. Hans Rödluva blir uppäten när hon har det dåliga omdömet att gå i säng med vargen efter att vargen tvetydigt uppmanat henne ”viens te coucher avec moi”.

Den viktorianska idealbilden av kvinnan och kärnfamiljen började alltmer ifrågasättas och på 1920-30 talen börjar sagans lilla oskuld att ersättas av nya kvinnoideal. I Walt Disneys första Rödluvefilm från 1922 framställs hon som en flicksnärta med bobbat hår. I en fransk 20-talsversion av Alberto Cavalcanti är hon utsatt för en häftig uppvaktning av en lysten varg spelad av Jean Renoir. I 1940-talets filmer framstår hon som showartist och ”glödhett” sexobjekt, bland annat i Tex Averys Red Hot Riding Hood från 1943 som distribuerades som underhållning till soldater i krigstjänst.

Alltsedan Disneys och Cavalcantis filmer på 20-talet har sagan framställts erotiskt laddad. Från 1970-talet och framåt har Rödluvan haft roller i olika slags porrfilmer. Unga, godtrogna oskulder blir lovliga byten för män men är även själva ”med på noterna”. Men det finns varianter även i porrfilmsbranschen och i 2000-talets The Punishment of Red Hot Riding Hood handlar det om lesbisk, sadomasochistisk porr.

I många rödluvefilmer är det könsbestämda styrkeförhållandet kullkastat. I 1990-tals filmen Freeway med Kiefer Sutherland som vargfigur har stigen förvandlats till en motorväg och Rödluvan till en stentuff brud som själv fixar den efterhängsne vargen.
I slutstriden i sängkammaren slår hon ner mannen som är utklädd till mormor. Filmen är också ett exempel på hur vargen ges en allt viktigare roll i berättelsen.

Ett annat exempel på film med rödluve-tema där vargen får en framträdande roll är i Cape Fear-filmen från 1991. I denna film ges varken Rödluvan eller vargen skulden för det som inträffar.

– Till skillnad från forskningen om de muntliga och litterära versionerna av sagan har filmforskningen tidigare varit begränsad till sporadiska nedslag, säger Monica Dofs Sundin som har analyserat närmare 30 filmer med rödluvehandling och -motiv i sin avhandling.

Kontaktinformation
Monica Dofs Sundin disputerar lördagen den 25 oktober klockan 10.15 i Edens hörsal. Avhandlingens titel är Rödluvan i Filmens tidsålder – sagospår och filmversioner 1901-2001. Hon nås på telefonnummer 026-101782, 0704-661952 eller e-post mds@hig.se

Avhandlingens allmänna syfte är att belysa relationen mellan förmågor i talspråket och skriftspråket hos dyslektiska vuxna och barn.

Avhandlingen består av tres studier. I den första kunde Gruber fastställa att jämfört med goda läsare så har vuxna som i barndomen diagnostiserats som dyslektiker fortfarande betydande svårigheter med uppgifter som ställer höga krav på läsförmågan. Dessa vuxna väljer i hög grad bort uppgifter som innebär mycket läsning. Den andra studien visar att samma vuxna också har svårigheter att uppfatta enstaviga ord men däremot inte ord med flera stavelser när man låter dom lyssna på tal som har reducerats på information. Studie nummer tre visar att dyslektiska 10 och 15-åringar har sämre förmåga att konsekvent identifiera stavelser vid en lyssningsuppgift.

En allmänt accepterad åsikt bland forskare är att dyslektiker har svårigheter med så kallade fonologiska uppgifter, dvs. att uppmärksamma det talade språkets ljudmässiga karaktär. Resultaten i avhandlingen stärker denna hypotes och pekar mot att dyslektikerns problem har att göra med i vilken form han eller hon har lagrat det talade språket i hjärnan. När man lär sej läsa bör talspråkets struktur i hjärnan likna det skrivna språkets struktur, dvs det bör finnas ljudmässiga motsvarigheter till bokstäverna. Det verkar som om dyslektikern inte har utvecklat en sådan struktur och därmed får svårigheter att översätta bokstäver till ljud.

Fredagen den 24 oktober försvarar Michael Gruber, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Dyslexics’ phonological processing in relation to speech perception. Svensk titel: Dyslektikers fonologiska processer i förhållande till talperception.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Beteendevetarhuset, sal bt 102.
Fakultetsopponent är Professor Maria Mody, Harvard Medical School and Massachusetts General Hospital, Boston, USA.

Kontaktinformation
Michael Gruber är uppvuxen i Sävedalen utanför Göteborg

Michael Gruber nås på:
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090 7867835
E-post:: michel.gruber@psy.umu.se

EAMSA koncentrerar sig på frågor viktiga för dagens och morgondagens företagsledare. De flesta andra liknande organisationer fokuserar på nationalekonomi och statsvetenskap.
En halvdag den 22 oktober är vikt specifikt för näringslivet. Några av världens främsta forskare inom Asian Business diskuterar med erfarna ledare från svenskt näringsliv om möjligheterna i det asiatiska affärslandskapet. Bland frågeställningarna är: Vilka strategier kommer de asiatiska företagen att utveckla, nationellt och internationellt? Hur påverkas världskonkurrensen av det smarta asiatiska teknologiutnyttjandet? Vilken strategi ska svenska företag välja; satsa på nya EU-länderna eller på Asien? Talare är professorerna Gordon Redding från INSEAD, Hafiz Mirza från Bradford University, Harukiyo Hasegawa från University of Sheffield och Fred Robbins från University of Adelaide.
Under den akademiska delen av konferensen presenterar ett 40-tal forskare från ett 15-tal länder sina forskningsresultat inom följande teman: Corporate Response to Globalisation, Nations and Culture, Chinese Business, New Market Entry och Lessons for Europe. Aktuella titlar inom respektive tema är bland andra: ”Utvecklingen bland Kinas privata entreprenörer”, ”Kinesiska företags framgångsrika internationalisering – modell Haier”, ”Framgångsfaktorer vid förhandling med Kina”, ”Statligt inflytande på iranska företags interaktion med utländska företag”, ”Kinas förändrade syn på industriella processer”, ”Export orienterad tillväxt i Östasien”, ”Hur fungerar helägda utländska dotterföretag i Kina?”, ”Vad kan japanska banker lära av den svenska bankkrisen på 90-talet?”, ”Utländska direkta investeringars påverkan på utvecklingen i ASEAN”.

Årets EAMSA konferens arrangeras av professor Sten Söderman, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. För ytterligare information: www.fek.su.se/aktuellt/eamsa2003global.htm, sod@fek.su.se eller 0708-724824. Konferensen hålls den 22-25 oktober i Wallenbergsalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsv 101) i Stockholm.

Konferensen Forskning Pågår är ett resultat av samarbetet kring forsknings- och utvecklingsfrågor mellan Uppsala universitet, kommunerna i länet och landstinget. Det är första gången som Uppsala universitet gör en så stor satsning för att skapa en mötesplats för forskare och praktiker inom ett kunskapsområde. Ett 60-tal forskare medverkar i konferensen som riktar sig till anställda i förskola, skola, socialtjänst och landsting.
– Vi har fått över 700 anmälningar, det känns roligt att intresset är så stort, säger Britt-Marie Jacobsson, konferensansvarig och avdelningsdirektör på områdeskansliet för medicin och farmaci.
Missgynnar skolan pojkar? Tidig prevention av ätstörningar. Vårdnadskonflikter och barns bästa. Vad kan man få veta genom neuropsykologiska tester? Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem hos förskolebarn. Detta är bara några av titlarna på de många föredrag som ges under tre pass med parallella seminarier under konferensen.

Representanter från media hälsas välkomna

Program finns på http://www.hum-sam.uu.se/forskningpagar.htm

Kontaktinformation
För mer information kontakta Britt-Marie Jacobsson, tel. 018-471 7286, e-post Britt-Marie.Jacobsson@uadm.uu.se

Emilie Flygare-Carlén (1807-92) var en av 1800-talets mest lästa romanförfattare och många av hennes böcker som skärgårdsromanerna Rosen på Tistelön (1842) och Ett köpmanshus i skärgården (1860) har levt vidare in i vår tid. Flygare-Carléns romaner har även varit internationellt gångbara och finns översatta till en mängd olika språk. Men även om många har läst och uppskattat Flygare-Carlén så är hennes plats i den gängse litteraturhistorien ytterst marginell, omdömena nedlåtande och kritiken inriktad på person snarare än verk.

Med textnära analyser inriktade på genus och genre visar Maria Löfgren, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, hur Flygare-Carléns romaner synliggör begränsningar för kvinnan i samhället, men också möjliga utvägar – som mer jämlika äktenskap och ökat kvinnligt inflytande. Emilie Flygare-Carlén diskuteras mot bakgrund av ett antal samtida kollegor, Fredrika Bremer, C. J. L. Almqvist och George Sand, som i likhet med Flygare-Carlén var upptagna med att bearbeta och diskutera relationen mellan könen. I avhandlingen visas också hur melodramatisk och intrigmättad estetik, inspirerad av Alexandre Dumas, Victor Hugo och Eugène Sue, används i Flygare-Carléns senare 1840-talsverk för att fördjupa prövningen av kvinnans ställning i ett modernt sammanhang.

Samtalet om kön ringas in med hjälp av fyra centrala motiv i Flygare-Carléns författarskap; kärlek, samhälle, identitet och äktenskap. Romaner som berörs är Kyrkoinvigningen i Hammarby (1840-41), Rosen på Tistelön, Ett år (1846), En natt vid Bullar-sjön (1847), En nyckfull qvinna (1848-49) samt den i sin tid skandalomsusade Ett rykte (1850).

Fredagen den 31 oktober försvarar Maria Löfgren, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk vid Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Emancipationens gränser: Emilie Flygare-Carléns 1840-talsromaner och kvinnans ställning.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är Professor em. Birgitta Holm, Uppsala universitet

Kontaktinformation
Maria Löfgren (f. 1976) är uppvuxen i Holmsund, utanför Umeå. Hon kan nås på:

Tel: 090-786 65 89 (arbete), 090-12 49 91 (hem), 070-3649121 (mobil)
E-post: maria.lofgren@littvet.umu.se

Den 20 oktober arrangeras det första seminariet kring den verksamheten på Campus Helsing-borg. Media är välkomna att bevaka diskussionerna, som sker kl 9.30-12.30 i Aulan, sal U202 på Campus Helsingborg.
På programmet står att Per Kämpe, VD i Prefabutveckling AB och ordförande i FIND informerar om föreningen och tillkomsten av den nya utbildningen. Bostadsminister Lars-Erik Lövdén berättar om den statliga utredningen ”Skärpning gubbar” och vad regeringen gör i frågan. Professor Olof Eriksson (tidigare i Byggnads-styrelsen och Bygg-forskningsrådet) berättar om det industriella byggandet under ”miljon-programmet” och hur politiken med bidrag och avreglering har påverkat situationen.
Olle Ehrlén, vd i NCC Construction Sverige AB, berättar om vad hans företag gör för att utveckla byggprocessen och Håkan Blom, vd i Tyréns AB, redogör för konsultfirmans roll. MKB:s vd Lars Birve talar om den nya beställarrollen.
– En industrialisering av byggprocessen är nödvändig för att få ner priserna så att unga människor har råd att efterfråga nya bostäder, minska de många byggfelen och snabba på byggena genom bättre logistikprocesser, säger professor Lars Sentler.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av: professor Lars Sentler, tel: 042-356790, mobil: 070-173 07 45, epost: Lars.Sentler@hbg.lth.se
professor Bertil Fredlund, tel: 042-356791, mobil: 070-519 42 02; epost: Bertil.Fredlund@hbg.lth.se
VD Per Kämpe, tel: 08-42 90 220, mobil: 070-53 54 962; epost: Per Kämpe@prefabutveckling.se

Avhandlingen handlar om den växande mängd lagstiftning som antas av EU-kommissionen i samarbete med nationella myndigheter inom ramen för det så kallade kommittologisystemet. Den uppmärksammar att kommissionen allt ivrigare protesterat mot kommittologisystemet och framförallt att Europaparlamentet gjort det till en av sina främsta stridsfrågor. Motsättningarna pekar på konstitutionella och demokratiska problem men även praktiska. Avhandlingen avslutas med en redogörelse för de långtgående förslag som lagts fram av EU:s framtidskonvent och en diskussion om vad dessa kan förväntas leda till i den pågående regeringskonferensen.

Carl Fredrik Bergström arbetar som forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Hans nya forskningsprojekt blir en uppföljning av framtidskonventets förslag till EU-konstitution med fokus på frågor om institutionell maktbalans.

Disputationen äger rum tisdagen den 14 oktober kl. 10.00-14.00 i Reinholdsalen, Juristernas hus, Frescati. Opponent är Professor Gráinne de Búrca, European University Institute, Florens.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Carl-Fredrik Bergström nås på tfn 08-16 46 07 eller e-post: carl-fredrik.bergstrom@sieps.su.se

För de barn och unga som växer upp idag, tillhör datorer, mobiltelefoner och Internet vardagen. Det är naturliga och självklara fenomen som finns och alltid har funnits i
deras liv.

I boken ”barn@com – att växa upp i det nya mediasamhället” av Patrik Hernwall vid pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet flätas barns berättelser om sin egen tid och sitt eget bruk av datorer samman med teoretiska reflektioner. Boken ger en fördjupad förståelse både för barns villkor och för de snabba förändringar som sker i ett postmodernt informationssamhälle.

Patrik Hernwall har erfarenheter från utvecklingsprojekt i skolmiljö där tekniken varit en central beståndsdel. Skolans utmaning ligger i att utveckla pedagogiken och finna relevanta användningsområden för informations- och kommunikationstekniken.

Boken vänder sig inte enbart till pedagoger med intresse för barns villkor, utan erbjuder intressant läsning för alla som är intresserade av hur människans villkor förändras med tillgången till en alltmer avancerad och utbredd teknik.

Patrik Hernwall är lektor och forskare vid utbildningsprogrammet ”Multimedia pedagogik-teknik”, vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

För ytterligare information, kontakta Patrik Hernwall, 0708-37 88 28, eller HLS Förlag, Marie-Anne Colliander, 08-737 56 65.