Hon har i avhandlingen använt systemteoretiska modeller för att förstå de mekanismer som spelar in och styr olika, ofta motverkande, krafter vid ett biblioteks förändring och utveckling till att bli en del i ett informationsförsörjande nätverk.

För att kartlägga attityd och inställning till sådant som mål för verksamheten, datorstödda system, operativ teknik, organisatoriska strukturer och omvärldsrelationer har hon intervjuat tjänstemän vid biblioteket och representanter för dess ledning. Genom enkäter har studenter och lärare fått ge sin syn på biblioteket och universitetets framtida informationsförsörjning.

Undersökningen visar hur organisationen i förändringsprocessen gärna låser sig i invanda mönster och beteenden, vilket i avhandlingen tolkats i termer av så kallad självproduktion (autopoiesis). Avhandlingen visar att det för att underlätta utveckling och förändring när organisationens identitet kan anses vara satt på spel är viktigt att initiativen tas med utgångspunkt i den operativa verksamheten, så att denna genom sin självproduktion blir en drivande kraft i processen och hela organisationens självproduktion.

Gunnel Hessler är universitetslektor vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Identitet och förändring är hennes doktorsavhandling.

Vid beställning av avhandlingen, kontakta Carina Waldén :
Tel: 033-164059
carina.walden@hb.se

Avhandlingens titel: Identitet och förändring – en studie av ett universitetsbibliotek och dess självproduktion
Avhandlingsförfattare: Gunnel Hessler, tel. 033-12 69 94(bost.), 033-16 40 61 (arb.)
e-post: gunnel.hessler@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Johan Olaisen, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 oktober 2003 kl. 10.00, sal C203, Högskolan i Borås
Allégatan 1, Borås
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Resultatet visar att förskollärarna har en stor tilltro till barnen och deras förmågor. De betonar vikten av att utgå från barns livsvärld och att barn lär genom egen aktivitet och oftast i ett socialt sammanhang. De menar att utbildningen har grundlagt denna barnsyn. Förskollärarnas pedagogiska intentioner inbegriper social kunskap och färdighetsträning, kompenserande motiveringar samt tänkande och problemlösning.

Spåren av lärarutbildningen visar sig som en personlig och professionell utveckling utifrån arbetet i de så kallade basgrupperna under utbildningen. Utbildningens arbetssätt och innehåll har skapat nya tankemönster. Att arbeta utifrån en problemorienterad uppläggning under studietiden lyfts fram som en grund för ett problemorienterat arbetssätt med barnen. Flera menar att det har tagit tid innan kunskaperna från utbildningen har ”slagit rot”.

Studien bygger på intervjuer med 15 unga förskollärare i storstadsmiljöer fyra år efter examen. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologisk. Syftet är att beskriva förskollärarnas livsvärld i relation till både lärarutbildningen och arbetet med barnen.

Inger Hensvold är universitetslektor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm och har arbetat med lärarutbildning under större delen av sitt yrkesliv.

Doktorsavhandlingens titel: Fyra år efter examen. Hur förskollärare erfar pedagogiskt arbete och lärarutbildningens spår

Disputationen äger rum: fredag den 17 oktober kl. 10.00 i Dahlströmssalen, hus D, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 24-30. Opponent: professor Marita Lindahl, Åbo Akademi i Jakobstad, Finland

Inger Hensvold kan nås på 08-511 777 71 eller 08-737 59 19.

Den skicklige läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga. Skolverket beviljade i juli 2001 medel för ett projekt med uppgiften att identifiera en gemensam bas av forskarståndpunkter när det gäller läs- och skrivinlärningspedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Detta ”konsensusprojekt” presenterar nu sina resultat i en rapport till Skolverket och Skolutvecklingsmyndigheten.

Slut på läskriget
Sedan 1970-talet har frågor kring läs- och skrivinlärning, läs- och skrivsvårigheter och läs- och skrivpedagogik framkallat en stundtals hätsk debatt i Sverige. Man har till och med använt beteckningen ”Läskrig” för detta meningsutbyte. Lärare, föräldrar, journalister och andra har bibringats uppfattningen att det råder djup oenighet mellan forskare om hur läsinlärning går till, hur läs- och skrivsvårigheter uppkommer, samt hur framgångsrik läs- och skrivpedagogik bör se ut.

Hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppkommer. Detta gäller såväl för dyslexi som för andra typer av läs- och skrivproblem. Den skicklige läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga och individuella strategier. Den skicklige läraren förmår motivera sina elever att läsa och skriva.

Det skrivna språket är till för att vi skall meddela oss med varandra. Detta är en viktig utgångspunkt för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Skriftspråket skall användas för att kommunicera personliga erfarenheter, kunskaper och uppfattningar i undervisningen. Detta skriftspråksflöde i klassen skall involvera alla elever, och ge läraren möjlighet att observera och bedöma varje elevs läs- och skrivutveckling på ett nyanserat sätt.

Läraren måste ha goda insikter om relationer mellan skrift och tal, och också ha förmågan att förmedla dessa insikter till sina elever. Ett verksamt verktyg för att göra detta är språklekar som utvecklar elevens fonologiska förmåga.

Barnböcker är en oundgänglig del i en motiverande och lustfylld undervisning. Det handlar inte endast om att få en bra start på läs- och skrivinlärningen. Att tidigt bekanta sig med böcker, och bli förtrogen med olika berättelsestrukturer är ett villkor för att hjälpa eleverna till en långsiktig och hållbar läs- och skrivutveckling.

Föräldrar är betydelsefulla personer i sina barns läs- och skrivutveckling. Högläsning, samtal om böcker, ord och bokstäver i hemmet är viktiga förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling. För att nå riktigt goda resultat måste alla elever ges tillräckligt med tid och lärarstöd för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Detta innebär krav på tillräckligt med resurser för att läraren regelbundet skall kunna arbeta individuellt med varje elev i klassen.

Dyslexi är en särskild form av läs- och skrivsvårigheter som betingas av bristande språkbiologiska förutsättningar för läs- och skrivinlärning. Ett gemensamt drag hos elever med dyslexiproblem är att de har sämre fonologisk förmåga än andra barn. De klarar inte ”språkljudshanteringen” när de skall läsa och skriva. Medan dyslexi har en språkbiologisk grund finns även bristande förutsättningar för språklig utveckling i uppväxtmiljön och/eller skolan som en bakgrund till läs- och skrivsvårigheter. Med tidig identifiering av läs- och skrivsvårigheter är prognosen god för en positiv läs- och skrivutveckling.

Ett antal elever klarar den inledande läs- och skrivinlärningen utan påtagliga problem, men utvecklas dock sedan inte i takt med sina kamrater och med de ökande kraven i skolår tre och uppåt. Det kan röra sig om dåligt fungerande läsförståelsestrategier, om bristande syntaktisk förmåga, bristande förmåga att analysera ord, om dålig ordförrådsutveckling eller om brister i automatisering och läsflyt.

En rad metoder som används för att ge specialpedagogiskt stöd åt elever med läs- och skrivsvårigheter i svenska skolor saknar vetenskaplig underbyggnad. Motorikträning, nya glasögon och andra pedagogiska program eller hjälpmedel som fokuserar på annat än elevens språkliga utveckling är exempel på sådana metoder/hjälpmedel. I de flesta fall är de inte skadliga i sig. De får ändå negativa effekter genom att de ersätter eller reducerar utrymmet för insatser som dokumenterat leder till bättre läs- och skrivutveckling.

Rapporten (pdf-format) finns att hämta i sin helhet på Skolutvecklingsmyndighetens hemsida. http://www.skolutveckling.se/pdf/skapa_konsensus.pdf

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta professor Mats Myrberg, Lärarhögskolan i Stockholm, mats.myrberg@lhs.se, mobil 070-7143746.

– Nobelpriset uppmärksammas inte bara i samband med utnämningen av pristagarna. De framställs ofta som personer med hög status och uttalar sig som experter i kontroversiella frågor, som till exempel om genteknik och stamceller – ämnen som inte alltid ligger inom deras eget fält.

Massimiano Bucchi är sociolog vid universitetet i Trento och har undersökt mediebilden av Nobelpriset i italienska Il Corriere dela Serra och brittiska The Times under åren 2000-2001. Forskningsprojektet som är det första i sitt slag studerar i vilka sammanhang priset och pristagarna uppmärksammas presenterades på ett presseminarium måndagen den 6 oktober på Nobelmuseet – samma vecka som Nobelpristagarna för år 2003 offentliggörs.

Personkulten kring Nobelpristagarna är mest tydlig i Il Corriere dela Serra. Framför allt de italienska pristagarna framställas som kändisar och vimlar med olika kulturpersonligheter. Massimiano Bucchi påpekar att ceremonin kring Nobelpriset är viktig för uppmärksamheten. Även om det inte skrivs så mycket om just den, bidrar ceremonin till den höga status pristagarna får. – De ses som exceptionella personer med unika egenskaper. Faktiskt har utnämningen av Nobelpristagarna flera likheter med hur nya helgon utses, förklarar han. I brittisk press är uppmärksamheten mindre och pristagarna uppmärksammas främst i sin roll som forskare. I The Times är dessutom dödsrunor över bortgångna pristagare vanliga.

Massimiano Bucchi hoppas kunna utöka den inledande studien och studera en längre tidsperiod samt även inkludera medier från andra europeiska länder. Massimiano Bucchis forskning är inriktad på kommunikation och allmänhetens uppfattning av naturvetenskap och han skrivit flera böcker, bland annat Science and the Media (1998) och Science in Society som är under utgivning.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Eva Krutmeijer, Informationschef Kungl. Vetenskapsakademien evak@kva.se/ 08-673 95 95/ 0709-84 66 38

Kajsa Eriksson, Presschef Vetenskapsrådet (obs! har även pressbilder att använda)
Kajsa.Eriksson@vr.se/ 08-546 44 216/ 0733-666 216

Studien avser att dels ge en beskrivning av inkomstfördelningen i Sverige, dels undersöka vilka faktorer som är viktigast för att förklara inkomstskillnader mellan individer och grupper. De viktigaste slutsatserna kan sammanfattas som följer:

– Mellan 1983 och 1989 ökade ojämlikheten i faktorinkomster, dvs inkomster från förvärvsarbete och kapital. Samtidigt blev den inkomstutjämnande effekten av bidrag och skatter starkare. Som helhet förändrades därför inte nettoinkomstfördelningen så mycket under perioden.

– De växande skillnaderna i faktorinkomster under 1980-talet berodde framför allt på en större ojämlikhet i kapitalinkomster. Bland annat ökade den mest välbärgade tiondelen av faktorinkomsttagarna sin andel av de totala kapitalinkomsterna från 28 till 51 procent.

– Ojämlikheten i förvärvsinkomster låg stilla eller minskade mellan 1983 och 1989. Trots detta växte förvärvsinkomstskillnaderna mellan arbetare och högre tjänstemän, liksom mellan kvinnor och män och mellan personer födda utom Europa och personer födda i Sverige. Att den totala ojämlikheten ändå inte blev större beror på att inkomstskillnaderna minskade inom grupperna. Kvinnorna blev alltså mer lika varandra i inkomsthänseende medan avståndet till männen ökade, vilket också gällde arbetarklassen visavi högre tjänstemän och personer födda utom Europa visavi svenskfödda. Det fanns med andra ord tendenser till inkomstmässig polarisering mellan olika grupper.

– Av de förklaringsvariabler som ingår i undersökningen – social klass, kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och familjetyp så framstår klassvariabeln som den ojämförligt viktigaste förklaringsfaktorn för inkomstojämlikhet såväl 1983 som 1989.

– Under 1990-talet ökade ojämlikheten i såväl faktor- som nettoinkomster. Förvärvsinkomstfördelningen blev åtskilligt ojämnare mellan 1991 och 1995, medan kapitalinkomsterna torde haft en växande betydelse för ojämlikheten i faktorinkomster under andra halvan av decenniet. Däremot försvagades inte den inkomstutjämnande effekten av bidrag och skatter under 90-talet. Trots sänkta ersättningsnivåer i socialförsäkringarna verkar snarare den så kallade omfördelningseffekten blivit starkare. Det finns dock tecken på att omfördelningseffekten av t ex a-kassa och sjukpenning minskade under perioden, samtidigt som skattefria bidrag och skatter fick större betydelse för inkomstutjämningen.

– Också under 1990-talet framstår klasstillhörighet som den klart viktigaste förklaringsvariabeln för ekonomisk ojämlikhet. Det fanns också tendenser till ytterligare polarisering av klasskillnaderna. Dessutom gäller för de flesta förklaringsvariabler, att de grupper som hade de lägsta inkomsterna 1991 också var de som hade den sämsta inkomstutvecklingen – både vad gäller faktor- som nettoinkomster – under resten av decenniet.

Avhandlingens titel: Ekonomisk ojämlikhet. Inkomstfördelning och inkomstskillnader i Sverige under 1980- och 1990-talen
Avhandlingsförfattare: Stefan Schedin, tel. 031-492085(bost.), 031-773 4770(arb.)
e-post: stefan.schedin@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Björn Halleröd, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 oktober 2003 kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Vi talar om obegripligt små saker men konsekvenserna kan bli enorma för mänskligheten. Där–för vill LTH inte att denna teknikutveckling ska ske i det tysta. Nanotekniken kan också be-skrivas som ett nytt sätt att tänka där man imiterar naturens sätt att bygga strukturer från atomnivå och uppåt.
Det händer alltså mycket kring den forskning på atomnivå som bedrivs på LTH:
o När det gäller nanotrådar – molekylsmala halvledare för bl a framtidens mikro-elektronik och fotonik – är professor Lars Samuelson och hans forskargrupp världsledande. Tek-niken kan göra det t ex möjligt att skapa ljuskällor som skickar en foton åt gången i fiber-optiska ledningar, vilket möjliggör absolut säker kryptering. Kanske kan dioder av nanotråd bli framtidens ljus-källa, tio gånger mer energieffektiv än en glödlampa.
o Nya tillämpningsområden för nanotrådarna söks nu av företaget QuMat Technologies AB, som skapats i anslutning till det Lundabaserade forskningsinstitutet Pronano AB. Pronano AB startades av Lunds universitet men samarbetar också med bl a Danmarks tekniska uni-ver-sitet och andra högskolor i Öresundsregionen. Startfinansieringen står Malmö stad och region Skåne för. Pronanos vd Martin Magnusson finns på plats vid LTH:s monter de sista tre dagarna. Kunskaps-utbyte till företag, forskningsfinansiering, stöd av nyföretagande (avknopp-ningar) är några av Pronanos arbetsuppgifter.
o nQuip på forskarbyn Ideon är ett annat företag i ”branschen”: Det tillverkar atom-kraftsmikroskop.
Världens minsta ”stämgafflar” tillverkas av en forskargrupp under ledning av professor Lars Montelius. Det handlar dock inte om musik utan om metoder att väga enstaka mole-kyler för att spåra t ex giftiga gaser eller vissa antikroppar (spår av sjukdom) i blodet. (Prin-cipen demonstreras på Tekniska mässan i en modell i skrivbordsskala.)

fortsättning nästa sida

LTH visar, fortsättning

o I Lund startades redan för 15 år sedan ett Nanoscience-konsortium – ett brett samarbete mellan forskar-grupper från ämnen som fasta tillståndets fysik, kärnfysik, materialkemi, elektro-vetenskap, elektrisk mätteknik, synkrotronljusfysik (alla vid LTH) och fasta tillståndets teori och cell- och organismbiologi vid naturvetenskapliga respektive medicinska fakulteterna. Samarbete över Öresund är bl a ett sätt att samordna utnyttjandet av dyr utrustning. Den 15-16 oktober firar konsortiet 15-årsjubileum med det första nano-sciencesymposiet i Lund. (Det ska i fortsättning bli årligen återkommande någonstans i Öresundsregionen.)
o En av de viktiga spelarna i nanovetenskapen i Lund är professor Reine Wallenberg och hans kolleger i nCHREM (National Center for High Resolution Electron Microscopy). De förfogar över några av världens bästa elektronmikroskop, ett av dem för biologiskt material.
o För någon månad sedan startades Sveriges första civilingenjörsutbildning i Teknisk nanovetenskap vid LTH, vilken speglar denna bredd. LTH samarbetar här med natur-vetenskapliga och medicinska fakulterna. Studenterna kan välja mellan att specialisera sig mot bio-medi-cin, materialvetenskap, nanoelektronik eller nanofysik.
o Lunds Universitet och LundsTekniska Högskola annonserade under sommaren ut två centrala professurer i NANOSCIENCE, den ena med inriktning mot Biofysik och den andra inriktad mot Elektronik/Fotonik. Nyligen kom det in hela 85 ansökningar till dessa två utannonserade nya nanoprofessurer i Lund
o För 15 månader sedan föreslog arbetsgruppen benämnd ”Framtid för svensk industri”, under ledning av industrimannen Carl Bennet och Metallbasen Göran Johnsson, en stor satsning på bl a nano-teknik (www.framtidensindustri.nu), med en tyngdpunkt på akademisk och industriell nanoforskning i Lund/Malmö-regionen . Beslut om hur detta förslag kan bli genomfört kan väntas relativt snart..e

LTH:s monter som också visar upp exempel på industridesignprojekt finns på plats A32:28. Under de första dagarna kan ni där träffa teknologie doktor Ulf Håkansson och de sista dagarna Pronanos vd Martin Magnusson, även han teknologie doktor.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av professorerna Lars Samuelson, tel: 046-222 76 79 , mobil: 070-317 76 79, epost: Lars.Samuelson@ftf.lth.se,
Lars Montelius: tel: 046-222 41 25 eller 046-222 76 70, mobil: 0705-22 41 47, epost: Lars.Montelius@ftf.lth.se
eller vd på Pronano AB, Martin Magnusson, tel: 040-630 90 21, epost: martin.magnusson@pronano.se