I ett doktorsarbete på Chalmers har François-Xavier Bécot. utvecklat modeller för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att förbättra de akustiska egenskaperna hos vägbeläggningar. Avsikten var att finna en metod att förutsäga hur bullret strålar ut från däcken över vägbanan.
Bécot har utgått från äldre modeller för simulering av ljud från däck som rullar på väg. Utifrån dessa har han utvecklat en ny förenklad modell som även inkluderar akustiska egenskaper hos vägbanan. Bécots modell är snabb och praktiskt användbar.
– För att minska bullret är det viktigt att vägytan kan absorbera en del av det buller som uppstår i kontakten mellan däck och vägbana. En hård vägbana, t ex med beläggning av betong absorberar inget ljud, utan allt reflekteras istället till omgivningen. En mjukare vägbana tar däremot upp en del av bullret. I andra projekt på Chalmers studeras däckens beskaffenhet med liknande modeller. I avhandlingen redovisar jag några faktorer som är viktiga för att skapa en vägbeläggning som kan reducera bullernivån, säger Bécot.
– Vi kommer nu att ta kontakt med vägbyggare för att undersöka om det i praktiken är möjligt att bygga vägar med beläggningar som har dessa ljudabsorberande egenskaper. Önskemålen från bullersynpunkt måste överensstämma med normer för användbarhet och säkerhet hos vägbeläggningar.
Projektet har genomförts i samarbete med INSA, det tekniska universitetet i Lyon, och INRETS, det franska Institut National de Recherche sur les Transports et leur Sécurité, som har expertis på just vägbeläggningar och Institutionen för teknisk akustik på Chalmers, där det finns expertis på däckbuller.
Avhandlingen “Tyre Noise over Impedance Surfaces – Efficient application of the Equivalent Sources method” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 8 september 2003.
Kontaktinformation
Mer information:
François-Xavier Bécot, Institut National de Recherche sur les Transports et leur Sécurité, tel: +33 (0)4 72 14 24 10, e-post: becot@inrets.fr
Wolfgang Kropp, Teknisk akustik, Chalmers, tel 031- 772 2204 e-post: wk@ta.chalmers.s
Övertandläkare Ann-Katrin Johansson ska kartlägga hur tandvården fungerar när det gäller patienter med ätstörningar i olika landsting och ett forskningsprojekt är påbörjat om patienters munhälsa samt prevention och behandling av tandskador i samnband med ätstörningar.
– Frätskador på tandens emalj kan vara ett av de första kliniska tecknen på en ätstörning, säger Ann-Katrin. Det medför ofta obehag i form av ilningar och värk, svårigheter att äta och utseendemässiga problem som i många fall resulterar i en omfattande och kostsam tandvård. Det är viktigt att upptäcka av dessa skador tidigt eftersom det möjliggör en begränsning av skadornas utveckling och symtom. Att upptäcka problemen på ett tidigt stadium ger också en bättre prognos för sjukdomen.
För ytterligare information kontakta Ann-Katrin Johansson på telefon 019-602 58 98
Cirka 40 miljoner av pengarna går till att förbereda produktion av vaccin. Resterande pengar fördelas på ett nätverk av ledande europeiska forskargrupper inom immunologi och vaccination, varav närmare sju miljoner går till professorerna Jan Holmgren och Nils Lycke vid Sahlgrenska akademin.
– Detta är ett viktigt steg i utvecklingen av ett vaccin mot sjukdomar som orsakar flest dödsfall i världen. Anslagets storlek gör det möjligt att göra en gemensam europeisk satsning för att utveckla ett effektivt vaccin till nytta för både Europa och övriga världen, säger professor Jan Holmgren.
För mer information:
Professor Jan Holmgren, telefon: 031-342 49 11, mobiltelefon: 0708-29 86 85, e-post: jan.holmgren@microbio.gu.se
Professor Nils Lycke, telefon: 031-342 49 36, mobiltelefon: 070-671 16 41, e-post: nils.lycke@microbio.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Finns förklaringen till detta inom de organisationer som ansvarar för invandrarnas första tid i det nya landet? De så kallade frontlinjebyråkraterna har ofta långvarig och kontinuerlig kontakt med sina klienter och ett mer eller mindre stort handlingsutrymme till sitt förfogande. Hur hanterar dessa arbetsförmedlare, socialsekreterare och invandrarsekreterare sitt handlingsutrymme i mötet med invandrarklienter?
Jämförelsen visar att både i Israel och Sverige betraktas invandrarklienterna utifrån stereotypa föreställningar. Föreställningarna tar både sin utgångspunkt i invandrarsituationen och invandrarklienternas kulturella bakgrund. Den svenska myndighetsutövningen utmärks av en flexibel tillämpning av regelverket och en orientering mot den enskilda klientens behov och önskemål. Den israeliska myndighetsutövningen tar istället utgångspunkt i en mer strikt tillämpning av regelverket och ett tydligare uppdragstänkande. De stereotypiska uppfattningarna får därmed möjlighet att slå igenom i det svenska fallet men inte i det israeliska.
Vad som sker bakom välfärdsstatens dörrar får på så sätt stora konsekvenser för människors levnadsvillkor och livsprojekt. Det finns inte längre en given auktoritet som kan ta sig rätten att definiera vad som är acceptabla livsprojekt i den moderna staten; ett synsätt som även måste införlivas hos frontlinjebyråkraterna och i deras myndighetsutövning.
Avhandlingens titel: Bakom välfärdsstatens dörrar
Avhandlingsförfattare: Isabell Schierenbeck, tel. 0707-924482(mobil), 001 510 849 4831(bost), 001 510 643 7078(arb.)
e-post: Isabell.Schierenbeck@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Søren Winter, Köpenhamn
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 oktober 2003 kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Priset ges till en yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare.
Motiveringen till att Klas Blomgren får priset lyder: För hans kreativa upptäckter rörande mekanismer för uppkomst av hjärnskada under nyföddhetsperioden.
Klas Blomgren berättar att han har ägnat de senaste tio åren till att förstå hur skador uppkommer i den växande hjärnan. Hans forskning har bland annat visat att nervceller i nyföddas hjärnor aktiverar helt andra mekanismer än i vuxnas hjärnor när de skadas och dör.
– Jag har studerat vad som händer i den växande hjärnan efter bristande tillförsel av syre och blod vid till exempel förlossningsskador och hur barns hjärnor påverkas av strålning vid cancerbehandling. Den omogna och den vuxna hjärnan är mycket olika. Behandling och förebyggande av hjärnskador måste därför anpassas till hjärnans mognadsgrad.
Klas Blomgren är 40 år, född i Göteborg och uppvuxen i Vimmerby kommun. Han påbörjade sin läkarutbildning i Göteborg 1985. Efter avslutad grundutbildning har han forskat i kombination med sitt arbete som barnläkare.
Klas Blomgren är knuten till institutionen för kvinnors och barns hälsa samt institutionen för fysiologi och farmakologi vid Sahlgrenska akademin.
Eric K. Fernströms Stiftelse delar årligen ut sex priser på 100 000 kronor vardera till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. En forskare vid var och en av landets sex medicinska fakulteter utses.
För mer information kontakta:
Docent Klas Blomgren, telefon: 031-773 33 76, mobiltelefon: 070-323 33 53, e-post: klas.blomgren@fysiologi.gu.se
För bild på Klas Blomgren kontakta Ulrika Lundin på e-postadress ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Ungdomar börjar röka av en mängd olika anledningar. Det kan bero på lågt självförtroende, nyfikenhet, kamrattryck, att familjemedlemmar röker och att det är lätt att få tag på cigaretter. Rökningen i sig används av många ungdomar som ett sätt att hantera sociala situationer, som ett medel att bli accepterade av kamrater och för att dölja osäkerhet. För många ungdomar är också rökning ett sätt att skapa sig en identitet. Beroendet som följer är inte enbart ett nikotinberoende utan lika mycket ett socialt beroende.
För att djupare förstå beteendet rökning har Margareta von Bothmer i sin avhandling analyserat beteendet utifrån Merleau-Pontys filosofi. Han menar att varje beteende har en mening och väljs för att det fungerar i samspel med omvärlden. Margareta von Bothmer anser därför att rökning måste ses i ett socialt sammanhang. Hon förklarar rökning som en vana med att rökningen blir en del av självbilden och identiteten. Det gör vanan svår att bryta eftersom det fanns en positiv mening i det ursprungliga beteendet.
För att hälsofrämjande arbete ska lyckas är det därför betydelsefullt att ta hänsyn till vilken funktion rökningen har för individen. Kunskapsöverföring är inte tillräckligt utan ett bredare perspektiv krävs för att se beteendet ur en social synvinkel. I det hälsofrämjande arbetet är det därför nödvändigt att se till vilja och känslor och inte bara fokusera på att förmedla kunskap om att rökning är farligt för hälsan.
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska/universitetsadjunkt Margareta von Bothmer, telefon: 035-16 74 19, hemtelefon: 035-12 97 93, mobiltelefon:073-680 92 63, e-post: margareta.von_bothmer@hos.hh.se
Handledare:
Professor Bengt Fridlund, telefon: 046-222 18 58, mobiltelefon: 070-262 18 58, e-post: bengt.fridlund@omv.lu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: From a uni-dimensional to a multi-dimensional health promotion perspective – promoting a tobacco-free generation based on a motivational structure of behaviour
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Det finns ett behov att rama in vad interaktionsdesign är, säger Jonas Löwgren, professor i interaktionsdesign på K3.
Nu startar K3 en ny serie forskningsrapporter som ska komma ut 2-3 gånger om året och presentera olika projekt av doktorander och forskare. Först ut är ”Searching voices: Towards a canon for interaction design” om ämnet interaktionsdesign.
– Vårt ämne är ungt och det råder brist på litteratur. Det gör att det finns ett behov att rama in vad interaktionsdesign är, berättar Jonas Löwgren.
Searching voices består av sex essäer skrivna av K3-doktorander inom forskarutbildningsämnet interaktionsdesign.
– Vi bad dem utgå från en bok eller författare inom sin egen moderdisciplin och skriva om vad den kunde betyda för interaktionsdesign, berättar Jonas Löwgren.
Doktoranderna som skrivit är Sofia Dahlgren, interaktionsdesigner och scenograf; Peter Fröst, arkitekt; Ylva Gislén, litteraturvetare; Mikael Jakobsson, informatiker; Martin Johansson, arbetsvetare samt Per Linde, interaktionsdesigner och poet.
Kontaktinformation
Rapporten kan laddas hem från Malmö University Electronic Publishing (MUEP) Länk nedan.
För mer information kontakta professor Jonas Löwgren.
tel: 0703 – 91 78 54
e-post: jonas.lowgren@k3.mah.se
Rönen i Cell visar en ny mekanism för hur ett toxin aktiveras när det frisläpps i små avknoppade blåsor (vesiklar) som bildas av bakteriernas yttre membran. Toxinet produceras i en inaktiv form i bakterierna och ansamlas innanför det yttre membranet. När blåsorna snörs av och lossnar från bakteriecellerna följer toxinet med och ändrar då sin struktur till ett aktivt proteinkomplex som kan ta hål på värdcellers membran hos däggdjur/människor och därigenom leda till celldöd.
Grupperna i Umeå har visat att toxinet exporteras på detta sätt hos både sjukdomsframkallande kolibakterier (Escherichia coli) och hos de Salmonella-bakterier som orsakar tyfoidfeber.
Forskningsarbetet har bedrivits vid Inst. för Molekylärbiologi och skett i samarbete med forskare vid Kyushu University, Japan (Akemi Takade och Yoshimitsu Mizunoe), och Karolinska Institutet, Stockholm (Tomas Söderblom och Agneta Richter-Dahlfors). Övriga medförfattare till artikeln från Umeå är Barbro Lindmark, Marie Westermark, Jan Oscarsson och Jana Jass. Sun Nyunt Wai kommer ursprungligen från Myanmar (tidigare Burma), där hon var verksam som läkare, men det var som forskare vid Kyushu University i Japan hon gjorde den ursprungliga upptäckten att toxinmolekyler från bakterier kan vara associerade med små avknoppade membranvesiklar. Sedan ett par år har hon vid Umeå universitet etablerat sin forskning om hur bakterier uttrycker egenskaper och faktorer som påverkar oss vid infektioner.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås från Dr. Sun Nyunt Wai, tel. 090-785 6734, e-post: sun.nyunt.wai@molbiol.umu.se och professor Bernt Eric Uhlin, tel. 090-785 6731, e-post: bernt.eric.uhlin@molbiol.umu.se
Porträtt på Wai/Uhlin kan hämtas på
http://www.umu.se/medodont/aktuellt/bilder/
De flesta av världens hönor lever i konventionella burar och har därmed mycket begränsade möjligheter att utföra sina naturliga beteenden. För att förbättra levnadsförhållandena för värphönor i Sverige tillåts idag burar endast om de är inredda med sittpinne, rede och ströbad. Helena Wall har följt tre av de vanligaste värphönshybriderna och kartlagt deras beteenden och utnyttjande av faciliteterna i inredda burar.
Resultaten visar att sittpinnarna utnyttjades av 80-90 % av hönorna nattetid. Antalet besök i ströbadet varierade mellan individuella hönor och hade ingen inverkan på befjädring, hackskador eller fysiologisk stress. I försöken testades också om en skiljevägg med öppning skapade en flyktväg för utsatta hönor. Studien visade att hönsen ofta rörde sig mellan burens avdelningar, men inget tydde på att burar med skiljevägg var bättre ur djurskyddssynpunkt.
I en inredd bur värps så gott som alla ägg i redet. Äggen samlas upp på en liten yta framför redet istället för att som i en konventionell bur spridas längs hela burens längd. Risken är därför stor att äggen rullar in i varandra med hög fart och knäcks. Två åtgärder testades för att komma till rätta med knäckta ägg. Den ena var en så kallad egg-saver wire, som fångar upp ägget på väg ut ur redet. När wiren med jämna mellanrum lyfter, rullar ägget vidare ut i äggrännan med låg fart. Den andra var en ridå av plast som hängdes i redets utlopp och bromsade äggens fart ut i rännan. Båda åtgärderna reducerar kostnadseffektivt andelen skadade ägg till samma nivå som i konventionella burar.
I vissa fall skilde sig hybridernas utnyttjande av burens inredning. Dessa skillnader är intressanta och visar att hönors genetiska bakgrund har stor betydelse. Det är därför viktigt att flera olika hybrider jämförs när nya inhysningssystem utvecklas.
Agronom Helena Wall vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarade fredagen den 19 september sin avhandling med titeln Laying Hens in Furnished Cages – use of Facilities, Exterior Egg Quality and Bird Health.
Kontaktinformation
Mer information: Helena.Wall@huv.slu.se
Tel: 018-67 45 75. Mob: 073-738 30 26.
Ett bättre sätt att bygga säkra organisationer är att ta reda på vilka faktorer som gör att allt flyter som det ska. Vincent Gauthereau vid Linköpings universitet har granskat två arbetsplatser där säkerheten sätts högt – ett svenskt kärnkraftverk och en vårdavdelning på ett sjukhus. I sin doktorsavhandling i kvalitetsteknik visar han att säkerhet byggs upp av praktisk erfarenhet snarare än teoretiska planer.
Målet om optimal säkerhet kan också komma i konflikt med målet om effektivitet och besparingar.
– Det finns en tendens att skära i resurser för säkerhetsåtgärder, om man inte direkt ser vinsten av sådana investeringar, säger Vincent Gauthereau.
På kärnkraftverket studerade han arbetet med en omstart efter underhåll, en kritisk procedur som lett till ett antal incidenter. Operatörerna i kontrollrummet har säkerheten som sin huvuduppgift och är övertygade om sin egen skicklighet – men inte ofelbara. De har en stark vilja till ytterligare förbättringar och intresserade av att få synpunkter från en utomstående.
Arbetet på ett kärnkraftverk präglas av de katastrofala konsekvenser som kan bli följden av ett misstag. Säkerhetstänkandet har hela tiden gått hand i hand med den tekniska utvecklingen. På ett sjukhus är det patientens säkerhet som står i fokus, men detta har först på senare år börjat genomsyra verksamheten på allvar.
På sjukhuset följde Vincent Gauthereau införandet av ett datorbaserat system för ordination och utdelning av läkemedel. Sjuksköterskan går sin runda bland patienterna med en handdator i stället för de traditionella journalbladen. Systemet har uppenbara fördelar, som att slippa svårlästa handstilar. Det bemöttes också positivt av personalen även om det fanns en oro för störningar i datanätverket.
– Förändringen kan dock vara mer komplex än själva överförandet från papper till datorskärm. För att bygga säkra system måste man skaffa sig en större överblick, säger Vincent Gauthereau.
Avhandlingen heter ”Work Practice, Safety and Heedfulness -Studies of Organizational Reliability in Hospitals and Nuclear Power Plants”.
Kontaktinformation
Vincent Gauthereau, 013-282367, vinga@ikp.liu.se.
Gruppen, som leds av Ruth Palmer vid UCMP, studerar receptormolekylen Alk (Anaplastisk Lymphoma Kinase) hos bananflugan Drosophila melanogaster. Alk-receptorn vidarebefordrar information från omgivningen till cellens inre. Alk är sedan tidigare känt för att vara inblandad i vissa typer av cancer, bl..a. lymfcancervarianten non-Hodgkins lymfom. Däremot har den normala funktionen hos Alk varit en olöst fråga i många år.
Umeå-gruppen har använt bananflugan som modellorganism. Bananflugan är enklare än människan och andra däggdjur, som dock har en direkt motsvarighet till Alk i sina celler. När gruppen under experimenten muterade Alk-genen fick man det överraskande resultatet att tarmsystemet hos bananflugan inte utvecklas. De muterade flugorna är mycket lika flugor muterade i det nyligen identifierade signalproteinet, Jelly belly (Jeb). Gruppen kunde visa att just detta protein normalt binder och aktiverar Alk-receptorn vilket skapar den signalväg som startar utvecklingen av tarmen. Hos bananflugan bildas musklerna i tarmsystemet genom sammansmältning av celler och detta moment har avgörande betydelse för att tarmbildandet ska kunna ske; den nyupptäckta signalvägen måste fungera för att starta processen.
Författarna till artikeln är, förutom Ruth Palmer, post-doc Camilla Englund, doktoranderna Christina Lorén, Caroline Grabbe och Gaurav Varshney vid UCMP samt Fabienne Deleuill och Bengt Hallberg vid enheten för patologi, Inst. för Medicinsk biovetenskap.
En engelskspråkig beskrivning av gruppens forskning finns på
http://soul.ucmp.umu.se/ruth/
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Ruth Palmer, UCMP, tel. 090-785 67 86,
e-post: ruth.palmer@ucmp.umu.se
Reultaten i avhandlingen tyder på att miljöfaktorer kopplade till ekonomisk välfärd under barndomen kan vara viktiga för förekomsten av diabetes typ 1 (”ungdomsdiabetes”). I åldersgruppen 0-14 år förekommer diabetes nära fyra gånger oftare bland svenska barn än i Litauen medan skillnaden är mindre bland unga vuxna: 1,4 gånger i åldersgruppen 15-34 år. Även i Litauen, som räknas till länder med låg diabetesincidens, förekommer diabetes typ 1 oftare hos barn som bor i storstäder och städer jämfört med landsbygden, där fler är fattiga. Analyser av diabetesincidens under perioden 1983-1998 i Sverige tyder på att diabetes inte har blivit vanligare i åldersgruppen 0-34 år, men att fler får sjukdomen tidigare i livet – under barndomen.
Det är oklart vilka livsstilsfaktorer kopplade till välfärden som kan påverka risken att få diabetes. Resultat av fall-kontrollstudier i avhandlingen pekar på att lägre exponering för infektioner tidigt i livet, högre energiintag och snabbare tillväxt under barndomen kan ha betydelse. Barn som har haft åtminstone en infektion under första halvåret löpte mindre risk att få diabetes vid 5-14 års ålder. Högre energiintag ett år innan diabetesdiagnos och högre vikt-för-ålder ökade risken att få diabetes. Högt intag av kolhydrater, framförallt sockerarter, var ogynnsamt med hänsyn till diabetesrisken.
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet, och har titeln Incidence trends and environmental determinants of type 1 diabetes in Lithuania and Sweden. Svensk titel: Förändringar av förekomsten över tiden och miljöfaktorer för typ 1 diabetes i Litauen och Sverige.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by 6L, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor em. Hans K. Åkerblom, Helsingfors Universitet, Helsingfors, Finland.
Kontaktinformation
Austë Pundziûtë-Lyckå finns vid enheten för pediatrik, tel. 785 22 85, mobil 070-673 76 93, e-post: auste.pundziute.lycka@pediatri.umu.se
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-114
Eva Erman har i sin doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, dels utarbetat förslag till en diskursteori om mänskliga rättigheter, med avstamp i filosofen Jürgen Habermas demokratiteori, dels studerat FN:s Kommission för mänskliga rättigheter – både den rättighetsdiskussion som förs och den institutionella struktur som bestämmer spelreglerna för politiskt beslutsfattande. Eva Erman exemplifierar hur diskursteorin kan appliceras på global nivå genom att arbeta fram en alternativ institutionell design för Kommissionen.
Habermas demokratiteori öppnar för nya sätt att se på relationen mellan demokrati och mänskliga rättigheter då han utgår från deras ömsesidiga beroende snarare än deras inneboende spänning. Detta möjliggör andra definitioner av centrala demokratiteoretiska begrepp som representation och deltagande. Samtidigt måste många av Habermas filosofiska såväl som politisk-teoretiska grundantaganden omformuleras i en global kontext med fokus på mänskliga rättigheter snarare än på den demokratiska rättsstaten.
På senare år har det uppkommit en rad olika kosmopolitiska demokratiteorier som försöker överskrida de traditionella politiska gränserna och bemöta de nya problem som dagens nationalstatliga demokratier står inför. En typisk kosmopolitisk demokratiteori använder den demokratiska staten som den primära byggstenen i sin globala demokratiska arkitektur. Ett problem med en sådan utgångspunkt är att trots att den liberala demokratin vinner segrar världen över så fortsätter stater att agera strategiskt gentemot andra stater, utifrån nationellt egenintresse. Ett annat problem är att så snart vi fokuserar på mänskliga rättigheter så blir det mindre moraliskt försvarbart att låta människor som är i störst behov av basala rättigheter vänta allra längst på att tillhöra en sådan demokratisk enhet. Både det demos (folk) och det ethos (livsåskådning) vi tillhör verkar vara moraliskt godtyckliga ur ett globalt rättighetsperspektiv.
Här kan ett Habermasianskt perspektiv möjliggöra nya sätt att se på demokratisering av globala politiska institutioner. Ställd inför ett av de mest akuta problemen på den internationella politiska arenan – hur FN ska demokratiseras och dess legitimitet öka – är Eva Ermans avhandling ett bidrag till hur detta skulle kunna göras.
Doktorsavhandlingens titel: Action and Institution – Contributions to a discourse theory of human rights
Disputationen äger rum lördag den 11 oktober kl. 13.00 i hörsal 5, hus B, Frescati. Opponent är docent Mikael Carleheden, Örebro universitet.
Eva Erman kan nås på telefon 08-16 30 79 eller e-post eva.erman@statsvet.su.se.
Av de dryga 400 ansökningar som kom in till EU från de största och mest etablerade europeiska forskningsaktörerna beviljades endast 20 projekt medel. Det förpackningsprojekt som Karlstads universitet deltar i, Sustainpack, kom på en aktningsvärd 16:e plats. Projektet är uppbyggt i form av ett internationellt nätverk med 35 europeiska partners i Sverige, Tyskland, England, Spanien, Frankrike, Danmark, Finland, Polen, Italien, Slovakien och Nederländerna. Enligt ansökan tilldelas Karlstads universitet 11,6 miljoner kronor.
Syftet med Sustainpack är att skapa en plattform för tillverkning av nya innovativa förpackningar baserade på cellulosafibern. En viktig aspekt är att utveckla miljövänliga, resurssnåla och uthålliga förpackningssystem som ger ett medvärde för kunden. Projektet består av sex delprojekt, varav Karlstads universitet är involverade i tre, och löper över fyra år. Totalbudgeten ligger enligt ansökan på 348 miljoner kronor.
Jämfört med tidigare EU-projekt har kommissionen i sjätte ramprogrammet valt att enbart satsa på ett fåtal stora projekt. Att beviljas medel är därför mycket prestigefyllt.
– Man kan säga att de beviljade projekten på något sätt representerar det bästa som Europa har i form av forskningsnätverk, säger en mycket nöjd Lars Järnström, professor i ytbehandlingsteknik och ledare för projektet vid Karlstads universitet under ansökningsfasen.
– Vår arbetsinsats har varit betydande. Vi har inte bara varit med och utformat projektet, utan även fungerat som projektledare för ett av de sex delprojekt som Sustainpack består av. Som nytt universitet är det mycket positivt för oss att komma in som en central partner i ett stort europeiskt nätverk. Nätverket känns lika värdefullt som pengarna.
Förutom Lars Järnström deltar även flera andra forskare vid Karlstads universitet i projektet, däribland Luciano Beghello, professor i pappersteknik, Magnus Lestelius, lektor i grafisk teknik och Anders Gustafsson, lektor vid Centrum för tjänsteforskning.
EU:s stöd till forskning, teknisk utveckling och innovation har sedan 1984 genomförts i form av så kallade ramprogram som sträcker sig över fyraårsperioder. I december 2002 startade det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling, den största forskningssatsningen någonsin i Europa.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Järnström, tfn 054-700 16 25 eller 070-209 75 24, e-post Lars.Jarnstrom@kau.se
En sådan rörlighet, till framförallt USA och Tyskland, karaktäriserade många av de ingenjörer som utbildades mellan 1880 och 1919. Problem att få arbete i Sverige och samtida massutvandring bidrog, men vanligast var att ingenjörerna ville skaffa sig erfarenheter från ledande industriländer för en framtida karriär i hemlandet. Detta skall ses i ljuset av att ledande personer inom industrin ansåg att amerikanska och tyska idéer samt återinvandrade svenskamerikaner kunde bidra till en ny, industriellt baserad, svensk stormaktstid. Utländska erfarenheter var fördelaktiga på arbetsmarknaden. Det visar den avhandling som Per-Olof Grönberg lägger fram vid institutionen för historiska studier, Umeå universitet.
Vid ASEA, Sandvikens Järnverk, Boliden och Bolinders Mekaniska Verkstad togs återvändarnas erfarenheter tillvara. De fanns i den högsta ledningen och/eller besatte en hög andel av positionerna som chefsingenjörer, avdelningschefer och ledande konstruktörer. De återinvandrade ingenjörerna bidrog med idéer kring förbättring av maskiner, etc., men huvudsakligen med idéer om hur exempelvis verkstäder och valsverk skulle organiseras rationellt. Detta kombinerades ofta med att företaget skulle hjälpa arbetarna med till exempel sjukvård och bostäder för att stärka deras lojalitet, en företagsbaserad välfärd. Allt detta hade studerats i framförallt USA, men ingenjörer med erfarenheter från Tyskland bidrog också med idéer kring teknik och organisation.
De personer som var verkställande direktörer och överingenjörer vid andra större företag var också till stor del återvändare. De hade liknande erfarenheter och verkade samtidigt på flera olika platser, en stark indikation på inflytande och på att de var en källa till teknisk utveckling i Sverige. De var ett historiskt exempel på vad som i nutida diskussioner ofta kallas ”brain-gain”.
Lördagen den 4 oktober försvarar Per-Olof Grönberg, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Learning and Returning. Return Migration of Swedish Engineers from the United States, 1880-1940. Svensk titel: Att lära och återvända. Återinvandring av svenska ingenjörer från Förenta Staterna, 1880-1940.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är Professor Mark Wyman, History, Illinois State University, Normal, IL, USA.
Kontaktinformation
Författaren är född i Sandviken och uppväxt i Gävle. Han har bott i Umeå sedan 1991.
Per-Olof Grönberg kan nås på:
Institutionen för historiska studier (historisk demografi)
Tel: 090-786 67 41
E-post: per-olof.gronberg@ddb.umu.se
Foto finns på webb-adressen: http://www.umu.se/histstud/personal/gronberg_per-olof.html
En del i förklaringen är de proteiner som finns på bakteriens yta. Några fungerar som ankare som fäster i magens slemhinna, andra är enzymer som neutraliserar magsyran. Detaljerad information om dessa molekyler kan bidra till att få fram nya läkemedel och kanske ett vaccin mot folksjukdomar som gastrit, magsår och magcancer.
Christoffer Petersson vid Linköpings universitet har vidareutvecklat en metod (frysfrakturering) som gör det möjligt att studera bakteriecellerna med högupplösande elektronmikroskop. Cellen bryts sönder i vakuum vid minus 180 graders temperatur och beläggs med platina och kol. Därefter tillsätts antikroppar mot de sjukdomsalstrande molekyler man letar efter. Antikropparna märks med små guldkorn som sedan går att se i elektronmikroskopet.
I sin doktorsavhandling vid avdelningen för medicinsk mikrobiologi beskriver Christoffer Petersson bland annat hur Helicobacter kan lokalisera skadade slemhinneceller, och hur den försvarar sig mot de vita blodkropparna.
Av de magpatienter som behandlas med antibiotika och Losec är det alltid en viss andel som får återfall. Sannolikt lyckas vissa bakterieceller överleva behandlingen, genom att gömma sig inkapslade i humanceller.
Om man kunde spåra de proteiner som är involverade i den processen, skulle samspelet mellan bakterie och människa klarläggas ytterligare. Linköpingsforskarna hoppas att deras utveckling av frysfrakturmetoden kan bidra till detta, och så småningom till en ny behandlingsstrategi för att hindra återfall.
Upptäckten av magsårsbakterien firar i år tjugoårsjubileum. När de australiensiska läkarna Barry Marshall och Robin Warren publicerade sina rön – som tillkom av en slump – bemöttes de med stor skepsis. Idag arbetar tusentals forskare världen över med att försöka få bukt med bakterien. Närmare 90 procent av människorna i tredje världen, och 25 procent i industriländerna, beräknas vara infekterade.
Avhandlingen heter ”Characterisation of Surface Traits of Helicobacter pylori and Their Role in the Infectious Process”.
Kontaktinformation
Christoffer Petersson, 013-222093, e-post chrpe@ihm.liu.se.
