På 1980-talet undersökte man de luftvirvlar som bildades efter flygande fladermöss och fåglar. Man fotograferade heliumfyllda såpbubblor som belystes med stroboskopljus. Man räknade på den rörelsemängd som motsvarar lyftkraften i luftvirvlarna men kunde bara redovisa hälften av vad som behövdes för flygning. I forskarkretsar blev ”rörelsemängdsparadoxen” ett känt begrepp.
I dagarna har rörelsemängdsparadoxen fått sin lösning. De nya rönen har gjorts av Anders Hedenström och Mikael Rosén vid avdelningen för zooekologi vid Lunds universitet samt av G R Spedding vid Southern University of California, Los Angeles. De presenteras i ansedda Journal of Experimental Biology. Experimenten har utförts i den vindtunnel som byggts i Lund just för att studera fåglar under flygning. Det finns bara några få sådana anläggningar i världen.
– Vi har vidareutvecklat en teknik som används när man testar bilar och flygplan i vindtunnel, säger Anders Hedenström och fortsätter:
– Vindtunneln fylls med vattenånga. I tunneln flyger en näktergal. Den rör sig mot vinden och gör på grund av vindhastigheten ”på stället marsch”. I luftrummet bakom fågeln skickas ljuspulser från en YAG-laser genom dimman. Uppställningen är ofarlig för fågeln.
– Vi får på det här sättet en serie bilder av hur dimpartiklarna rör sig. Lasern skickar ut två pulser åt gången med mycket kort mellanrum så att man kan skilja ut de virvelrörelser fågen producerar från bakgrunden, dvs den jämna luftströmmen. Detta upprepas med en frekvens tio gånger i sekunden; i princip räcker det att studera vad som händer under ett enda vingslag.
– Vi fann då att luftvirvlarna efter den flygande fågeln är långt mer komplicerade än vi trodde. Luft kan strömma i motsatta riktningar i en och samma virvel. Och när vi räknade ihop rörelsemängden i dessa virvlar blev summan ungefär 100% av vad den borde vara.
– Vi hoppas kunna upprepa experimenten med andra fåglar som använder annan flygteknik. Vi kan t ex även studera glidflykt i vår vindtunnel därför att luftströmmen kan riktas i olika vinklar. Det kan resultera i en allmän teori om hur fåglar flyger. Den flygteori som gällt till dags dato uppställdes på 1960-talet, slutar Anders Hedenström.
Kontaktinformation
Hedenströms, Roséns och Speddings artikel heter A family of vortex wakes generated by a thrush nightingale in free flight in a windtunnel over its natural range of fight speeds (Journal of Experimental Biology, Volume 206 (14), July 2003.
Anders Hedenström nås på tel 046-222 37 05 eller 14 84 60.
Levande och döda växter består till stor del av kol som tas från luften i form av koldioxid. När växterna dör bryts de ner av mikroorganismer, som ger tillbaka koldioxid till atmosfären. Koldioxid cirkulerar därför hela tiden mellan atmosfären och skogen. En stor del av atmosfärens koldioxid omsätts varje år i detta kretslopp, ett flöde som är tio gånger större än de globala utsläppen från fossila bränslen. Om skogens och andra ekosystems kolupptag ökas, skulle vi kunna kompensera för de koldioxidutsläpp som är roten till den ökande växthuseffekten.
Ju mer näring (kväve) i marken, desto bättre växer träden i skogen vilket i sin tur leder till att mer koldioxid tas upp ur luften. Näringstillgången påverkar inte bara hur snabbt ett träd växer, utan även hur tillväxten fördelas mellan blad, stam och rötter. Ju mer lättåtkomlig näring som finns, desto mer växer stammen i förhållande till rötterna. Jämfört med rötter och blad, lever trädstammar länge och bryts ner väldigt långsamt när trädet dör. Därför blir upplagringen av kol i skogen större ju mer stammarna växer i förhållande till rötter och blad. Gödning leder alltså till att skogen växer snabbare och tar upp mer kol, att andelen kol i långlivade trädstammar ökar, och att tillväxteffekten av förhöjd koldioxidhalt i luften förstärks.
Gödslingen påverkar också mikroorganismerna som lever i marken, bryter ner döda växter och omvandlar kol till koldioxid. De här mikroorganismernas ämnesomsättning förändras på ett sätt som gör att den långsiktiga nedbrytningen av döda växtdelar försvåras. Därför leder gödsling till att omvandling av kol i dött material till koldioxid går långsammare.
Oskar Franklin har i sin avhandling utvecklat ekologiska teorier och modeller för att förutse långsiktiga konsekvenser på skogens kolförråd. Han visar i ett teoretiskt experiment att om man gödslar all nordlig barrskog (boreal skog) på jorden sker en relativt snabb, men avtagande ökning av tillväxten och mängden kol i vegetationen. Gödslingen ger en kraftig ökning av mängden kol i skogsmarken som fortsätter även efter hundra år. Detta skulle ge ett koldioxidupptag i den boreala skogen som till en början överstiger de förväntade globala koldioxidutsläppen. Växthuseffekten skulle alltså minska. Eftersom utsläppen förutspås fortsätta att öka samtidigt som upptaget av koldioxid i vegetationen så småningom mättas, vänder luftens koldioxidhalt långsamt uppåt igen efter 10-20 år. Ökningen av koldioxiden i atmosfären blir ändå avsevärt långsammare och förväntade klimateffekter fördröjs med flera decennier.
Civilingenjör Oskar Franklin vid institutionen för ekologi och miljövård, SLU, försvarar fredagen den 26 september kl. 09.00 sin avhandling Plant and Forest Dynamics in Response to Nitrogen
Availability. Opponent är Dr Mark Roddy Dewar, INRA Unité Bioclimatologie, Frankrike.
Plats: Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala
Kontaktinformation
Mer information: Oskar Franklin, tel. 018-67 25 94, 070-173 93 31
E-post: Oskar.Franklin@eom.slu.se
Astrogliacellerna, som är en av de mest utbredda celltyperna i hjärnan, har en viktig funktion som stödjeceller till omkringliggande nervceller och för att behålla jämvikten i miljön runt cellerna.
Avhandlingen visar att astrogliacellerna kan vara viktiga målceller vid alkoholpåverkan. Alkoholen orsakar inom några få minuter förändringar i astrogliacellernas volym, vilket kan leda till att funktionen rubbas och påverkar hjärnans signalsystem. Avhandlingen visar också att alkohol minskar den direkta kommunikationen mellan astrogliacellerna. Detta kan i sin tur indirekt påverka en rad olika processer i hjärnan genom minskad informationsöverföring i astroglianätverket.
Alkohol orsakar förändringar i cellvolymen och i kommunikationen mellan cellerna. Dessa förändringar uteblir helt eller delvis när specifika jontransportörer i cellmembranen hämmas, vilket tyder på att alkoholens effekt på astrogliacellerna är specifik och går att påverka.
Då mycket lite forskning tidigare fokuserats på astrogliacellerna kan dessa nya resultat leda till ökad förståelse för alkoholens direkta skadeverkningar på nervsystemet.
Med lic Louise Adermark, telefon: 031-773 33 52, e-post: louise.adermark@neuro.gu.se
Handledare: professor Elisabeth Hansson, telefon: 031-773 33 63 e-post: Elisabeth.Hansson@anatcell.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Ethanol-mediated effects on astroglial cells in primary culture – with a focus on changes in intracellular Ca(2+), cell volume, actin filaments, and gap junction coupling
Avhandlingen försvaras fredagen den 3 oktober 2003 klockan 9.00 i hörsal Nils Nilsson, Medicinaregatan 5, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Europaparlamentet är idag en central politisk institution i Europa, med ett avgörande inflytande på den lagstiftning som formas inom EU. Parlamentet är den centrala arenan för representativ demokrati inom EU. Samtidigt med denna utveckling uppstår frågor om vem europaparlamentarikerna representerar och hur integrerade de är i den nationella politiska strukturen Magnus Blomgren analyserar dessa frågor i sin doktorsavhandling som jämför europaparlamentarikers rolluppfattning, sätt att organisera länken till den nationella nivån, samt röstningsbeteende. Blomgren jämför partier och parlamentariker från Sverige, Holland och Irland.
Studien visar att partierna generellt är dåliga på att integrera europaparlamentariker i de nationella partistrukturerna. Europaparlamentarikerna uttrycker också frustration över deras begränsade roll på hemmaarenan. Detta riskerar att leda till att konflikten mellan nivåerna ökar med en tilltagande spänning inom partierna som följd. Inte sällan får europaparlamentarikerna rollen att förklara och försvara den europeiska politiska nivån och därmed försvåras deras roll som representanter. De tenderar att få rollen som ”ambassadörer” för EU-systemet, snarare än valda representanter i en lagstiftande församling.
Avhandlingen visar också att en grupp europaparlamentariker antar en mer EU-orienterad roll. Det innebär att denna grupp i första hand anser sig representera de europeiska partigrupperingarna och hamnar mer sällan i konflikt med den europeiska nivån exempelvis vid voteringar. Samtidigt finns det avgörande skillnader mellan partier inom och mellan de tre länder som studien omfattar. Dels återfinns gruppen som är mer EU-orienterad i första hand bland de holländska parlamentarikerna, men också bland de svenska. Dels återfinns de i partier som gör mindre för att integrera parlamentarikerna i de nationella strukturerna. Förklaringen är att en tydlig koppling mellan den nationella nivån och EU-nivån, leder till att parlamentarikerna i mindre omfattning utvecklar en EU-orienterad rolluppfattning. Denna koppling kan ta sitt uttryck i ett tydligare mandat från väljarna, såsom i det irländska politiska systemet, eller inom partierna i form av organiserade strukturer.
Lördag den 4 oktober försvarar Magnus Blomgren, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Cross-pressure and political representation in Europe: A comparative study of MEPs and the intra-party arena”. Svensk titel: ”Korstryck och politisk representation i Europa: en jämförande studie av europaparlamentariker och den interna partiarenan.”
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal S213H.
Fakultetsopponent ärprofessor David Farrell, Departement of Government, University of Manchester, Storbritannien.
E-publicering finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=110
Kontaktinformation
Magnus Blomgren nås på:
Statsvetenskapliga institutionen
Telefon: 090-786 61 71 eller 070-219 62 71 (mobil)
E-post: magnus.blomgren@pol.umu.se
Bakom Populärare vetenskap står Vetenskapsrådet, UR och Lär för livet/Läsrörelsen i samarbete med Bok & Bibliotek och ett trettiotal samarbetspartners – universitet och högskolor, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag m fl. I det populärvetenskapliga temat deltog 220 medverkande och temat omfattade seminarier, miniseminarier, en populärvetenskaplig bokhandel och ett 500 kvadratmeter stort Forskartorg med debatter, forskarframträdanden, bokpresentationer och teaterföreställningar.
– Vi ville pröva en ny arena för att nå ut till en bred publik med forskning. Satsningen överträffar alla förväntningar och gensvaret är stort även bland forskarna. Temat Populärare vetenskap kommer definitivt att återkomma i någon form till nästa år, säger Lena Wollin, informationschef på Vetenskapsrådet.
Även URs vd Christina Björk är nöjd med satsningen:
– Vi kommer att ha fortsatt glädje av varandras kompetenser och kunskaper i andra projekt kring populärvetenskap. Aktuell är exempelvis Kunskapskanalen som startar om ett år.
– Mängden av människor som har strömmat till vår satsning visar att populärvetenskap är en inspirerande ingång till både fördjupad och ny kunskap, inte minst bland unga människor, säger Elisabet Reslegård, kampanjledare för Lär för livet/Läsrörelsen.
Väder och tvärvetenskap i topp
Under de fyra dagarna har det diskuterats allt från nerver, bröllopsseder, mördarsniglar och norrskenselektroner till frågan om vem som egentligen behöver populärvetenskapen. Stora succéer bland seminarierna var bl a ”Hjärnan” med Nobelpristagaren Arvid Carlsson och ”Fet trots mindre fett”. På Forskartorgets scen drog diskussionen om vad som håller på att hända med vädret en publik på 350 personer. Fråga Lund, ”Svenska lögner” och radioprogrammet Alltingets direktsändning i P4 var andra publikmagneter.
Kontaktinformation
Mer information
Mona Holmfors, projektledare – Mona.Holmfors@vr.se / 0705-833 811
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet – Kajsa.Eriksson@vr.se / 0733-66 62 16
Eva Thulin, Marknadsavdelningen, UR – eth@ur.se / 070-60 88 762
Stina Balkfors, pressekreterare Lär för livet/Läsrörelsen – stina.balkfors@lasrorelsen.nu /
0708-737 557
Den välrenommerade italienska medieforskaren Massimiano Bucchi från Trentouniversitetet har tittat närmare på mediebilden av Nobelprisen. Bland annat har han gjort en djupare analys av brittiska och italienska medier. Resultaten presenteras vid ett presseminarium måndag den 6 oktober på Nobelmuseet – samma vecka som årets Nobelpristagare offentliggörs.
Seminariet hålls på engelska.
Tid & plats
Måndag den 6 oktober kl 13.30
Nobelmuseet, Börshuset, Stortorget i Gamla stan
Anmälan
reception@kva.se eller 08-673 95 00.
Välkomna!
Kungl. Vetenskapsakademien, Vetenskapsrådet samt Nobelstiftelsen
Kontaktpersoner:
Eva Krutmeijer, informationschef Kungl. Vetenskapsakademien evak@kva.se / 08-673 95 95 / 0709-84 66 38
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet
Kajsa.Eriksson@vr.se/ 08-546 44 216 / 0733-666 216
En färsk doktorsavhandling av Anita L. Du Rietz, forskare vid Mälardalens högskola, visar att sysselsättningstillväxten ökar mest i de delbranscher som har störst omsättning av företag. Om det finns många stora och gamla företag i en bransch inverkar det negativt på tillväxten. Slutsatsen är att små och nya företag bidrar till snabbare tillväxt.
Sedan Internet infördes har antalet företag i finanssektorn ökat med 70 procent och antalet anställda minskat med 6 procent. Det innebär att genomsnittsstorleken på företag har halverats från 24 anställda per företag år1993 till tolv anställda per företag år 2002.
De statistiska beräkningarna i undersökningen visar att införandet av Internet har haft ett betydande inflytande på branschtillväxten i hela bank- och finanssektorn, även om tekniken ännu inte tillämpas fullt ut. I början av 2000-talet gick var tredje betalning via Internet.
Det står helt klart att produktiviteten i bankerna har förbättrats till följd av Internetanvändningen. En procents ökning av antalet Internetbetalningar har ökat produktiviteten (förädlingsvärdet per anställd) med 0,83 procent för två Internetpionjärer, SEB och FöreningsSparbanken. Inkluderat ytterligare tre banker så ökade produktiviteten mer under den senare delen av undersökningsperioden, med 0,37 procent (2000 – 2002) jämfört med inledningsskedet 0,27 procent (1997- 2000).
Den nya tekniken med Internet inom bank- och finanssektorn har enligt studien bidragit till att bankernas produktivitet ökat, samtidigt som deras andel av sysselsättningen har minskat. Nya små företag har etablerat sig, vilket dämpat sysselsättningsnedgången. Denna strukturomvandling har till stor del påskyndats av Internets införande i branschen med effektivare storföretag, stor omsättning av företag och fler, nya dynamiska småföretag. Införandet av ny teknik som Internet, med låga informations- och kommunikationskostnader, visar en aspekt av hur viktigt nyföretagandet är för tillväxt.
Anita L. Du Rietz’ avhandling är den första studien som gjorts om effekterna av användandet av Internet och mycket talar för att motsvarande resultat även kan ha uppnåtts i andra branscher.
Anita L. Du Rietz lägger fram sin avhandling ”Dynamics of the Internet – A Transformation Analysis of Banking and Finance” fredagen den 10 oktober kl 14.00 i Filen (L251), Mälardalens högskola, Smedjegatan 37, Eskilstuna. Opponent är Gunnar Eliasson, Kungliga Tekniska Högskolan. Handledare har tekn.dr. Sten Ekman, professor Roland Andersson och professor Bengt-Arne Vedin, Mälardalens högskola, varit. Projektet har finansierats av Ruben Rausings fond för nyföretagande och innovationer.
______
Anita L. Du Rietz, född 1947, är civilekonom och ekonomie licentiat vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har bland annat varit chefsekonom vid Föreningssparbanken 1984-91 och driver sedan början av 90-talet egen konsultverksamhet med inriktning på företagande och tillväxt. Hon har tidigare forskat om bland annat forsknings- och utvecklingsinsatsers avkastning, entreprenörskap, branschstudier samt om tillväxtskillnader i små företag mellan innovativa och icke-innovativa företag. Under 80-talet var hon månatlig krönikör i Dagens Industri.
För ytterligare information och frågor, kontakta
professor Bengt-Arne Vedin tel 08- 660 35 85, e-post: vedin@stockholm.mail.telia.com eller Anita L. Du Rietz tel 08-756 90 78 , e-post: anita.durietz@mdh.se eller anita@durietz.com.
Trots att begreppen ”sjuka hus” och ”sjuka hus-sjukan” har rönt mycket uppmärksamhet de senaste 30 åren och trots många undersökningar och forskningsrapporter är de bakomliggande orsakerna fortfarande inte helt klarlagda. Man har visat att ”sjuka hus-sjukan”, ett samlingsnamn för ett stort antal symptom som uppkommer och förvärras av att vistas i sjuka hus, troligtvis uppkommer på grund av en mängd olika faktorer, till exempel kemiska ämnen och partiklar i luften, elektromagnetiska fält, stress
Förekomsten av kemiska ämnen i inomhusluften är den faktor som antagits bidra mest till besvären och det är också inom detta område som det har forskats mest. Flera forskare har föreslagit att de kemiska ämnena som finns i luften skulle kunna reagera med varandra och bilda nya mer irriterande ämnen, ämnen som man i dagsläget inte har studerat. Jerker Fick har i sin avhandling studerat sådana kemiska reaktioner och visar att de inte bara förekommer utan att de också sker i mycket större utsträckning än vad man tidigare trott.
De kemiska reaktioner som studerats i denna avhandling är de mellan olika terpener och ozon. Terpener är kemiska ämnen som avges från främst tall och gran (både växande träd och träprodukter som möbler och byggnadsmaterial) och som används flitigt som luktämnen i rengöringsprodukter. De finns därför också ofta i höga halter i inomhusluften. Terpener reagerar lätt med ozon. Ozon, som är en mycket reaktiv gas, finns i låga halter nära markytan. Ozonhalterna, främst i städerna, har ökat markant de senaste 100 årenpå grund av mänsklig påverkan, till exempel utsläpp från fordon. Reaktionen mellan terpener och ozon har använts som en modellreaktion för att förstå vad som händer med liknande kemiska föreningar i inomhusluften.
En metod för att kunna ta prov på reaktiva kemiska ämnen utvecklades först. Denna metod förbättrade kvalitén på provtagningen och rekommenderas därför vid provtagning av känsliga kemikalier i närvaro av ozon. Reaktionerna mellan terpener och ozon studerades både i laboratorieförsök och i en riktig ventilationskanal.
I avhandlingen presenteras vilka produkter som bildas och hur reaktionen mellan terpener och ozon påverkas av luftfuktighet, ytor och typ av ventilationssystem. Luftfuktigheten påverkar inte bara mängden terpen som reagerar utan har också stort inflytande på vilka produkter som bildas. Större yta i ventilationskanalen visade sig öka reaktiviteten. Försöken visade också att terpener reagerade mycket mer med ozon i ett riktigt ventilationssystem än i laboratorieexperiment och teoretiska beräkningar. Beräkningar visar att dereagerade 3-13 gånger mer i ventilationssystemet än man tidigare trott vilket betyder att man i nuläget underskattar problemet markant.
Fredagen den 3 oktober försvarar Jerker Fick, kemiska institutionen, miljökemi, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Chemical reactions in ventilation systems – Ozonolysis of monoterpenes. Svensk titel: Kemiska reaktioner i ventilationssystem. – Ozonolys av monoterpener.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, hörsal KB3B1.
Fakultetsopponent är Dr. Charles Weschler, Department of Environmental and Community Medicine, University of Medicine and Dentistry of New Yersey, Robert Wood Johnson Medical School, New Jersey, USA.
Kontaktinformation
Jerker Fick är född och uppvuxen i Habo, Västergötland, men är umebo sedan 1997.
Jerker Fick nås på:
Tel: 090-786 55 74
E-post: jerker.fick@chem.umu.se
– Redan idag används optisk kommunikation för överföring av data över långa avstånd. Ett exempel är kommunikationen mellan Stockholm och Göteborg. Den stora utmaningen ligger emellertid i att kunna utnyttja optikens fördelar även på korta avstånd, säger Håkan Forsberg.
Den snabba utvecklingen inom elektronikområdet har medfört att nya generationer av integrerade kretsar tas fram i allt snabbare takt och med allt snabbare bearbetning av data. För att öka ett helt systems prestanda krävs det emellertid att även kommunikationsbussarna som bär information från en del av systemet till en annan kan öka sin kapacitet. Dessvärre har utvecklingen av dessa bussar inte skett i samma höga takt, de arbetar till exempel betydligt långsammare än vad de integrerade kretsarna gör. Detta beror i huvudsak på de många störningar som uppstår i konventionella elektriska ledare. Exempel på sådana problem är kraftiga vågforms- deformationer på grund av dämpning och reflektion och elektromagnetisk interferens. Genom att använda speciella och avancerade elektriska ledare eller optisk kommunikation undviker man detta.
Håkan Forsberg har studerat kopplingar mellan algoritmer, kommunikationsnätverk och tillämpningar samtidigt. På så sätt har system som möter framtidens krav på hög prestanda tagits fram. Han visar till exempel hur optisk frirymdskommunikation gör det möjligt att implementera kraftigt korskopplade och komplicerade nätverk (radar, sonar och kraftfulla switchar för Internet) lämpliga för inbyggda signalbehandlingssystem och skalbara nätverksväxlar, de två tillämpningar som han redovisar i avhandlingen.
Resultaten visar att de förväntade kraven på framtida högpresterande datorsystem och nätverksväxlar kan mötas med optisk kommunikation över korta avstånd, det vill säga mellan integrerade kretsar och mellan kretskort.
Avhandlingen ”Optical Interconnection Architectures for High-Performance Computers and Switches” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 5 september 2003.
Frirymdskommunikation: Med frirymdskommunikation menas att man kan nå vart man vill i rymden. Jämför t.ex. med en TV och dess fjärrkontroll. Man kan ju manövrera TVn från var som helst i rummet.
Kontaktinformation
Mer Information:
Håkan Forsberg, Institutionen för datorteknik Chalmers
Tel: 070-344 98 18
E-post: rapid@ce.chalmers.se
Idag kan vi förändra växter, djur och bakterier på ett nytt sätt – genom att klippa ut gener och föra över dem från en art till en annan. Gentekniken påverkar det levandes urgamla spelregler. Därför har den stött på hårt motstånd från europeiska konsumenter och miljöorganisationer. I andra delar av världen finns en mera positiv syn.
Läs mer vad forskarna säger om möjligheter och risker med den nya biologin i Formas nya pocketbok Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin.
Genklippet? är den tredje pocketboken i serien Formas Fokuserar.
Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas av Maria Guminski, informationsassistent Formas, tel 08-775 40 08
e-post maria.guminski@formas.se
Mer information: Thomas Gustafsson, pressinformatör Formas
tel 08-775 4009, 073-642 32 88
e-post thomas.gustafsson@formas.se
I avhandlingen ”Etik & Utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning” vill pedagogen Gill Croona vid Växjö universitet visa på möjliga vägar att komma till rätta med problemet. Hon vill också starta en debatt om professionellt bemötande över huvud taget, inte bara inom vården. I grunden handlar det om vilket slags samhälle vi vill ha, om etik, moral och solidaritet.
För att åstadkomma förändringar inom bemötandeproblematiken, anser Gill Croona att utbildning rymmer de största möjligheterna – men även där måste det ske förändringar. Hon pekar i sin avhandling på olika faktorer som hindrar lärandet av bemötandeetik. En sådan är den akademisering av yrkesutbildningar som är under utveckling: ”
ibland så har vi slagit knut på oss för att det ska bli så vetenskapligt så att vi inte själva förstår, då blir det tokigt och vi bränner verklighetsförankringen
” säger en vårdlärare i en av de intervjuer som ligger till grund för avhandlingen. Andra faktorer som påverkar är nedskärningar, rationaliseringar och ett ökat marknadstänkande inom offentlig sektor.
Ett vänligt ord och att lyssna en stund tar tid – och tid är pengar! Lösningen, enligt Gill Croona, ligger i en ny och utmanande pedagogik som grundar sig på solidaritet och kvalificerade samtal. Att utbyta erfarenheter mellan studenter, lärare och handledare och koppla samman teori och praktik med respekt och omsorg för andra är grundläggande. Att gå på besök i andras erfarenhetsvärldar och uppmanas att delta i utmanande pedagogiska samtal skapar en grogrund för mod och tillit i sitt yrkesutövande. För sådana samtal måste det beredas plats både under utbildningen och senare i yrkeslivet.
Detta är en slutsats som kan tyckas lika självklar som att vårdsökande människor ska bemötas väl – men som uppenbarligen inte är det. Gill Croona talar inte om abstrakta framtidsvisioner, hon talar om prioriteringar och handlingsalternativ som trots hindren är möjliga att förverkliga – här och nu !
Gill Croona är född och uppväxt i Borås och sedan flera år boende i Varberg. Hon har en yrkesbakgrund som sjuksköterska inom akutsjukvård och missbrukarvård. Efter avslutad lärarutbildning har hon arbetat som lärare inom missbrukarvårdsutbildning vid Institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Avhandlingen försvaras fredagen 10 oktober 2003, kl. 10:00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är docent Gunnel Colnerud, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakta:
Gill Croona, telefon: 0470-70 86 97, 0709-31 26 94
eller e-post: Gill.Croona@iped.vxu.se.
Praktiska upplysningar:
Marianne Thuresson, telefon: 0470-70 89 18
eller e-post: Marianne.Thuresson@iped.vxu.se.
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67
eller e-post:Kerstin.Broden@adm.vxu.se.
Kerstin von Brömssen visar i sin avhandling Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet” att elever i grundskolans senare år har en hög medvetenhet om kulturell och religiös mångfald. Det krävs emellertid ett avancerat översättningsarbete för att överbrygga skillnader och konstruktioner av olikhet. Det är inte alltid detta sker.
Religion framträder i studien, genom elevers tal inom en multietnisk skola, som en tydlig skillnadsskapande kategori mellan Vi och de Andra. Föreställningar om religion reproducerar gränser, särskilt mellan elever med en etnisk svensk bakgrund och elever som själva positionerar sig med en mer eller mindre tydlig muslimsk religionstillhörighet. Att leva med olika erfarenheter och inom olika kulturella språk tycks ge svårigheter till identifikation och man har svårt att finna begrepp med vilkas hjälp man kan förstå varann. Etniskt svenska elevers tal om religion bidrar till att konstruera ett ”vi och dom” mellan de elever för vilka religion är en betydelsefull del av livet, och de elever som anser att de nått ”längre” utefter samma tids- och utvecklingslinje och således omfattar ”modernare” förklaringsmodeller. Tiden användes som en tydlig skillnadsskapande kategori.
Att leva i diaspora framträder som ett särskilt slags medvetande hos intervjuade elever med annan bakgrund än etnisk svensk. De flesta eleverna med en sådan bakgrund talar ofta om sitt ursprungsland som en aktiv referenspunkt, likväl som det föreligger en stark medvetenhet om att man lever utanför detta område. Denna medvetenhet framträder inte minst i talet om den egna religionen.
Vidare visar studiens elevintervjuer att framför allt bristen på utmanande innehåll, samt bristen på bekräftande av den egna identiteten, är de två mest distinkta och diskuterade anledningarna till att skolan framstår som tråkig”. Eleverna efterlyste fler samtal och diskussioner om olika uppfattningar och tolkningar, för att själv kunna känna igen sig och utföra relevanta bedömningar.
Studien uppmärksammar problematiken inom den svenska monokulturella skolan.
Författare: fil.kand. Kerstin von Brömssen,
e-post: Kerstin.von.Bromssen@ped.gu.se, telefon: 031-773 22 27,
mobil 0709-50 78 48, fax 031-773 22 44.
Avhandlingens titel: Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet.”
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 oktober 2003, klockan 09.15 i sal D3:50, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal.
Handledare: Fil dr. Mekonnen Tesfahuney, Karlstad Universitet.
Fakultetsopponent: Docent Ann Sofie Roald, Malmö Högskola, Internationell Migration och Etniska Relationer.
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
För att få ett slutet kretslopp måste återvunnen plastråvara ersätta ny, vilket oftast inte är fallet idag. Det vanligaste är att enkla produkter som t ex. bullerplank och blomkrukor tillverkas av återvunnet material. Det är emellertid svårt att ersätta ny råvara med återvunnen eftersom olika plastsorter ofta är blandade och förorenade med till exempel matrester, etiketter och annat. Dessutom försvåras återvinning av att polymerer bryts ned med tiden vilket försämrar materialkvaliteten. För att kunna använda återvunna material i högkvalitativa produkter behöver vi mer kunskap om hur polymera material påverkas av återvinning, samt metoder för att bestämma kvalitet och kvarvarande livslängd.
I sitt doktorsarbete har Anna Jansson undersökt några av de vanligaste plastmaterialen som man finner i, bland annat, förpackningar. Hon har använt sig av en simulerad återvinningsmetod.
Undersökningen går till så att provkroppar tillverkas av det material man vill undersöka på samma sätt som vid industriell produktion, fast i mindre skala. Provkropparna åldras sedan vid förhöjd temperatur i ugnar för att simulera användning av produkten under ett visst antal år. För att simulera en andra livscykel mals provkropparna ned och nya likadana tillverkas. Dessa båda steg upprepas sedan upp till tio gånger och under tiden studeras förändringar av materialets mekaniska egenskaper och molekylstruktur med hjälp av olika analystekniker. Den simulerade återvinningen återspeglar verklig återvinning bättre än till exempel upprepad extrudering, som idag oftast får simulera återvinning.
Genom att använda simulerad återvinning och ett flertal olika analysmetoder har Anna Jansson kunnat dra flera intressanta slutsatser:
· Kombinationen av åldring vid förhöjd temperatur och bearbetning accelererar nedbrytningsförloppet hos materialen.
· Höga åldringstemperaturer kan medföra fysikaliska förändringar i vissa material som medför att de mekaniska egenskaperna verkar vara sämre än de i själva verket är.
· Materialens yta oxideras först och ett nedbrutet ytskikt kan också försämra materialegenskaperna. En ny bearbetning medför omblandning och de nedbrutna delarna av materialet späds ut och resultatet blir ett material med förbättrade egenskaper.
· Genom tillsats av antioxidanter kan man öka livslängden hos ett material avsevärt om materialkvaliteten är bra från början. Det är alltså mycket viktigt att karaktärisera återvunna material för att kunna bestämma lämpliga produkter att tillverka och avgöra om det är lämpligt att tillsätta extra antioxidanter.
– Vår förhoppning är att de resultat vi har kommit fram till bidrar till att öka användningen av återvunna plastmaterial, framför allt i mer högkvalitativa produkter, säger Anna Jansson.
Avhandlingen ”Effects of Simulated Recycling on Polyolefin Materials” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 24 september 2003.
Kontaktinformation
Mer information
Anna Jansson, Institutionen för material- och ytkemi/polymerteknologi, Chalmers tekniska högskola. Anna arbetar på SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås
Tel: 033-165329
E-post: anna.jansson@sp.se
Tillkännagivandet av pristagaren skedde vid den årligen återkommande konferensen, International Topical Conference on Plasma Physics (ITCPP), som hölls i september i Santorini i Grekland, inför de främsta forskarna inom plasmafysik.
– Det är första gången som någon vid Chalmers får detta internationellt erkända pris,. Jag är också inbjuden att vara öppningstalare vid nästa års ITCPP-möte den 12-16 juli i Trieste, Italien, där medaljen kommer att delas ut, säger en glad Mattias.
Mattias Marklund, född 1970, är bördig från Skellefteå, och disputerade i teoretisk fysik (inom allmän relativitetsteori) 1998 vid Umeå universitet. Efter disputationen arbetade Mattias, inom ett forskningsprojekt stött av Kungliga Vetenskapsakademien, vid universitetet i Kapstaden, en kontakt som fortfarande upprätthålls i och med att Mattias fungerar som koordinator för ett Sida-projekt. Sedan år 2000 är han anställd vid Chalmers tekniska högskola, där han arbetar som forskarassistent vid gruppen för ickelinjär elektrodynamik. Han forskar kring möjligheten att testa fundamentala fysikaliska teorier med hjälp av ickelinjära fenomen, det vill säga skeenden som återkopplas till sig själva och därmed också påverkar sin egen dynamik.
Kontaktinformation
Mer information
Mattias Marklind, Elektromagnetik, Chalmers
Tel: 031-772 10 00 (växel) eller 070-517 72 86
E-post:marklund@elmagn.chalmers.se
Bild 1: Mattias Marklund
http://www.elmagn.chalmers.se/elmagn/NLINgroup/staff_pic_list.html
Bild 2: Mattias Marklund (till vänster). gratuleras till priset av Robert Bingham, professor vid Rutherford Appleton Laboratory i England (mitten) och Padma K. Shukla, professor vid Ruhr-Universität Bochum i Tyskland.
http://cluster.irfu.se/ks/pic/itcpp/itcpp22.jpg
Lizette Gradén visar i sin avhandling vid Etnologiska institutionen, Stockholms universitet hur Sverige och Svenskamerika från att ha utvecklats i olika kulturella riktningar nu närmar sig varandra genom ett samarbete kring kulturarvsturism.
Lizette Gradéns studie handlar om hur man skapar svenskt kulturarv i USA. För att visa hur det går till och med vilka motiv det sker analyserar hon hur och varför invånare i USA väljer ut och bekräftar vissa företeelser som särskilt svenska. Fokus ligger på Lindsborg i Kansas, en stad som grundades av invandrare från Sverige på 1800-talet. Idag har staden drygt 3 000 invånare, som identifierar sig som svenskar, svenskamerikaner och ickesvenskar. Förutom flera fältarbeten under senare delen av 1990-talet har hon genom tidningsmaterial och festivalens marknadsföringsmaterial flera decennier tillbaka följt hur dessa invånare organiserar, förbereder och gestaltar parader. I dessa visar de upp vad de uppfattar som svenskt till en publik på några få till över 10 000 besökare. På så sätt ges samtidsstudien ett historiskt djup.
Dessa parader tar form i samband med evenemanget Svensk Hyllningsfest som stadens invånare arrangerat sedan 1941 för att hedra invandrarna från Sverige och deras ättlingar. Medan Lindsborgsborna blickar mot Sverige för att förnya sina uttryck av vad som uppfattas vara svenskt, intresserar sig personer i ledande ställning för Lindsborgs kompetens att framställa och föra ut ett svenskt kulturarv.
Lizette Gradén grundar sin studie på teorier om evenemang, skapande av kulturarv och offentligt minne och med anknytning till utvecklingen av kulturarvsindustri och glesbygdsekonomi. Hon belyser särskilt relationen mellan arv, affärsmässighet och hängivenhet, mellan arv som ceremoni och arv som humor, samt mellan arv som val och arv som släktskap. Idag framhåller Lindsborgsborna med stolthet det valbara arvet, som även utgör en stor del av stadens ledarskaps medvetna strategi.
Medan arrangörerna stereotypa bilder av svenskhet” som man kan känna igen är deltagarna mer benägna att kommunicera individuella visioner av vad de uppfattar som svenskt. Genom att skapa egna parader före den officiella paraden utmanar vissa grupper den officiella paraden och framhäver därmed komplexitet till den förenklade bilden av svenskt kulturarv som arrangörerna förespråkar. Dragkampen mellan arrangörer och deltagare är en strid om begreppet arv”, och om villkoren för professionaliserad kulturarvsindustri.
Doktorsavhandlingens titel: On Parade: Making Heritage in Lindsborg, Kansas.
Disputationen äger rum fredag den 3 oktober kl. 10.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Anders Linde-Laursen, Etnologiska institutionen, Lunds universitet.
Lizette Gradén kan nås på telefon 070-277 27 41, e-post Lizette.graden@etnologi.su.se.
För beställning av avhandlingen kontakta Peter Kohlm, Uppsala University Library, Box 510, SE-751 20 Uppsala, tfn 018-471 39 84.
Anledningen till att denna konferens hålls på Mitthögskolan är att ett flertal av högskolans forskare deltar i två internationella nätverk som behandlar detta högaktuella ämne.
Det ena nätverket IEA Bioenergy Task 38 syftar till att klargöra växthusbalanser kring bioenergisystem för att minska växthusutsläppen.
– På konferensen kommer vi bland annat att få ta del av nya tekniker och system som utvecklats samt hur internationella policys påverkas dessa, berättar Per-Åke Vikman.
I Task 38 deltar forskare från: Australien, Österrike, Kanada, Kroatien, Danmark, Finland, Irland, Nya Zeeland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och USA.
Det andra nätverket går under benämningen BIOMITRE och arbetar med att utveckla ett användarvänligt verktyg för analys av växthusgas gällande balanser och kostnadseffektivitet i bioenergisystem. BIOMITRE genomför en workshop vid Campus Östersund 25-27 september, där forskare från nio länder deltar.
Task 38:s konferens ”Efficient use of biomass for greenhouse gas mitigation” genomförs den 30 september 2003 kl. 9.45-18.30 på Mitthögskolan, Campus Östersund, sal F 234. Konferensen inleds av landshövding Maggi Mikaelsson.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Per-Åke Vikman, lektor, Mitthögskolan, Institutionen för naturvetenskap och miljö Tfn: 070-225 64 41 eller e-post per-ake.vikman@mh.se
