Gunnar Öquist är professor i växtfysiologi vid Umeå universitet sedan1981. Han har även haft en rad nationella och internationella uppdrag. Sedan 2001 är han ledamot av European Research Advisory Borad och från den första juli i år städig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.

Motiveringen till utmärkelsen lyder: Parallellt med sina förtroendeuppdrag har Öquist under hela sin akademiska bana förblivet en aktiv forskare som ivrat före den vetenskapliga utvecklingen av vårt universitet och vårt land. Hans betydelse för Umeå universitet har varit stor, inte minst genom hans mångåriga insatser för att främja uppbyggnaden av en högkvalitativ växtbiologiskt forskningsmiljö. Till den har han själv givit viktiga vetenskapliga bidrag. Men han har också fostrat elever som i dag har betydelsefulla positioner och som tillsammans med Öquist har möjliggjort tillkomsten av Umeå Plant Science Centre, det uppmärksammade och framgångsrika samarbetet mellan Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Gunnar Öqvist föddes 1941. Han avlade ämbetsexamen vid Uppsala universitet 1967 och kom året därpå till Umeå för fördjupade studier. Han disputerade 1972 och blev docent i växtfysiologi 1974. Efter två år som docent i Lund återvände han till Umeå för att uppehålla samma befattning 1976-1981 då han blev professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Gunnar Öquist har betrotts med ett stort antal akademiska uppdrag, av vilka endast några få kan nämnas här. Vid Umeå universitet vara han prefekt vid institutionen för växtfysiologi 1977-1993, prodekanus för matematisk-naturvetenskaplig fakultet 1984-1990, ledamot av delegationen för tvärvetenskap 1997-2001 och ledamot av universitetsstyrelsen 1991-1994.

Inom forskningsrådsorganisationen har han varit ledamot av flera råd, styrelser och kommittéer. Han var Naturvetenskapliga forskningsrådets huvudsekreterare 1993-1999. Han ingick i Forskningsberedningen 1992-1994, i styrelsen för strategiskforskning 1997-1999, i styrelsen för European Science Foundation 1996-2000. Sedan 2001 är han ledamot av European Research Advisory Borad. Han har deltagit i utvärderingen av åtskilliga nationella och internationella organisationer och forskningsprogram. Från den första juli i år är Gunnar Öquist städig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.

Umeå universitet s förtjänstmedalj delades ut första gången 1985. Sammanlagt har tolv personer vid fyra tillfällen förärats medaljen tidigare.

I avhandlingen framgår att företag kan underlätta ett förvärv genom att äga stora poster i andra företag i branschen. När ett förvärv genomförs drar de inblandade företagen nytta av en mer koncentrerad marknad men det gör även övriga företag i branschen. Detta gäller särskilt i koncentrerade branscher, såsom t.ex. bankmarknaden i Sverige. Ett företag med ägarandelar i andra branschföretag har därför en större drivkraft att genomföra förvärv då dessa företag ger indirekta vinster till det förvärvande företaget. Dessa vinster kan vara nödvändiga för att ett förvärv överhuvudtaget skall vara lönsamt.

Det är just dessa indirekta vinster som potentiellt sett kan bli större vid köp av röstsvaga aktier eftersom dessa ger vinst i proportion till antal aktier men betydligt mindre kontroll i företaget. Om ägarkontrollen blir för stor finns risk för att ett köp av en andel i ett branschföretag betraktas som ett förvärv, vilket är just det man vill undvika eftersom man endast söker en strategisk ägarposition inför ett annat förvärv.

Att företag köper delar av andra företag inom samma bransch är generellt sett inte ovanligt. Tobias Lindqvist har under perioden 1985 – 2000 studerat 330 000 andelsförvärv (mindre än 50 procent) i USA och hela 20 procent av dessa sker i företag inom samma bransch. Det finns naturligtvis fler orsaker än strategiska förvärv till varför denna ägarspridning förekommer, t ex riskdiversifiering eller misslyckade förvärv (endast en del av de efterfrågade aktierna blir förvärvade). En närmare titt på 186 stora företagsförvärv visar dock att ett förvärvande företag gör en indirekt vinst i de branschföretag där man håller en ägarandel. Dessa branschföretag får en signifikant positiv reaktion på aktiekursen som ibland uppgår till hela 30 procent.

Doktorsavhandlingens titel: Essays on Mergers and Financial Markets
Disputationen äger rum fredag den 26 september kl. 10.00 i hörsal 9, hus D, Frescati. Opponent är professor Charles Noussair, Emory University, Atlanta, GA, U.S.A.
Tobias Lindqvist kan nås på telefon 08-665 45 31 (Industriens Utredningsinstitut, Box 5501, 114 85 Stockholm), e-post TobiasL@iui.se

I reklam riktad till pojkar och män förutsätts läsarna ofta mer intresserade av att aktivt delta och handla i den värld som skapas i reklamen eller i världen utanför reklamen. I reklam riktad till kvinnor däremot ser man hellre läsare som hellre på avstånd beundrar reklamens ofta kroppsinriktade ideal snarare än att själv vara handlande och aktiv. Reklam riktad till pojkar och män förutsätter dessutom redan framgångsrika och kompetenta läsare som bara bekräftar sin framgång genom införskaffandet av reklamens varor. När målgruppen är flickor eller kvinnor tenderar reklamen istället att förutsätta läsare som behöver förbättras eller korrigeras på olika sätt, ofta med hjälp av den annonserade produkten eller tjänsten. Detta är några av huvudresultaten i Anders Björkvalls doktorsavhandling i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Anders Björkvall har studerat vilka olika typer av modelläsare, eller förutsatta läsare, som konstrueras i den mest lästa nutida svenska tidskriftsreklamen (från bl.a. Kalle Anka & C:o, Vecko-Revyn, Café och Vi i Villa). Reklamens modelläsare kan fungera som ett identitetsskapande verktyg bland många andra i en senmodern konsumentkultur där identitetskonstruktion i allt högre utsträckning är förknippad med massmedier, och inte minst med reklam. Ett antal annonser med barn (7-12 år), tonåringar (13-19) och yngre vuxna (20-29) har analyserats.

Avhandlingsförfattaren har utvecklat en analysmodell där reklamens skrift såväl som andra visuella textelement såsom layout, bilder och grafik analyseras för att modelläsaren skall kunna identifieras på olika nivåer i reklamen. Tidigare reklamanalyser har ofta fokuserat på antingen skrift eller bild, men Anders Björkvall har tagit ett helhetsgrepp och reklamannonserna behandlas som sammanhängande texter där alla betydelseskapande element tas med i analysen.

Ett resultat som är mer relaterat till målgruppens ålder än till dess kön är att reklam med barn och ungdomar som målgrupp tenderar att vara collageliknande till sin karaktär. Företeelser från olika domäner, som inte alla har något tydligt samband med konsumtion, blandas i dessa reklamannonser. På så sätt kan de verkliga, eller empiriska, läsarna av denna reklam mer fritt välja olika delar av den modelläsaridentitet som erbjuds. I vuxenreklamen fokuseras mer på varans egenskaper och pris samt på den personliga relation till varan som modelläsaren bör ha. Modelläsaridentiteterna i denna typ av reklam är på så sätt mer begränsade till en konsumentdomän.

Doktorsavhandlingens titel: Svensk reklam och dess modelläsare.

Disputationen äger rum fredag 26 september kl. 13.00 i hörsal 10, hus E, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Jan-Ola Östman, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet.

Anders Björkvall kan nås på tfn 070-685 60 44 eller e-post anders.bjorkvall@nordiska.su.se.

Denna nytolkning av frygisk religion föreslår Susanne Berndt-Ersöz i sin doktorsavhandling vid Institutionen för antikens kultur och samhällsliv, Stockholms universitet. Tidigare studier har utgått från att frygierna nästan enbart dyrkade modersgudinnan, medan denna studie av frygiskt kultbruk från järnåldern (ca 900-500 f. Kr.) visar på att även andra gudar hade en framträdande roll. Jämte modersgudinnan fanns alltså en minst lika betydelsefull fadersgud eller vädergud, en motsvarighet till grekernas Zeus.

Nya rön om frygisk religion och kultbruk har möjliggjorts genom arkeologiska fältstudier av klipphuggna helgedomar i centrala Mindre Asien (dagens Turkiet). Helgedomarna är av två slag, dels imitationer av husfasader med en dominerande dörrnisch och dels klipphuggna högt belägna troner. Husfasaderna förknippas med modersgudinnan, medan tronerna tolkas som tillägnade den högste manlige guden, fadersguden.

Doktorsavhandlingens titel: Phrygian rock-cut sanctuaries and other religious monuments. A study of structure, function and cult practice

Disputationen äger rum fredag den 26 september kl. 14.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor G. Kenneth Sams, University of North Carolina at Chapel Hill, USA.

Susanne Berndt-Ersöz kan nås via e-post susanne@isnet.net.tr alt. susanne.berndt@home.se eller på telefon 08-645 48 76.

Fakta om frygierna:
Frygierna var ett indo-europeiskt folk som traditionellt anses ha utvandrat från Thrakien (nuvarande europeiska delan av Turkiet med angränsande områden av Bulgarien och Grekland) och invandrat omkring 1200 f.Kr. till Mindre Asien, med Gordion som huvudstad. Frygierna var duktiga musiker och skickliga hantverkare. Den frygiska skalan eller tonarten är begrepp som fortfarande används inom musiken och ordet fris betyder ursprungligen frygiskt arbete. Den frygiska mössan, en form av toppluva, är också ett välkänt begrepp från senare tider, då den bl.a. kom att användas som en frihetssymbol under franska revolutionen på 1700-talet.

I samarbete med Myndigheten för skolutveckling har Ulf Blossing, fil dr i pedagogik vid Karlstads universitet, tagit fram dataprogrammet ”I händelsernas centrum”. Syftet med programmet är att samla kunskap om skolförbättring och på ett praktiskt sätt tillämpa denna kunskapsmassa.

”I händelsernas centrum” kan beskrivas som ett strategiprogram där användaren får pröva olika åtgärder för att förbättra sin skola och där han eller hon kan testa sina kunskaper om skolutveckling. Programmet riktar sig främst till rektorer, arbetslagsledare, pedagogiska ledare och andra skolledare. Kort sagt till alla de som har i uppgift att tänka på hur man ska utveckla skolan.

I programmet har du som spelare blivit anställd som rektor på Örtsala skola. I rollen som rektor ska du driva ett framgångsrikt förbättringsarbete från början till slut. I programmet finns en lista på åtgärder att välja bland, till exempel olika former av kompetensutveckling. Du får använda en arbetsdag i veckan för detta under fem år, det vill säga totalt 220 dagar. Dessutom får du en miljon kronor i öronmärkta pengar för förbättringsarbetet. Olika åtgärder kostar olika mycket och tar olika lång tid. Dessutom ger de olika effekt. Du har nått målet med arbetet när det nya inte längre är nytt utan har blivit en del av vardagen.

Programmet bygger på Ulf Blossings doktorsavhandling ”Praktiserad skolförbättring”.

– Tanken är att programmet ska fungera som en annan ingång till den kunskapsmassa som finns inom området skolutveckling. Man ska kunna få inspiration och nya idéer om hur man kan gå tillväga för att utveckla just sin skola. Syftet är också att skapa en förståelse om att driva förbättringsarbete, säger Ulf Blossing.

Idén kommer ursprungligen från USA, där liknande program finns sedan flera år tillbaka. ”I händelsernas centrum” är emellertid den första svenska motsvarigheten till detta sätt att arbeta.

Den 22 september 2003 släpps programmet i samarbete med Myndigheten för skolutveckling.

Kontaktinformation
För mer information, se www.ihc.artisan.se. Eller kontakta Ulf Blossing på tfn 054-700 15 45 alt. 070-573 85 70, e-post Ulf.Blossing@kau.se