I styrelsen handlar det om åtta ledamöter (styrelsens ledamöter har inte några ersättare) och i varje ämnesråd sju ledamöter och sju personliga ersättare för dessa.
Ordförande och övriga ledamöter, s k allmänrepresentanter, utses därefter av regeringen. (I styrelsen ingår också generaldirektören för Vetenskapsrådet.) Även i ämnesråden står regeringen för valet av ordförande och resterande ledamöter.

Letar aktiva forskare
Valet sker genom drygt 160 elektorer runt om i landet som utsågs redan i våras. Dessa elektorer väljer sedan styrelse- och ämnesrådsledamöter. I såväl styrelse som ämnesråd i Vetenskapsrådet är majoriteten av ledamöterna forskare – det är dessa som elektorerna väljer. – Det ska vara aktiva forskare, även om det inte uttryckligen sägs, anser Björn Thomasson på Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitiska frågor och ansvarig för det praktiska genomförandet av valet.

Mer information och alla namn
Listor på valberedningarna för de olika områdena finns på Vetenskapsrådets webbplats: http://www.vr.se/aktuellt/index.asp?id=2&dok_id=5289.
Här finns också mer information om valet.

Utbildningsvetenskapliga kommittén för sig
Även för Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet börjar en ny mandatperiod den 1 januari 2004. Eftersom det är fråga om en försöksverksamhet (2001-2005) innefattas inte kommittén i valprocessen, utan samtliga ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse. Rådet har emellertid inbjudit samtliga universitet och högskolor att nominera kandidater till kommittén; nomineringar skall vara inlämnade senast den 1 oktober. Styrelsen utser därefter ledamöterna, av vilka sju avses företräda forskarsamhället.

Kontaktinformation
_______________________________________
Kajsa Eriksson
Presschef/Head of Media Relations
Vetenskapsrådet/the Swedish Research Council
Postal address: SE-103 78 Stockholm, Sweden
Visiting address: Regeringsgatan 56, Stockholm, Sweden
Phone: +46-8-546 44 216
Mobile: +46-733-666 216
Facsimile: +46-8-546 44 210
E-mail: Kajsa.Eriksson@vr.se
Home page: www.vr.se
———————————————————-

Vi lever i en värld med allt färre gränser och med allt större krav på anpassning och snabbhet. Våra värderingar skiftar också tydligt mot ett synsätt där målet är en hållbar samhällsutveckling, med harmoni mellan människor med olika tro, åsikt och bakgrund – och med ett balanserat och hänsynsfullt nyttjande av våra begränsade naturtillgångar.

För att åstadkomma en hållbar utveckling krävs en samsyn mellan olika delar av vårt samhälle. Vi behöver skapa gemensamma värderingar och verklig samverkan mellan exempelvis privata företag, offentlig verksamhet, föreningsliv och politiska organisationer.
Begreppet ”hållbar utveckling” delas ofta upp i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Dessa delar kan tydligt kopplas till kvalitets-, arbetsmiljö- respektive miljöområdet. Luleå tekniska universitets nyskapade Avdelning för kvalitets- & miljöledning kan ses som ett svar på de behov som finns för att åstadkomma såväl utbildning som forskning kring hållbar utveckling.

Under den nu aktuella konferensen medverkar representanter från olika delar av samhällslivet, representanter som alla bidrar med sina erfarenheter och synpunkter för att skapa just detta – en hållbar utveckling.

Dag: Torsdagen den 18 september
Tid: Kl 09.30-17.00
Plats: Aula Aurora, Luleå tekniska universitet

Några hållpunkter:
Klockan 09.30 inleder årets båda programledare Ulrika Hellsten (verksamhetsutvecklare på SSAB Tunnplåt) och Bengt Klefsjö (Avdelningen för kvalitets- och miljöledning).

Klockan 09.35 går ordet till Margot Wallström som i ett bandat inlägg delger deltagarna sin syn på det miljöarbete som bedrivs inom EU.

Klockan 11.30 är det dags för Systembolagets vd Anitra Steen att äntra talarstolen och tala om förutsättningarna för att driva ett långsiktigt, kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete i en politiskt styrd verksamhet.

Hela programmet med samtliga hålltider finns att tillgå via länken www.ies.luth.se/kval/konf

Upplysningar: Görgen Edenhagen, tel. 0920-49 10 79, gorgen.edenhagen@ies.luth.se, Anita Hanno, tel. 0920-49 14 24, anita.hanno@ies.luth.se, Bengt Klefsjö, tel. 0920-49 11 23, bengt.klefsjo@ies.luth.se eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se

Öppna prioriteringar av de allmänna vårdinsatserna rycker därför allt närmare. Därmed förändras både förutsättningarna för styrning av vården och rollerna i prioriteringsarbetet.

Det blir därför intressant att veta mer om hur bland annat värdegrunden, etisk reflektion och användningen av ekonomisk analys ser ut i de miljöer där dessa frågor hanteras. Detta har intresse ur såväl praktiska som teoretiska perspektiv. Det pågår på sina håll inom välfärdsekonomin sedan några decennier en omprövning av relationerna mellan etik och ekonomi. Även inom organisationsforskningen med inriktning på hälso- och sjukvård har det under senare år kommit fram studier som belyser värderingsförändringar inom vissa personalgrupper i vårdverksamheten.

Carl-Åke Elmersjö, som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har på grundval av en studie på tre svenska sjukhus under åren 1998-2001 visat på skillnader mellan organisationsnivåer och mellan yrkeskategorier när det gäller både etisk reflektion och användningen av ekonomisk analys. Gränsområdet mellan etik och ekonomi hanteras på olika sätt inom exempelvis sjukhusledningen och vårdverksamheten.

Härutöver belyses även en del forskningsetiska frågor – både i sjukhusmiljön och för organisationsforskningen. Slutsatsen blir att det finns både medvetna och omedvetna skillnader i begreppstolkningen som kan ha stor betydelse för pågående organiserings-processer och även för hanteringen av prioriteringsfrågorna.

Doktorsavhandlingens titel: Moralisk ekonomi i sjukvården? Om etik och ekonomi i sjukhusets vardagsorganisering.

Disputationen äger rum fredag 19 september kl. 13.00 i Philipssalen i Kräftriket, Roslagsvägen 101. Opponent är professor Claes Gustafsson, Avdelningen för industriell ekonomi, Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm.

Carl-Åke Elmersjö kan nås på telefon 0224-302 48 (bostad) eller 070-327 72 39, e-post carl-ake.elmersjo@pwc.se

Avhandlingen ”Knowing Management. An Ethnographic Study of Tinkering with a New Car” ger en annan bild av projektarbete än den som vanligen presenteras i litteratur och projektutbildning. Där beskrivs projektarbete ofta som planenligt och välstrukturerat. Bragd menar att effektivt projektarbete istället handlar om att man ”tager vad man haver” i form av teknik och kunnande. Arbetet baseras på gruppens egen uppsättning sociala regler för att få saker och ting gjorda och i hög grad också på medlemmarnas erfarenhet och intuition. Detta bryter ofta mot uppställda instruktioner och vedertagna arbetsformer. Utvecklingen drivs framåt genom att man ständigt ifrågasätter egna och andras konstruktioner och lösningar. För att ett projekt skall förverkligas måste gruppen samtidigt ”känna av” rytmen i företaget, dvs uppfatta och anpassa hur det egna arbetet skall kunna harmonisera med företaget i sin helhet. Projektgruppen formas och förändras i takt med produktens utveckling. Avhandlingen visar hur ett modernt företag hanterar att utveckling ständigt pågår på flera håll utan att alltid föregås av strategier och planer.

Nätverket EDAMBA (Network of European Doctoral Programs in Business Studies) hjälper de medverkande universiteten att höja kvalitén på sina forskarutbildningar genom samarbete och studentutbyte. Annica Bragd mottog priset den 5 september i Budapest, vid nätverkets årliga konferens.

För ytterligare information kontakta: Annica Bragd, tel 031-773 5607, 0705-83 63 45 e-post annica.bragd@handels.gu.se

Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Frihetstidens sista årtionde har beskrivits som en period präglad av korruption och hårda politiska och sociala motsättningar. Den senare delen av 1700-talet har också betraktats som den tid då upplysningen fick fäste i den svenska politiska debatten. Det infördes tryckfrihet, adelns privilegier ifrågasattes och det ställdes krav på att kompetens och meriter skulle vara avgörande när viktiga poster i rikets tjänst skulle tillsättas.

Tidigare forskning har främst uppmärksammat enskilda ämbetsmannagrupper och deras praktiska ämbetsutövning. Denna studie sätter istället synen på den svenske ämbetsmannen och dennes legitimitet i centrum. I avhandlingen analyseras flera aktörers och samhällsgruppers uppfattningar. Deras olika intressen och förväntningar stod ofta i konflikt med varandra.

Avhandlingsförfattaren hävdar att radikaliseringen vid denna tid fick stor betydelse för hur den svenske ämbetsmannen och hans relation till överhet och undersåtar uppfattades. Medborgarna tillskrevs en allt aktivare roll. Tanken att ämbetsmannen var kungens personlige tjänare och att makten hade sin grund i religionen sköts allt mer i bakgrunden. Istället lanserades åsikten att ämbetsmännen var ansvariga inför folket. Efter Gustaf III:s statskupp 1772 förändrades det politiska klimatet. Debatten tystades ned och kungen framhävde sin makt över både ämbetsmän och folket.

Trots kungens försök att återta en traditionell maktposition hade en ny syn på ämbetsmannen slagit igenom. Förtroende, lagstadgade rättigheter och kompetens sågs som allt viktigare av både statsmakten, allmänheten och ämbetsmännen själva. Föreställningen om den svenske omutlige ämbetsmannen hade börjat slå rot.

Avhandlingens titel: I kungens och folkets tjänst. Synen på den svenske ämbetsmannen 1750 – 1780.
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2003 kl. 10
Opponent: Professor Nils Erik Villstrand
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Maria Cavallin, tel. 031-773 52 62 (arb.),
031-20 38 35 (hem), e-post maria.cavallin@history.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

AnnKatrin Jonsson visar i sin avhandling att det redan inom modernismen finns litterära och filosofiska texter vars förståelse och skildring av jaget bär drag av en sådan postmodern förståelse av etik.
Avhandlingsförfattaren tar upp James Joyce’s Ulysses, Virginia Woolf’s The Waves, och Djuna Barnes’s Nightwood och undersöker hur dessa romaner på sitt eget litterära vis filosoferar, d.v.s. försöker ge svar på frågor och problem rörande förhållandet mellan jaget, världen och andra människor. Syftet är således dels att belysa en etisk aspekt inom modernismen, dels att visa på hur modernismen redan uttrycker delar av den diskussion om etik som präglar stora delar av dagens filosofi och kulturteori.

Även om modernistisk litteratur bröt med det slags moral som förknippas med normer och rättesnören så övergav den inte etiska och moraliska spörsmål. De tre romanerna som analyseras i avhandlingen uttrycker alla en etisk och filosofisk benägenhet som består i att ifrågasätta, problematisera och granska vedertagna strukturer, begrepp och värderingar. Framförallt söker romanerna föreställa sig och skildra nya möjligheter, nya sätt att förhålla sig till världen och andra människor.

Det tydligaste sättet som de tre romanerna Ulysses (1922), The Waves (1931) och Nightwood (1936) gör detta är genom att avlägsna sig ifrån och ifrågasätta en förståelse av jaget eller subjektet som den som bestämmer och definierar världen och den andre. Istället ges andra möjligheter spelrum, möjligheter i vilka jaget avsäger sig en status som innebär ursprung, frihet och kontroll. På så vis hävdas en förståelse av jaget som är etisk eftersom jaget här existerar i en ofrånkomlig relation med världen och den andre. Därigenom kommer förståelsen av subjektet att präglas av världen utanför, av den andre och av den obestämbarhet som på så sätt ger sig till känna. Denna obestämbarhet förändrar också berättelsen själv, dess struktur och stil. Allteftersom romanerna visar på obestämdhet och det okända i sina föreställningar om förhållandet mellan jaget och världen, jaget och den andre, så påverkas också berättelsen; texten iscensätter denna obestämdhet, detta okända och vägrar så det logiska och målbundna.

Avhandlingens titel: Relations: Ethics and the Modernist Subject: James Joyce’s Ulysses, Virginia Woolf’s The Waves, and Djuna Barnes’s Nightwood.
Disputationen äger rum tisdagen den 20 september 2003 kl. 10.15
Opponent: Dr. Laura Marcus
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av AnnKatrin Jonsson, tel. 031-773 1786 (arb.),
031-12 21 64(hem), e-post annkatrin.jonsson@eng.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Avhandlingsförfattaren sätter Frida Kahlos bildproduktion i relation till en plats- och tidsspecifik kontext för att lyfta fram tidigare förbisedda teman i hennes självporträtt med fokus på kön/genus, etnicitet och identitet.

Frida Kahlos bildproduktion sammanfaller med en historiskt avgränsad tidsepok i Mexiko då ett hoppfullt framåtblickande förankrades i ett historiskt och kulturellt tillbakablickande, med ett uppbrott från tidigare förebilder och ideal, politiskt, kulturellt och ideologiskt. Denna fas var en konstnärligt dynamisk period med en omdefinierande syn på konst och nationens historia. Den innebar också att de indianska ursprungskulturernas mytologi och symbolik synliggjordes och att man lyfte fram nationens indianska etnicitet. Länken mellan kropp, ansikte och landskap i Frida Kahlos självporträtt kan sättas i relation till en plats- och tidsspecifik kontext. Likaså det inslag av våld som kropparnas och landskapets terräng bär spår av.

Vad handlar det om? Varför är en indiansk etnicitet så starkt betonad i Frida Kahlos självporträtt, när hon hade en till största delen europeisk familjebakgrund? Hur förhåller sig Frida Kahlos identitetsdefinition i relation till en samtida diskurs kring nationell identitet? Dessa är några av de frågeställningar som undersöks i Eva Zettermans avhandling, som även innehåller en kritisk granskning av några av de myter som växt fram kring Frida Kahlos biografi.

Det undersökta bildmaterialet sätts i relation till samtida samhälleliga förändringar, politiska och ideologiska ideal, Mexikos nationella historia, och religiösa och kulturella normer kring ”kvinnlighet”. Det jämförs även med samtida mexikanska konstnärers bildmaterial, den koloniala epokens katolska motivkategorier och symbolspråk, samt förkoloniala indianska kulturers symbolik. I sitt sammansatta bildspråk refererar Frida Kahlo till ett brett spektrum av disparata bildtraditioner, stilepoker, motivkategorier och symbolspråk. Dessa referenser från olika epoker representerar de två grundläggande komponenterna för Mexikos kulturarv – spansk och indiansk – vilka Frida Kahlo smälter samman i sina självporträtt. Därigenom förmedlar de en identitetskonstruktion baserad på ett nationellt arv.

Vad som varit särskilt intressant i undersökningen av Frida Kahlos bildmaterial är hur hennes självrepresentationer genom referenserna till katolicismens bildtraditioner fylls med ett sakralt inslag, vilket förändrar innebörden i de anspelningar som görs på indianskt ursprung, indianskan Malintzín och det kvinnoförnedrande begreppet la chingada. Tidsperspektivet för diskussionen sträcker sig bakåt till tiden före den spanska erövringen på 1500-talet och framåt till den nutida chicana/o-rörelsen norr om gränsen till USA.

Avhandlingens titel: Frida Kahlos bildspråk: ansikte, kropp och landskap.
Representation av nationell identitet.
Disputationen äger rum lördagen den 27 september 2003 kl. 13.15
Opponent: Fil.dr Anna Tellgren
Wallenstamsalen, Göteborgs Stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Eva Zetterman, tel. 031-773 4167 (arb.),
031-12 16 23 (hem), mobil 0736-37 20 19, e-post eva.zetterman@arthist.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

– Att lyssna på kundens behov och önskemål är A och O för företag som ska utveckla nya tjänster och produkter. Men många företag tror inte på kundens förmåga att lösa problem, speciellt inte när det handlar om svår teknik, säger Per Kristensson, blivande doktor i psykologi på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

I avhandlingen ”Creativity in Applied Enterprise – Bringing Impetus to Innovation” visar han emellertid på att vi som konsumenter visst kan bidra med kreativa idéer i framgångsrik tjänsteutveckling.

– Människan har en stor förmåga att komma med idéer i ett innovationsperspektiv, även när det gäller mer komplicerade teknikintensiva tjänster. Det handlar om vår förmåga att koppla ihop kunskaper som inte tidigare har kopplats ihop. På så sätt kan vi skapa nya och värdefulla idéer som kan lösa olika problem.

Studien bygger på en undersökning där ett 80-tal mobiltelefoner delades ut till en testgrupp, som under tolv dagar fick använda telefonen och ringa kostnadsfritt för 350 kronor. Som motprestation fick de gå på en föreläsning om mobiltelefonens framtida potential. När testperioden var slut hade Per Kristensson fått in över 400 förslag från testgruppen på hur man kan förbättra mobila tjänster.

– Flera förslag var originella och faktiskt fullt möjliga att genomföra. En mamma kom med förslaget att utnyttja GPS för att lättare hitta borttappade barn i varuhus. Någon annan efterfrågade en SMS-tjänst med erbjudanden om lediga lägenheter. Detta kanske inte låter så märkvärdigt idag, men studien genomfördes innan sådana tjänster fanns på marknaden. Hade företagen redan då lyssnat på kundernas önskemål hade man tidigare kunnat tillfredsställa deras behov.

Man kan förstås fråga sig om inte produktutvecklarna själva hade kunnat komma på samma idéer. Det tror inte Per Kristensson.

– De jobbar alldeles för nära tekniken och har inte tillräckliga kunskaper om användarnas bakgrund och egna behov. Vanliga marknadsundersökningar hade inte heller fungerat eftersom det handlar om så svåra tekniker. Testgruppen tog erfarenheter från sin egen värld och kopplade ihop dessa med de kunskaper som de fick under föreläsningen. På så sätt kunde de komma upp med helt nya idéer och lösningar.

Per Kristensson understryker att företag inom tjänsteområdet måste bli bättre på att kommunicera med sina kunder och låta kunderna själva komma med idéerna. På så sätt kan de bättre utveckla nya tjänster som svarar mot kundens behov.

Fredagen den 12 september kl 10.00 försvarar han sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, där han är inskriven som doktorand. Opponent är professor Todd I Lubart vid Université de Paris, ett välkänt namn inom kreativitetsforskningen. Plats: Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen, Sal F1.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per Kristensson, tfn 054-700 21 28 eller 0709-740 860, e-post Per.Kristensson@kau.se

Dagens unga svenskar lyfts gärna fram som en internationellt orienterad generation. Det är de naturligtvis också i många avseenden. Men precis som andra grupper är också de unga en heterogen grupp. Den internationella dimensionen är därför inte heller självklar för alla unga. För en del är internationella erfarenheter mycket betydelsefulla, det är en viktig del av den egna identiteten. Hur man väljer att resa, om man väljer att resa, kan också ses som ett utryck för vem man är. För andra är det inte lika viktigt och spelar en mindre roll i den egna självbilden.

Att ha en plats som är hemma är viktigt, också för unga, men det behöver inte betyda att andra platser därför blir ointressanta. Det finns hos många unga en längtan efter att se mer av världen, och många gör också verklighet av det men på många olika sätt. Rörligheten handlar därför om mer än bara hur många som rör sig. Det kan se väldigt olika ut från individ till individ. Detta gäller också för en till synes homogen grupp som de studenter som väljer att förlägga en del av sina universitetsstudier till ett utländskt lärosäte.

Det finns många paradoxer inbyggda i detta. En av dessa är uppfattningen att internationella erfarenheter är något positivt och som så många unga svenskar som möjligt skall tillägna sig. De internationella erfarenheterna kan ses som en resurs och ger signaler, bland annat till arbetsgivare, om vem man är. Samtidigt kan rörligheten ses som ett hot mot Sverige, om allt för många välutbildade unga väljer att lämna landet. Rörligheten är omfattande i gruppen unga välutbildade men rörligheten går inte i en riktning, många återvänder till Sverige efter något eller några år utomlands.

Fredagen den 12 september försvarar Gunilla Jonsson, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Rotad, rotlös, rastlös – ung mobilitet i tid och rum.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal C.
Fakultetsopponent är Professor Bertil Vilhelmson, kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Gunilla Jonsson är uppväxt i Huljen, i Sundsvallstrakten.

Gunilla Jonsson nås på:
Tel: 090-786 71 78
E-post: gunilla.jonsson@ucer.umu.se

I romanerna Frosten (1926) och Vintermyren (1927) betonas kontrasten mellan periferi och centrum. I romanerna betyder det att en traditionell bondekultur ställs mot ett begynnande industrisamhälle med dess uppluckring av gamla värden. Men trots att författaren tar ställning för den västerbottniska bondekulturen, utmynnar romanerna i en optimistisk framtidstro i modernitetens anda.

Astrid Väring har även tillägnat sig ett modernt synsätt i sina verklighetsnära beskrivningar av naturen. De skiljer sig från förra sekelskiftets många naturromantiska och schablonartade framställningar. Den starka känslan för hembygden lyser igenom även i prisromanen Katinka (1942).

Men i tendensromanen I som här inträden…(1944) har författaren ändrat fokus. I den angriper hon en modern socialpolitisk företeelse, nämligen den svenska sinnessjukvården och i dess förlängning de makthavande i Folkhemmets Sverige. Dock finns även i den här romanen en längtan till något ursprungligt och äkta; det som författaren gav uttryck för i sina första västerbottensromaner.

Lördagen den 20 september försvarar Karin Edlund, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Från den västerbottniska frostmyren till den socialpolitiska hetluften. Astrid Väring – konservativ författare i Folkhemmets Sverige.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Humanisthuset, sal F.
Opponent är Docent Anna Williams, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala.

Kontaktinformation
Karin Edlund är uppvuxen i Umeå, tog sin fil.mag-examen i Uppsala och fil.lic-examen i Umeå. Hon har arbetat som bibliotekarie i Uppsala, Hudiksvall och Umeå.

Karin Edlund
Tel:018-50 11 31
E-postadress: ingeborg.ed@telia.com

Besöket ingår i arrangemanget ”Teknik för 7 generationer, olika perspektiv på hållbar teknik” kl 9.15-15 (se nedanstående program) i Kårhusets aula. Media är välkomna!
Oren Lyons talar kl 14.00 och media har en chans till en kort pratstund med honom under kaffepausen kl 15.00. Hans tal når inte bara LTH:s studenter utan även, via direktsändning på Internet, studenter på hans hemuniversitet i Buffalo, Carleton University i Kanada, Molde Kunnskapspark, i Norge, Åre Campus, Mitthögskolan i Öster-sund, Biblioteket i Alexandria och – (förhoppningsvis) miljökretsar i Beijing!
LTH:s studenter inbjudna. Ett arrangemang för lärare ordnas på kvällen.
Andra medverkande är professor Don Huisingh, Tennessee, USA, Göran Bexell och Gunilla Jönson, rektorer vid Lunds universitet respektive LTH, ingenjören/uppfinnaren Lars Larsson, Dala Järna samt arkitekten och professorn Peter Broberg, LTH .
Diskussionen ska handla om hur vi hittar den goda teknik som både ökar det globala väl-ståndet och minskar miljöbelastningen genom t ex längre hållbarhet hos produkterna. Vanan att tänka på kommande generationer finns hos indianerna. Där har Oren Lyons i egenskap av budbärare mycket att lära ut.

9.15 Gunilla Jönson inleder
9.20 Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet
10-10.15 Kaffe
10.15 Don Huisingh
11.00 Paus
11.15 Peter Broberg
12.00 Lunchpaus
13.15 Lars Larsson
14.00 Oren Lyons
15.00 Kaffe
Paneldiskussion med Gunilla Jönson, Oren Lyons, Don Huisingh, Peter Broberg och Lars Larsson. Moderator: Anders Fagerström, Sydsvenska Dagbladet.