Centrum för konsumentvetenskap bjuder in till ett seminarium som sätter i fokus människors reaktioner på euroövergången. Tre forskare presenterar sina resultat från ett långsiktigt forskningsprojekt om hur medborgarna reagerat på och anpassat sig till euroövergången i Österrike, Frankrike, Tyskland, Portugal, Irland och Italien. Forskarna som kommer till Göteborg den 4 september är Katja Meier-Pesti, University of Vienna, Tobias Greimeyer, Ludvig-Maximilian University, München, samt Rob Ranyard, Bolton Institute of Higher Education. Koordinator är Tommy Gärling, CFK.

Följande frågor kommer forskarna att besvara:
::: Hur och varför har människors inställning till euron förändrats efter övergången?

::: I vilken takt och på vilket sätt har människor anpassat sig till att använda euron som betalningsmedel?

::: Varför upplever människor att priserna har ökat efter eurons införande?

Dag: 4 september 2003
Tid: Kl:14-17
Lokal: B 32, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Seminariet hålls på engelska
Kostnadsfritt
Ingen anmälan behövs
Efter presentationerna ges möjlighet till frågor

Väl mött!

För mer information:
Professor Tommy Gärling, ansvarig programområde 1. Tommy.garling@psy.gu.se , tel: 031- 773 18 81
Informatör Johanna Ödman, CFK, Johanna.odman@cfk.gu.se, tel 031- 773 58 71

Centrum för konsumentvetenskap, CFK, är Sveriges nationella centrum för konsumentforskning. Här möts forskare från olika discipliner i syfte att initiera och bedriva forskning om konsumentvetenskap. Forskningen bedrivs inom fem forskningsprogram:

1. Konsumenters beslutsfattande,
2. Konsumtionskultur och konsumtionens värde,
3. Ekologisk hållbar konsumtion,
4. Konsumenter och IT,
5. Produktutveckling och design

CFK bildades 2001 av Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola och är organisatoriskt placerat vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Seminariet anordnas inom programområde ett.

Kontaktinformation
Johanna Ödman
Informatör
Centrum för konsumentvetenskap
Box 600
Övre Fogelbergsgatan 6
405 30 Göteborg

Tel: +46 31 773 5871
Fax: +46 31 773 5662
E-post:johanna.odman@cfk.gu.se
www.cfk.gu.se

Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet engagerar experter inom en rad olika ämnen: medicin, teknik, juridik, ekonomi, psykologi, rättssociologi, etik, historia, sjukgymnastik, projektledning, för att nämna några.
Tanken är att företag, organisationer och myndigheter runt om i landet ska kunna vända sig till Arbetsmiljöhögskolan i Lund och tillsammans med universitetets expertis skräddarsy utbildningar för den enskilda arbetsplatsen. Stora målgrupper är skyddsombud och ombudsmän.
– Arbetsmiljöhögskolan engagerar många skickliga lärare och forskare som genom nätundervisning ges möjlighet att nå ut till nya och geografiskt avlägsna grupper, säger Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet.
– Samtidigt som Lunds universitet med denna satsning svarar mot ett stort och aktuellt samhällsproblem, får vi genom en Arbetsmiljöhögskola möjlighet att främja arbetsvetenskaplig utbildning och forskning.

Befolkningens ohälsa och arbetsmiljön har på senare år blivit ett allt större problem. Drygt etthundratusen personer är långtidssjukskrivna och närmare en halv miljon får sjuk- eller aktivitetsersättning. Frågan har utretts men inga enkla och entydiga svar har kunnat ges. Under tiden fortsätter antalet sjukskrivningar och förtidspensioneringar att öka.
– Bristande kunskap om betydelsen av ett förebyggande arbetsmiljöarbete hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga är en av faktorerna bakom ohälsan vid dagens arbetsplatser, säger Mats Ryderheim, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverket. Han ser Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet som ett välkommet komplement till de utbildningar som erbjuds idag.
– Jag hoppas att satsningen ska ge ämnet en ökad status så att varje längre utbildningsprogram i framtiden ska innehålla nödvändiga inslag av arbetsmiljökunskap. Utbildningsinsatser kan också leda till att man på högsta ledningsnivå är beredd att inlemma arbetet för sunda och utvecklande arbetsplatser i den dagliga verksamheten. Det kan också bidra till ökat engagemang bland de anställda att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet, säger Mats Ryderheim.

Ett permanent råd där arbetsmarknadens parter finns representerade ska knytas till Arbetsmiljöhögskolans ledning. Rådets uppgift blir att samordna Arbetsmiljöhögskolans framväxande akademiska struktur med det omkringliggande samhället.
– Regeringen ser med glädje på utbildningssatsningen och jag kommer med största intresse att följa resultaten, säger folkhälsoministern Morgan Johansson.

Kontaktinformation
För mer information om Arbetsmiljöhögskolan kontakta föreståndare Per Wickenberg på telefonnummer 046-222 88 15, 0703- 12 40 10 eller Detlef Clöwe, vd på universitetets utbildningsbolag, 046-222 07 51, 070-320 07 51
Se också Arbetsmiljöhögskolans hemsida www.amh.lu.se. Från och med 30/8 kommer presskonferensen, då riktlinjerna för Arbetsmiljöhögskolan presenterades, att finnas som webb-TV på hemsidan.

Tomas Tranströmer är en av Sveriges internationellt mest kända författare och lyriker. Hans böcker och diktsamlingar har översatts till ett stort antal språk och han är ständigt aktuell för Nobelpriset. Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, har begrundat detta märkliga och fascinerande författarskap i boken ”Varje problem ropar på sitt eget språk – Om Tomas Tranströmer och språkdebatten”.

Torsten Rönnerstrands ambition har varit att belysa Tomas Tranströmer ur ett hittills tämligen outforskat perspektiv genom att fokusera på författarens förhållningssätt till språket. I boken sätts Tranströmers uppfattning om språket också i relation till den samtida språkdebatten.

– Tomas Tranströmer har i sina dikter en stark tilltro till språkets förmåga att säga sanningar om verkligheten. Detta har periodvis gjort honom till en kontroversiell författare, eftersom det intellektuella klimatet i Sverige under långa perioder präglats av en utpräglad språkpessimism.

Torsten Rönnerstrand betonar särskilt Tomas Tranströmers intellektuella hederlighet och hans mod att gå emot opinionen.

– Tranströmer har hela tiden gått sin egen väg, oberoende av trender. Själv upptäckte jag honom 1962 när min mamma köpte en av hans diktsamlingar. Jag började bläddra i boken och det var som om åskan slog ner. Jag upptäckte genast att han var bättre än alla poeter som jag tidigare hade läst.

Torsten Rönnerstrand har tidigare gett ut böckerna ”Fagerbergs Höknatt” (1976) och ”Arketyperna och litteraturen” (1993).

”Varje problem ropar på sitt eget språk – Om Tomas Tranströmer och språkdebatten” kan beställas från Karlstad University Press. E-post: forlag@kau.se. Ange ISBN 91-85019-35-6.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Torsten Rönnerstrand, tfn 054-700 12 50, 031-41 15 43 eller 010-232 08 78, e-post Torsten.Ronnerstrand@kau.se

Forskningsfinansiärerna Formas (Forskningsrådet för miljö, arella näringar och och samhälls-byggande) och SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) fortsätter att stödja forskningen inom byggfuktområdet vid LTH.
– Fuktcentrum bildades år 2000 i samverkan med näringslivet för att lättare föra ut resultat från verksamheten. Centrumbildningen var en fortsättning på och för-stärk-ning av den verksamhet som alltsedan 1980 varit samordnad under ”Fuktgruppen i Lund”. Avsikten är att Fuktcentrum ska fungera som kunskapscentrum för bygg-relaterade fuktfrågor, säger Lars-Erik Harderup.
Det är välkänt att fukt är en indikator för många inomhusrelaterade problem som mögel, mjukgöraravgång, nedbrytning av golvlim etc. Tyvärr har inte antalet fuktproblem minskat under senare år. Nya material och kombinationer i våra byggmaterial har lett till nya problem. Dessutom har tidigare fungerande konstruktioner och byggnadsdelar börjat drabbas av fuktproblem. Det är därför av fortsatt intresse både för samhället och byggsektorn att forskningen kan fortsätta och kunskapen spridas. Centrumbildningen ska stimulera till att forskningsresultat tillämpas vid nybyggnader, ombyggnader och reparationer.
Fuktcentrum ska fortsätta fungera som länk mellan forskning och utbildning och information. Detta bl a genom kurser, informationsdagar, skrifter, nyhetsbrev och hemsida.
– Jag hoppas också att vi kan vara ett öppet forum för vetenskapliga diskussioner och en nationell resurs för fuktforskningen, avslutar Lars-Erik Harderup.

Ny styrelse för Fuktcentrum från och med 2003-07-01 är:
Christian Lassen, Byggteknik i Skåne AB, ordförande
Lars Birve, MKB
Göran Hedenblad, Boverket
Torbjörn Larsson, Tyréns Byggkonsult AB
Lars Söderlind, Lars Söderlind Konsult HB
Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik LTH
Lars-Olof Nilsson, Byggnadsmaterial LTH
Lena Falkman, Formas, adjungerad
Bertil Grandinsson, SBUF, adjungerad
Suppleanter:
Sune Andreasson, Lunds kommun
Sigurd Karlsson, Skanska Teknik AB
Lars Jensen, Installationsteknik LTH
Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik LTH

Den gamla styrelsen samt dess föreståndare tackas för väl utfört arbete.

Kontaktinformation
Ny föreståndare för Fuktcentrum är Lars-Erik Harderup, lektor i Byggnadsfysik LTH, som också svarar på frågor om Fuktcentrums verksamhet, (046-2227383, lars-erik.harderup@byggtek.lth.se).
Ett digitalt foto på den nya respektive avgående ledningen kan rekvireras från Mats.Nygren@kansli.lth.se

Den första av dessa grupper kan kallas ”naturliga” innehavare av absolut gehör, den andra ”tidiga inlärare”, och den tredje gruppen ”sena inlärare” av absolut gehör. Dessa tre grupper har enligt Helgesson sin grund i att människor har en naturlig lärandeprocess som används för allt lärande. Denna lärandeprocess finns i två varianter. De flesta människor har det ena slaget av lärandeprocess, en minoritet har det andra. Den ovanligare formen av lärandeprocess gör lärandet av absolut gehör förhållandevis enkelt, medan absolut gehörslärande med den vanligare formen av lärandeprocess är svårt. Små barn kan av vissa orsaker också relativt enkelt lära sig gehörsförmågan absolut gehör.

Det finns tre ”källor” för absolut gehör. Av denna anledning finns det tre olika slags absolut gehör, som avhandlingsförfattaren kallar för vokalt Ag, instrumentalt Ag och lyssnings-Ag. Dessa tre slag av Ag fungerar på lite olika sätt. Det finns dessutom tre ”användningsnivåer” av Ag-förmågan, som Helgesson kallar för aktiv produktion, identifiering och inre hörande. Den aktiva produktionsnivån av Ag är inte tidigare uppmärksammad inom forskningen om absolut gehör.

Förutom absolut gehör beskriver och diskuterar Kenneth Helgesson en rad andra slag av gehörsförmågor inom musik, bl.a. relativt gehör, absolut relativt gehör, konkret klangfärgsgehör och absolut klangfärgsgehör. Olika slag av klangfärgsgehör är enligt hans hypotes det slags gehörsförmågor som är mest utvecklade hos de flesta människor, medan de former av gehörsförmågor som tränas och uppmärksammas inom musikutbildning är relativt ovanliga i mer utvecklade former. Detta förhållande har återigen sin grund i den vanligaste formen av inlärningsprocess som människor har, som gör att de har enklare för att lära sig olika former av klangfärgsgehör. Detta gehörslärande sker dessutom som regel utan att människor uppfattar detta som ”lärande”. De resultat som presenteras i avhandlingen har till största delen uppkommit till följd av ett slags fenomenologisk undersökning med avseende på människors gehörsförmågor som Helgesson genomfört under ca sju års tid

.Avhandlingens titel: Absolut gehör. Konkret minne för ljud.
Disputationen äger rum fredagen den 5 september 2003 kl. 13.00
Opponent: Roland S. Persson, PhD
Sal J 109, Religionsvetenskap, Lennart Torstenssonsgatan 11, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Kenneth Helgesson, tel. 070-553 21 91 (hem),
e-post kenneth.helgesson@musikvet.gu.se

Kontaktinformation
Vänliga hälsningar
Barbro Ryder Liljegren
—
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Avhandlingsförfattaren urskiljer tre olika typer:

1 den agentiva typen (subjektet uttrycker den handlande agenten):
parken fick (= ordnade så att) alla stolarna (blev) målade gröna

2 den kausativa typen (subjektet uttrycker en orsak som dock inte betecknar en hand-lande agent):
hans ord fick (= orsakade) oss alla att skratta

3 den experientiella typen (subjektet uttrycker den varelse som upplever en viss förändring):
Zhangsan fick (= upplevde) sin sin bil rasa ihop

Verbet fick i de tre exemplen utgör mycket approximativa översättningar av uttrycket ba i mandarinkinesiskan. Olika forskare har haft olika uppfattningar om vilken grammatisk status detta uttryck har. I avhandlingen görs en noggrann semantisk analys som ger argument för att ba utgör ett statiskt verb och inte, till exempel, en preposition.

Det framgår att ba är starkt mångtydigt, vilket också bör ha framgått av översättningarna ovan. Denna lexikala analysen av ba utgör en förutsättning för den teoretiska beskrivningen av konstruktionerna. Dianyu Li använder sig nämligen av en redan etablerad teori, nämligen Lexical-Functional Grammar, som baserar beskrivningen av syntax och semantik på uttrycks lexikala egenskaper. Dianyu Li beskriver i detalj de olika ba-konstruktionerna och andra närliggande konstruktionstyper med avseende på syntax och semantik inom det ramverk denna teori tillhandahåller.

Avhandlingen är dock inte begränsad till en syntaktisk-semantisk beskrivning. Dianyu Li försöker även karakterisera ba-konstruktionerna med avseende på deras samtalsfunktioner. Genom jämförelser med snarlika konstruktioner vill hon visa, hur ba-konstruktionerna har speciella användningar i kommunikationen.

Avhandlingens titel: Causative and Resultative Constructions in Mandarin Chinese.
A mulitperspectival approach.
Disputationen äger rum lördagen den 6 september 2003 kl. 10.00
Opponent: Fil.dr Victoria Rosén
Sal C 430, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Dianyu Li, tel. 031-773 5213 (arb.),
031-331 06 68 (hem), mobil 0737-26 14 46, e-post dianyu@ling.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Barns uppbyggnad av sitt ordförråd börjar vid ca 12 månaders ålder. De första 25-50 orden tillägnas långsamt, sedan följer en period där barnen under förhållandevis kort tid lär sig många ord, och detta är den så kallade ordförrådsspurten.

Tidigare forskning (bl. a. i svenska och engelska) visar att vi förväntar oss att denna spurt sker mellan ett och två års ålder. Hos de fyra grekiska barn som Helena Kotsakidis undersökt fann hon att två av dem visade en spurt under den period som hon undersökt. De andra två barnen verkar ha passerat detta stadium, det ena barnet vid två år och tre månaders ålder och det andra barnet vid ett år och nio månader, alltså något senare än motsvarande resultat för svenska och engelska barn.

Till skillnad från svensk- och engelsktalande barn visade de grekiska barnen en stark tendens att använda funktionsord på ett tidigare stadium. Detta trots att jämförelser mellan grekiska och svenska barn avslöjat att de svenska barnen hör fler funktionsord i tal riktat till dem från vuxna och att de svenska barnen – när de väl börjar använda dessa ord – gör det i större antal.

Helena Kotsakidis sätter i sin studie även fokus på tal riktat till barn i olika situationer, och gör jämförelser mellan dagis och hemmiljö. Resultaten visar att grekiska barn på dagis hör i regel färre funktionsord än i hemmet. Vidare stärker vuxnas tal till barn barnens vilja att använda fler substantiv än verb efter denna period. Det visade sig nämligen att det barn som uppvisade tendenser att föredra verb framför substantiv hade stöd för detta från tal som riktats till det.

Den här studien introducerar en ny synvinkel i nygrekisk barnspråksforskning som tidigare inte uppmärksammats. Därför krävs vidare forskning i ämnet och ytterligare datainsamling av barnspråk.
Det är avhandlingsförfattarens förhoppning att hennes studie därmed kommer att föda nya idéer och initiera vidareutveckling även inom andra discipliner som tar upp barns tidiga utveckling. Helena Kotsakidis understryker behovet av ytterligare datainsamling och forskning som vetenskapsmän, pedagoger och föräldrar kan
dra nytta av.

Avhandlingens titel: Vocabulary Acquisition and Input Influence in Early Child Greek. A Study of the Vocabulary Spurt and Function Words. (Tillägnande av ordförråd och vuxnas påverkan i grekiska barns tidiga språkutveckling. En studie kring ordförrådsspurten och funktionsord.)
Disputationen äger rum lördagen den 6 september 2003 kl. 14.00
Opponent: Docent Kimmo Granqvist
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Helena Kotsakidis, tel. 031-773 1980 (arb.),
031-29 68 79 (hem), mobil 0703-59 68 79,
e-post helena.kotsakidis@.class.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

Språket kan användas för att tala om språket självt. Som språkanvändare talar vi inte bara om våra olika upplevelser av verkligheten, utan vi kan även använda språket för att uttryckligen referera till oss själva som ”kommunikatörer”. Vi talar inte heller uteslutande om ämnet som diskuteras, utan kan även referera till den kommunikativa situationen i sig. ”Metadiskurs” handlar om reflexivitet i språket. Termen beskriver författarens uttryckliga kommentar på sin egen pågående text (specifikt skriven text), till exempel sådana språkliga signaler som visar att textens författare är medveten om att han/hon använder språket för att skapa en text, uppmärksammar sin egen roll som författare, eller vänder sig till den tänkta läsaren. Några exempel är

I kapitel 4 ges en mer detaljerad beskriving av x (”proklamation”, pekar framåt i texten)
Vi har redan sett hur x… (”påminnelse”, pekar bakåt i texten)
Ett exempel på x är y (explicit ”rubricering” av författarhandlingen)
Se sidan 16… (tilltal av läsaren)

Olika sätt varpå man kan använda datorassisterade metoder för att analysera metadiskurs demonstreras. I en studie av ”personlig metadiskurs” är utgångspunkten personliga pronomina: I, you och we är potentiellt metadiskursiva, eftersom de kan användas för att göra författaren och/eller den tänkta läsaren synlig. I en studie av ”opersonligmetadiskurs” analyseras ett urval ordformer som kan fungera som metadiskurs, exempelvis essay, word, conclu*, question och answer.

Skillnaderna i användningen av metadiskurs är väsentliga hos de tre grupperna. De svenska inlärarna använder betydligt mer metadiskurs än de infödda talarna. Även de amerikanska och brittiska texterna skiljer sig åt, vilket kan indikera intressanta kulturella skillnader. Inlärarna överanvänder i synnerhet personlig metadiskurs. De amerikanska författarna når bara upp till hälften så många förekomster av personlig metadiskurs som de svenska inlärarna. De brittiska författarna, i sin tur, producerar betydligt färre exempel än de amerikanska författarna. Faktorer som antas ligga bakom dessa skillnader är inlärarstrategier, olika grader av registermedvetenhet hos författarna, olika kulturella konventioner för metadiskurs i skriven text och, i viss mån, genreskillnader mellan korpusarna.

Avhandlingens titel: The Use of Metadiscourse in Argumentative Texts by Advanced Learners and Native Speakers of English. (Användningen av metadiskurs i argumenterande texter av inlärare och infödda talare av engelska.)
Disputationen äger rum lördagen den 13 september 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor Anna Mauranen
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Annelie Ädel, f.n. bosatt i Boston, USA,
tel. 001-617-566-6463, e-post annelie.adel@eng.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se

I konkurrens med 82 andra utbildningsprojekt tilldelades Swedkid tredjepriset och 5 000 euro för sin ”mycket roliga och attraktiva webbsida för ungdomar”. Priset, Evens Prize for Intercultural Education, tilldelas projekt som arbetar långsiktigt med integrationsfrågor och som bidrar till att skapa fredlig samvaro i ett pluralistiskt samhälle.

Bakom det antirasistiska läromedlet Swedkid (www.swedkid.nu) står professor Gaby Weiner och doktoranden Camilla Hällgren vid institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnen, lärarutbildningen vid Umeå universitet. Swedkid administreras sedan en tid av Värdegrundscentrum (www.vgc.umu.se) vid samma fakultet

Lärare och skolelever från olika platser i Sverige har också varit med i arbetet att utforma Swekid. Webbplatsen berör frågor som behandlingen av minoriteter, situationen för nyanlända flyktingar/invandrare, främlingsfientlighet, antisemitism och kulturella skillnader. Eleverna kan genom webbplatsen själva uppleva hur det kan vara att komma från ett annat land till Sverige. De kan följa elva ungdomar och ta del av deras erfarenheter.

– Vi är mycket glada över priset och vi vill tacka alla som gjort detta möjligt. Särskilt vill vi tacka alla de ungdomar som genom att bidra med sina egna erfarenheter och personliga historier har lagt grunden till webbplatsen och på så vis gjort den möjlig. Vi hoppas att utmärkelsen kommer att innebära att ännu fler uppmärksammar och använder Swedkid. Webbplatsen finns nu både på engelska och svenska, säger professor Gaby Weiner.

Första pris gick till Center for Independent Journalism i Budapest, ett mediaprojekt som syftar till att utbilda och integrera romer i det ungerska samhället liksom i ungersk massmedia.

Länkar:
http://www.swedkid.nu

Mer information om Evens Prize:
http://www.knightfdn.org/journalism/news/2003-07-10_ijf_evenslaureate.pdf

Kontaktinformation
Gaby Weiner nås på:
Tel: 090-786 71 85
E-pos:t gaby.weiner@educ.umu.se

Camilla Hällgren nås på:
Tel: 090-786 71 44
E-post: camilla.hallgren@educ.umu.se

Tanken med Kunskapslyftet var att vuxna med stort behov av utbildning skulle uppmuntras till teoretiska studier. I första hand erbjöds lågutbildade arbetslösa ett års heltidsstudier vid komvux, med bibehållen ersättning motsvarande a-kassan.

Traditionella åtgärder för arbetslösa har oftast haft en anknytning till någon speciell yrkesinriktning. Kunskapslyftet skilde sig från dessa eftersom det erbjöd teoretisk utbildning. Utfallen efter Kunskapslyftet har därför jämförts med deltagare i yrkesinriktad Arbetsmarknadsutbildning (AMU).

De huvudsakliga resultaten visar att deltagarna i Kunskapslyftet hade lägre arbetsinkomster åren efter utbildningen än deltagarna i AMU. Vad gäller arbetslöshet fann deltagarna i Kunskapslyftet oftare arbete efter avslutad utbildning. De som inte fann arbete hade å andra sidan längre perioder i arbetslöshet än personer som deltagit i AMU. Resultaten måste tolkas med viss försiktighet eftersom en stor andel av deltagarna i Kunskapslyftet fortfarande befann sig i utbildning åren 1999-2000, och därför inte ingått i studien.

Fredagen den 5 september försvarar Anders Stenberg, Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln An Evaluation of the Adult Education Initiative Relative Labor Market Training. Svensk titel: En utvärdering av Kunskapslyftet relativt yrkesinriktad Arbetsmarknadsutbildning.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, Hörsal S205h.
Fakultetsopponent är Per Skedinger, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm.

Anders Stenberg är uppvuxen i Falun men har sedan 1990 bedrivit studier vid Umeå Universitet.

Kontaktinformation
Anders nås på:
Tel: 090 – 786 95 65
Mobil: 073 – 759 12 85
E-post: Anders.stenberg@econ.umu.se

I samband med utställningen hålls ett seminarium torsdagen 4 september på Kunstindustrimuséet (kl 09.00-16.00) på temat ”styrs samhällsutvecklingen av politiken eller tekniken”. Moderator är Anders Fagerström,SDS, och en rad kända politiker, forskare och samhällsdebattörer deltager. Seminariet har sponsrats av Sparbanksstiftelsen Skåne och utställningen av energi-företaget Energi E2 i København.
Vernissage hålles onsdagen 3 september kl 14.00 på Kunstindustrimuséet Bredgade 68 (10 minuters promenad från Metrostationen på Kongens Nytorv).
Presentation kommer att ske genom: LTH – docent Skotte Mårtensson och professor Peter Broberg. KIM: direktör Bodil Busk Laursen.

Kontaktinformation
För upplysningar, kontakta professor Peter Broberg, tel: (+46)(0)418-280 50
epost: peter.broberg@landskronagruppen.com
Peter Broberg
Arkitekt m.a.a./SAR, Dr. Techn.
Professor i humanteknologi