Han delar prissumman på 40 000 euro med Serge Rossignol, Montreal, och François Clarac, Marseille. Priset ges till forskare som på ett avsevärt sätt bidragit till forskningen om neuronal plasticitet.
Professor Sten Grillners arbete omskrivs på följande sätt:
Throughout his career he has been fascinated by how come that our brains can make us move in such an elegant way with great speed when needed and at other times with unbelievable precision. This is achieved through neuronal networks predesigned to solve many aspects of our daily life. His focus is the cellular and molecular bases of motor behaviour and the intrinsic function of these networks, and how movements are built by groups of interacting nerve cells, now using the lamprey nervous system as an experimental model.
För mer information, kontakta:
Professor Sten Grillner, Karolinska Institutet,
tel 08-5248 6900 eller mail: sten.grillner@neuro.ki.se
– Däremot är svenskarna mest motsträviga inom EU när det gäller Försäkringskassans och försäkringsbolagens rätt att få insyn i en individs arvsanlag, berättar Susanna Öhman, chef för utbildnings- och forskningsbyrån på Mitthögskolan.
Inom ramen för en stor europeisk studie har forskarna Susanna Öhman, Anna Olofsson och Björn Fjæstad vid Mitthögskolan genomfört en intervjustudie med svenskar om deras syn på genteknik. Dessa intervjuer gjordes 1996, 1999 och nu senast 2002.
– Attityden i Sverige har stadigt blivit mer välvilligt inställd till genteknik, konstaterar Anna Olofsson, forskare vid Mitthögskolan.
Mest positiva är svenskarna till gentester för att upptäcka ärftliga sjukdomar och kloning av stamceller för att ersätta sjuka celler hos patienter som exempelvis lider av Parkinsons sjukdom eller diabetes.
Genmat är den enda tillämpningen som svenskarna inte vill veta av. Fast om genmaten skulle visa sig innehålla mindre bekämpningsmedel än andra livsmedel skulle hälften av de tillfrågade kunna tänka sig att köpa sådana livsmedel.
De som är mest kritiska till genteknik är yngre, välutbildade kvinnor som bor i städer, är kunniga om genteknik, har politiska åsikter till vänster om mitten. Dessa ser gentekniken som ett miljöproblem.
Dessutom finns en stor kritisk grupp av lågutbildade medelålders och äldre män och kvinnor, inte sällan religiösa, boende på mindre orter. Dessa är värdekonservativa och ser gentekniken som ett brott mot naturens ordning.
I Sverige, och även i Danmark, är 93 procent av befolkningen emot att Försäkringskassan eller försäkringsbolagen ska få tillgång till medborgarnas genetiska information. Detta kan exempelvis jämföras med siffrorna i Spanien, Portugal och Grekland där en fjärdedel av medborgarna tycker att försäkringsbolagen bör få rätt till den insynen.
Bara i Sverige och Österrike säger en majoritet av befolkningen nej till att läkare ska få tillgång till genetisk information.
– Inte ens när det gäller kriminella finns en majoritet i Sverige som tycker att polisen ska få ta genetiska fingeravtryck, avslutar Björn Fjæstad, adjungerad professor i forskningskommunikation vid Mitthögskolan.
Den 2-3 oktober 2003 genomförs ett symposium vid Mitthögskolan, Campus Östersund, med titeln ”Gentekniken, allmänheten och samhället”. Detta symposium, där även forskare från Italien, Tyskland och Nederländerna deltar, syftar till att belysa det senaste inom den svenska och europeiska forskningen kring genteknikens ställning i samhället.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Susanna Öhman Tfn: 063-165485 eller Anna Olofsson Tfn: 063-165567
Undersökningen bygger på intervjuer med 131 ”proffsförhandlare” i Bryssel, som fått svara på frågor om vilka länder de oftast samarbetar med och varför. Resultatet visar att de tre länder som står utanför EMU – Danmark, Storbritannien och Sverige – klarar sig
mycket bra i de informella samarbetsnätverken. Storbritannien ligger i toppen på ”samarbetslistan” tillsammans med Frankrike och Tyskland.
Sverige ligger på en anmärkningsvärd fjärdeplats, följt av
Nederländerna, Spanien, Danmark och Italien. Övriga sju länder, som samtliga är EMU-länder, (Finland, Belgien, Österrike, Portugal, Irland, Grekland och Luxemburg) tillhör EUs politiska periferi.
På en direkt fråga om Danmarks, Storbritanniens och Sveriges EMU-utanförskap påverkar samarbetsmönstren svarar en stor majoritet – 79 procent – av förhandlarna nej. Sju procent svarar oreserverat ”ja”, elva procent svarar ”ja, men bara i frågor som rör eurosamarbetet eller den ekonomiska politiken” och tre procent svarar ”ja, men marginellt”.
Med anknytning till den aktuella debatten visar resultaten att Ja-sidans argument om att EMU-utanförskap minskar dessa tre länders inflytande även på andra områden än de frågor som rör euro-samarbetet inte stämmer med verkligheten. Å andra sidan tyder resultaten på att det inte heller finns stöd för Nej-sidans argument att Sverige, om vi går med i EMU, skulle bli utan inflytande inom det ekonomisk-politiska området.
Rapporten kan läsas på http://www.cergu.gu.se
Författare till rapporten är:
Rutger Lindahl tel 031-773 12 45, e-mail rutger.lindahl@pol.gu.se
Daniel Naurin tel 031-773 48 64, 0707-694946, e-mail daniel.naurin@pol.gu.se
Kontaktinformation
Rutger Lindahl tel 031-773 12 45, e-mail rutger.lindahl@pol.gu.se
Daniel Naurin tel 031-773 48 64, 0707-694946, e-mail daniel.naurin@pol.gu.se
Carina Johanssons forskning handlar mycket om interaktion mellan teknik och biologi. Hon har studerat olika material som används, jämfört dessa med varandra och kommit fram till att ren titan är ett material som vävnaden tycks acceptera bäst.
-Det är viktigt att få materialet att integrera, det vill säga få vävnaden att läka fast och att kroppen tar emot det, säger Carina. Ren titan är det material som vävnaden accepterar bäst, men det är inte lika hållfast som en del andra material. Jag har arbetat med olika metoder som går ut på att göra en yta ”hårdare”, vilket kan vara ett sätt att bearbeta biomaterial som ska tåla stor belastning, exempelvis ortopediska implantat. Idag är det också angeläget att inläkningen ska gå fort för att reducera behandlingstiden för patienten och därmed också dra ner på vårdtiderna. Därför försöker vi nu påverka läkningsprocessen genom att bearbeta materialets yta på olika sätt, göra den sträv eller behandla ytskiktet med något som gör att vävnaden växer fast snabbare. Det går också att tillföra tillväxtfaktorer som stimulerar inläkningen.
Som professor vid Örebro universitet kommer Carina Johansson att arbeta för att olika kompetenser inom teknik- och biologiområdena kopplas samman.
-Att i framtiden till exempel utveckla elektronisk utrustning för att kunna registrera inläkningsförloppet, se om det går åt rätt håll och samtidigt påverka inläkningen är mycket intressant och viktigt, säger Carina. Det är dessutom positivt både för patienten och samhällsekonomin.
För mer information kontakta Carina Johansson på tel 019-30 33 12 eller 0739-88 19 20.
Foto på Carina Johansson finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på
adressen http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#johansson
Konferensen anordnas nu för sjätte året i rad och har blivit en Göteborgsk profilkonferens där internationella talare och deltagare samlas för att under två dagar diskutera de senaste vetenskapliga trenderna i kölvattnet av att mer än hundra arvsmassor nu är fullständigt kända.
Jämförelse mellan människans och apornas arvsmassa ger insikter om utvecklandet av vårt språk!
Människans arvsmassa är färdigsekvenserad och chimpansens är på god väg. Vad kan vi lära oss från en jämförelse av dessa kring vår egen evolution och vårt eget beteende? Hur många gener har vi och hur lika är genuppsättningen? Finns skillnader som kan förklara till exempel utvecklandet av vårt språk? Detta kommer att diskuteras den 28-29 augusti då det åter är dags för konferensen.
Livets design kan liknas vid internet!
Huruvida livets design kan liknas vid ett intrikat nätverk, typ internet, kommer också att diskuteras. Förståelse av det nätverk av interaktioner som livet består av är viktigt för att vi ska kunna bilda oss en riktig bild av sjukdomsmekanismer och i förlängningen utvecklandet av nya behandlingsmetoder. I enkla cellsystem kan man nu utföra storskaliga försök som ger information kring det intrikata nätverket av livets olika verktyg.
En förvånande rik uppsättning gener relaterade till adhesion och immunitet gör marlariaparasiten lämpad till ett liv i både människa och mygga!
Vidare kommer man vid konferensen att kunna få svar på frågan varför malariaparasiten kan trivas i både mygga och människa. Malariaparasitens arvsmassa blev färdig under 2003. Nu vidtar stora forskningsprogram för att ur denna informationsmängd få kunskap som kan ge oss bättre metoder för bekämpning och behandling av malaria. Konferens kommer också att belysa de nya tekniker som kan ge oss ny information om denna parasit.
Konferensen äger rum i Kårhuset på Chalmers, Göteborg den 28-29 augusti.
Som arrangör står Lundberg Institutet vilket inkluderar både Göteborgs universitet och Chalmers, Teknikbrostiftelsen i Göteborg samt den nystartade Nationella forskarskolan i genomik och bioinformatik vid Göteborgs universitet, men med partners från hela sydvästra regionen (Lund, Halmstad, Skövde och Göteborg). Huvudfinansiär för årets konferens är SWEGENE, en sydväst-svensk forskningssatsning via Wallenberg stiftelsemedel, som är en samverkan mellan Göteborgs universitet, Chalmers och Lunds universitet.
För mer detaljerad information kring programmet se konferens hemsida: http://funcgenomics.lundberg.gu.se
För ytterligare information och för att arrangera eventuella intervjuer med inbjudna talare kontakta:
Organisatör/professor Anders Blomberg
Telefon: 031-773 2589
E-post: anders.blomberg@gmm.gu.se
Konferensadminstratör Anneli Ericsson
Telefon: 031-773 3291
E-post: anneli.ericsson@molbiolgu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Om detta handlar Richard Domeijs avhandling som han lade fram tidigare i år vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Hans resultat visar bland annat att ett språkgranskningsprogram kunde hjälpa skribenterna att upptäcka, definiera och åtgärda språkliga problem som de själva förbigått av olika skäl.
Dock gav programmet ibland inte tillräcklig instruktiv hjälp för att en skribent skulle kunna åtgärda problemet. En skribent kunde också luras att ändra på ett inkorrekt eller mindre lyckat sätt vid falskt alarm eller felaktiga diagnoser. Resultatet tyder dessutom på att den kognitiva avlastning som programmet erbjuder kan leda till att skribenten åtgärdar ett problem på ett korrekt men mindre lyckat sätt på grund att hon inte lägger ner samma tankearbete på problemet som när hon arbetar manuellt. I ljuset av framkomna resultat diskuterar Rickard Domeij hur användbarheten i befintliga språkgranskningsprogram kan förbättras.
Doktorsavhandlingens titel: Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen
Rickard Domeij kan nås på tfn 16 31 56, e-post rickard@ling.su.se
Rickard Domeij medverkar i Forskardagarna 16-18 oktober.
Ibland handlar vi rätt, ibland fel. Att ett handlande är fel beror alltid på något, t.ex. att man skadar någon. När faktorer spelar en sådan roll kallas de ofta moraliska skäl och filosofer har under lång tid försökt hitta de skäl som alltid gör att en handling är rätt eller fel. Men är det möjligt? Är det, med andra ord, möjligt att formulera moraliska principer som har universell giltighet?
I sin avhandling diskuterar och försvarar Ulrik Kihlbom tanken att moraliska skäl är kontextuellt bestämda, vad som gör att en handling är rätt i en situation kan göra den fel i en annan. Detta innebär också att vi måste ta ställning till hur vi bör handla från fall till fall, genom att vara känsliga för situationen snarare än att försöka sluta oss till vad vi ska göra utifrån principer vi tillämpar på situationen.
Doktorsavhandlingens namn: Ethical Particularism – An Essay on Moral Reasons
Ulrik Kihlbom kan nås på
e-post ulrik.kihlbom@hum.oru.se
Ulrik Kihlbom medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
Det är professor Jan-Åke Gustafsson och forskare Ingemar Pongratz vid institutionen för biovetenskaper vid Novum, Karolinska Institutet, som har fått förtroendet att bygga upp en infrastruktur mellan ledande forskare i Europa inom programmet Food quality and safety.
EUs sjätte ramprogram prioriterar fem forskningsområden och inom alla dessa görs speciella satsningar på Networks of Excellence, nätverk som är större än de som vanligtvis formas inom EU. Avsikten är att ytterligare förstärka och samla den europeiska forskningen med ett långsiktigt perspektiv, för att ge den möjlighet att inta en ledande roll i internationella sammanhang. Målsättningen med nätverken är också att den samlade expertisen inom varje delområde ska tjäna som ett stöd till beslutsorgan inom EU.
– Det är viktigt att Karolinska Institutet nu får möjlighet att visa att vi kan administrera väl och spela en viktig roll i stora forskningssamarbeten i Europa, säger professor Jan-Åke Gustafsson.
Det aktuella nätverket, med sitt nav vid Karolinska Institutet, kommer att studera ohälsosamma kemikalier i mat och förstärka forskning, riskbedömning, utbildning och information runt detta. Ett tjugotal forskargrupper i bl a Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland och Sverige medverkar. Aktuella frågor är föroreningar som stör hormonbalansen t ex östrogenliknande ämnen som bisfenol. Det finns i färg, lim och härdad plast och har diskuterats i samband med plastleksaker för barn. Ett annat viktigt ämne är dioxin som bildas vid förbränning av avfall. Människan exponeras för dioxiner genom feta livsmedel som fisk, kött och mjölk vilket kan leda till cancer, försämrat immunförsvar samt reproduktions- och utvecklingsstörningar.
För mer information, kontakta:
Professor Jan-Åke Gustafsson, KI, tel 08-5858 3746, jan-ake.gustafsson@mednut.ki.se
eller
Forskare Ingemar Pongratz, KI, tel 08-608 9113, ingemar.pongratz@biosci.ki.se
– Transportsektorn står inför stora utmaningar om vi vill leva upp till ambitionen att lång-siktigt sänka utsläppen av växthusgaser till hållbara nivåer. Radikala tekniska förändringar i fram-drivningen av nya fordon (allt från bensintanken fram till hjulet) kommer att spela en viktig roll i ett framtida hållbart transport-system, hävdar han.
De alternativ som är strategiskt intressanta för regeringar och fordonstillverkare att utveckla inom fem till 20 år är (1) den batteridrivna elbilen, (2) hybridbilen och (3) bränsle-cells-bilen. Avhandling har värderat dessa tre tekniska alternativ ur energisynpunkt och även analyserat vilken roll staten har haft i att stödja utvecklingen.
Tvärtemot vad som oftast hävdas i debatten så är inte bränslecellsbilen den självklara fram-tida vinnaren ur energisynpunkt. Avhandlingen visar att alla tre alternativen har lika stor potential till hög energieffektivitet om man räknar från ”källan till hjulet”. Alla tre alternativen har den lång-siktiga potentialen att halvera bränsleförbrukningen jämfört med dagens fordon utan att offra komfort och prestanda. Reduktionen fås genom högre energieffektivitet i framdrivningen. Lägger man därtill potentialen att sänka vikten genom att t ex använda mer aluminium i karossen så är det möjligt att i framtiden tillverka fordon som inte förbrukar mer än 0,1 till 0,35 liter per mil.
För de tre nämnda alternativen är elmotorn den gemensamma komponenten som därför är det allra viktigaste att utveckla.
I USA, Japan och Europa har regeringar sedan i början av 1970-talet på olika sätt försökt stödja utvecklingen av alternativ till bensinbilen. Idag börjar vi se resultatet av c:a 30 års utvecklings–arbete med introduktionen av hybridfordon. Först var Toyota med sin Prius. Japan är idag ledande vad gäller hybridtekniken med ett stort antal fordon ute på marknaden.
Framgången för denna utveckling är en kombination av företagsstrategi (mestadels Toyotas) och ett långvarigt stöd från den japanska staten. Avhandlingen visar att Japan framförallt har fokuserat på att ge stöd till marknadsintroduktion, s k marknadsstöd, och inte så mycket till ren forskning, vilken istället har bedrivits av och inom bilföretagen. Japanska staten stödde framförallt den batteridrivna elbilen men resultatet, framgången för hybridtekniken, är kopplad till elbilsatsningarna. Det långvariga marknadsstödet till elbilar gav bilföretagen chansen att utveckla och testa elmotortekniken som möjliggjorde hybridbilarna.
– Erfarenheterna från den långa utvecklingsprocessen som ledde fram till hybridbilens genom-slag visar att marknadsstöd bör vara en integrerad del av statens roll och det långsiktiga utvecklingsarbetet. Kunskap från marknaden ger viktig feedback till forskningen. Statliga satsningar kan kritiseras för att stödja fel teknik (som i fallet med elbilen), men felsatsningar är en naturlig del i långsiktig teknik-utveckling. Erfarenheterna från ut-vecklings-processen visar dock att flexibilitet och lång-siktighet är nödvändiga ingredienser i statliga program ifall man vill ha möjlighet att rätta till de grövsta fel-satsningarna, säger Max Åhman.
Doktorsavhandlingen ”Cars in Transition – An Assessment of Future Vehicle Technologies” försvarade Max Åhman, Lunds tekniska högskola, den 23 maj 2003.
Kontaktinformation
Max Åhman, miljö-och energisystem, Gerdagatan 13, 223 62 Lund
046 22286 43, 0733-587 411
max.ahman@miljo.lth.se
Tre forskare presenterar sina resultat från ett långsiktigt forskningsprojekt om hur medborgarna reagerat på och anpassat sig till euroövergången i Österrike, Frankrike, Tyskland, Portugal, Irland och Italien. Forskarna som kommer til Göteborg den 4 september är Katja Meier-Pesti, University of Vienna, Tobias Greimeyer, Ludvig-Maximilian University, München, samt Rob Ranyard, Bolton Institute of Higher Education. Koordinator är Tommy Gärling, CFK.
Följande frågor kommer forskarna att besvara:
::: Hur och varför har människors inställning till euron förändrats efter övergången?
::: I vilken takt och på vilket sätt har människor anpassat sig till att använda euron som betalningsmedel?
::: Varför upplever människor att priserna har ökat efter eurons införande?
Dag: 4 september 2003
Tid: Kl:14-17
Lokal: B 32, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Seminariet hålls på engelska
Kostnadsfritt
Ingen anmälan behövs
Efter presentationerna ges möjlighet till frågor
Väl mött!
För mer information:
Professor Tommy Gärling, ansvarig programområde 1. Tommy.garling@psy.gu.se , tel: 031- 773 18 81
Informatör Johanna Ödman, CFK, Johanna.odman@cfk.gu.se, tel 031- 773 58 71
Centrum för konsumentvetenskap, CFK, är Sveriges nationella centrum för konsumentforskning. Här möts forskare från olika discipliner i syfte att initiera och bedriva forskning om konsumentvetenskap. Forskningen bedrivs inom fem forskningsprogram:
1. Konsumenters beslutsfattande,
2. Konsumtionskultur och konsumtionens värde,
3. Ekologisk hållbar konsumtion,
4. Konsumenter och IT,
5. Produktutveckling och design
CFK bildades 2001 av Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola och är organisatoriskt placerat vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Seminariet anordnas inom programområde ett.
Kontaktinformation
——————————————————————————–
Johanna Ödman
Informatör
Centrum för konsumentvetenskap
Box 600
Övre Fogelbergsgatan 6
405 30 Göteborg
Tel: +46 31 773 5871
Fax: +46 31 773 5662
E-post:johanna.odman@cfk.gu.se
www.cfk.gu.se
Ungefär en tredjedel av världens korallrev är redan allvarligt skadade. Även om reven inte kommer att försvinna helt krävs det en rad omfattande åtgärder och ny typ av forskning för att de inte ska förändras till oigenkännlighet, skriver forskarna. Det behövs bland annat många fler marina reservat där fisk och koraller kan föröka sig i fred. Det gynnar fisket i närliggande områden och gör dessutom så att reven återhämtar sig bättre efter perioder av så kallad korallblekning. Blekning orsakas av förhöjda vattentemperaturer och följs ofta av omfattande koralldöd. I överfiskade områden leder bristen på betande fiskar ofta till att reven blir överväxta av stora alger så att reven återhämtar sig sämre efter att ha drabbats av blekning.
Enbart reservat räcker dock inte, skriver forskarna. Även många ”opåverkade” rev i reservat drabbades hårt 1998 när 16 % av världens korallrev dog på grund av blekning. Så de globala utsläppen av växthusgaser måste också minskas drastiskt. Annars kommer korallreven att förändras i grunden, med omfattande socioekonomiska effekter som följd. Korallrev tillhör nämligen världens mest produktiva och artrika ekosystem. De förser bland annat fattiga lokalbefolkningar med mat; skyddar kuster från nötande vågor; lockar till sig inkomstbringande turism och förser läkemedelsindustrin med råmaterial till mediciner.
Korallreven är dock inte fullt så känsliga för förhöjda vattentemperaturer som många tidigare gjort gällande, skriver forskargruppen. En del arter har visat sig vara mer tåliga än andra och korallerna kan anpassa sig i högre utsträckning än man tidigare trott. Frågan är bara om denna tålighet och anpassningsförmåga räcker till när reven dessutom drabbas av annan mänsklig påverkan, som miljögifter, överfiske och övergödning.
Närmare information: professor Carl Folke, tfn 08-16 42 17, calle@system.ecology.su.se eller projektledare Magnus Nyström, tfn 16 17 47, magnusn@system.ecology.su.se
Forskare har i tidigare neurofysiologiska studier sett att de nervkretsar i hjärnan som aktiveras när vi själva utför handlingar också verkar gå igång när vi iakttar andra personer som gör samma sak. Därför har man antagit att förståelsen av innebörden i andra individers handlingar i hög grad beror på att samma nervkretsar aktiveras hos iakttagaren och aktören. Nu presenteras det första direkta beviset för en sådan hypotes.
Artikeln baseras på analyser av ögonrörelserna när människor genomför och observerar målinriktade handlingar, i detta fall att med handen ta och stapla små föremål i en trave. Samtliga experiment och analyser har gjorts vid Johanssons laboratorium i Umeå.
Den som är iakttagare uppvisar mycket specifika ögonrörelser när föremålen förflyttas av en människohand, och de överensstämmer med dem som sker när personen själv genomför den målinriktade handlingen. Ett helt annat blickbeteende uppstår när personer observerar delmoment av uppgiften, t.ex. föremålens rörelser utan inblandning av en människohand. Under sådana förhållanden igenkänns inte händelsen på samma sätt. Resultaten kan enklast förklaras genom att de delar av hjärnans nervkretsar som styr handen också aktiveras hos iakttagaren och då styr ögonmotoriken på det unika sätt som krävs för uppgiften. I mer generella termer innebär detta att vi endast fullt ut förstår andras handlingar om de överstämmer med handlingar som vi själva är kompetenta att genomföra.
Artikeln, ”Action plans used in action observation”, publiceras i Nature den 14 augusti av Roland S. Johansson tillsammans med J. Randall Flanagan, gästprofessor vid Umeå universitet från Queen’s University, Kingston, Kanada.
Kontaktinformation
Roland S. Johansson är professor i fysiologi vid Inst. för integrativ medicinsk biologi. Hans forskning handlar om hjärnans styrning av handens motorik. I slutet av förra året var han av de 26 ”excellenta forskare” som fick särskilt anslag av Vetenskapsrådet, se http:// www.info.umu.se/press/Press/525.shtml
Han kan nås på 090-786 54 90
e-post Roland.S.Johansson@physiol.umu.se
Johan Ericson arbetar med grundläggande forskning om den tidiga cellutvecklingen framför allt i nervsystemet. Han är en av gruppledarna i det nya ”Center of Excellence in Developmental Biology” (CEDB) vid Karolinska Institutet och har presenterat ett flertal viktiga vetenskapliga publikationer under senare tid.
Prismotiveringen lyder:
”Johan Ericson har avdekket viktige prinsipper for hjernens utvikling. Han har identifisert mekanismer som forklarer hvordan stamceller kan danne de mange forskjellige celletyperne som finnes i den voksne hjerne.”
Anders Jahres medicinska pris delas ut av universitetet i Oslo som belöning för framstående vetenskapligt arbete eller forskningsresultat inom nordisk medicin. En eller två seniora forskare tilldelas varje år 1 000 000 norska kronor och en eller två yngre forskare delar på 400 000 norska kronor. Senior pristagare är i år professor Terje Lømo, Oslo Universitet. Johan Ericson delar sitt pris med dr Anu Suomalainen-Wartiovaara, Helsingfors Universitet.
Priset utdelas vid en högtidlig ceremoni vid universitet i Oslo den 10 oktober.
Tidigare pristagare från Karolinska Institutet har sedan 1990 varit:
Jonas Frisén, Klas Kärre, Karl Tryggvason, Lars Olson, Lorenz Poellinger, Jan-Åke Gustafsson och Tomas Hökfelt.
Kontaktinformation
Foto på Johan Ericson finns hos ovanstående presskontakt..
Prolaktin är mest känt i samband med mjölkproduktion hos kvinnor men har visat sig kunna reglera tillväxten av prostataceller. Det är därför mycket troligt att hormonet är inblandat i sjukliga tillstånd i prostata. Såväl prolaktin som receptorer för prolaktin återfinns och utsöndras lokalt i prostatakörteln.
I studien användes genmodifierade möss som, till skillnad från normala mushannar, överproducerar prolaktin i alla kroppens celler. Mössen utvecklade en dramatisk prostataförstoring, som liknar godartad prostataförstoring hos människor. Även genmodifierade möss som bara överproducerar prolaktin i prostatan utvecklar prostataförstoring, vilken syns från två månaders ålder och fortsätter under djurens fortsatta levnad.
Studierna tyder på en minskad programmerad celldöd i den genmodifierade musens prostata jämfört med normal vävnad. Programmerad celldöd sker normalt i alla vävnader för att reglera cellantalet och om denna aktivitet av någon anledning minskar kan det leda till att cellantalet blir större och vävnaden växer.
Godartad prostataförstoring och prostatacancer är åldersrelaterade sjukdomar som drabbar majoriteten av män i västvärlden. De bakomliggande orsakerna till dessa sjukdomar är okända men det finns ett flertal studier som tyder på att olika hormoner är inblandade.
Fil mag Karin Dillner, tel 0707-95 83 21, fax 08-517 761 80
e-post karin.dillner@cmm.ki.se
Handledare professor Jan Törnell 031-776 24 69
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi
Avhandlingens titel: Molecular Characterization of Prostate Hyperplasia in Prolactin Transgenic Mice
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Alla fåglars fjäderdräkt slits hårt och måste bytas med jämna mellanrum, fågeln måste rugga. Många flyttfåglar ruggar helst efter häckningen medan de fortfarande är kvar i Sverige. Den svenska sommaren är dock kort och ibland får de ont om tid för att hinna med både häckning, ruggning och förberedelser inför flyttningen till vinterkvarteren.
Susanna Hall har visat att ruggningen kan fungera som en tidsbuffert. Ruggningen är mycket flexibel och kan anpassas till den tid som finns tillgänglig. Vid tidsbrist ruggar fåglarna helt enkelt fortare. Om fåglarna blir alltför stressade avbryter de ruggningen och försöker istället rugga de fjädrar som återstår när de når vinterkvarteren.
Tillgången på mat är ofta sämre på vinterkvarteren än i sensommarens Sverige, ruggningen tar då bara längre tid. Eftersom det inte är möjligt att avbryta varken häckningen eller förberedelserna inför höstflytten är det just ruggningen som får fungera som buffert om det blir för stressigt.
Om ruggningshastigheten pressas alltför mycket kan fjädrarna sluta växa innan de nått full längd. Vingen blir då kortare än normalt och Susanna Hall har visat att det kan påverka överlevnaden. Rörsångare som hade medellång vinge överlevde bättre än både de med kortare eller längre vinge. Det är alltså positivt men inte riskfritt att ha en flexibel ruggning.
Susanna Hall kan nås på tfn 08-711 29 78 (bost.) eller 070-366 06 25 (mobil), e-post susanna.hall@zoologi.su.se
84-årige Robert Anderson, som bor i Tampa, Florida, har ett mycket rikt liv som forskare och pedagog bakom sig. Han är mest känd för sina insatser när det gäller utveckling av lärarlag och åldersintegrerad undervisning. Robert Anderson har varit verksam vid flera universitet i USA. Till exempel blev han den förste professorn i utbildningsvetenskap vid Harvard. Han har skrivit elva böcker om pedagogik och sedan 1983 är han ordförande för organisationen Pedamorphosis som arbetar med ledarskapsfrågor inom skolområdet.
– Robert Anderson har genom åren samlat på sig en mängd litteratur om skol- och kvalitetsutveckling med inriktning mot kvalitet. Det känns fantastiskt roligt att han väljer oss som förvaltare av denna samling som är en enorm tillgång, en stor skatt, säger Conny Björkman, studierektor vid Institutionen för Utbildningsvetenskap på Mitthögskolan och föreståndare för Centrum för skol- och kvalitetsutveckling.
Goda relationer
Conny Björkman och Robert Andersons vägar korsades vid en stor utbildningskonferens i Berlin 1993. Detta ledde till att Robert Anderson kopplades in på ett flertal internationella utbildningar för skolledare som genomfördes på Mitthögskolan. Sedan har kontakterna blivit allt tätare. Robert Andersons fru, professor Karolyn J. Snyder, har varit gästforskare på Mitthögskolan och hans styvdotter Kristen Snyder är numera lektor i pedagogik vid Mitthögskolan.
– Anledningen till att samlingen hamnar hos Mitthögskolan är Roberts goda relation med medarbetare på Mitthögskolan och att han förstår att böckerna kommer till användning här, säger Kristen Snyder.
De 7 000 böckerna placeras på Sambiblioteket i Härnösand.
– En del av samlingen exponeras och resten placeras i ett magasin intill. Vill man ha tag på en bok från magasinet finns den bara 30 sekunder bort, berättar Anders Olofsson.
För fyra år sedan fick Mitthögskolan också en donation från Robert Anderson. Det var 1 200 dubbletter som han hade i sin samling. Dessa böcker har placerats på Mitthögskolans bibliotek i Östersund och kommer att finnas kvar där.
Robert Anderson fortsätter sitt boksamlande och ska komplettera samlingen med fler böcker. Dessutom kommer Mitthögskolan att bygga på den med nyutgiven litteratur om skol- och kvalitetsutveckling.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Prefekt, Anders Olofsson, 070-5165354 Studierektor, Conny Björkman, 070-2665747 Lektor, Kristen Snyder, 0611-86330, 070-231 28 45
>>Pressbild finns på www.mh.se/press/boksamling.asp
