Kommunikationen mellan celler sker oftast antingen via signalsubstanser som utsöndras från en cell och fastnar på en annan eller genom direkt kontakt mellan celler. Hittills har man ansett att dessa två kommunikationsvägar i stort sett sköts av helt olika molekyler på cellernas yta. I en ny publikation i tidskriften Cell visar en forskargrupp vid Karolinska Institutet hur tidigare kända faktorer av de två olika typerna kan överskrida gränsen och fungera på ett oväntat sätt.

GDNF är en grupp av lösliga signalmolekyler som är avgörande för nervcellers överlevnad, tillväxt och utveckling. Substansen prövas redan idag kliniskt för behandling av Parkinsons sjukdom och antas även kunna ha betydelse vid behandling av skador i perifera nerver. GDNF fäster på en cell via ett membrankomplex bestående av den sk RET-receptorn och en GDNF-specifik receptor kallad GFRalfa. I hela hjärnan och framför allt i framhjärnan är dock GFRalfa mer vanligt förekommande än RET, vilket antyder att GFRalfa kan ge signaler oberoende av RET. Forskargruppen fann att den RET-oberoende signalen visade likheter med en annan signalväg som sker mellan celler som har direkt kontakt.

Molekylen NCAM som sitter i cellväggen på nervceller verkar framför allt via direkt kontakt mellan celler. De nya resultaten visar att NCAM i närvaro av GFRalfa kan förmedla signalen från GDNF helt oberoende av receptorn RET. GDNF kan då stimulera nervcellers utveckling och även utväxten av stödjeceller i det perifera nervsystemet.

Kunskapen om denna alternativa mekanism för GDNF-proteiner att styra processer i nervsystemet öppnar upp för vidare utveckling av behandlingsmetoder för t ex Parkinsons sjukdom och vid nervskador utanför hjärnan.

Publikation:
The neural cell adhesion molecule NCAM is an alternative signaling receptor for GDNF family ligands.
Paratcha G, Ledda F, Ibáñez CF.
Cell, 113: 1-20, 27 juni 2003.

För mer information, kontakta:
Professor Carlos Ibáñez, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-728 7660 eller mail: carlos.ibanez@neuro.ki.se

Forskargruppen leds av professor Leif G Salford, chef för avdelningen för neurokirurgi. Gruppen omfattar mer än 35 forskare inom neurokirurgi, immunologi, genetik, molekylärbiologi, radiofysik, virologi, klinisk genetik, onkologi, neurologi och neuropsykologi vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund. Gruppen befinner sig vid forskningsfronten i ett arbete som går ut på att ”vaccinera” patienter med den elakartade tumörformen malignt gliom med deras egna tumörceller, för att på så sätt stimulera immunförsvaret.

Det första steget i behandlingen är att operera bort tumören, varvid en del tumörceller tillvaratas och odlas. Till de odlade cellerna tillförs en gen som producerar gamma-interferon, ett ämne som stimulerar immunförsvaret. Sedan bestrålas cellerna så att de inte kan dela sig och skapa nya tumörer. De behandlade tumörcellerna injiceras därpå i patientens hud precis som vid en vanlig vaccination. Immunförsvaret aktiveras av gamma-interferonet, och kroppens försvarsceller ger sig iväg för att oskadliggöra de tumörceller som finns kvar i hjärnan.

Forskarna arbetar också med s k elektroporation, ett sätt att med en kortvarig elektrisk puls öppna tumörcellernas membran så att cellgifter kan tränga in. Elektroporationen gör samtidigt att tumörcellerna släpper ifrån sig substanser som gör dem ”synliga” för immunförsvaret, som stimuleras att angripa tumören.

Mer information ges av Leif G. Salford (046-171270), Bertil Persson (046-173110) och Bengt Widegren (046-2229265).

Ingmar Skoog och Anders Wallin arrangerar den första internationella kongressen för dessa typer av sjukdomar i Göteborg mellan den 28 och den 31 augusti. Ledande experter från hela världen kommer här att lägga fram sina
senaste forskningsresultat.

Nervcellerna i hjärnan drabbas genom kärlproblem som slaganfall, högt blodtryck, diabetes, övervikt eller rubbningar i omsättningen av blodfetter, det vill säga sådant som också leder till hjärtsjukdomar. Tidiga tecken på
kärlrelaterade hjärnsjukdomar är svårigheter att planera, långsamhet i tanke och handling, personlighetsförändringar, försämrad rörelseförmåga och minnesförlust. Kärlsjukdomar tycks också påverka utvecklingen av Alzheimers sjukdom, en sjukdom som direkt angriper nervcellerna i hjärnan.

– Eftersom dessa sjukdomstillstånd är vanliga hos äldre människor och ofta leder till döden kan de betecknas som allvarliga folksjukdomar. De är också ofta underdiagnostiserade, trots att det finns möjligheter till
framgångsrik behandling, säger Anders Wallin och Ingmar Skoog.

Det går att förhindra sjukdomsprocessen genom att behandla högt blodtryck och blodfettrubbningar. Särskilt framgångsrikt har detta visat sig vara om behandlingen kan börja redan i medelåldern. Livsstilsfaktorer som att
motionera regelbundet och äta mindre fettrik mat är andra sätt att bibehålla en god kognitiv förmåga. Olika typer av hjärnmediciner har visat sig vara verksamma även i detta sammanhang.

Depression drabbar häften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män någon gång i livet. Denna sjukdom har visat sig vara en riskfaktor för insjuknande i hjärtkärlsjukdom och slaganfall. I hög ålder kan dessutom kärlsjukdomar i
hjärnan leda till depression. Dessa fynd kommer att belysas närmare på kongressen.

Ett ökat intresse för kärlrelaterade hjärnsjukdomar har redan lett till att bättre diagnosmetoder utvecklats. Det finns också ett tryck på att öka samarbetet mellan specialistgrupper som inriktat sig på att behandla
slaganfall och minnesförlust samt mellan sjukvård och organisationer som är verksamma inom folkhälsoområdet. Dessutom finns ett behov av att öka kunskapen om kärlrelaterade riskfaktorer hos allmänpraktiserande läkare.

Kongressens officiella namn är The First Congress of the International Society for Vascular Behavioural and Cognitive Disorders (VAS-COG).

För mer information, kontakta:

Professor Ingmar Skoog, tel 031 342 12 89, mobiltel 0709-433 681, e-post ingmar.skoog@neuro.gu.se
Professor Anders Wallin, tel 031-343 23 89, mobiltel 0705-93 95 51, e-post
anders.wallin@neuro.gu.se

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Karolinska Institutet (KI) bedriver via Karolinska Innovations AB (KIAB) en aktiv sådd- och start-up finansiering med syfte att kommersialisera lovande forskningsprojekt. KIAB arbetar i nära samarbete med forskargrupperna bakom innovationerna. KIAB har under de senaste fyra åren utvärderat cirka 400 forskningsprojekt och 50 av dem har kommersialiserats i bolagsform eller via utlicensiering.

”Karolinska Institutet har över 10 000 forskningsprojekt med en sammanlagd årlig budget på över 2,5 miljarder SEK. Det vore oetiskt om resultaten av denna forskning inte kom till användning, d.v.s. kommersiell applikation.”, förklarar KI:s rektor, Hans Wigzell. ”Detta är anledningen till att KI 1996 startade Karolinska Innovations som sedan dess arbetat med att kommersialisera forskningsresultat och som enligt flera externa utvärderingar fungerar mycket väl”

KIAB har under fyra år bildat 23 nya forskningsbaserade bolag. Det rådande ekonomiska klimatet har dock gjort att bioteknikbolag i tidiga faser har, trots hög potential, haft svårt att få in riskkapital från marknaden. Dessutom är tillgången på statligt såddkapital mycket begränsad.

För att ta vara på den stora kommersiella potentialen som finns i bolagen har KIAB därför bildat en ny typ att investmentbolag, Karolinska Development AB (Development). Development kommer från start att äga andelar i 16 start-up bolag. Det faktum att det från dag ett finns en befintlig portfölj, skiljer Development från de flesta andra riskkapitalinitiativ.

”Karolinska Developments portfölj kan jämföras med ett större läkemedelsföretag. Vi är mycket glada för det förtroende våra investerare har visat oss trots den rådande krisen på kapitalmarknaden.”, säger Conny Bogentoft vd i KIAB och nybliven vd i Development

Karolinska Development är ett nytt investmentbolag vars affärsidé är att utveckla en befintlig portfölj av lovande Life-Science bolag via aktiv förvaltning och noggrant utvalda tilläggsinvesteringar. Developments portfölj består av 16 bolag, tio inom Läkemedel, tre inom Medicinteknik, två inom övrig Bioteknik samt ett icke-läkemedelsbaserat terapibolag. Bolagen befinner sig i olika utvecklingsfaser och har olika affärsmodeller. Portföljsammansättningen ger god riskspridning inom Life Science området. Development har under våren 2003 tagit 100 MSEK i kapital och vd för bolaget blir Conny Bogentoft, även vd i KIAB.

”Marknaden har nu visat att intresset för bioteknik start-ups är starkt, trots lågkonjunkturen. Det känns som om vi får ett kvitto på att KIAB:s verksamhet med investeringar i tidiga projekt är kommersiellt intressant. ”, kommenterar Conny Bogentoft.

Development skapades under våren 2003 i samarbete med EFG Fondkommission som även marknadsförde och placerade emissionen hos svenska investerare.

”Karolinskas varumärke tillsammans med den unika affärsmodellen resulterade i att emissionen faktiskt blev övertecknad trots den i övrigt tröga marknaden” förklarar Martin Nilsson, vd för EFG Fondkommission.

Development förbereder sig nu för att genomföra de första investeringarna i portföljbolagen under hösten 2003.

KONTAKTPERSON:
Conny Bogentoft, vd Karolinska Development
tel: +46 (0)8 728 61 43 mob: +46 (0)706-68 61 43 fax: +46 (0)8-30 34 23.
email: conny.bogentoft@kab.ki.se

Forskarna har visat att inflammationsmarkörer som förekommer vid allergi ökade i vävnadsprover från tunntarmen hos födoämnesöverkänsliga patienter,
när de ätit ett födoämne som de inte tål. Dessa patienter visade inga tecken på allergi i sedvanlig allergitestning såsom hudtest eller blodprov.

Även björkpollenallergiker uppvisade en sådan lokal reaktion i tarmen under björkpollensäsongen, men inte sex månader senare. Den allergiliknande inflammationen kan förklaras av nedsvalt björkpollen eller en spridning från
luftvägarna via det gemensamma immunsystemet. Studien ger belägg för samspel mellan luftvägarna och mag- tarmkanalen.

Det finns inte några enkla undersökningar för att bevisa om det finns en allergisk inflammation i mag- tarmkanalen. Därför finns ett behov att förenkla utredningen och framför allt att kunna skilja en allergiliknande inflammation från så kallade funktionella mag- tarmbesvär (nervös tjocktarm/irritable bowel syndrome).

Forskarna har visat att nivån av inflammationsmarkörer i avföring är förhöjd hos patienter som har mag- tarmbesvär på grund av överkänslighet för födoämnen, i jämförelse med friska personer. Denna ökning var inte säkert relaterad till födoämnesprovokation men ger en antydan om en pågående,
låggradig inflammation i mag-tarmkanalen. Inflammationsmarkörer i avföring skulle kunna bli ett värdefullt verktyg för att skilja inflammatorisk tarmsjukdom från funktionella mag- tarmbesvär.

I befolkningen anges att 20-25 procent av alla vuxna upplever sig födoämnesöverkänsliga, men endast en till två procent har en bevisad allergi eller intolerans. Överkänslighet för födoämnen med symtom från mag-
tarmkanalen är vanligt men svårstuderat, då symtomen ofta är av subjektiv karaktär.

Fil kand Jenny Magnusson, tel 031-342 36 98, mobil 0707-80 63 09, fax 031-82 05 18,
e-post: jenny.magnusson@lungall.gu.se
eller jenny.magnusson@vgregion.se

Handledare: Docent Ulf Bengtsson
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för lungmedicin
och allergologi.
Avhandlingens titel: ”Pathogenesis and Diagnosis of Food Hypersensitivity in Adults”
Avhandlingen är försvarad. Avhandlingen försvarades den 11:e juni.

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Det kroppsegna ämnet adenosin och dess receptorer är involverade i ett flertal biologiska processer, såsom reglering av sömn, epileptisk aktivitet, motorik, bristande syre- och/eller blodtillförsel och smärta. För att i framtiden kunna utveckla läkemedel som påverkar olika sjukdomstillstånd relaterade till detta, måste vi lära oss vilka processer som regleras av en specifik receptor.

I Linda Hallner Henrikssons avhandling klarläggs funktioner av olika adenosinreceptorer, speciellt genom studier på möss som saknar adenosin A1-och/eller A2A-receptorer.

Det är sedan tidigare känt att adenosin ökar sömnbenägenhet. Resultat från försök på råttor som hållits vakna 3 eller 6 timmar längre än vanligt tyder på att båda receptorerna A1 och A2A är involverade i sömnreglering.

Upprepad tillförsel av den motorikstimulerande selektiva A2A-receptorhämmaren SCH 58261 prövades i råttor. Det framstår som om A2A-receptorhämning kan vara ett lovande behandlingsalternativ vid t ex Parkinsons sjukdom där rörelseförmågan är begränsad.

Det har tidigare visat sig att de stimulerande respektive motorikhämmande effekterna av koffein är beroende av A1- och A2A-receptorn. Studier visar nu att koffein även måste ha någon annan effekt eftersom påverkan sker i möss som saknar dessa receptorer.

Adenosin A2A-receptorstimuleraren CGS 21680 har länge ansetts binda endast till A2A-receptorn. Nya resultat tyder på att CGS 21680 också kan binda till A1-receptorn. Denna information är mycket viktig i tolkningen av forskning där man studerar denna substans. Det visar också värdet av att använda knockout-möss i denna typ av forskning.

Avhandlingens titel:
Physiology and pathophysiology of central adenosine A1 and A2A receptors.

Författare:
Linda Hallner Henriksson, Institutionen för fysiologi och farmakologi,
Karolinska Institutet, tel 08-728 7935 eller
mail: linda.hallner@fyfa.ki.se

I interventionsstudier, dels i form av en kurs och dels i form av återkommande fjällvandringsveckor har Helena Sunvisson utvärderat påverkan på patienternas aktivitet och välmående. En patient har dessutom följts mer ingående under fem års tid.

Studierna visar att med ökad kunskap om sjukdomen, möjlighet att utbyta erfarenheter med andra drabbade och fysisk träning kan personer med Parkinson förbättra sitt rörelsemönster, uppleva en förbättra psykosocial situation, få förbättrad sömn med mindre behov av daglig vila, uppnå en högre initiativförmåga och känna bättre tillfredställelse med sin tillvaro.

Att miljön påverkade deltagarnas upplevelse av sjukdomens begränsning av, och tilltro till, sina förmågor visades också. I en upplevd ogynnsam miljö var deras uppmärksamhet riktad mot kroppen och rörelser måste styras mer eller mindre mentalt, vilket gav ett långsamt och fumligt rörelsemönster, medan i en gynnsam miljö tonades behovet av att mentalt styra rörelserna ned och kroppen gjorde sig inte påmind. Upplevelsen av tillfredställelse med tillvaron gav konkreta återverkningar på deras fysiska kapacitet. Detta visar betydelsen av att se människan som en helhet i samspel med sin miljö.

Resultaten av den longitudinella studien visade hur sjukdomens opålitlighet innebar en osäkerhet om egna förmågor. Med en tilltagande begränsning av möjligheter upptäcktes nya värden i den nära miljön, och livsvärden tog sig nya uttryck.

Avhandlingens titel:
The embodied experience of Parkinsons disease

Författare:
Helena Sunvisson, Neurotec-institutionen, Karolinska Institutet,
mail: helena.sunvisson@neurotec.ki.se

Den hinnvävnad som bygger upp håligheter i lungsäck och bukhåla, mesotelet, kan växa på olika sätt. Växtsättet i en malign tumör här – malignt mesoteliom – är av stor betydelse för bedömningen av tumörens aggressivitet och kan påverka val av behandling.

Vid utredning av mesoteliom tas ofta prov från vätskan i lungsäcken, exsudat, och från hel vävnad men då tumörens växtsätt ofta liknar andra tumörformer kan det med rutinmetoder vara svårt att skilja epitelialt mesoteliom från metastatiskt adenocarcinom.

I Miklos Gulyas avhandling beskrivs hur cellers skilda växtsätt och uttryck kan användas för att göra en bättre diagnostik. Resultaten visar bland annat att kemiska tumörmarkörer var för sig saknar tillräcklig specificitet för att vara användbara. Genom att samtidigt analysera halten kolesterol och ett tumörassocierat antigen (CEA) kunde man dock påvisa ett betydande antal tumörer enbart genom analys av exsudat. Dessutom testades en lång rad immunologiska markörer som i kombination snabbt har kommit att utgöra en rutinanalys vid diagnostik av malignt mesoteliom.

Studier har också gjorts av proteoglykaner, en grupp av ämnen av betydelse vid mesotelcellers utmognad. Olika proteoglykaner uttrycks i olika tumörformer och skillnader kunde på proteinnivå i tumörvävnad. Resultaten tyder på att denna parameter ytterligare kan förbättra den immuncytokemiska panelen.

Avhandlingens titel:
Mesothelial differentiation, mesothelioma and tumor markers in serous cavities.

Författare:
Miklos Gulyas, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet,
tel. 08-585 810 09 eller
mail: miklos.gulyas@labmed.ki.se