Det är observationer utförda med det stora VLT-(Very Large Telescope) teleskopet i Chile som löst ett trettioårigt mysterium inom astronomin. Observationerna, som letts av Jens Hjorth vid Köpenhamns universitet och Jesper Sollerman vid Stockholms universitet, visar tydligt på sambandet mellan gammablixtar och så kallade supernovautbrott. I en artikel i tidskriften Nature presenterar de tillsammans med 25 andra forskare från sammanlagt åtta olika nationer de nya rönen.
Trots att dessa gammablixtar upptäcktes för över trettio år sedan, av amerikanska spionsatelliter som egentligen övervakade ryska atombombssprängningar, är det först det senaste decenniet man börjat komma underfund med dessa märkliga utbrott. Idag vet vi att de härrör från universums utmarker, och därför måste vara fantastisk kraftfulla. En gammablixt avger mer energi under en sekund än vad vår sol producerar under hela universums livstid.
Detta har gjort att astronomerna misstänkt ett samband mellan gammablixtar och ett annat spektakulärt fenomen, nämligen supernovor. En supernovaexplosion är en fatal explosion av en massiv stjärna. En gammablixt som registrerades den 29:e mars i år gav nyckeln till gåtans lösning. Detta utbrott visade sig vara så pass närbeläget (”bara” 2.5 miljarder ljusår bort) att man kunde observera den i detalj med ett av världens största teleskop, VLT. Redan en vecka efter själva gammablixten fann man spåren av en supernovaexplosion.
– Det här är verkligen det tillfälle vi väntat länge på, säger Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet. Vi planerade visserligen våra observationer i detalj för att kunna upptäcka om det fanns en supernova associerad med denna gammablixt. Ändå blev jag förvånad över att våra data visade detta så oerhört tydligt. Det är inte längre någon tvekan om att denna gammablixt härrör från en massiv stjärna som slutat sina dagar i en ovanligt kraftig supernovaexplosion.
Artikeln ”A very energetic supernova associated with the gamma-ray burst of 29 March 2003” av J. Hjorth, J. Sollerman, P. Moller et al. publiceras i Nature 19 uni 2003.
För mer information
http://www.astro.su.se/~jesper/embargo/embargo.html
Gemensamt för de nya tekniker för avbildning med joniserande strålning som utvecklas är att det endast krävs små doser för fina resultat och att de inte förstör det som undersöks. Det gör metoderna användbara i många olika sammanhang, inte minst inom det medicinsktekniska området. Lägre stråldoser med bättre bildkvalitet vid mammografi är ett exempel, ett annat möjligheten att avbilda patientens inre med hjälp av den strålning som samtidigt används för att döda en cancertumör.
Exempel på industriella tillämpningar är när man med hjälp av framförallt röntgen- och gammastrålning genomlyser till exempel en lastbilscontainer eller avbildar den inre strukturen i en timmerstock.
– Terroristbekämpning är en intressant tillämpning. Man kan exempelvis använda avbildande detektorer för joniserande strålning till att söka efter sprängämnen i bagage på flygplatser på nya och mer avancerade sätt än genom vanlig röntgenavbildning, berättar Bo Cederwall, universitetslektor i experimentell kärnfysik på KTH och ordförande för konferensen.
Den gemensamma grunden för de aktuella avbildningsteknikerna är att olika typer av joniserande strålning – gammastrålning, röntgenstrålning, neutroner eller laddade partiklar såsom protoner eller elementarpartiklar – fungerar som budbärare i studiet av vitt skilda system.
Teknikerna har utvecklats inom grundläggande kärn- och partikelfysik och sedan spridits över till andra vetenskaper och används för att undersöka hur saker ser ut inuti men också hur någonting fungerar.
– Genom att avbilda strålningsmönster kan man få information om både struktur och dynamik. I medicinsk avbildning använder man i vissa fall radioaktivt märkta farmaka som sprutas in i en patient och som sedan avslöjar funktionen hos komplexa organ som hjärna och hjärta, exemplifierar Bo Cederwall.
Ett udda bidrag till konferensen är en teknik där kosmisk strålning i form av myoner används för att avbilda det inre av mycket stora föremål, till exempel i processindustrier som oljeindustrin där förhållandena är för ogästvänliga för att vanliga tekniker ska kunna användas. En fördel med denna metod är att kosmisk strålning finns runtomkring oss och man följaktligen inte behöver använda en konstgjord strålkälla.
De tekniker och detektorer som konferensen tar upp är nödvändiga för att experiment som utförs inom de grundläggande vetenskaperna ska kunna bli ännu känsligare och öka möjligheterna att lära mer om såväl mikrokosmos som makrokosmos.
– Det är fascinerande att alltifrån från det allra minsta i mikrokosmos till de allra största astronomiska objekt i kosmos kan studeras med likartade detektorer och tekniker, säger Bo Cederwall.
”IMAGING 2003” är en konferens om tekniker för avbildning inom subatomär fysik, astrofysik, medicin och biologi och industri som organiseras av KTH och hålls på Kungl. Vetenskapsakademien den 24-27 juni.
Kontaktinformation
Mer information: Bo Cederwall, KTH, 08-5537 8203, e-post: cederwall@nuclear.kth.se
Se även konferensens hemsida: http://www.nuclear.kth.se/imaging2003/index.htm
I arrangemang av Södertörns högskola och Finlands Sjöhistoriska muséum i Helsingfors. Övriga arrangörer är bl a Statens Maritima Muséer.
Seminariet inleds fredagen den 27 juni på Vasamuséet i Stockholm och fortsätter på lördagen i Forsvik, Karlsborg.
Projektet organiseras av sex europeiska länder under tiden 2001 – 2004. Projektet syftar till att vara ett fönster ned i undervattensvärlden och särskilt mot fyra historiskt och arkeologiskt betydelsefulla skeppsvrak i Sverige, Finland, Nederländerna och Tyskland.
Det äldsta är från 1300-talet och det yngsta från mitten av 1800-talet. Vraken är belägna i olika undervattensmiljöer. De fyra vraken är mycket väl bevarade, två av dem är i det närmaste helt intakta.
Sverige representeras av Hjulångfartyget E. Nordevall, förlist i Vättern 1856.
Fullständigt program och ytterligare information återfinns på www.sh.se (under rubriken ”Aktuellt”)
Kontaktinformation
För mer information http://www.nba.fi/INTERNAT/MoSS/eng.htm
eller kontakta
professor Carl-Olof Cederlund, Södertörns högskola
e-post carl-olof.cederlund@sh.se
Under sjukliga förhållanden som leder till kronisk smärta, t ex inflammationer, nervskador eller cancer, ökar kroppens egen produktionen av smärtlindrande substanser som ett försvar mot för mycket smärta. Några av de smärtlindrande ämnen som är av betydelse har studerats i Stefan Grass avhandling.
Endomorphin-1 och -2 och nociceptin, kroppsegna opioider som binder till opioidreceptorer (mottagarmolekyler för opioider), har visats ha smärtlindrande egenskaper. Även morfin, ett av de mest använda starka smärtlindrande läkemedlen, binder till opioidreceptorer. Efter nervskada minskar eller förlorar morfin sin förmåga att åstadkomma samma smärtlindring som före skadan, varför är ännu oklart. De nya studierna visar att nociceptin tycks bevara, och kanske tom öka sin förmåga att lindra smärta just efter en nervskada. Därför kanske nociceptin kan ersätta eller utgöra ett komplement till morfin i en framtida behandling av smärttillstånd efter nervskada.
I avhandlingen presenteras också resultat som tyder på att genetiska skillnader kan ligga bakom den förlorade känsligheten för opioidernas smärtlindrande effekter efter nervskada.
Även ämnet galanin, som produceras i kraftigt ökad mängd efter en nervskada, har visats vara smärtlindrande och särskilt efter nervskador. Man har hittat bevis för att galanin är effektivt som smärtlindring även under inflammatoriska tillstånd genom att bromsa smärtnervernas signaler i ryggmärgen. Studier av möss med överproduktion av galanin, ett tillstånd liknande efter en nervskada, visar att de har en avsevärt minskad retbarhet i ryggmärgen. Detta studeras genom att stimulera nerverna hos en sövd mus. Mössen har visats kunna blockera det tillstånd av ökad retbarhet som ses i ryggmärgen vid kroniska smärttillstånd, då smärtsignalen trissas upp i styrka, så kallad ”wind-up”. Detta är ytterligare ett bevis på galaninets smärtlindrande effekt.
Slutsatsen av studierna är att kroppens egna smärtlindrande substanser verkar i oerhört komplicerade miljöer, där det kan vara svårt att förstå hur kroppen gör för att bibehålla balansen mellan smärta och smärtlindring. Genom att förstå kroppens egen smärtlindring kan dock förhoppningsvis nya läkemedel tas fram, med bättre behandlingsresultat och mindre biverkningar.
Avhandlingens titel:
Neuropeptides and spinal antinociception: Studies on galanin, nociceptin and endomorphin
Författare:
Stefan Grass, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet,
tel 08-585 870 29 eller mail: stefan.grass@labmed.ki.se
Disputation:
Torsdag 19 juni 2003, kl. 9.00, föreläsningssal R64, Huddinge Universitetssjukhus.
Se också: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-580-8/
Petra Herzfeld Olsson behandlar i sin avhandling som hon nyligen lagt fram vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet omfattningen av den fackliga föreningsfriheten i dessa konventioner och analyserar konventionernas inbördes förhållande. Särskild uppmärksamhet ägnas bland annat åt spänningsförhållandet mellan den fackliga föreningsfrihetens individuella och kollektiva sida och de konsekvenser detta medför.
Sverige har åtagit sig att uppfylla de skyldigheter som är förbundna med dessa konventioner. Petra Herzfeld Olsson undersöker i sin avhandling om Sverige lever upp till sina åtaganden och om det svenska EU-medlemskapet kan påverka Sveriges skyldigheter på detta område.
Petra Herzfeld Olsson är forskare vid Arbetslivsinstitutet.
Doktorsavhandlingens titel: Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet
Petra Herzfeld Olsson kan nås på tfn 08-619 67 89 eller petra.herzfeld-olsson@arbetslivsinstitutet
Petra Herzfeld Olsson medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober
Genom intervjuer och textanalyser har Kristina Jämtelid i sin doktorsavhandling,som hon lade fram i höstas vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, studerat hur den flerspråkiga textproduktionen går till vid ett svenskt, internationellt företag.
Vi vet idag lite om hur kommunikation på företag går till och vad olika språkval i företag får för konsekvenser. Avhandlingen visar att de språkliga målen och kraven inom det undersökta företaget varierar med den kommunikativa nivån. Extern kommunikation kräver språklig korrekthet, medan kraven sänks när det gäller intern kommunikation. Avhandlingen visar också att olika texter som skrivs inom företaget omges av olika skrivprocesser. För centrala betydelsefulla texter, t.ex. årsredovisningen och bruksanvisningar, är det viktigt att texter på olika språk innehåller samma information. Dessa texter översätts i sin helhet från ett språk till ett eller flera andra. En annan process omger texter som mer styrs av lokala och nationella krav. Texter som produktbroschyrer och personaltidningar är i större grad styrda av målgrupp, syfte, kultur och traditioner. Här finns ingen källtext som ska översättas i sin helhet. Istället skrivs texterna med utgångspunkt i olika material såsom intervjuer, faktablad och pressmeddelanden.
I företags kommunikation är det också viktigt att både den interna och den externa kommunikationen stämmer överens med företagets kultur och image. Men hur fungerar det när språk och kulturer varierar mellan olika länder? Kristina Jämtelid visar att man inom företaget strävar efter företagsgemensamma budskap och en enhetlig image. Samtidigt ska budskapen omsättas lokalt för att nå medarbetare, kunder och investerare i olika länder. Att omsätta företagets budskap lokalt innebär att ta hänsyn till traditioner på den nationella marknaden som t.ex. har med marknadsföring att göra. Produktbroschyrerna presenterar samma produkt men det är olika detaljer som framhävs beroende på i vilket land produkten ska säljas.
Doktorsavhandlingens titel: Texter och skrivande i en internationaliserad affärsvärld. Flerspråkig textproduktion vid ett svenskt storföretag.
Kristina Jämtelid kan nås på telefon: 08-16 35 32, adress: Institutionen för nordiska språk, 106 91 Stockholm,
e-post: kristina.jamtelid@nordiska.su.se
Kristina Jämtelid medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
800 miljoner människor går dagligen hungriga på vår jord, hälften av dem boende i regnfattiga miljöer. Majoriteten av dessa bor söder om Sahara i Afrika, områden som har en hög befolkningstillväxt och en matproduktion som inte hinner med att täcka behoven. För att tillgodose dessa folk med mat så måste skördarna minst dubblas till år 2015 i dessa regioner för att försäkra sig om att människorna kan bli mätta.
Under tre års tid har Patrick Fox utfört fältförsök i norra Burkina Faso, Västafrika, i samarbete med en lantbrukarfamilj. Familjen har begränsade resurser till att producera tillräckligt med mat för att kunna äta sig mätta och måste i vissa fall dryga ut mjölet med sand för att få det att räcka till.
Dessa geografiska områden karaktäriseras av regn som faller oregelbundet och inte alltid i tillräckliga mängder, vilket orsakar skördeförluster och missväxt. När det väl regnar, faller det dessutom ofta i så rikliga mängder att vattnet inte får tid att tränga ner i jorden och komma rötterna till godo utan rinner iväg nedströms.
Tillgången på vatten och näringsämnen utgör de största bristerna i jordbruket i dessa regioner. Tillsammans kan de alltså lägga grunden för en säkrare produktion med hjälp av enkla vattenskördeteknologier anpassade till jordbrukarnas tillgång till investeringsmedel. Forskningsresultaten från Burkina Faso visar att det finns en mycket stor kapacitet som är outnyttjad. Dessutom visar resultaten att den vattenmängd som krävs för stödbevattning är mycket liten.
Patrick Fox menar att det finns en klar optimism i att kunna begränsa hungersnöden med enkla metoder. Det bygger i första hand på ett effektivare användande av de resurser som finns i kombination med utbildning.
Doktorsavhandlingens titel: Water Harvesting for resilience building in the Sahel – On-farm supplemental irrigation and soil fertility management for dry spell mitigation of sorghum
Patrick Fox kan nås på mobil: 0704-89 86 44 eller e-post: patrickf@system.ecology.su.se
Neuroblastom är den tredje vanligaste cancerformen hos barn och den mest vanliga tumörsjukdomen hos barn som är yngre än ett år. Tumören uppkommer i celler från det självstyrande sympatiska nervsystemet och primärtumören hittas oftast i binjurens märg eller utmed ryggraden.
En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin har undersökt olika gener som kan användas för att behandla neuroblastom. Genen purine nucleoside phosphorylase (PNP), från bakterien Escherichia coli kan omvandla en verkningslös substans, en så kallad prodrog, till ett cellgift.
I cellkulturer har forskarna funnit att den aktiverade prodrogen mycket effektivt avlivar neuroblastomceller som har fått PNP-genen. För att motverka biverkningar vid cancerbehandling vill man endast orsaka celldöd hos tumörceller men bespara normala celler. Detta åstadkommer man genom att driva PNP-genen med en reglerenhet som är påslagen i neuroblastomceller men avstängd i andra celler.
En annan gen, ASK1, som forskarna också undersökt visar sig leda till programmerad celldöd hos neuroblastomceller odlade i cellflaskor.
Forskarna har även lyckats med att behandla möss med neuroblastomtumörer genom att stimulera deras immunförsvar. Via ett virus har generna för IL-12 och GM-CSF överförts till tumörceller innan de injicerats i musen. IL-12 och GM-CSF, är kända för sina egenskaper att stimulera immunceller till att attackera och avliva tumörceller. Det är också känt att de ger starka biverkningar om de ges intravenöst. Därför är det fördelaktigt att de endast finns lokalt i tumörområdet.
Forskningen har hittills genomförts i cellkulturer och möss. Många års forskning återstår innan dessa metoder kan komma till klinisk användning.
Behandlingen av barn med aggressiv och svårbotad cancer är idag mycket tuff och ger starka biverkningar men kan ändå bara rädda livet på en mindre andel barn. Nya behandlingsmetoder behöver utvecklas för att komplettera eller ersätta existerande behandling för denna högriskgrupp av patienter. Genterapi kan komma att bli en sådan behandlingsform.
Fil.kand Yvonne Arvidsson tel 031-773 31 51, yvonne.arvidsson@anatcell.gu.se
Handledare: Keiko Funa tel 031-773 33 60
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för anatomi och cellbiologi.
Avhandlingens titel: Gene therapy of neuroblastoma
Avhandlingen försvaras onsdagen den 11:e juni i Tor Bjurström, Medicinaregatan 3b, kl 9.00
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
FSCN hade tre talare och tre utställare av posters på plats i Quebec där cirka 250 av världens främsta forskare inom mekanisk fiberteknologi under fyra dagar samlades för att utbyta erfarenheter. Speciellt stort intresse visade konferensdeltagarna för FSCN-forskarnas arbete med att skapa en ytjämnare papperskvalitet baserat på mekanisk massa från granfiber.
Doktoranden Fredrik Norman har försökt finna anledningen till varför granfibern ibland blir ”sprättig” och orsakar kvalitetsproblem i tryckpapper. Han har upptäckt att det framförallt är fiber från transitionsveden, det vill säga från övergångszonen mellan vår- och sommarved som orsakar problemen. För sitt föredrag erhöll han, i hård konkurrens, ”Keith Kirkpartrick Award for the best presentation by a Young scientist”.
Doktoranden Sven Norgren presenterade i sin poster sitt arbete med att i praktiken, på SCA:s massafabrik i Ortviken, förbättra fiberkvaliteten så att ytjämnheten i pappersstrukturer förbättras. Bland annat har han kommit fram till att det är bättre om fiberfraktioner av den mekaniska massan raffineras vid temperaturer som ligger väl över den temperatur där ligninet i träet mjuknar.
FSCN Fiber Science and Communication Network är forskningscentrat för skogsindustrin vid Mitthögskolan. Centrat har som mål att bygga upp en forskningsverksamhet som är unik och världsledande inom områdena:
– Teknisk fiberkemi/Fiberbaserad materialteknik
– Mekanisk fiberteknologi
– Medieteknik
– Digital tryckteknik
– Systemanalys och matematiska modelleringar
– Processintelligens
>>Pressbilder finns på www.mh.se/press
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hans Höglund, professor, Mitthögskolan
Tfn: 060-148945 eller 070-638 55 18
hans.hoglund@mh.se
Femtiotalet var en guldålder när det gällde att bygga gedigna och funktionella bostäder. Men efter ett halvt sekel börjar skador och förslitningar göra sig påminda och det börjar bli dags att fundera över upprustning och reparation. Boken ”Varsamt & Sparsamt – Förnyelse av 1950-talets bostäder” ger råd om hur man renoverar varligt till med bibehållen folkhemskaraktär i helheten och detaljerna.
– Tidigare kunde man ofta se fula renoveringar av femtiotalshus, berättar författaren Ingela Blomberg. Gedigna ekportar byttes mot dörrar av aluminium eller stål. Och balkongernas järnräcken ersattes med korrugerad plåt. Med boken vill vi visa att det går att bevara husens vackra detaljer och speciella karaktär.
Något många hyresgäster frågar efter är få behålla de ursprungliga kökssnickerierna efter en renovering. ”Varsamt & Sparsamt” visar flera exempel på hur man kan göra detta med bra ekonomiskt utfall. Som läsare får man också råd om hur man rusta upp och återanvända gamla fönster. I boken finns dessutom kapitel om hur det går till att förnya fasader, källare, badrum och trapphus på ett varsamt sätt.
”Varsamt & Sparsamt” vänder sig till arkitekter, förvaltare, bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och boende. Exemplen i boken är alla tagna från flerfamiljshus, men många av råden och idéerna går att applicera på mindre hus. Därför kan boken också vara intressant för villaägare.
”Varsamt & Sparsamt” ges ut av Formas förlag och kostar 265 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-6900522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Författaren Ingela Blomberg är docent och arbetar inom BOOM-gruppen vid KTH Arkitektur. I 30 år har hon studerat ombyggnader och renoveringar av allt från sekelskifteshus till bostäder byggda på femtiotalet.
Kontaktinformation
Pressbilder för fri användning finns på: http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/pressbilder.htm
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 40 08,
e-post: maria.guminski@formas.se
Mer information:
Ingela Blomberg, tel: 08-790 60 61, 070-734 14 26, blomberg@arch.kth.se
Anneli Megner, pressansvarig, 08-775 40 09, 073-642 32 88, anneli.megner@formas.se
www.formas.se
För att få mer kunskap om hur våra hav påverkas av mänsklig verksamhet har Formas beslutat att stödja 26 forskningsprojekt inom marin miljöforskning. Forskarna ska bland annat studera bottenvegetationen i Östersjön och ta reda på om gråsälens tarmsår beror på att miljön har förändrats.
– Formas har valt att fokusera forskningen kring några viktiga områden som ekosystemens struktur och funktion, biologisk mångfald, miljökemi och toxikologi, samt klimatfrågor. De nu beviljade projekten kan ge viktiga kunskaper om tillståndet i havsmiljön, men då anslaget endast är ettårigt* kan någon långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad tyvärr inte ske, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Ett av forskningsprojekten ska undersöka torskfiskarnas arvsmassa för att ta reda på i vad mån torskarna i Östersjön beblandar sig med dem från Öresund och Kattegatt, och i vilken utsträckning Nordsjötorsk vandrar in i Skagerrak. Om det inte sker någon större grad av invandring mellan bestånden måste fångstkvoterna anpassas efter varje enskilt torskbestånd, menar forskare vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium.
* Regeringen har tilldelat Formas ett ettårigt anslag för marin miljöforskning under 2003. Anslaget som uppgår till 10 miljoner har nu fördelats av Formas styrelse.
Läs pressmeddelande om torskforskningen
http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressmeddelande54.html
Kontaktinformation
Mer information
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare, 08-775 4058, lisa.sennerby.forsse@formas.se
Anneli Megner, pressansvarig Formas, 08-7754009, 073-6423288, anneli.megner@formas.se
www.formas.se
– Vi ser ett behov av mer kunskap om effekterna av förändringar i det regionala klimatet, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Därför har vi utlyst medel till en klimatforskare och nu har Formas styrelse beslutat att dessa ska tillfalla Benjamin Smith. Satsningen är en del i en gemensam ansträngning med andra finansiärer för forskning om den regionala klimatutvecklingen.
Som indata har han SMHI:s beräkningar om hur mycket regn och sol vi kommer att få i framtiden. Ut ur den datamodell som Benjamin Smith redan har börjat arbeta med ska det så småningom komma information om den framtida växtligheten. Inte bara vilka träd, buskar och gräs vi kan förvänta oss att utan också ungefär hur höga de kan tänkas bli och hur tätt de kommer att växa. Modellen kommer även att uppskatta om Sveriges skogar kommer att lagra koldioxid i framtiden – eller om de tvärtom kommer att läcka ut koldioxid.
– Det är angeläget att få en uppfattning om skogarna kommer att bli koldioxidfällor eller koldioxidkällor. Ju mer som lagras i vegetation desto mindre måste vi skruva ner på utsläppen från industrier och bilar, säger Benjamin Smith.
Forskarna förväntar sig att modellen ska kunna spå hur vegetationen förändras regionalt, exempelvis över ett så relativt litet område som Skåne. En av tankarna med forskningsprojektet är att SMHI ska kunna använda dataverktyget för att förbättra sina klimatscenarier.
– Genom att arbeta med datamodeller får vi möjlighet att simulera massvis av försök som det aldrig skulle gå att göra på riktigt. Vi kan simulera vegetationens tillväxt under 100 år på bara några sekunder – i verkligheten tar ju det 100 år, kommenterar Benjamin Smith.
Kontaktinformation
Mer information:
Benjamin Smith, docent vid Lunds universitet, 046-222 4354, benjamin.smith@nateko.lu.se
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare Formas, 08-775 4058, lisa.sennerby.forsse@formas.se
Anneli Megner, pressansvarig Formas, 08-775 4009, 073-642 3288, anneli.megner@formas.se
www.formas.se
– Det är mycket glädjande att vi fått så god respons på detta initiativ som vi genomför i samarbete med två matematiker från Stockholms universitet. Jag tror att sådana överbryggande distanskurser kommit för att stanna. De passar dagens ungdom – vi behöver bara lära oss med om nätpedagogik, säger LTH:s vicerektor Per Warfvinge.
Det handlar om en kurs som repeterar hela gymnasieskolans alla matematikkurser men också ger en brygga för dem som vill studera på högskolenivå. Det är också studenter med mycket varierande bakgrund som sökt och ska lära kursern. Kursen är studie-medelsberättigande och ger möjlighet till examination via nätet. Det ingår också kursträffar och inlämningsuppgifter.
– Tonvikten ligger inte på att träna matematik utan på att ge en fördjupad förståelse, förklarar Per Warfvinge.
Mer information finns på www.math.su.se/forb/lund/
Kontaktinformation
Kommentarer av vice rektor Per Warfvinge kan fås via tel: 222 36 26 , Mobil: 0708-76 36 26, epost: Per.Warfvinge@chemeng.lth.se
Ann-Sofie Cans som nyligen disputerat vid Göteborgs universitet presenterar i sin avhandling nya tekniker och modeller för att studera exocytos, en specifik process inom neurovetenskapen. För att vi bättre ska förstå hur exocytos fungerar krävs metoder för att mäta dess händelseförlopp och modeller som benar ut vilka kemiska och fysikaliska fenomen som påverkar detta händelseförlopp.
I avhandlingen presenteras bland annat hur man med hjälp av en ultrakänslig våg i realtid kan mäta den massa som cellen förlorar när den skickar ut signaleringsmolekyler. Vidare visas också hur exocytos kan imiteras och studeras med hjälp av en konstgjord cell som är konstruerad av lipidmembran vilket delvis är samma material som cellens egna väggmaterial. Denna har också använts för att göra modeller över var signaleringsmolekylerna tar vägen i det neuronala nätverket efter det att cellen släppt ut dem.
Den mänskliga hjärnan är ett av de mest komplexa systemen i vår natur. Den ger oss möjlighet att tänka, känna, lära och minnas. Den fungerar när vi är vakna och när vi sover. Det humana nervsystemet ansvarar för allt från att grundläggande funktioner i kroppen fungerar så som hjärta, lungor och andra kontinuerliga förlopp, till att analysera sinnesintryck och skicka signaler som kan reglera våra kroppsrörelser på ett komplext men kontrollerat sätt. Trots hjärnans viktiga betydelse för vår vitalitet och vår funktion som människor vet vi fortfarande inte helt hur hjärnan fungerar.
—
Ann-Sofie Cans, Instiutionen för kemi, disputerade för doktorsexamen i kemi, med inriktning mot analytisk kemi den 5 juni. Avhandlingen har titeln ”New Analytical Tools to understand the Mechanism of Exocytosis”.
Pressmedelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/ann-sofie_cans.shtml
Ann-Sofie Cans
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-772 27 77, 0702-49 21 50
E-post: ann-sofie@amc.chalmers.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Många äldre är kroniskt sjuka och kan inte återfå full hälsa, men man kan ändå bibehålla en god livskvalitet om man kan förbättra deras funktionsförmåga och underlätta sociala relationer och meningsfulla aktiviteter, visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Rökningen har stor betydelse för hälsan och livslängden, och ännu större betydelse för de födda 1906/07 och 1911/12 än de födda 1901/02. Förbättrade levnadsvanor, som till exempel minskad rökning ökar chansen för att ytterligare goda år ska läggas till livet. Fortsatta förbättringar av medicinsk vård och behandling och rehabilitering ger också fler goda år.
Funktionsförmåga, aktiviteter och sociala relationer är lika viktiga som hälsan för äldres livskvalitet anser 141 av de äldre som svarat på frågor om vad de ansåg vara viktigt för livskvaliteten. Kvinnorna värdesatte funktionsförmåga och sociala relationer högre än männen som i högre utsträckning valde fysisk hälsa som viktiga för livskvaliteten.
Men det finns skäl att närmare undersöka hur äldre uppfattar hälsa och livskvalitet. Ett extremt utfall av dålig hälsa är självmord, som också analyserats i avhandlingen. Det är mycket viktigt att uppmärksamma depression hos äldre, framförallt hos dem som har minskad funktionsförmåga eller svår fysisk sjukdom.
85 självmordsfall (65 år eller äldre) har jämförts med 153 ungefär lika gamla som inte begått självmord. Relationsproblem inom familjen, svår fysisk sjukdom, ensamhet och depression ökar risken för att äldre ska begå självmord.
Tre olika urval av göteborgare födda 1901/02 (973 personer), 1906/07 (1036 personer) respektive 1911/12 (619 personer) har undersökts och intervjuats vid 70 års ålder. De som var födda 1906/07 och 1911/12 levde längre, och de mådde bättre vid 70 års ålder än de födda 1901/02. Fler bedömde sin hälsa som god och de hade bättre funktionsförmåga, även om de levde längre med sjukdomar.
Leg läkare Katarina Wilhelmson,
tel 031-773 68 73/342 10 71, fax 031-16 28 47,
tel hem 031-27 11 84, e-post: katarina.wilhelmson@socmed.gu.se
Handledare: Peter Allebeck,
avd för socialmedicin, tel 031-773 68 52
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för samhällsmedicin, avdelningarna för socialmedicin och geriatrik Avhandlingens titel Longer life better life? Studies on mortality, morbidity and quality of life among elderly people Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni 2003, kl 13.00, sal 2118, Hus 2, Arvid Wallgrens Backe, Göteborg
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Forskningsprojektet påbörjades år 2000 då två fiskvägar förbi kraftverksdammar byggdes. Nu går forskningen in i etapp två och forskarlaget får tre miljoner kronor till projektet av Elforsk, Svenska elföretagens forsknings- och utvecklings AB. Larry Greenberg och Olle Calles studerar hur fiskarna beter sig och hur det fungerar att kringgå kraftverken.
Jan Forsberg, även han forskare vid Karlstads universitet, undersöker hur strömförhållandena ser ut kring kraftverken och Marianne Löwgren vid Linköpings universitet studerar de samhällsekonomiska aspekterna i projektet, där man väger kostnader för fiskvägarna och förlusten i kraft för energibolagen mot samhällsintressen som inkomster från fisketurism. Andra som är med och betalar forskningen är Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Forskarlaget studerar öring, lax och andra fiskarter för att se hur de använder vägar förbi kraftstationerna. Tidigare har man arbetat med fisktrappor, men det har varit en hel del problem med dessa. Därför provar forskarna nu en annan lösning; man har grävt bäckar som slingrar sig förbi kraftstationerna.
– Det har gått upp öring och lax, men också andra arter som färna och vimma. Fisken har använt bäcken. Nu kommer de fem mil uppför Emån, tidigare var det stopp efter tre mil. Vårt projekt är den första vetenskapliga utvärderingen av fiskvägar förbi kraftstationer, säger professor Larry Greenberg.
– Hittills ser det lovande ut. Det kommer upp fisk för att leka, och vi ser att de reproducerar sig.
Men ett problem som forskarna nu ska grunna på är hur man får all lax och öring att finna vägen tillbaka till havet.
– Deras instinkt är att följa strömmen där den är som starkast. Och då hamnar de ju i turbinerna. Frågan vi får jobba med är hur man kan åtgärda det, säger Larry Greenberg.
Forskarlaget följer fiskarna med hjälp av radiosändare. Mycket små sändare placeras i magen på fisken och sedan registreras deras vandring ut i havet.
Projektet är tänkt att löpa fram till 2005. Beroende på resultat och finansiering kan det bli tal om en tredje etapp.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Larry Greenberg, tfn 054-700 15 43 eller 0702- 04 13 12 eller 0553-413 12 (bostad), e-post larry.greenberg@kau.se
