– Miljökonsekvensbeskrivningar är inte så användbara som de skulle kunna vara, säger Anna Brismar, som nyligen doktorerat i tema Vatten i natur och samhälle. I avhandlingen analyserar hon miljökonsekvensbeskrivningar för sex stora dammprojekt i flera länder.
– De förklarar inte hur olika miljöeffekter uppstår utan nöjer sig med att beskriva vilka sluteffekterna är. Världsbankens riktlinjer behöver kompletteras och förtydligas så att det blir lättare att avgöra vilka förebyggande åtgärder som behövs.
Ett dammprojekts syften kan enkelt uttryckas i ekonomiska och tekniska termer, men det saknas termer för att beskriva de ekologiska effekternas samhällskonsekvenser. Därför har Anna Brismar utvecklat en terminologi som kan användas för att uttrycka både önskade effekter och de oönskade ekologiska effekterna i form av förändringar i en flods förmåga att skapa varor och tjänster.
Sydöstra Anatolienprojektet är en stor satsning för att öka Turkiets tillväxt och den politiska stabiliteten i ett område där större delen av invånarna är kurder. Projektet omfattar 16 stora dammar för främst bevattning och elproduktion.
– Projektet är ambitiöst och mycket lyhört för den internationella politiska agendan där bland annat hållbar utveckling finns med. Men frågan är om ett så storskaligt projekt med så många dammar på ett relativt litet område kan vara miljömässigt uthålligt, säger Anna Brismar.
Utvecklingsambitionerna för sydöstra Anatolien har ökat efterhand och det har också ökat risken för att dammarnas olika syftena hamnar i konflikt med varandra. Det är till exempel svårt att maximera användningen av dammen för både bevattning och elproduktion, särskilt under återkommande torrår.
Anna Brismar visar också att det varierade vilka miljöproblem som uppmärksammades beroende på hur långt projektet hade kommit. I början uppmärksammades framförallt miljöproblem som motiverade dammarna , som till exempel låg nederbörd på sommaren. Längre fram i tiden var miljöeffekter som utgjorde risker för projektet mest omskrivna, till exempel försaltning på åkrarna.
– Effekterna på den biologiska mångfalden uppmärksammas inte lika mycket eftersom de inte påverkar projekten ekonomiskt eller driftmässigt.
Avhandlingen heter Environmental Considerations in the Planning of Large Dam Projects. A Study on Environmental Impact Statements and the Southeastern Anatolia Project. Fakultetsopponent var tekn dr Olli Varis, Helsinki University of Technology.
Kontaktinformation
Anna Brismar kan nås på tel 0707-22 36 46 och e-post annbr@tema.liu.se.
Små företag är ett tydligt inslag på den värmländska landsbygden, trots att landsorterna ofta saknar många av de traditionellt gynnsamma förhållandena för ett framgångsrikt företagande, som till exempel goda kommunikationer, en tydlig marknad och närhet till lämplig och flexibel arbetskraft. Inte minst kvinnors företagande på landsbygden kan förefalla vara en verksamhet mot alla odds. Ändå har andelen kvinnliga företagare ökat. Idag är cirka 25 procent av alla nyföretagare i Värmland kvinnor.
Gunilla Lönnbring, doktorand i sociologi inom forskargruppen Turism och Fritid vid Karlstads universitet, har studerat vilka drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. Undersökningen baseras på intervjuer med kvinnliga företagare i Arvika, Sunne och Munkfors kommuner. Resultaten presenteras i doktorsavhandlingen ”Självständighetens former – kvinnoföretagande på värmländsk landsbygd”.
Gunilla Lönnbring menar att en storstadsnorm präglar det mesta som handlar om svensk landsbygd. Landsbygden betraktas antingen som problematisk eller idyllisk. Här förekommer emellertid ett alldeles vanligt liv med människor som arbetar, studerar, tar hand om sina barn och sköter sina bostäder.
– Det som karaktäriserar landsbygden är dess tradition av självständighet. Det gäller att reda sig själv och ta ansvar för sin egen försörjning, berättar Gunilla Lönnbring.
Hon har bland annat studerat hur denna självständighetens tradition samspelar med kvinnligt företagande. Studien visar att detta företagande är mycket mångfacetterat. En del kvinnor sätter familjen i fokus och ser företagandet som en möjlighet att kunna arbeta hemifrån. För andra handlar det mer om utmaningen att förverkliga nya idéer. Det finns de som sätter oberoende och kontroll i första hand och andra som snarare värdesätter möjligheten att få ägna sig åt ett intresse eller utveckla sig själva.
– Denna mångfald av drivkrafter är viktig att känna till för att man effektivt ska kunna stödja kvinnligt företagande, menar Gunilla Lönnbring.
Studien visar också att de flesta kvinnliga företagare på landsbygden har flera gemensamma kännetecken. Det handlar oftast om kvinnor som arbetar mycket och som är glada och stolta över sitt företagande. De flesta har inga ambitioner att göra stora pengar. Verksamheten handlar snarare om att förverkliga idéer och vara sin egen arbetsgivare. De intervjuade kvinnorna talar även om den frihet som eget företagande innebär. För många är det otänkbart att återvända till ett vanligt arbete.
– Jag tror att det ökande kvinnliga företagandet kan förändra landsbygdens traditionella mönster med en ny sorts självständighet och en ny livsstil. Syftet med studien har varit att synliggöra kvinnligt företagande och landsbygd. Jag hoppas kunna bidra till att synen på landsbygden förändras, att det vare sig handlar om en tragisk utdöingsbygd eller en idyll, säger Gunilla Lönnbring.
Disputationen äger rum fredagen den 6 juni kl 13.15 i Andersalen (11D 121), Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunilla Lönnbring, 054-700 13 07, e-post Gunilla.Lonnbring@kau.se.
Eddy Nehls, Umeå universitet, söker i sin avhandling svar på frågan om vilka förutsättningar som finns för ökad jämställdhet och mångfald inom åkerinäringen.
En viktig förklaring till yrkets bibehållna mansdominans är den bland förarna utbredda och självpåtagna känslan av att inte åtnjuta samhällets respekt och uppskattning, vilket medför att åkerikulturen är en relativt sluten gemenskap. Inom gruppen finns emellertid samtidigt en utbredd illojal konkurrens, vilken i sin tur kan ses som en konsekvens av det ”manliga” talesättet, ensam är stark.
Ansvar är ett nyckelord i analysen. Föraren måste kunna visa sig nog pålitlig för att arbetsgivaren ska lämna ifrån sig ansvaret för lastbilen, lasten och själva uppdraget. Individer som saknar kollektivt vedertagna tecknen på kompetens/ansvarsfullhet får svårt att erhålla anställning eftersom människor som delar värderingar och yttre kännetecken med majoriteten tilldelas avsevärda fördelar i anställningsprocessen vilket underblåser den mansdominansen och förstärker den kulturella homogeniteten.
Myter om truckers är ett tema i avhandlingen som diskuteras utifrån filmen Convoy och boken Trucking World Wide vilka utgör viktiga källor för föreställningarna om lastbilsförare i samhället (utanför åkerinäringen). Förhållningssättet till myterna är kritiskt och fokus i diskussionen riktas mot vilka konsekvenser det innebär att leva upp till dem.
Fredagen den 6 juni försvarar Eddy Nehls, etnolog på institutionen för kultur och medier vid Umeå universitet, sin doktorsavhandling Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i humanisthusets hörsal F. Fakultetsopponent är FD Carina Kullgren, högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Kontaktinformation
Eddy Nehls nås på:
Tel: 0302-227 28
E-post: eddy.nehls@kultmed.umu.se
I sin doktorsavhandling beskriver han ett typsystem baserat på en teoretisk metod, back-stepping, som här för första gången tillämpas på styrning av flygplan. Med ett sådant system i botten kan en konstruktör mata in det nya planets aerodynamiska egenskaper och på så vis slippa det omständliga grundjobbet.
Flygindustrin har ett stort intresse i den pågående forskningen på området. Ola Härkegård samarbetar med Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Saab, som nu planerar en fortsättning i form av ett nytt forskningsprojekt.
Kontaktinformation
Ola Härkegård tel 013-282804, ola@isy.liu.se
Verktyget som fått namnet Concurrent Comics använder seriestrippar som ”programspråk”.
Den tecknade seriens direkta form, med tydliga känslouttryck och pratbubblor, och beskrivningen av en följd av händelser ruta för ruta lämpar sig väl för programmering. Däremot saknar de tecken för abstraktioner, förutsättningar och kontrollfunktioner. Sådana måste därför konstrueras i programspråket.
Concurrent Comics kan göra barn aktivt delaktiga i stället för att vara passiva konsumenter av färdiga program. Det kan handla om simuleringsprogram, spel och interaktiv inlärning av exempelvis språk, bild, geografi, historia, matematik och naturkunskap.
I sina fältstudier har Mikael Kindborg arbetat med 30 skolbarn i tio-elvaårsåldern på Boets skola i Ödeshög. Den inte minst viktiga slutsatsen är att de flesta barn har roligt när de programmerar på detta sätt.
Mikael Kindborg har genomfört sina doktorandstudier vid forskarskolan för människa-maskininteraktion, HMI.
Kontaktinformation
Mikael Kindborg tel 013-28285677
mikki@ida.liu.se
Syftet med avhandlingsarbetet har varit att undersöka funktionen av ursäkten som talakt samt sociala skillnader i dess användande i talad Brittisk engelska inspelad under tidigt 1990-tal. Materialet består av hundratals konversationer från formella och informella sammanhang och sammanlagt ingår över 1700 talare i den undersökta korpusen.
Avhandlingen kan påvisa att artighetsyttringar såsom ursäkten är viktiga verktyg för att kontrollera och manipulera omgivningen och att det framförallt är medelklassen och andra grupper i maktposition som brukar artighetsformler till detta syfte.
Lördagen den 7 juni försvarar Mats Deutschmann, Inst. för moderna språk- engelska, Umeå universitet in avhandling med titeln Apologising in British English. Svensk titel: Ursäktande i brittisk engelska. Disputationen äger rum kl. 10.15, Hörsal F, Humanisthuset. Huvudopponent är professor Terttu Nevalainen, Department of English, Helsingfors universitet, Finland.
Kontaktinformation
Mats har varit bosatt en längre tid i Jämtland och undervisat på ett flertal skolor.
Mats Deutschmann kan nås på:
tfn 090-786 97 82 (arbete)
090-13 99 81(hem)
E-post: mats.deutschmann@engelska.umu.se
Tekniken gör det möjligt att mäta upp mycket små koncentrationer – ner till några få miljondelar (ppm).
Guoliang Wang, som arbetar på laboratoriet för tillämpad optik, har utvecklat metoden och även byggt prototypen. I avhandlingen demonstreras resultaten för tre alkoholer i gasform, metanol, etanol och isopropanol. Gasen kondenserar på en sensor — en liten kiselyta full med nanometerstora porer — ungefär som när en tvättsvamp suger upp vatten. När strålen från en laserdiod reflekteras mot provet ändras dess polarisation vilket registreras av en detektor i andra änden.
Genom att mäta med flera olika sensorer får man ett mönster som kan användas för att identifiera gasen och mäta dess koncentration. Med datorbearbetning av dessa data kan man lära den optiska näsan att känna igen allt fler gaser.
I motsats till den elektroniska näsan arbetar sensorn i det nya instrumentet utan elektrisk ström eftersom informationen avläses med ljus. Det gör att den kan utnyttjas i explosiva miljöer och på större avstånd. Tekniken kan på sikt bli användbar i industrin.
Kontaktinformation
Guoliang Wang tel 013-282478
guowa@ifm.liu.se
De flesta söker sällan läkare, men hos dem som undersöks hittar man sjukliga förändringar hos färre än hälften. Av dessa får en stor del diagnosen funktionell dyspepsi, det vill säga att ingen orsak till symtomen kan påvisas.
Men även dessa patienters livskvalitet är nedsatt och kan jämföras med en patient som har magsår. Det kliniska omhändertagandet av dessa patienter är komplicerat, bland annat eftersom effekten av de läkemedel som finns tillgängliga är osäker.
Elisabeth Bolling-Sternevald vid Institutionen för Biomedicin och kirurgi vid Linköpings universitet presenterar i sin doktorsavhandling ett antal studier kring detta svårbehandlade folkhälsoproblem. Hon visar bland annat att de vårdsökande kan underlätta diagnosen genom att fylla i ett frågeformulär vid läkarbesöket. Hur detta kan underlätta i klinisk vardag för den enskilda patienten är dock svårt att förutsäga.
Medicinering med omeprazol, ett läkemedel som används för symtom från övre delen av buken, hjälper en del av patienterna. Ett sätt att identifiera de patienter som har nytta av en sådan behandling är att ge omeprazol under en vecka och sedan noga utvärdera effekten. Resultaten indikerar nämligen att tidig effekt av behandlingen förutsäger att patienten kommer att svara på behandlingen under resten av en fyraveckorskur. Omvänt kan man sluta behandla dem som inte märkt någon direkt effekt.
Dessa metoder bör kunna förbättra det kliniska omhändertagandet av patienter med funktionell dyspepsi och spara pengar och tid för sjukvården: med ett bra frågeformulär och kort testbehandling med utvärdering av effekt underlättar man diagnosarbetet och undviker dyrbar och ineffektiv behandling.
Kontaktinformation
Elisabeth Bolling-Sternevald tel 070-63 63 054
Elisabeth.Bolling-Sternevald@astrazeneca.com
Det visar en undersökning som redovisas i en avhandling från avdelningen för medicinsk kvinnoforskning vid Linköpings universitet.
Katarina Swahnberg, sjuksköterska och fil mag i folkhälsovetenskap, beskriver i sin doktorsavhandling resultatet av enkätundersökningar bland två grupper av svenska kvinnor: en med patienter från gynekologiska mottagningar, och en med ett slumpmässigt urval bland 18-64-åringar i Östergötland.
En jämförelse med patienter vid gynekologmottagningar i övriga nordiska länder visar att dessa drabbats i ännu högre utsträckning, men variationen är stor.
De flesta kvinnorna hade inte berättat om övergreppen för sin gynekolog. Bara 15 procent av dem hade någon gång anmält ett övergrepp till polisen.
En tredjedel av de kvinnor som rapporterar övergrepp i vården i vuxen ålder har en bakgrund av emotionella, fysiska och/eller sexuella övergrepp i barndomen. För att skaffa mer kunskap om dessa kränkningar har en ny studie, med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, inletts under våren 2003.
Kontaktinformation
Katarina Swahnberg tel 013-223169
katsv@imk.liu.se
Jästceller som saknar SRO-gener så kallade sro-mutanter klarar inte av att växa vid en hög salthalt utan dör på grund av för höga koncentrationer av natrium inne i cellen. Tack vare denna saltkänslighet har SRO-genernas funktion kunnat studeras. Ingrid Wadskog har funnit att de SRO-proteiner som bildas utifrån SRO-generna, Sro7p och Sro77p, binder sig till vissa strukturer i cellen, vilka är viktiga för en riktad transport av proteiner inne i cellen. För att ett protein ska kunna uppfylla sin funktion i cellen måste det hamna i rätt del av cellen. Exempelvis måste de proteiner som transporterar ämnen in/ut ur cellen placeras på cellens yta. Saknas Sro7/77p slutar dessa strukturer att fungera och får som följd att den viktigaste natrium-pumpen aldrig når cellmembranet, cellens yta, och således inte kan pumpa natrium ut ur cellen.
Utlokaliseringen av olika membranproteiner bestämmer även vad som är upp och ner på en cell, det vill säga bestämmer cellens polaritet. Vissa proteiner återfinns alltså bara i ena änden av cellen medan andra återfinns i den andra. Denna polaritet är mycket viktig för att upprätthålla kontroll över bland annat celldelning.
Ingrid Wadskog konstaterar att mekanismen som nu visat sig ligga bakom den defekta transporten av membranplacerade natrium-pumpar i sro-muterade jästceller mycket väl också kan förklara det som sker i humana tumörceller med motsvarande muterade gener. Liknande resultat har rapporterats från försök med bananflugor, vilket styrker avhandlingens hypotes. Men då är det andra membranproteiner som inne i nervceller inte hamnat rätt, vilket därmed hindrar dessa nervceller att utvecklas normalt. De börjar istället dela sig okontrollerat.
—
Ingrid Wadskog, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i mikrobiologi med avhandlingen ”Functional studies of the Sro proteins, yeast homo- logues of the Drosophila lethal (2) giant larvae tumour suppressor” fredagen den 6 juni 2003 kl 10.00. Disputationen äger rum i hörsal F1405 Inge Schiöler, Medicinaregatan 9, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/ingrid_wadskog.shtml
Ingrid Wadskog
Göteborgs universitet
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Telefon: 0733-107973
E-post: Ingrid.Wadskog@ing.hj.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Sjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska akademin har flest sökande per plats av Sveriges sjuksköterskeutbildningar. 9,2 personer sökte varje utbildningsplats vilket betyder att nära 2 500 blivande studenter satte denna utbildning som sitt förstahandsval inför hösten 2003.
En förklaring till att så många män sökt utbildningen skulle kunna vara att vi gått ut med en speciell kampanj till alla unga män i Göteborg som går ut gymnasiet nu våren 2003, säger Elvi Walldal, prodekan vid vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska akademin.
Sju av Sahlgrenska akademins program har flest antal sökande per plats vid en jämförelse av motsvarande utbildningar i Sverige.
Några av de populäraste programmen är:
Sjukgymnastprogrammet 15,9 sökande per plats
Dietistprogrammet 14,5 sökande per plats
Sjuksköterskeprogrammet 9,2 sökande per plats
Logopedprogrammet 9 sökande per plats
Läkarprogrammet 8,8 sökande per plats
Tandläkarprogrammet 7,4 sökande per plats
Arbetsterapeutprogrammet3,8 sökande per plats
Tandhygienistprogrammet 3,3 sökande per plats
Apotekarprogrammet 3,1 sökande per plats
För mer information om sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet och arbetsterapiprogrammet kontakta:
Elvi Walldal, prodekan vid vårdvetenskapliga fakulteten vid Sahlgrenska akademin, e-post elvi.walldal@fhs.gu.se
tel 031-773 23 54, fax 031-773 23 47
För information om antagning till övriga program, kontakta
biträdande utbildningschef Margareta Thelle
tel 031-773 35 82
e-post margareta.thelle@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Jämförelser med andra patientgrupper inom vården visar att det emotionella välbefinnandet är sämre bland svårt feta patienter än i flertalet andra patientgrupper med kroniska tillstånd, till exempel patienter med kronisk ledgångsreumatism, cancersjukdom eller förlamning
efter ryggmärgsskada.
Den kirurgbehandlade gruppen hade reducerat sin vikt med i genomsnitt cirka 20 procent efter fyra år. De positiva effekterna efter kirurgisk fetmabehandling är kopplade till graden av viktnedgång; större viktnedgång ger en mer positiv effekt på funktionsförmåga och välbefinnande. Vid kraftig långsiktig viktminskning noterades väsentliga
och varaktiga förbättringar av livskvaliteten.
För patienter som behandlats konventionellt med kost- och
motionsrådgivning observerades en svag viktuppgång med cirka en procent efter fyra år och livskvaliteten var i princip oförändrad jämfört med före behandling.
Mätning av hälsorelaterad livskvalitet har blivit ett betydelsefullt komplement till traditionella medicinska hälsomått. Forskningen syftar dels till att belysa hur sjukdom eller skada påverkar individens funktion och välbefinnande, dels till att utvärdera effekter av
behandling. Vid mätning av hälsorelaterad livskvalitet skattar individen själv sin hälsostatus genom att besvara standardiserade frågeformulär som berör funktionsinskränkningar, symptombörda och välbefinnande.
I den landsomfattande SOS-studien (Swedish Obese Subjects) har över 6 000 svårt feta medelålders (37-57 år) personer undersökts. Utvärderingen visar att svårt feta personer skattar sin hälsorelaterade livskvalitet betydligt sämre än befolkningen i övrigt. Svårt feta personer rapporterar generellt sämre allmän hälsostatus, nedsatt emotionellt
välbefinnande och försämrad fysisk och psykosocial funktionsförmåga. Viktrelaterade psykosociala problem har ett tydligt samband med sänkt emotionellt välbefinnande.
I SOS interventionsstudie har 2 000 svårt feta patienter behandlats med viktreducerande kirurgi och en lika stor grupp har behandlats med konventionell kost- och motionsrådgivning. Psykolog Jan Karlsson, tel 031-342 63 38, fax 031-82 69 41, jan.karlsson@medicine.gu.se
Handledare: Professor Marianne Sullivan
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Institutionen för invärtesmedicin, avdelning för kroppssammansättning och metabolism, sektionen för vårdforskning. Avhandlingens titel: ”Health-related quality of life in obesity”
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Teknik och lagstiftning är betydelsefulla när luft- och vattenkvalitetsmätningar utförs och används i staden. Resultaten från mätningarna framförs ofta i rapporter, som ibland hamnar i någons bokhylla, men som också kan vara betydelsefulla för hur staden styrs och drivs – ”city management”. Rapporterna kan vara de broar mellan aktörer som krävs för att underlätta samarbete över organisatoriska gränser.
Bland de aktörer som kommer i kontakt med resultat från luft- och vattenkvalitetsmätningar finns politiker, tjänstemän, forskare och anställda i bolag. Var och en använder mätresultaten på ett sätt som passar in i deras dagliga arbete. Det handlar inte om att manipulera utan snarare om att anpassa siffror och bilder till den egna verksamhetens sätt att arbeta.
Tid för disputation: 10 juni kl. 13.15
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Petra Adolfsson
Avhandlingens titel: ”Miljö och dess många ansikten i staden – om kvalitetsmätningar och organisering i Stockholm”
Välkommen!
Studien ingår i forskningsprogrammet Managing Big Cities vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan.
För ytterligare information kontakta: Petra Adolfsson, tel 031-7735616, e-post petra.adolfsson@gri.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
I Facket, informationsteknologin och politiken analyserar Bertil Rolandsson hur LO i Sverige har förhållit sig till IT-utvecklingen mellan 1976 och 1996. I ett informationssamhälle där en ökad betoning på kunskap, fler sociala grupper och lösare nätverk av oväntade politiska intressekombinationer blir framträdande, får vi följa hur en traditionell organisation som LO tvingas hantera allt svårare förutsättningar för att uppnå den eftersträvansvärda enigheten. Tolkningsmönster etablerade inom ramen för den industrialisering och de korporativa förhandlingar som präglat en stor del av 1990-talet, omformuleras för att facket ska kunna fortsätta att göra anspråk på att vara en framstegsvänlig och socialt ansvarsfull aktör.
Analysen baseras på kongressprotokoll och rapporter och visar hur IT-utvecklingen successivt framstår som en mer komplex företeelse, beroende av olika former av rationaliseringar och individuell utveckling, inom och utanför arbetet. Istället för att fokusera teknologins direkta effekter på arbetet är det förutsättningarna för att följa med i ständigt nya krav på kunskaper som hamnar i förgrunden. LO vidgar sin traditionella balansgång mellan teknikvänligt ansvar för produktivitet och kritik mot dekvalificering i arbetet, mot en bredare avvägning mellan potentiella fördelar med bl.a. lärande och möjliga risker för en diskvalificering i samhället överlag.
De fackliga strategier som tar form motsvaras av ett i samhällsvetenskapen omdebatterat legitimitetsproblem. Det är ett problem som handlar om att kollektiva aktörer i större delen av västvärlden antas ha haft mer eller mindre dramatiska sammanhållningsproblem sedan 1970-talet. Studien visar emellertid på en omfattande men relativt stabil förändring inom det tolkningsmönster som återfinns hos svenska LO.
Avhandlingens titel: Facket, informationsteknologin och politiken. Strategier och perspektiv inom LO 1976-1996
Avhandlingsförfattare: Bertil Rolandsson, tel. 031-775 0704(bost), 031-773 4830(arb.)
e-post: bertil.rolandsson@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Mats Benner, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 juni 2003 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Megalitgravar är en form av gravar som förekommer under yngre stenålder (neolitikum) i stora delar av Västeuropa. De är byggda av stora stenar och har oftast använts för upprepade begravningar. I Sverige finns de i form av dösar och gånggrifter i Skåne, Halland, Bohuslän och Västergötland, Öland och Gotland. De byggdes mellan 3500 och 3000 f. Kr. På Falbygden i centrala Västergötland finns lite mer än 250 gånggrifter och några enstaka dösar bevarade, och i Bohuslän finns ca 50 dösar och 30 gånggrifter. I de mellanliggande områdena tycks sådana gravar inte ha uppförts.
I avhandlingen diskuteras den ekonomiska, sociala och ideologiska bakgrunden till de västsvenska megalitgravarna. Dösar och gånggrifter är gravar som uppförs av ett stenålderssamhälle, men ett sådant odling och husdjursskötsel har förekommit. Hur viktiga dessa näringar har varit är en omtvistad fråga i forskningen. Hur man brukat jorden vid denna tid har också varit föremål för många diskussioner. Många menar att det rör sig om ett enkelt svedjebruk ungefär som det som funnits i historisk tid.
I avhandlingen argumenteras för att de samhällen som byggt megalitgravar varit helagrara, dvs jakt, fiske och insamling av växter har varit av marginell betydelse. Något oväntat tycks detta också gälla i det bohuslänska kustlandskapet. Dessutom framförs argument för att jordbruket inte primärt varit ett svedjebruk utan byggt på långvarig odling av fasta åkrar, och att kulturlandskapet haft en stabil struktur.
En tes som framförs är att jordbruket inte bara var av ekonomisk betydelse utan var symboliskt och ideologiskt laddat. De domesticerade resurserna representerade en livsstil som var väsentlig att upprätthålla oavsett naturmiljö och andra yttre omständigheter. De megalitiska samhällen kom att fokusera på odling och boskapsskötsel, medan övriga resurser lämnades outnyttjade. Teorier om anpassning till miljön eller om befolkningspress är knappast förenliga med en sådan situation.
En annan diskussion i avhandlingen rör landskapets struktur i mer detaljerad skala. Grundtanken är att människornas landskap struktureras genom vardagliga, praktiska aktiviteter, men att det också innehåller skikt av mening, serier av begreppsliga kategorier. Genom de dagliga aktiviteterna erfars sådana begreppsliga scheman praktiskt och kommer att utgöra grund för vad som upplevs som självklart sunt förnuft. Då monument, som till exempel megalitgravar, byggs på vissa platser i landskapet, kommer dessa platser liksom övriga lokaler i landskapet att få nya och fördjupade innebörder. Det argumenteras för att megalitgravarna placeras i marginalerna av det odlade och människopåverkade landskapet, och därigenom förstärker skillnaden mellan det odlade och det vilda. Kanske kan man se en parallell mellan gravarna som platser på gränsen mellan de levandes och de dödas värld, och platser på gränsen mellan det odlade och det vilda.
Avhandlingens titel: ”Mångfalldige uhrminnes grafvar…” Megalitgravar och samhälle i Västsverige.
Disputationen äger rum tisdagen den 10 juni 2003 kl. 13.
Opponent: Docent Mats Larsson
Sal T 307. Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Karl-Göran Sjögren, tel. 031-233183, e-post: kg.sjogren@archeology.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
Thomas Magnusson vid Linköpings universitet har granskat utvecklingen av en hybridbil (Toyota Prius) en gasturbin med låga utsläpp (GTX 100 från ABB Stal, numera Alstom Power) och några typer av mikroturbiner för
småskalig kraftgenerering. Resultaten presenteras i hans
doktorsavhandling i industriell organisation vid Ekonomiska institutionen.
Toyota Prius som lanserades i Japan 1997 drivs med en kombination av förbränningsmotor och elmotor. Den har hittills sålts i 120 000 exemplar världen över, och är fortfarande vid sidan om Honda Insight den enda hybridbilen som finns på marknaden.
För Toyota har Prius blivit en prestigeprodukt som förändrat imagen från ”tråkigt” till ett intressant hi-tech-företag. Den har en framträdande plats i bolagets marknadsprofil. Däremot har den inte blivit någon kassasuccé.
–I och med att miljökraven inte i första hand kommer från användarna, är det svårt för ett enskilt företag att ta på sig ansvaret för att utveckla miljövänliga produkter. Potentialen ligger i att få myndigheter att inse
vad som är tekniskt möjligt, och få dem att stifta lagar efter det, säger Thomas Magnusson.
I sin studie har han intervjuat ett stort antal aktörer i företagen. En slutsats är att den tekniska utmaningen oftast är mer lockande för ingenjörerna än att bidra till en bättre miljö.
I Sverige satsar staten 1,8 miljarder kronor på det s k Gröna bilen-projektet. Större delen av pengarna har gått till Volvo, Saab och Scania.
Enligt Thomas Magnusson skulle pengarna göra mer nytta hos mindre komponenttillverkare.
–Någon svensk biltillverkare kommer ändå aldrig att kunna ta fram en helt egen miljöbil, säger han.
Kontaktinformation
Thomas Magnusson 013-013-288998, thoma@eki.liu.se
