Idag suddas gränserna successivt ut mellan å ena sidan traditionellt tekniska ämnen och å andra sidan traditionellt samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. I forskning och undervisning inom kognitionsvetenskap ingår samhällsvetenskapliga och humanistiska aspekter av avancerad IT som en naturlig del. Kognitionsvetenskapen bidrar därför med en betydelsefull kompetens, bl.a. inom utveckling av IT.
Kognitionsvetenskapens betydelse för IT-utvecklingen är grundtemat för ett symposium på IT-universitetet i Kista. Bakom arrangemanget står KognitionsCentrum och Rutgers Center for Cognitive Science (RuCCS).
Tid: 16-17 juni
Lokal: IT-universitetets lokaler i Kista, Isafjordsgatan 39
Inbjudna talare från RuCCS är bl.a. professorerna Ernest Lepore, Jerry Fodor och Zenon Pylyshyn. Från Sverige medverkar bl.a. professorerna. Peter Gärdenfors och Dag Westerståhl.
Symposiet är ett bra tillfälle för enskilda individer samt personer från institutioner och företag som arbetar med kognitionsvetenskapligt inriktad forskning, utbildning eller IT-utveckling att mötas och att diskutera.
För mer detaljerad information, se KognitionsCentrums hemsida:
http://www.dsv.su.se/research/kogc/
Närmare information lämnas av Robert Ramberg, ordförande i KognitionsCentrum, e-post robban@dsv.su.se, tfn 08-16 49 14 eller mobil 0705-680 441.
Fakta
Kognitionscentrum grundades 1992 och fungerar idag som en intresseorganisation för Stockholms universitet, KTH (Kungl Tekniska Högskolan) och Karolinska Institutet (KI). Centret startade hösten 2002 en magisterkurs i kognitionsvetenskap. För mer information om centret, se http://www.dsv.su.se/research/kogc/
Centret är i dagsläget immateriellt men strävar mot att bli en materiell organisation, manifesterad med egen forsknings- och utbildningsverksamhet.
För information om Rutgers Center for Cognitive Science (RuCCS) se http://ruccs.rutgers.edu/ruccs/index.php
Testikeln svarar för produktion av ca 30 miljoner spermier per dag under mannens vuxna liv och mer än 90 % av testosteronet. I de två sädeskanalerna utvecklas spermierna och i området mellan dem produceras androgena hormoner och då framför allt testosteron. Den övergripande regleringen av testikelfunktionen styrs av hormoner som utsöndras från hypofysen i hjärnan. Ett stort antal lokala tillväxtfaktorer har dock påvisats i testikeln men för många av dem är den biologiska funktionen inte känd.
I Aida Wahlgrens avhandling från Karolinska Institutet presenteras studier av ett antal lokala tillväxtfaktorer och hormoner som har visat sig ha betydelse för den tidiga könscellsutvecklingen. Resultaten här tillsammans med tidigare studier visar att flera av de påvisade lokala tillväxtfaktorerna spelar en fysiologisk roll i regleringen av spermatogenesen. Detta kan för framtiden öka förståelsen för sjukliga förändringar i testikeln som beror på både missbildningar, genetiska sjukdomar och även miljöns påverkan på manlig reproduktion.
Studierna visar att interleukin-1, som är inducerbar vid infektion men även produceras av normal vävnad, inklusive testikeln, uttrycks vid pubertetens start då spermatogenesen sätts igång.
Insulin-like growth factor -I och -II stimulerar spermatogonierna, de tidiga spermie-stamcellerna. Epidermal growth factor, som har en central roll för fertiliteten hos möss, stimulerar också de tidiga spermie-stamcellerna. Fibroblast growth factor -1 och -2 har visat sig vara en tillväxtstimulerande faktor hos både tidiga och sena spermatogonier och fungerar även som en skyddande faktor för tidiga spermatogonier.
Östrogener, kända som de kvinnliga hormonerna, har nu även visat sig vara viktiga för manlig reproduktion. Östrogen receptor-alfa och -beta (ERalfa och ERbeta) finns uttryckt i de manliga reproduktionsorganen, inklusive testikeln. Det finns bevis på att manlig fertilitet är nedsatt när man slår ut ERalfa-genen och att östrogenliknande ämnen i vår miljö påverkar manlig fertilitet negativt. Resultat visas nu också att östrogener liksom vissa androgena hormoner, som kan omvandlas till eller fungera som ett östrogen, har en liknande stimulerande effekt i tidiga spermatogonier.
Avhandlingens titel:
Growth factor in spermatogenesis
Författare:
Aida Wahlgren, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel. 08-517 77323 eller mail: aida.wahlgren@kbh.ki.se
Disputation:
Fredag 6 juni 2003, kl. 9.00, Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset, Solna.
Framtidens datorsystem fungerar som samhällen i miniatyr och befolkas med många små dataprogram som kallas ”agenter”. En agent är duktig på att utföra ett visst arbete, precis som en person i ett samhälle där vi har olika jobb och kompetens. För att lösa en uppgift samarbetar agenterna med varandra och kan då lösa uppgifter som ingen agent skulle klarat att lösa på egen hand.
– Olika individer (agenter) är duktiga på olika uppgifter; en kan spika, en kan såga, en kan rita byggnader, en kan måla. Ingen av dessa kan på egen hand bygga ett hus, men tillsammans kan de lösa uppgiften trots att den är för svårt för varje enskild agent, berättar Ola Ottemalm.
Ola Ottemalm har utvecklat ett ”agentsystem” där agenter samarbetar för att lösa matematiska problem. En del är duktiga på att dela upp ett matematiskt problem i mindre delproblem, andra är duktiga på att lösa de olika delarna. Agenterna kan även lära sig att bli bättre och snabbare på att lösa vissa problem. Om det kommer fler agenter som är duktigare än de befintliga, får de mer tid och resurser för att lösa problem. Examensprojektet visar att system med agenter är bra på att lösa uppgifter som är för svåra för varje enskild agent att lösa – och detta utan att man har en styrande enhet. Systemet bygger på samarbete.
– Olas examensarbete är en viktig pusselbit i framtidens system som kommer att bli allt mer agentbaserade och intelligenta, säger Olas handledare docent Peter Funk vid Mälardalens högskola. En fabrik kan i framtiden bestå av tusentals inbyggda system med agenter som kommunicerar med varandra. Varje agent är specialist på en uppgift, exempelvis att övervaka och reglera temperaturen, så den är så stabil som möjligt. Agenten blir bättre och bättre på att lösa sin uppgift, lär sig av egna och andras tidigare misstag och kan fatta egna beslut. Den kan till och med vägra utföra ett uppdrag om det kan leda till skador.
Industrin är intresserad av Olas Ottemalms examensarbete och samtal har påbörjats om att fortsätta projektet som ett forskningsprojekt.
– Studenterna uppskattar inslagen av industriforskning i examensarbeten och samarbetet med forskare, doktorander och företagsexperter, fortsätter Peter Funk, vars samtliga forskningsprojekt har startat som examensarbeten. Jag tar kontakt med företag och låter dem berätta om sin verksamhet. Därefter gäller det att hitta delarna som är mest ekonomiskt lönsamt att förbättra och leta reda på forskningsresultat inom AI som erbjuder effektiva lösningar. Sedan testas idéerna i ett examensarbete.
Peter Funks forskning expanderar kraftigt och han har sedan 1999 fått flera forskningsanslag i miljonklassen. Han har handlett ett 20-tal examensarbeten och tilldelades 2001 datalogipriset av studenterna vid högskolan för sina insatser i att starta magisterårsutbildning med forskningsprofil inom datalogi.
Fakta:
Institutionen för datavetenskap, IDt, har 70 anställda och omfattande utbildning och forskning. Forskargruppen inom Artificiell Intelligens (AI) har mer än tio medlemmar och leds av Peter Funk. Både magisterutbildningen inom datalogi och doktorandutbildningen erbjuder AI profiler. 2003 införs tre spår i datalogiutbildningen: artificiell intelligens, spelprogrammering och software engineering. Datateknikutbildningen ha infört spåren robotik och inbyggda system.
***
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ola Ottemalm, tfn 021-10 70 48 eller docent Peter Funk, tfn 021-10 31 53. E-post: peter.funk@mdh.se
Solljus och ärftliga anlag är två kända riskfaktorer för tumörsjukdomen malignt hudmelanom. Vilka genetiska förändringar som sker under utvecklingen av ett melanom är dock inte kända. Ärftliga förändringar i tumör-suppressorgenen CDKN2A har antagits ha betydelse för utvecklingen av melanom, liksom icke-ärftliga UV-relaterade förändringar i den sk proto-onkogenen NRAS.
I veckans nummer av J Natl Cancer Inst beskriver en svensk forskargrupp analyser av hudprover från patienter med melanom, alla från familjer där nedärvda mutationer i CDKN2A förekommer. Prov från patienter med icke-ärftligt melanom undersöktes också. Resultaten visar att 95 procent (20/21) av proven från patienter med ärftligt melanom hade mutationer även i NRAS, att jämföra med endast 10 procent (1/10) av patienterna med icke-ärftligt melanom. Av de 20 proven med mutation i NRAS var 19 biopsier tagna från hudpartier som vanligen exponeras för solljus, såsom benen, bålen, nacken och handen. Detta antyder att en koppling finns mellan UV-bestrålning och aktivering av en mutation i NRAS.
Studier av biopsier från sk dysplastiska nevi, en typ av födelsemärken som kan utvecklas till hudcancer, visade att en stor del av dessa också innehöll mutationen i NRAS. I vanliga födelsemärken eller normala hudprover fanns däremot inga NRAS-mutationer. Dessa resultat antyder att mutationer i NRAS kan förekomma i tidiga stadier av utvecklingen av ärftligt malignt melanom, och därmed kan ge möjlighet både till tidig diagnostik och nya behandlingsvägar.
Denna undersökning visar hur en medfödd riskfaktor i form av en nedärvd förändring i tumör-suppressorgenen CDKN2A samverkar med en yttre riskfaktor som UV-strålning för att orsaka melanomtumörer. I studien har framför allt patienter med ärftliga förändringar i genen CDKN2A undersökts. Vidare studier bör göras för att finna om även andra genförändringar eller faktorer har betydelse för kopplingen mellan solljus och malignt melanom.
Publikation:
Frequency of UV-inducible NRAS mutations in melanomas of patients with germline CDKN2A mutations.
Eskandarpour M, Hashemi J, Kanter L, Ringborg U, Platz A, Hansson J.
Journal of National Cancer Institute 2003; 95:790-798 samt Editorial 768-769.
För mer information, kontakta:
Docent Johan Hansson, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och Cancer Center Karolinska, Karolinska Sjukhuset, tel 08-517 736 40 eller mail: johan.hansson@onkpat.ki.se
Många avgörande funktioner i cellen styrs av kärnreceptorer, som när de aktiveras skickar signaler till DNA att uttrycka vissa gener. Aktiveringen sker vanligen genom att specifika ämnen som kommer in i cellen fungerar som ligander, dvs fäster vid receptorn. Den ligand-bindande delen av receptorn ser ut som en hålighet där liganden passar in precis, som hand i handske. För många kända kärnreceptorer har man hittills inte lyckats identifiera någon ligand, de kallas därför orphan receptors, ”föräldralösa”.
Gruppen har studerat receptorn Nurr1, vilken har betydelse vid bildning av dopaminproducerande nervceller, de celler som brister vid t ex Parkinsons sjukdom. Detaljerade studier på molekylnivå visar att den motsvarande ”ficka” där andra receptorer binder sina ligander är blockerad hos Nurr1. Denna kärnreceptor blir alltså aktiverad genom någon ligand-oberoende mekanism, troligen på ett sätt där den samspelar med andra receptorer.
Resultaten har stor betydelse inom läkemedelsforskning då kärnreceptorer är viktiga som tänkbara mottagare av syntetiskt framställda ligander.
Titel och författare:
Structure and function of Nurr1 identifies a class of ligand-independent nuclear receptors
Wang Z, Benolt G, Liu J, Prasad S, Aarnisalo P, Liu X, Xu H, Walker NPC, Perlmann T.
Nature 423: 555-560 (2003)
För mer information, kontakta:
Professor Thomas Perlmann, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning,
tel. 08-728 71 06 eller mail: thomas.perlmann@licr.ki.se
Maria Fällman, född 1960 i Holmsund, Umeå kommun, har en fil kand i biologi vid Umeå universitet och disputerade i cellbiologi vid Linköpings universitet 1992. Avhandlingen handlade om signaltransduktion i en viss typ av immunförsvarets vita blodkroppar, neutrofila granulocyter. Hon är för närvarande verksam som docent och forskare vid Umeå universitet, på en särskild forskartjänst med rubriken ”Innate immunity” finansierad av Vetenskapsrådet från och med 1 september 2001.
Efter disputationen har Maria Fällman varit fortsatt intresserad av signaltransduktion och immuncellers funktion. Hon har i samarbete med professor Hans Wolf-Watz etablerat ett system för interaktion mellan bakterien Yersinia pseudotuberculosis och eukaryota målceller. Detta är för närvarande den modell hennes forskargrupp, bestående av Maria Fällman själv och tre doktorander, studerar. Bakteriearten Yersinia är idag förmodligen den bakterie vars sjukdomsframkallande mekanismer man vet mest om. Det finns tre kända sjukdomsframkallande underarter av bakterien: pestis, som orsakade digerdöden eller pesten; pseudotuberculosis och enterocolitica, som båda framför allt ger feber, magont och hos barn diarré vid infektion.
Maria Fällman har i modellen lyckats identifiera målmolekyler för det bakteriella enzymet YopH, vilket innebar starten för en egen självständig forskningslinje. Hon har gjort flera detaljerade studier av interaktion mellan YopH och olika viktiga signalmolekyler i värdcellen och även studerat vilken roll dessa bakteriella målmolekyler har i värdcellens normala funktion. Resultaten har publicerats i högt renommerade tidskrifter. ”Hennes vetenskapliga produktion är inte omfattande, men har mycket hög nivå”, kan man läsa i nomineringen till priset.
Kontaktinformation
Maria Fällman nås på telefon 090 – 785 67 25
E-post: Maria.Fallman@mobiol.umu.se
Erik K. Fernströms pris utdelas årligen till ”yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare”. Prissumman är 100 000 kr. En sammanställning av tidigare pristagare i Umeå finns på http://www.umu.se/ medodont/presentation/pristagare.htm
Bild på pristagaren finns att hämta på http://www.umu.se/ medodont/aktuellt/bilder/
Tandvårdsrädsla är ett stort problem för många människor som inte bara innebär ett psykiskt lidande utan som ofta också får effekter på munhälsa och det sociala livet. Likaväl som det finns en stor variation i vad det är man är rädd för i samband med tandvård så är uttrycken för rädsla olika hos olika tandvårdsrädda personer. En del förefaller relativt avslappnade trots att de föreställer sig att behandlingen skall få katastrofala följder medan andra tydligt deklarerar att de vet att inget farligt kommer att hända men att de ändå känner sig rädda. Vanliga fysiologiska reaktioner vid rädsla är t.ex. ökad hjärtfrekvens och stigande blodtryck, svettningar, spända muskler, en snabbare och ytligare andning. De personer som ingår i studien är personer som sökt behandling på en specialistklinik på Odontologen i Göteborg med anledning av grav tandvårdsrädsla. Före behandling intervjuades de tandvårdsrädda av både psykolog och tandläkare och fick svara på enkäter. Dessutom genomfördes ett test där försökspersonerna fick se en videosekvens med både neutralt och tandvårdsrelaterat innehåll samtidigt som fysiologiska reaktioner registrerades. Halva gruppen erbjöds en avslappningsbehandling som var inriktad på att minska rädslan genom att dämpa de fysiologiska reaktionerna medan den andra halvan erbjöds en kognitivt inriktad behandling som fokuserade på att korrigera irrationella och försvårande tankar. Efter behandling genomfördes testet med videosekvenserna på nytt. Resultaten visar att de tandvårdsrädda reagerade mer på tandvårdsscenerna under testet än vad en kontrollgrupp gjorde. Det fanns också tecken på att patienter som varit med om traumatiska händelser i samband med att deras rädsla debuterade, reagerade starkare på scener med bedövning och borr än de patienter som lärt sig vara rädda på något annat sätt, t.ex. via en rädd förälder. När effekten av de två olika psykologbehandlingarna utvärderades fann man endast svagt stöd för att ”matcha” behandling mot fysiologisk responsstil eller mot rädslans bakgrund. Däremot visades att de som reagerade mindre på testsituationen också hade lägre grad av generell rädsla och tandvårdsrädsla samt att de fysiologiskt reaktiva som fått avslappningsbehandling tydligast minskade sin självrapporterade och fysiologiskt registrerade rädsla. En generell slutsats som dras i avhandlingen är att tandvårdsrädsla är ett komplext tillstånd både vad gäller uttryck och innehåll och att man därför bör erbjuda tandvårdsfobiska personer en bred behandling som inriktar sig på fysiologiska reaktioner, kognitioner och beteenden.
Avhandlingens titel: Dental fear. Psychophysiology, cognition and behavior
Avhandlingsförfattare: Jesper Lundgren, tel. 031-23 19 96(bost), 031-741 3430(arb.)
e-post: jesper.lundgren@odontologi.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Gerd Kvale, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 juni 2003 kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Sedan tidigare är det känt att kvinnor som grupp presterar på en högre nivå än män i flera typer av verbala uppgifter, t.ex. när det gäller att snabbt komma på ord som tillhör en viss kategori eller börjar på en viss bokstav. Man vet också att kvinnor presterar högre än män i många s.k. episodiska minnesuppgifter, där uppgiften är att komma ihåg saker (t.ex. ord eller bilder) som man tidigare sett. Män, däremot, är överlägsna när det gäller spatiala uppgifter, t.ex. att tänka sig hur ett föremål ser ut från en annan vinkel.
Catharina Lewin vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt om kvinnors högre episodiska minnesförmåga är kopplat till deras högre verbala förmåga, eftersom de flesta episodiska minnesuppgifterna är möjliga att sätta ord på. Resultaten, som hon redovisar i sin doktorsavhandling, visade att män presterar på en högre nivå än kvinnor när det gäller episodiska minnesuppgifter ju större spatial och mindre verbal del som uppgiften har. Hon visar också att kvinnor är överlägsna när det gäller att känna igen ansikten, vilket inte beror på förmågan att uttrycka sig i ord, utan snarare på att kvinnor är bättre än män på att känna igen kvinnors ansikten. Däremot fanns inga skillnader mellan män och kvinnor i förmågan att känna igen bilder av män.
Meningarna går isär om varför det finns könsskillnader i minne och andra kognitiva uppgifter. Förklaringsmodeller bygger på biologiska, evolutionistiska, sociala faktorer samt att det är ett resultat av mäns och kvinnors olika intressen. Det mest troliga är att flera av dessa samverkar.
Doktorsavhandlingens titel: Sex differences in memory and other cognitive abilities
Disputationen äger rum tisdag den 10 juni kl. 10.00 i sal U31, Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8.
Opponent är professor Diane F. Halpern, Berger Institute for Work, Family, and Children, Claremont McKenna College, Kalifornien.
Catharina Lewin kan nås säkrast via e-post cln@psychology.su.se eller på telefon 08-16 41 67.
Catharina Lewin kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
Eva Minten har i sin avhandling vid institutionen för antikens kultur och samhällsliv, Stockholms universitet undersökt gravstenar och sarkofager till barn. På dessa finns bilder på barn och vuxna inhuggna ofta tillsammans med en gravinskrift. Både bilderna och inskriptionen vittnar om romarnas inställningar till barn men även begreppet barndom. Barnen är noggrant återgivna fysiskt. De har ibland leksaker med sig eller sitt favoritdjur. Ibland avbildas barnets lärare och på vissa sarkofager återfinns scener när barn är på ‘gymmet’, palaestran.
I inskriptionen kan vi läsa om hur barnet sörjs djupt av sina föräldrar, för det är ofta föräldrarna som donerat gravstenen. Föräldrarna beskriver sig själva som extremt olyckliga och de talar om barnet med ord som söt, kär och – älskad.
Barndom återges på stenarna i den bemärkelse att barnet avbildas i barnsliga aktiviteter som lek, skola och i gymnastiksalen. Barn i arbete förekommer aldrig.
De flesta av gravmonumenten är gjorda på beställning av frigivna slavar. För dem stod barnet för nya hopp och möjligheter. Möjligheter föräldrarna själva inte haft eftersom de tagits som slavar. Barn representerade familjens kontinuitet och hade därför en viktig social roll.
Att tidigare forskning hävdat att barn under antiken var ointressanta för sina föräldrar beror i hög utsträckning på en uppfattning grundad i Philippe Aris tes att små barn förr i världen inte ‘sågs’ av de vuxna för de var klädda som små vuxna och alltid avbildas som små vuxna. Denna felaktiga uppfattning grundar sig också i att mycket lite forskning är gjord om barn och barns livsvillkor under antiken men även under senare epoker.
Doktorsavhandlingens titel: Roman attitudes towards children and childhood. Private funerary evidence c. 50 BC – c. AD 300
Eva Minten kan nås på tfn 08-32 82 07, e-post eva.minten@spray.se
Eva Minten medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober.
Professor Claes Frostell, professor vid Karolinska Institutet Danderyds sjukhus, mottar idag, tillsammans med sin amerikanske kollega Warren M. Zapol, det trettionde National Inventor of the Year Award. Priset, som överlämnas vid en ceremoni i Washington, är USAs främsta och mest prestigefyllda för banbrytande uppfinningar, och delas ut årligen av IPO.
Priset får de för sin uppfinning som har möjliggjort en helt avgörande behandling av de nyfödda barn som lider av svår syrebrist i kombination med övertryck i lungan. Uppfinningen består av en cylinder med gas som kopplas till en respirator och på ett kontrollerat sätt för in kväveoxid i barnets lunga.
– Årets pristagare förtjänar verkligen vårt erkännande och hyllning för sitt kreativa arbete. Det är av synnerlig betydelse för förståelsen och behandlingen av barn med denna svåra syrbrist, menar Herbert C. Wamsley, styrelseledamot i IPO.
– Det är svårt att förstå att inandning av en så giftig och reaktiv gas som kväveoxid kan ha den avslappnande effekt på blodkärlen i lungan som krävs för att sätta igång syrgasupptaget i dessa barn, säger Dennis Smith, vd för INO Therapeutics, det företag som distribuerar läkemedlet.
– Glädjande nog ger denna uppfinning oss möjlighet att erbjuda en förbättrad behandling till föräldrar som söker hjälp för sina nyfödda barn.
Efter kliniska prövningar under nio år har behandlingen blivit godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för användning på spädbarn. Detta är det första läkemedlet i gasform som någonsin blivit godkänt. Metoden beräknas vara till nytta för cirka 30 000 barn varje år.
För mer information, kontakta:
Professor Claes Frostell, Karolinska Institutet,
tel. 08-655 5000 (just nu i USA) alternativt mail: claes.frostell@kids.ki.se
eller
Samantha L. Grover, project manager, IPO, mail: samantha@ipo.org
Se också www.ipo.org
För foto på Claes Frostell, kontakta Ulla Bredberg-Rådén, se ovan.
All genetisk information finns samlad i cellen i form av DNA. Enzymet ribonukleotidreduktas förser cellen med byggstenar till dess DNA. Byggstenarna behövs för cellen ska kunna dubblera sitt DNA innan den delar sig i två nya celler. Detta sker i en viss fas av cellens livscykel, den s.k. syntesfasen, och det är också då som enzymet ribonukleotidreduktas är som mest aktivt. Det är viktigt att ha rätt balans mellan byggstenarna, en obalans kan leda till DNA-fel och celldöd. För att skapa rätt balans är ribonukleotidreduktas reglerat på många olika nivåer. I avhandlingen diskuteras nya rön som gäller två av dessa regleringssystem: syntes och nedbrytning av den ena subenheten. Dessa båda processer sker i olika delar av cellens livscykel och ser till att ett aktivt ribonukleotidreduktas bara finns i cellen under syntesfasen, dvs. när DNA ska dubbleras.
Det finns metoder som stoppar detta enzyms aktivitet och på så sätt hindrar cancerceller från att dela sig, men ju mer vi förstår om regleringen av ribonukleotidreduktas och normal celltillväxt, desto större möjligheter har vi att kontrollera och stoppa tillväxten av cancerceller.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, och har titeln ”Regulation of the Expression of Mouse Ribonucleotide Reductase at the Levels of Transcription and Protein Degradation”. Svensk titel: ”Reglering av uttrycket av lilla subenheten av ribonukleotidreduktas från mus på transkriptionell nivå och proteinnedbrytningsnivå”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Ylva Engström, Inst. för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Anna Lena Chabes, som är född och uppvuxen i Umeå, har utfört sin forskning vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik – tel. 090-786 52 63, e-post anna.lena.chabes@medchem.umu.se – men arbetar för närvarande vid Cold Spring Harbor Laboratory, New York,
e-post chabesa@cshl.edu
Tandläkarbesöket förknippas ofta av de tandvårdsrädda med smärtsam behandling i kombination med ett upplevt dåligt bemötande i tandvården. När tandvårdsrädslan etablerats verkar den skapa sin egen onda cirkel som är svår att bryta. Rädslan utvecklas och stärks genom patientens
negativa förväntningar på tandvård och en bristande tilltro till sin egen förmåga att kunna hantera tandvårdssituationen. Patienter beskrev i en intervjuundersökning hur de vacklade mellan sin rädsla och viljan att ha fina tänder.
Oförmågan att kunna hantera tandvårdsrädslan gav känslor av skuld och skam och ett sviktande självförtroende. Många patienter beskrev hur rädslan kombinerat med en försämrad munhälsa ledde till omfattande problem i det dagliga livet och till social isolering. Viktiga faktorer för att bryta tandvårdsrädslans negativa mönster var om patienterna
upplevde sig ha socialt stöd, hade tilltro till sin egen förmåga att kunna hantera problemet samt en engagerad tandvårdspersonal.
Ökade kunskaper om beteendefaktorer relaterade till tandvårdssituationen kan leda till att tandvårdsrädsla förebyggs, behandlingsresultat förbättras och munhälsan blir bättre. Då tandvårdsrädslan i sin extrema
form kan ge konsekvenser långt utanför tandvårdssituationen är dessa kunskaper också av allmängiltigt intresse.
Tandvårdsrädsla är en av de vanligast förekommande starka rädslorna. För många leder tandvårdsrädslan till undvikande av nödvändig tandvård med omfattande negativa konsekvenser som följd.
Leg tandhygienist Kajsa Henning Abrahamsson
tel: 031-7413 448, e-post: Kajsa.Henning.Abrahamsson@odontologi.gu.se
Huvudhandledare: Professor Ulf Berggren, tel: 031-7413 408
e-post: Berggren@odontologi.gu.se
Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, odontologiska fakulteten. Avhandlingens titel: Dental fear and oral health behavior: Studies on psychological and psychosocial factors. Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
EFS avsikt var vid grundandet 1856 att utgöra en samlingspunkt inom statskyrkan för den kyrkotrogna väckelsen. Organisationen ville därigenom både revitalisera kyrkan som ansågs vara andligt död och motverka den splittring som olika frikyrkliga strömningar orsakade. Stiftelsen förmedlade väckelsens budskap om nödvändigheten av omvändelse och ett individuellt gudsförhållande genom främst litteraturspridning och kringvandrande kolportörer.
Med väckelsen introducerades och betonades element som tro och tvivel i det religiösa livet. Men väckelsen tvingades också ta hänsyn till den samhälleliga utvecklingen. I Sverige syns under andra halvan av 1800-talet en begynnande industrialisering och urbanisering. Samtidigt beskars statskyrkans befogenheter, folkrörelserna etablerades och nya ideologier såg dagens ljus. Enhetssamhället krackelerade och ersattes av ett mer heterogent.
Därmed blev EFS tvungen att se sig själv som en aktör bland andra i en tid då konkurrensen ökade. För att även fortsättningsvis vara ett viktigt alternativ för en bred allmänhet anpassade rörelsen sig. Stiftelsen som vid grundandet bestod av en styrelse om tolv män, från samhällets högre social skikt, antog kring 1900-talets första decennium därmed alltmer folkrörelse- och frikyrkolika former.
Fredagen den 6 juni försvarar Stefan Gelfgren, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Ett utvalt släkte: Väckelse och sekularisering – Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 1856-1910.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är professor Roger Qvarsell, institutionen för Tema, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Stefan Gelfgren nås på:
Tel: 090 – 786 50 87
E-post: stefan.gelfgren@histstud.umu.se
Telenovelas utgör en gemensam kulturell referensram för stora delar av den brasilianska befolkningen. De sänds ut till hela landet, sex dagar i veckan och ses av ca 40 miljoner tittare varje dag.
Thaïs Machado-Borges vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet behandlar ”telenovelaflödet” i sin avhandling. Hittills har den största delen av forskningen om dessa programs genomslagskraft fokuserat på hur man upplever och tolkar TV program medan man tittar. Hon uppmärksammar att folk i det vardagliga livet, inte bara pratar och kommenterar händelserna och intrigerna i olika telenovelas. Dessa vävs in och flätas samman med hur man talar om mode, reklam, andra TV-program, kropps- och skönhetsideal och konsumtionsvaror – därav uttrycket ”telenovelaflöde” (telenovela flow).
I sin analys av telenovelaflödet identifierar Thaïs Machado-Borges diverse tilltal (interpellationer) som bjuder in TV-tittaren att interagera med flödet och därmed delta i olika arenor av det brasilianska samhället. Hur svarar tittarna på dessa tilltal?
Hon framhåller att människor med olika sociala bakgrunder använder telenovelaflödet inte bara för att reflektera över rådande sociala hierarkier utan också för att diskutera, förändra eller kompensera för sina positioner i samhället.
Avhandlingens titel: Only for You! Brazilians and the Telenovela Flow
Disputationen äger rum fredag den 6 juni kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Dr. Ruth Mandel, University College London, England.
Thaïs Machado-Borges kan nås på tfn 08-16 26 84 (Socialantropologiska institutionen), e-post thais.machado-borges@socant.su.se
Thaïs Machado-Borges medverkar i Forskardagarna 16 – 18 oktober
Charlotta Einarsson doktorerar i psykologi och har observerat kommunikationen mellan lärare och enskilda elever i klassrummet. Det visade sig att både lärarens kön och elevens ålder påverkar hur mycket uppmärksamhet pojkar respektive flickor fick.
På lågstadiet kommunicerade kvinnliga lärare lika mycket med pojkar som med flickor, men på mellan- och högstadiet fick pojkarna mer uppmärksamhet. För de manliga lärarna var mönstret omvänt. De kommunicerade mer med pojkarna på lågstadiet och mellanstadiet och lika mycket med pojkar som med flickor på högstadiet.
Till skillnad från tidigare studier om pojkar och flickor i klassrummet har Charlotta Einarsson tagit hänsyn till både lärarens kön och elevens ålder. Studien har gjorts i grundskolans alla årskurser, med både manliga och kvinnliga lärare, i olika ämnen och olika stora klasser.
Hon har mätt kommunikationen mellan läraren och enskilda elever genom att räkna antal replikskiften i en dialog.
– Det är ganska korta dialoger, berättar Charlotta Einarsson, som har begränsat studien till samtal på lektionstid och i klassrummet. Hon konstaterar att de allra flesta samtalen inte innehåller mer än tre replikskiften.
Charlotta Einarsson har också samtalat med lärare i så kallade fokusgrupper om samspelet med eleverna. Det visade sig att lärarna upplevde stora klasser som ett problem. De kände sig otillräckliga och tyckte inte att de hinner med alla elever.
– Mina observationer visar däremot att klassens storlek inte på ett självklart sätt påverkar hur mycket kontakt eleverna har med läraren på lektionerna, säger Charlotta Einarsson. Men det hindrar inte att lärarna ändå kan uppleva klassens storlek som ett problem.
I fokusgrupperna menade lärarna också att skillnader mellan pojkar och flickor framförallt orsakas av att pojkar tar för sig på flickornas bekostnad. Det skulle innebära att eleverna själva skapar den könsskillnad som finns i klassrummet. Men Charlotta Einarssons observationer visar att könsskillnaderna skapas och upprätthålls av antingen elever eller lärare, eller av dem tillsammans.
Disputationen äger rum den 6 juni. Avhandlingen heter Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Fakultetsopponent är professor Håkan Alm, Luleå tekniska universitet.
Kontaktinformation
Charlotta Einarsson kan nås på tel 013-28 21 05 och e-post chaei@ibv.liu.se.
Åsa Karlsson, Lunds tekniska högskola, visar i sin doktorsavhandling att valet av energisystem för småhuset har stor betydelse för energianvändning, utsläpp och kostnader
Innan ett hus kan värmas upp har energi omvandlats och distribuerats i en rad olika steg, som påverkar energianvändningen, utsläppen och kostnaderna för energisystemet. Därför är det viktigt att analysera hela energikedjan då olika energisystem för uppvärmning av småhus ska jämföras.
Åsa studerade energisystem baserade på fjärrvärme från kraft-värmeverk, elvärme från i bränslebaserade kondenskraftverk samt villa-pannor. Bränslena var de fossila bränslena kol, olja och naturgas samt de förnybara bränslena träflis, pellets och ved. Det visade sig att energisystem som i huvudsak är baserade på förnybart trädbränsle bara släpper ut en tiondel så mycket av växthusgasen koldioxid som fossilbaserade system gör.
Dagens energisystem baserade på trädbränslen förbrukar även de fossila bränslen. T ex används diesel till skogsavverkning och till transporter av flis eller pellets. Avhandlingen visar att den råolja som måste utvinnas för transporter av träd-bränslen utgör mindre än 1 % av den totala primärenergianvändningen. Produktion och transport av trädbränslen utgör till-sammans mindre än 5 % av den totala primär-energi-användningen i de trädbränslebaserade systemen.
Elvärme kan både vara det mest och det minst effektiva sättet att värma upp ett småhus. Energisystem med direktel och elpannor är nämligen väldigt ineffektiva system medan system med bergvärmepump är de mest energieffektiva av de jämförda. Ett fjärr-värmesystem där värmen producerats i ett kraftvärmeverk är nästan lika effektivt som ett värmepumpsystem. En ökad energieffektivitet ger också upphov till minskade utsläpp.
På en avreglerad och integrerad europeisk elmarknad kommer den svenska marginalelen att vara producerad med koleldade kraftverk, vilka ger upphov till stora koldioxid-utsläpp. I fram-tiden kommer elproduktionen antagligen att domineras av mindre förorenande naturgasbaserade tekniker. Oavsett vilket av dessa perspektiv som beaktas kommer trädbränslebaserade energisystem med antingen värmepumpar eller fjärrvärme från i kraftvärmeverk vara bättre alternativ för miljön.
Åsa Karlsson har forskat på Avdelningen för miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola. Hon la fram sin avhandling ”Comparative Assessment of Fuel-Based Systems for Space Heating” i mars i år.
Kontaktinformation
Åsa Karlsson träffas på: Avd. för miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds tekniska högskola.
Tel: 046-222 48 33
Fax: 046-222 86 44
Asa.Karlsson@miljo.lth.se
Efter 1:a juli träffas Åsa på hemadressen:
Trädgårdsgatan 17
223 53 Lund
tel: 0703-977 119
