I avhandlingen finns en jämförelse mellan kvaliteten på digitala röntgendetektorer och den kliniska kvaliteten på de bilder som produceras med detektorerna. Resultaten visar att det inte är självklart att den detektor som har de bästa egenskaperna ger de bästa bilderna. Detta beror framförallt på att andra faktorer, som bildbehandling och störande anatomi, påverkar bildkvaliteten mer än detektorernas egenskaper.

Magnus Båth har bland annat tagit fram en experimentell metod för att mäta egenskaper som upplösning och effektivitet hos digitala röntgendetektorer på ett mer utförligt sätt än vad som tidigare varit möjligt. Vidare har ett datorprogram som kan användas för att simulera egenskaper hos digitala röntgendetektorer utvecklats. Med detta program kan man studera effekterna av att ändra värdet på vissa parametrar hos detektorerna, som till exempel pixelstorlek

Just nu pågår en revolution inom röntgendiagnostiken. Röntgenfilmen, som ända sedan introduktionen av röntgenstrålning inom sjukvården för över hundra år sedan har dominerat som bildgivande medium, ger vika för olika typer av digitala röntgendetektorer. Dessa finns i ett flertal olika varianter, men gemensamt för alla är att det slutliga resultatet är en bild i digital form. Detta innebär att bildbehandling kan användas för att förändra utseendet på bilden så att informationen i bilden kan presenteras på ett så effektivt sätt som möjligt för den radiolog som granskar röntgenbilden.

Magnus Båth, Fysik och teknisk fysik, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i radiofysik med avhandlingen ”Imaging Properties of Digital Radiographic Systems. Development, Application and Assessment of Evaluation Methods Based on Linear-Systems Theory”. Disputationen äger rum fredagen den 6 juni kl. 9.15 i Föreläsningssal Ivan Ivarsson, Medicinaregatan 3, Medicinareberget, Göteborg.

Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/magnus_bath.shtml

Magnus Båth
Göteborgs universitet
Fysik och teknisk fysik
Tel: 031-342 40 23
E-post: magnus.bath@radfys.gu.se

Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se

Radon i mark och byggnadsmaterial är källa till hälften av den joniserande strålning vi svenskar i genomsnitt utsätts för. Enligt riksdagens miljökvalitetsmål ska radonhalten vara lägre än 200 becquerel per kubikmeter senast år 2020. Det betyder att en halv miljon bostäder måste saneras. Genom att välja rätt åtgärder och sköta dem på ett korrekt sätt kan man minska strålningen radikalt och varaktigt.

– Det kan handla om så enkla åtgärder som att se till att radonfläkten går på ett tillräckligt högt varvtal, säger Bertil Clavensjö, den ena av två författare till Radonboken. Det kan verka självklart, men faktum är att vår radonutredning som blev klar förra året visade att 10 procent av husägarna drog ner på fläkthastigheten efter ett par år.

Radonboken ger exempel på nya utvecklade metoder för radonsanering. Den beskriver handfast att det är bäst att öka ventilationen och till exempel installera en till- och frånluftsfläkt med värmeåtervinning om strålningen kommer från byggnadsmaterialet. Om markradon är boven i dramat fungerar det att installera en radonsug eller radonbrunn, som sänker lufttrycket i marken så att den radonhaltiga jordluften inte sugs in i huset.

– Meningen med boken är att läsaren ska få förståelse för radon – hur det kommer in i husen och varför det ger upphov till hälsofarlig strålning, förklarar Bertil Clavensjö. När man vet bakgrunden är det lättare att välja rätt åtgärd.

Boken beskriver också olika metoder för att mäta strålningen och tar upp vilka lån- och bidragsmöjligheter som finns. I en internationell utblick jämförs Sveriges genomsnittliga radonhalter med halter i andra länder och man får reda på att bara Finland ligger högre.

Kontaktinformation
Radonboken ges ut av Formas förlag och kostar 371 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution tel 08-6900522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se

Pressbilder för fri användning finns på: http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/pressbilder.htm

Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008, maria.guminski@formas.se
Anneli Megner pressansvarig, 08-775 4009, 073-642 32 88, anneli.megner@formas.se
Bertil Clavensjö, författare, 018-32 03 78, 070-548 66 76, bertil.clavensjo@swipnet.se

Priset utdelas av Rank Prize Funds som instiftats av Lord Rank. Denne gjorde sig en förmögenhet inom den brittiska livsmedels- och filmindustrin. Prisutdelningen äger rum i London den 9 februari 2004.

Den prisbelönade artikeln publicerades i Journal of Comparative Physiology 1999. Det är en studie av hur fiskar och vissa andra ryggradsdjur kan kompensera för det faktum att ljus av olika våglängder bryts olika mycket genom ögats lins. Fenomenet är känt som kromatisk aberration. Det som intresserade stiftelsens priskommitté är att det knep fiskögat använder kanske kan utnyttjas av oss människor – på sikt skulle det kunna lära oss att bygga mindre klumpiga kameralinser.
Artikeln i Journal of Comparative Physiology heter Multifocal lenses compensate for chromatic defocus in
vertebrate eyes. Ronald Kröger nås på tel 046-222 09 56

Patienter med en psykossjukdom behöver ofta behandlas med neuroleptika för att lindra sjukdomens effekter och den ges ofta som långtidsverkande injektioner, depåneuroleptika. Medicineringen kan ge mer eller mindre svåra biverkningar. Depåbehandlingen begränsar patientens möjligheter att själv påverka sin medicinering och för sjuksköterskan som utför behandlingen kan detta kännas konfliktfyllt, speciellt om patienterna inte vill ha injektionen.

Studier om detta presenteras i leg. sjuksköterska Bodil Svedbergs avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten är baserade på data från en storstadsregion. Drygt hälften av patienterna var ordinerade neuroleptika fem år efter insjuknandet. En tredjedel av patienterna tog inte sin neuroleptika så som den var ordinerad och drygt en fjärdedel fick den i depåform.

Ojämlika relationer och beroendeställning har betydelse för hur både patienter och sjuksköterskor uppfattar behandlingen och samspelet i vårdsituationen. I studien uttryckte båda parter att de hade begränsade möjligheter att vara med och påverka beslut om behandlingen.

Intervjuerna med patienterna visade att de kände att de förväntades vara följsamma och inte ifrågasätta behandlingen, men studiens slutsats är att patienterna känner sig förnöjsamma. Trots obehagliga sidoeffekter, har medicineringen gjort det möjligt för dem att återhämta sig och fungera i vardagslivet. Patienterna har fogat sig i sina begränsade möjligheter att delta i och påverka beslut.

Intervjuerna med sjuksköterskorna visade att de gärna ville ta större ansvar för patienterna och få möjlighet att tillsammans med dem undersöka och följa upp behandlingen. När sjuksköterskorna har ansvar för patienternas vårdplanering uppfattar de sin relation till patienten som mer jämlik.

Av resultaten framgår att sjuksköterskan och patienten behöver ges delaktighet i depåbehandlingen och att organisationen av behandlingen behöver utvecklas så att den ger varje individuell patient ett stöd som gynnar deras återhämtning.

Avhandlingens titel:
Depåneuroleptika på gott och ont – patienters och sjuksköterskors erfarenheter av långtidsbehandling i psykiatrisk öppenvård

Författare:
Bodil Svedberg, Neurotec-institutionen Karolinska Institutet, tel. 08-87 45 18 eller mail: Bodil.Svedberg@neurotec.ki.se

– När det blir lättare att se vilka svavelföreningar som bildas är det också lättare att förbättra processen så de minskar, säger Fräs Annika Andersson vid Linköpings universitet.

Hon disputerar i tema Vatten i natur och samhälle med en avhandling om hur man kan bestämma flyktiga svavelföreningar. De bildas när bakterier bryter ner organiskt material under syrefria förhållanden och är vanliga i bioindustrin, i bland annat biogasanläggningar, vattenreningsverk, slakterier, pappersbruk och soptippar. Svavelföreningarna är illaluktande och giftiga och drabbar både dem som arbetar i bioindustrin och människor som bor i närheten.

De metoder som hittills använts för att bestämma svavelföreningar är krånglig och kräver att man använder lösningsmedel och andra giftiga kemikalier. Varje svavelförening måste dessutom analyseras för sig. Nu har Fräs Annika Andersson utvecklat en teknik som gör det däremot möjligt att analysera alla svavelföreningar med en och samma metod. Den kan också upptäcka koncentrationer som är lägre än vad våra näsor kan känna av. Tekniken är inte komplicerad och utrustningen som krävs, gaskromatograf och gasdetektor finns i många laboratorier.

Huvuddelen av de prover som Fräs Annika Andersson har analyserat kommer från en biogasanläggning i Linköping som producerar biogas till bussar, taxi och kommunala fordon. Här kan metoden också användas för att kontrollera biogasens kvalitet .

– Det är viktigt att den biogas som används inte innehåller höga svavelhalter. Jag har följt upp hur svavelhalterna påverkas av olika tillsatser och utvärderat effektiviteten hos olika processer som används för att ta bort svavel.

Fräs Annika Andersson disputerar den 28 maj. Avhandlingen heter Determination of Volatile Sulfur Compounds in Air and other Gas Matrices. Development and Applications of Solid-Phase Microextraction. Fakultetsopponent är Dr. Josep M. Bayona vid Universitat de Barcelona.

Kontaktinformation
Fräs Annika Andersson kan nås på tel 013-28 25 81 och e-post annni@tema.liu.se.

Användandet av läkemedel orsakar ibland biverkningar. Genom att samla in rapporter om misstänkta fall av biverkningar får man möjlighet att redan på ett tidigt stadium upptäcka hittills okända samband mellan ett visst läkemedel och en biverkning, s.k. signaler. Världshälsoorganisationen WHO:s databas är världens största samling av sådana biverkningsrapporter. Databasen, som skapades redan 1968, innehåller idag fler än 2,8 miljoner fallrapporter från 70 länder världen över.

Att analysera en så stor datamängd för att upptäcka hittills okända mönster kan liknas med sökandet efter en nål i en höstack, och det är så gott som omöjlig att genomföra manuellt. Avhandlingen beskriver användandet av en s.k. ”data mining”-metod för att automatiskt och med datorstöd hitta signaler i ett tidigt skede. Metoden kallas BCPNN (Bayesian Confidence Propagation Neural Network) och använder en särskild typ av statistik ”bayesiansk statistik” i kombination med s.k. neurala nätverk. Avhandlingen visar hur BCPNN har utvecklats och testats för rutinmässig användning i signaldetektion, förfining av signaler, samt för att finna komplexa mönster i WHO:s databas. Nyttan av resultaten är direkt beroende av kvaliteten på data i databasen, och metoden bör användas för att finna nya misstänkta samband (mellan ett läkemedel och en reaktion), snarare än utvärdera om läkemedel i fråga faktiskt orsakat biverkningen. Det avgörande förblir kliniska analyser av fallrapporterna som sådana.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap och har titeln ”The use of a Bayesian Confidence Propagation Neural Network in Pharmacovigilance”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal E04, hus 6 E, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Stephen Evans, Department of Epidemiology and Population Health, London School of Hygiene and Tropical Medicine.

Kontaktinformation
Andrew Bate är anställd vid WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring – The Uppsala Monitoring Centre, Uppsala, och nås på e-post
andrew.bate@who-umc.org

Nu aktiva islamister anses hämta sin inspiration från framförallt tre teoretiker: Sayyid Qutb, Abu al-Ala al-Mawdudi och Ruhollah Khomeini. Det är deras idéer – som de uttrycks i text – samt två islamistiska partiers program; Jamaat-e-Islami (JI) i Pakistan och Front Islamique du Salut (FIS) i Algeriet, som är föremål för analys.

Avhandlingens huvudsyfte är att bidra till förståelsen och tolkningen av samtida islamism och dess intellektuella ursprung. Tre viktiga frågor ställs. Den första gäller skillnader och likheter mellan teoretikernas texter och de idéer som presenteras i de två partiernas program. Den andra fokuserar på hur idéerna hänger samman samt vilka nyckelbegreppen är och vad dessa betyder. Den tredje frågan är den mest grundläggande och gäller om islamism kan anses vara förenligt med modernitet, d.v.s. bland annat teknisk utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter.

Analysen visar att det finns viktiga skillnader mellan teoretikerna å ena sidan och de båda partiernas program å den andra. Analysen visar också att islamistiska idéer om och visioner av den islamiska staten befinner sig i ständig förändring till följd av den samhällssituation inom vilken idéerna växer fram. Detta innebär bl.a. att islamister betraktar demokrati på olika sätt.

Medan teoretikerna ställer sig mer eller mindre avvisande till demokrati, anstränger sig de två partierna för att försvara exempelvis fria val. Det senare görs emellertid med förbehållet att demokrati och mänskliga rättigheter måste tolkas inom det som dessa partier uppfattar som islams gränser. Partiernas idéer är på den här punkten inte helt klara och i viss mån motsägelsefulla.

Analysen visar vidare att förhållandet mellan visioner av den islamiska staten och moderniteten är komplext och långt ifrån lätt att precisera. En huvudslutsats är därför att sådana visioner kan betraktas som ett uttryck för att det finns många olika, eller som det kallas i avhandlingen, alternativa, moderniteter.

Fredagen den 6 juni försvarar Malin Wimelius, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln On Islamism and modernity – Analysing Islamist ideas on and visions of the Islamic state. Svensk titel: Om Islamism och modernitet – En analys av islamistiska idéer om och visioner av den islamiska staten.

Disputationen äger rum kl. 13.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal S 213H. Fakultetsopponent är Docent Ishtiaq Ahmed, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
Malin Wimelius nås på:
Institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet
Tel. 090-786 52 32
E-post:malin.wimelius@pol.umu.se

Runt om i världen finns idag nästan ett 50-tal skatteparadis eller finansiella offshore-centra (OFC), intimt sammanlänkade med det globala finanssystemet. Det handlar vanligen om ytterst små länder på soliga breddgrader, till vilka en allt större del av världens penningflöden och förmögenheter dirigerats respektive placerats under senare årtionden. De flesta av världens främsta banker och revisionsbolag är idag involverade i verksamheten, som trots sin omfattning och kontroversiella karaktär sällan är föremål för forskning. I en ny avhandling – författad av Oskar Engdahl på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet – granskas emellertid skatteparadisens historiska framväxt samt deras relation till globala finansmarknader och ekonomisk brottslighet.

Engdahls studie handlar till stor del om hur skatteparadis och OFC lockat till sig de flesta av världens främsta banker och revisionsbolag i sådan grad att länder som Jersey och Caymanöarna numera ofta räknas till världens mer betydande finanscentra; detta trots att de saknar naturtillgångar och industrier att investera i och har en befolkningsnivå på blott 30 000 respektive 90 000. Länderna tillämpar dock för det första en strikt sekretess för uppgifter om bolagsägande och finansiella transaktioner, för det andra har de inte infört konventionella regleringar för finansiell verksamhet, och för det tredje har de mycket låg (eller saknar helt) beskattning. Därmed står de i skarp kontrast till OECD-ländernas vanligen mer reglerade och transparenta finanssystem samt beskattade ekonomier, vilka upprättats i syfte att skapa stabila finanssystem och en kollektivt finansierad välfärd. Dessa har dock kontinuerligt under efterkrigstiden hamnat i konflikt med skapandet av effektiva betalningssystem och kredithantering i syfte att understödja en modern handelsekonomi. Engdahl menar att skatteparadis och OFC vuxit fram ur denna konflikt som ett sätt att ”bakvägen” komma åt krediter och lönsam skuldhantering samt förvaltning av förmögenheter som erfarits hotade av regleringar och beskattning.

I takt med att verksamheten blivit allt mer omfattande och satts i samband med finansiella krascher och skandaler, har den erhållit kraftig kritik från exempelvis G7, OECD och EU. Skatteparadis och OFC anklagas för att skapa instabilitet i världens finanssystem, bidra till en skadlig form av skattekonkurrens och underlätta grov ekonomisk brottslighet. Kritiken har lett till sanktioner som idag utgör ett reellt hot mot verksamhetens fortlevnad; inte minst efter terrorattackerna den 11 september 2001 och rykten om att terrorgrupper använder dessa centra för att finansiera terrorverksamheter har de blivit svårlegitimerade. I avhandlingen behandlar Engdahl också en rad samtida och historiska liksom svenska och internationella brottsfall där skatteparadis och OFC använts för att genomföra ekonomisk brottslighet. Engdahl menar att fallen har det gemensamt att skatteparadis och OFC fungerar som en ”bakre region” för brottslighet. Här kan man genom sekretessens försorg, och ländernas ovilja att bistå med rättshjälp, dölja förmögenheter och skulder och på olika sätt bygga upp ”falska fasader” och framstå som obemedlade eller skuldfria i sina hemländer, och därmed minska risken att misstänkas eller avslöjas för brott.

Avhandlingens titel: I finansvärldens bakre regioner. En studie om finansiella offshore-marknader och ekonomisk brottslighet
Avhandlingsförfattare: Oskar Engdahl, tel. 031-12 28 26 (bostad), 031-773 4497 (arbete)
e-post: Oskar.Engdahl@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Lars Udéhn, Västerås
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 4 juni 2003 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Under grundskolans senare årskurser avtar elevernas intresse för naturvetenskap och teknik samtidigt som de känner sig mindre duktiga i dessa ämnen. Det omvända gäller för många andra skolämnen. När eleverna väljer program på gymnasieskolan är det främst intresset och upplevd förmåga som styr deras val. Många elever uttrycker ett stort intresse för naturvetenskap och teknik men inte i den form de möter dessa ämnen i skolan. För att naturvetenskap och teknik ska få en chans i deras liv måste denna undervisning börja mycket tidigare och genomföras på ett sådant sätt att den väcker elevernas nyfikenhet och lust att lära men också få dem att känna sig duktiga i ämnena.

Britt Lindahl har i sin avhandling följt 80 elever från skolår 5 tills de lämnar grundskolan för att se hur attityder, intresse, förståelse och förmåga påverkar deras val av gymnasieprogram. Hon finner då att många elever tidigt har tankar om sitt framtida yrkesval som längre fram stämmer med valet. För att naturvetenskapen och tekniken ska få en chans i deras tankar om framtiden måste eleverna få en positiv upplevelse av NO mycket tidigare i skolan men också under hela skoltiden. Har de hamnat i ett läge där de upplever att det inte är roligt krävs det otroligt mycket mer för att kunna påverka dem. Konkurrensen om deras uppmärksamhet är stor och ju äldre de blir desto svårare tycks det vara att fånga deras intresse. Eftersom ungdomar idag är engagerade i samhällsfrågor av olika slag skulle kanske en annan inriktning på undervisningen få dem att inse att de behöver kunskap i både NO- och SO-ämnena för att kunna agera, protestera eller diskutera?

I tolvårsåldern vill de helst lära mer om det fantastiska och spektakulära i vår värld samt om människan. Med åren blir många intresserade av den naturvetenskap och teknik de upplever genom TV och tidskrifter. Det är dock inte innehållet utan mer undervisningen som gör att de inte är lika intresserade av NO som andra ämnen i skolan. Eleverna förstår sällan meningen med att lära ett visst innehåll, göra en laboration eller vilken betydelse detta har i andra sammanhang och i deras egna liv. De får helt enkelt inte tillräcklig hjälp att se sammanhangen. Men det allra viktigaste är att vi förändrar vårt sätt att genomföra undervisningen. Eleverna önskar en större variation av undervisningen och en möjlighet att få inflytande över sitt eget lärande.

Sedan tidigare vet vi att många flickor tar avstånd till och är kritiska mot NO-undervisningen men vad jag kan se börjar pojkarna hålla med flickorna mer och mer. Även de ”säkra korten” sviker. Det är inte självklart för elever med god förmåga och höga betyg att välja naturvetenskapligt program på gymnasiet, inte ens om de kommer från den ”rätta” sociala bakgrunden. Forskning har länge visat att många elever har problem med att förstå de naturvetenskapliga begreppen. Men det är inte alltid de elever som visar en bättre förståelse som har de bästa betygen. Inte heller är det i första hand elever med god förståelse som väljer naturvetenskapligt program på gymnasiet. Skulle en annan undervisning som betonar begreppsutveckling kunna hjälpa eleverna till en bättre förståelse, få dem att se sammanhangen och därmed bli mer intresserade av NO?


FM Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad, tel. 044 – 203447 eller 044 – 124053, e-post: britt.lindahl@mna.hkr.se

Handledare Christina Kärrqvist, IPD, Göteborgs universitet, 031 – 7732258, e-post: christina.karrqvist@ped.gu.se

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet med titeln: ”Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet”.

Avhandlingen försvaras fredagen den 13 juni 2003 kl.10.00 i aulan, hus 7, Högskolan Kristianstad.

Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100

Av alla patienter med buktumören GIST har cirka 40 procent en tumör med ett mycket aggressivt förlopp, med hög dödlighet. Det är i första hand denna grupp som bör få den nya typen av behandling med medicin. De två faktorer som starkast förutsäger prognosen är tumörens storlek vid
upptäckt och tillväxthastigheten vilken kan analyseras i vävnadsprover.

Resultaten är de första i sitt slag och kommer att presenteras vid ”The American Society for Clinical Oncology´s” möte i Chicago, som hålls i slutet av maj och början av juni 2003. Buktumören GIST har under lång tid orsakat stora problem både vad gäller diagnostik och behandling. Under de senaste åren har viktiga genombrott
gjorts i forskningen kring denna tumörtyp som visat deras ursprung i mag-tarmkanalen, hjälpt att fastställa diagnostiska kriterier och framförallt har en revolutionerande medicinsk behandling utvecklats.
Tidigare har ingen effektiv behandling funnits för de elakartade formerna av GIST. Den nya behandlingsformen med en molekylärt designad drog (Imatinib mesylate) erbjuder den första effektiva behandlingen vid denna tumörsjukdom.


På basen av en unik studie av alla fall med GIST hos individer inom Västra Götaland under åren 1983-2000 har forskare nu kunnat visa att GIST är vanligare än man tidigare antagit, cirka 15 nya fall per miljon invånare och år.

GIST-tumör är inte detsamma som mag-tarmcancer.

Forskningsgruppen leds av:
Professor Lars-Gunnar Kindblom, 031-342 19 28
lars-gunnar.kindblom@llcr.med.gu.se

Professor Jeanne Meis-Kindblom, 031-342 38 69
jeanne.meis-kindblom@llcr.med.gu.se

Docent Bengt Nilsson

Lundberglaboratoriet för cancerforskning

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Numera växer de flesta barn med utvecklingsstörning upp tillsammans med sina föräldrar och syskon, istället för som tidigare på stora institutioner. Det är stora och radikala samhällsreformer som genomförts under de senaste årtiondena och dessa har i stor ut-sträckning påverkat livsvillkoren för personer med utvecklingsstörning. Nu är den första generationen som föddes på 1970-talet unga vuxna. Hur har dessa förändringar egentligen påverkat de mer privata delarna av livet såsom kärleken och sexualiteten?

Socionom Lotta Löfgren-Mårtenson har under en tvåårsperiod gjort observationer på danser som riktas till personer med utvecklingsstörning och intervjuat ungdomar och unga vuxna, personal och anhöriga.

Resultaten visar att det finns stora variationer bland dagens unga med utvecklingsstörning och att det till viss del beror på olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. En del unga med utvecklingsstörning relaterar t.ex. inte i någon högre grad till andra sexuellt, medan de flesta på olika sätt uttrycker sina behov av kärlek och sexualitet tillsammans med andra. Vanligast är kramar, kyssar, smek och olika ansatser till kroppskontakt. Troligen är det ovanligt med samlag, vilket bl.a. beror på grad av utvecklingsstörning, känslomässig och psykosocial mognad. Många unga med utvecklingsstörning drömmer om en partner, men det är få som i realiteten har en pojk- eller flickvän. Enbart ett fåtal tänker sig en framtid med barn, och dessa har oftast en mycket lindrig utvecklingsstörning.

Omgivningens inställning till sexualitet och utvecklingsstörning har också stor betydelse. Många unga med utvecklingsstörning lever en skyddad och strukturerad tillvaro med begränsade möjligheter både till privata sfärer och till spontana möten. En förklaring är personalens och anhörigas oro för oönskade graviditeter och sexuella övergrepp. Man upplever en ambivalent balansgång mellan ansvar, tillåtelse och kontroll. Å ena sidan vill man att människor med utvecklingsstörning ska leva ett liv som är så likt ”alla andras” som möjligt, å andra sidan anser man att detta är särskilt svårt just när det gäller sexualiteten.

De unga med utvecklingsstörning reagerar på omgivningens disciplinerande förhållningssätt på olika sätt. En del finner sig i vad andra har bestämt och anser att personal och anhöriga ”vet bäst och därför bestämmer för ens eget bästa”. Men resultaten visar också att många reagerar genom att ge uttryck för olika slags sociala motstrategier. På så sätt lyckas man ändå skapa sig egna privata sfärer eller utföra de handlingar som man önskar.

Sammanfattningsvis visar studien att de gamla institutionsmurarna visserligen är rivna, men att omgivningen nu agerar nya murar. Den nya generationen unga med utvecklingsstörning ger uttryck för att vilja leva ett liv utifrån sina egna förutsättningar och med möjligheter till utveckling och stimulans, både socialt och sexuellt. Här framträder de individuella variationerna tydligt, vilket innebär att man inte kan bemöta människor med utvecklingsstörning som en homogen grupp, särskilt inte när det gäller sexualitet och kärlek. Då det intellektuella funktionshindret leder till ett livslångt beroendeförhållande till andra, är det viktigt att omgivningens behov av kunskap och handledning kring sexualitet och utvecklingsstörning tillgodoses.

Avhandlingens titel: ”Får jag lov?” – Om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning

Avhandlingsförfattare: Lotta Löfgren-Mårtenson, tel. 0340-67 31 17(bost), 0340-67 34 75(arb.)
e-post:lotta.martenson@socwork.gu.se, lotta.martenson@telia.com
Fakultetsopponentens namn: Docent Gisela Helmius, Uppsala
Tid och plats för disputation: Fredagen den 6 juni 2003 kl. 09.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

De aktuella ämnena, hemicellulosabaserade hydrogeler, är ett bra exempel på att det går att ersätta olja med andra råvaror vid polymerframställning. Något som blir allt väsentligare i strävan mot ett hållbart samhälle.
Dessa nya möjligheter att framställa hydrogeler och andra polymerer ur ved och processvatten från massaindustrin har väckt skogsindustrins intresse för den fortsatta forskningen på området, berättar Margaretha Söderqvist Lindblad som nu disputerar på sin forskning.
Eftersom hemicellulosan är löslig i både vatten och vissa milda organiska lösningsmedel kan produktionen dessutom ske mer miljövänligt än en del motsvarande processer med olja som råvara.

– Äldre tekniker för isolering av hemicellulosor ger vattenolösliga hemicellulosor som är betydligt svårare att förändra kemiskt. Så förutom att råvaran ved är att föredra i utvecklingen mot ett hållbart samhälle är även de reaktioner som följer mer skonsamma mot miljön, säger Margaretha Söderqvist Lindblad.

Detta ligger helt i linje med den strävan att hitta miljöanpassade lösningar som genomsyrar forskningen på KTHs nya tvärvetenskapliga institution Fiber- och polymerteknologi. Redan i mitten av 1980-talet började professor Ann-Christine Albertsson, som handlett doktorsarbetet, arbeta för att utveckla polymerer från förnyelsebara råvaror.

Hemicellulosans kemiska struktur ger också stora möjligheter att få fram hydrogeler med varierande egenskaper. Ett användningsområde är i system för frisättning av läkemedel och gödningsämnen.
Förklaringen ligger i strukturen hos hydrogelerna. Dessa har atomerna arrangerade i en nätverksstruktur, vilket bland annat gör att de sväller i vatten utan att lösa sig. En effekt blir att ämnen som placeras inne i nätverksstrukturen hålls kvar där och distribueras jämnare i vattenlösningen.

– I system för läkemedelsfrisättning kan den aktiva substansen placeras inne i nätverksstrukturen, och därmed fördelas jämnare över tid. Storskaligare kan samma princip användas inom jordbruket för att distribuera gödningsämnen jämnare och därmed minska risken för övergödning av vattendrag, berättar Margaretha Söderqvist Lindblad.

Forskningen som ligger till grund för avhandlingen har också behandlat hur man kan utnyttja förnyelsebar råvara för polymerframställning genom att jäsa jordbruksprodukter som rapsolja och stärkelse till monomerer (byggstenar) för andra polymerer.

Avhandlingens titel: ”Strategies for building polymers from renewable sources: Using prepolymers from steam treatment of wood and monomers from fermentation of agricultural products”

Tid: Fredag 6 juni kl. 9.00
Plats: Sal E2, Lindstedtsvägen 3, KTH Campus Valhallavägen

Kontaktinformation
Mer information: Margaretha Söderqvist Lindblad, 0705-27 19 81, margsl@polymer.kth.se

De flesta barnen upptäcktes vid hälsoundersökning vid ankomsten till Sverige, endast i tre fall var infektionen tidigare känd. Åtta barn som fötts i Göteborg under 80-talet smittades med hepatit B från sina mammor på grund av att mammans hepatit B-infektion ej var känd under
graviditeten och barnen därmed inte fick någon vaccination. Inga barn i studien hade några symtom av sin hepatit-infektion trots att flera hade tecken på pågående leverinflammation. Även om de flesta barn inte har
några symtom finns det ändå en risk att utveckla allvarligare leverskada som vuxen om man fortsatt bär på viruset.

Trots den successivt ökande frekvensen av kroniska bärare av hepatit B-virus observerades dock inte några tecken på ökning av antalet fall av akut hepatit B-infektion, vilket skulle vara ett tecken på ökad smittspridning i Sverige.

Av samtliga barn födda under 1996-2000 i Göteborg, av mammor med hepatit B-infektion, hade tre av totalt 264 barn smittats med hepatit B-infektion trots att de fått vaccination och immunglobulin (”färdiga” antikroppar). I dessa fall kan en hög virusnivå hos mamman ha ökat risken för smittoöverföring.

Det finns ett effektivt och säkert vaccin mot hepatit B-infektion. Många länder i världen vaccinerar nu alla barn och i vissa delar av Asien har man redan sett att antalet fall av levercancer har minskat. I Sverige vaccineras speciella riskgrupper som till exempel barn till mammor med
hepatit B, intravenösa missbrukare och familjemedlemmar till hepatit B-bärare.

Antalet fall av kronisk hepatit B-infektion har ökat i Sverige under de senaste decennierna på grund av invandring från områden där sjukdomen är vanligt förekommande. Det finns enligt WHO närmare 400 miljoner bärare av detta virus i världen, vanligast förekommande i Sydostasien och
Afrika söder om Sahara. Uppskattningsvis en miljon människor dör varje år på grund av skrumplever och levercancer till följd av kronisk hepatit B-infektion.

Leg läkare Ann Söderström tel 031-61 29 98
e-post: ann.soderstrom@medfak.gu.se


Handledare Gunnar Norkrans Infektionskliniken SU/Östra tel 031-343 40 00, Magnus Lindh avdelningen för klinisk virologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset tel 031-342 10 00 Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Avhandlingens titel ”Chronic hepatitis B in children”
Avhandlingen försvaras 28 maj klockan 9.00 i Infektionsklinikens föreläsningssal, SU/Östra

Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57

Förhållandet mellan antalet protoner och neutroner i lätta, extremt neutronrika atomkärnor, många bortom gränsen för bunden materia avviker drastiskt från det man finner i naturen. Den rubbade jämvikten ger upphov till egenskaper som man inte finner hos mer normala, stabila atomkärnor. Vissa har visat sig bestå av en kärna med helt normal densitet omgiven av en mycket tunn slöja av kärnmateria, en halo, som sträcker sig långt ifrån kärnan. Det konstaterar Mikael Meister, som inom kort lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola. Mikael Meister har genom experiment utförda vid den tyska accelleratoranläggningen GSI (Gesellschaft für Schwerionenforschung) i Darmstadt studerat dessa lätta, extremt neutronrika atomkärnor.

Hela vår omgivning består av materia uppbyggd av protoner, neutroner och elektroner. Efter att de första galaxerna och stjärnorna skapats från gigantiska stoftmoln av väte ungefär en miljard år efter Big Bang började allt fler nya grundämnen bildas. Den gravitationella energin som då frigjorts var tillräcklig för att hetta upp materian i stjärnorna så mycket att lätta atomkärnor kunde slås samman och bilda nya tyngre atomkärnor som till exempel helium från väte. Sedan dess har komplexa kärnreaktioner i stjärnor varit ursprunget till alla grundämnen man finner i universum. Mänskligt liv har också sitt ursprung i denna process. Ty precis som all annan materia omkring oss, härstammar varje liten atom i vår kropp från stoff bildade i tidigare generationers stjärnor.

En atoms kemiska egenskaper bestäms huvudsakligen av antalet elektroner, medan antalet nukleoner (protoner och neutroner) är av mindre betydelse. De kärnfysikaliska egenskaperna är däremot mycket starkt beroende av antalet nukleoner. En stor del av den forskning som idag bedrivs inom den subatomära fysiken är helt inriktad på att förstå de grundläggande naturlagar som gör att protoner och neutroner håller ihop och tillsammans bildar atomkärnor. Vilka krafter är det som styr och hur verkar de?
Finns det några gränser för vilka atomkärnor som kan existera och vilken roll spelar de extremt neutronrika systemen vid bildandet av nya atomkärnor? Att kunna svara på dessa och andra frågor är avgörande för att förstå hur vår sol fungerar och hur grundämnen bildats efter Big Bang.

Mikael Meister, Fysik och teknisk fysik,Experimentell fysik, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i fysik med inriktning mot experimentell subatomärfysik med avhandlingen ”Teeter on the brink of nuclear stability — Experimental investigations of very neutron rich light nuclear systems”. Disputationen äger rum fredagen den 6 juni 2003 kl. 10.15 i Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmersområdet, Göteborg.

Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/mikael_meister.shtml

Mikael Meister
Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola
Fysik och teknisk fysik, Experimentell fysik
Telefon: 031-772 32 58
E-post: meister@fy.chalmers.se

Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se

Människan, djuren och växterna är alla beroende av spårelement som järn, selen, zink, koppar och så vidare. Dessa ämnen är ofta livsnödvändiga. I ekosystemen i naturen cirkulerar och anrikas spårämnena i olika omfattning, beroende på slag av ämne, hur ekosystemet och dess spridningsvägar ser ut och vilka växter och djur som ingår, samt beroende på människans olika ingrepp.

Fördelningen av spårämnen bygger på en skör balansgång i ekosystemen. Störs ordningen blir det lätt fel koncentrationer av spårämnen och kanske på helt fel platser. Tungmetaller, som till exempel arsenik, bly, kvicksilver och kadmium, ackumuleras i näringskedjan och blir snabbt farliga koncentrationer.

Konferensen består av ett antal symposier där olika resultat redovisas. Här finns frågor som spårämnen i livsmedelskedjan, flöden av spårämnen i mark och vatten, växter som används för rening av mark och vatten med mera. Symposierna är intressanta för alla som arbetar med frågor kring uthålligt jordbruk, livsmedelsproduktion, vattenvård och fiske, skogliga ekosystem och miljöfrågor i stad och land.

Konferensen hålls uteslutande på engelska och även de vetenskapliga uppsatser som kommer att finnas tillgängliga på CD för media, och andra intresserade, är på engelska. Flera framstående svenska forskare deltar, vilka naturligtvis kan intervjuas på svenska.

Välkommen!

Korta sammanfattningar av forskningsrapporter, abstracts, kommer att finnas tillgängliga på CD.
OBS! Journalister som vill delta bör förhandsanmäla sig (kostnadsfritt) på en talong på hemsidan www-conference.slu.se/7thICOBTE, se Registration.

Kontaktinformation
För mer information: www.slu.se/press/7thICOBTE
Konferensledare: George Gobran (SLU), Icobte.Gobran@eom.slu.se, 018-67 2307

Vetenskaplig information:
Professor Lars Bergström (SLU), Lars.Bergstrom@mv.slu.se, 018-67 2463, 0705-207 141
Professor Ingrid Öborn (SLU), Ingrid.Oborn@mv.slu.se. 018-67 1274 (3081), 0703-703 705

Allmän information:
Presschef Gunilla Ramberg, Gunilla.Ramberg@adm.slu.se. Tel. 018-67 2080, 0703-636 068

I avhandlingen finns resultat som visar att en handfull typer av atmosfäriska cirkulationsmönster har avgörande betydelse för hur mycket det regnar i Sverige. Bland dessa mönster kan nämnas den Nordatlantiska oscillationen (NAO), som populärt kallas för Nordatlantens motsvarighet till Stilla Havets El Nino-Southern Oscillation. NAO styr till stor del variationer i västvindarna över Nordatlanten. Höga värden på NAO och därmed starka västvindar ger större mängder nederbörd. Ett annat speglar skiftningar mellan hög- och lågtrycksförhållanden över södra Skandinavien och Brittiska öarna. Mönstren bidrar till variationer i nederbörden som sker från år till år eller från månad till månad, men kan även styra växlingar med mer långvariga effekter. Bland annat resulterade en ökning i västvindarna under mars i mitten av 1960-talet till större nederbördsmängder sedan 1960-talet under mars månad. Under slutet av 1940-talet ökade västvindarna för december månad, som därefter också fått mer nederbörd. Ett större inflytande av högtryckförhållanden över södra Skandinavien under augusti sedan mitten av 1960-talet har gett mindre nederbörd under denna månad.

Studien visar också att förändringar i västvindarna kan ha stor betydelse för framtidens nederbördsklimat i Sverige. Beräkningar visar på en ökning av nederbörden i Sverige och att ökningen blir störst i norra Sverige. Förändringarna beror till stor del på större dominans av västvindarna, men också på större halter av vattenånga i atmosfären. De beräknade förändringarna är ett svar på ökad växthuseffekt, men det är också viktigt att komma ihåg att det förekommer stora naturliga variationer.

För att kunna säga något om framtidens klimat i relation till exempelvis ökad växthuseffekt, finns Globala klimatmodeller (GCM). På grund av dagens begränsningar i datorkapacitet kan dessa modeller endast köras för skalor som är för grova för att vi ska kunna göra scenarier för nederbörden i Sverige. Därför har statistiska modeller med syfte att anpassa resultat från de globala modellerna till Sveriges klimat utvecklats. De statistiska modellerna har räknat om resultat från sammanlagt 17 globala modeller för anpassning till nederbörd i Sverige.

—

Cecilia Hellström, Institutionen för geovetenskaper, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i naturgeografi med avhandlingen ”Regional precipitation in Sweden in relation to large- scale climate”. Disputationen äger rum torsdagen den 5 juni 2003, kl. 10.00 i Stora Hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5 A, Göteborg.

Pressmeddelande kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/cecilia_hellstrom.shtml

Cecilia Hellström
Göteborgs universitet
Institutionen för geovetenskaper, Naturgeografi
Telefon: 031-773 28 35
E-post: cecilia@gvc.gu.se

Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se