Den vänder sig till dem som tagit högskoleingenjörsexamen i byggteknik (120 poäng). Utbildningen ska ta tre terminer att läsa. 10 av poängen avser ett examensarbete under en avslutande halv termin. Detta liksom gästföreläsningar och ”case-studies” utförs i samarbete med industrin för bästa möjliga verklighetsanknytning.
Bakom inititativet står intressenter från byggbranschen inom Forum för industriellt byggande, FIND. De deltagande företagen har lovat att erbjuda examensarbeten och provanställning efter examen. För att skapa stor bredd har kontakt etablerats med liknande utbildningar i Northwestern University i Chigaco, MIT i Boston och DTU i Lyngby utanför Köpenhamn. FIND kommer att stödja forskning inom området och har i dagsläget klart med finansieringen av tre stycken doktorander.
I branschen vill man få ner byggpriserna genom att använda ett fåtal metoder i industriell skala på ett sådant sätt att det ändå tillåter arkitektonisk mångfald. Det kräver kompetent personal med helhetstänkande och specialkunskaper i logistik, produktionsteknik, ekonomi- och byggstyrning, IT-stöd, projekteringsmetodik, ledarskap, managment m m. Det är denna kompetens man hoppas skapa med den nya utbildningen. Framtidsutsikterna bedöms av FIND som mycket goda.
Utbildningen är indelad i tre kursblock: Fördjupad byggnadsteknik, 13 poäng (stomsystem, stabilisering och detaljer, byggnadsmateriallära, installationsteknik och energihushållning samt teknisk och ekonomisk ekologi), projektering och design, 16 poäng (arkitektonisk utformning och byggbarhet, design av byggnadens delar, projekteringsprocessen, byggandets IT och riskanalys), byggprocessen, 21 poäng (industriellt byggande, ekonomistyrning, byggstyrning och juridik, logistik för byggare) samt examensarbete, 10 poäng.

Kontaktinformation
Mer information om kursinnehåll etc finns på www.indbygg.hbg.lth.se
Kontakt: prefekt Christer Särnstrand, 042-35 67 01, Christer.Sarnstrand@hbg.lth.se
Studierektor Anders Robertson, 042-35 67 15, Anders.Robertson@hbg.lth.se

Centralbankens makt över ekonomin brukar härledas från dess monopol på sedelutgivningen. Makten antas utövas genom ändringar i den s k styrräntan.

– Men sedeltryckningsmonopolet utnyttjas i praktiken aldrig. Det vore heller inte meningsfullt, eftersom det finns andra betalningssätt än kontanter. Och ingen har på ett övertygande sätt kunnat visa varför de som i verkligheten sätter priser och löner skulle påverkas av ett ökat utbud av kontanter, påpekar Ingemar Bengtsson.

– Vad gäller styrräntan, så påverkar den bara bankernas in- och utlåning i centralbanken under mycket korta tidsperioder. Det är svårt att tro att detta räcker för att styra marknadsräntorna. Det handlar snarare om förväntningar: marknadsräntan ändras eftersom marknadsaktörerna förväntar sig att den ska ändras, när centralbanken ändrat styrräntan.

Det är just denna kollektiva förväntan som får systemet att fungera. I en osäker värld behöver alla en punkt att rikta in sig mot, och enligt Bengtsson fungerar Riksbanken som en sådan fokalpunkt för inflationsförväntningar. Genom sina gamla traditioner, sitt namn och sin anknytning till staten passar Riksbanken bra för rollen, och vill också gärna ha den.
– Riksbanken ska ju uppfylla statens inflationsmål. Därför vill man ha både publicitet och trovärdighet, så att andra följer efter i samma riktning, menar Ingemar Bengtsson.

Trovärdigheten är viktig. Riksbanken, amerikanska centralbanken FED och andra centralbanker har inte råd att ha mycket fel, för då skulle de tappa sin auktoritet. Därför går de alltid försiktigt fram med mycket små ränteändringar i taget.

Om Sverige går med i EMU kommer Europeiska Centralbanken att ersätta Riksbanken som fokalpunkt för förväntningar för svensk ekonomi. ECB har ingen lång tradition att luta sig mot men kan nog ändå fungera i rollen, framför allt eftersom den behövs. Ingen aktör har intresse av att ifrågasätta fokalpunkten, menar Bengtsson, så länge dess förväntningar om den framtida inflationen blir någorlunda korrekta. Och det blir de ju, så länge de får efterföljd.

Avhandlingen heter Central bank power: a matter of coordination rather than money supply. Ingemar Bengtsson träffas på tel 0431-82817, ingemar.bengtsson@nek.lu.se. En sammanfattning av avhandlingen, som läggs fram den 3 juni, finns på http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_436.html.

Projektet Ung i Värmland har sedan 1988 undersökt 13 000 värmländska niondeklassares sociala och hälsomässiga förhållanden. Resultaten visar att ungdomar mår allt sämre.

– Framförallt bland pojkar har gapet blivit större mellan de som mår bra och de som inte mår så bra. Dubbelt så många pojkar rapporterar besvär av olika slag jämfört med år 1988. Bland flickorna syns en liknande trend, även om den inte är lika tydlig, säger Curt Hagquist, verksam vid enheten för folkhälsovetenskap med ungdomsfokus vid Karlstads universitet och forskningsledare för Ung i Värmland.

Enligt studien förekommer det lika mycket mobbning på skolorna idag som för 15 år sedan.
– Många skolor har gjort insatser för att motverka mobbning. Samtidigt minskar inte antalet mobbade elever. Å andra sidan vet vi inte hur utvecklingen hade sett ut utan dessa ansträngningar. Då hade mobbningen kanske skjutit iväg ännu mer, säger Curt Hagquist.

Andelen rökande niondeklassare är totalt sett inte högre idag än när undersökningen startade. Skillnaderna i rökvanor mellan pojkar och flickor har emellertid ökat. Studien visar också att skolelever dricker alkohol i betydligt större utsträckning än för 15 år sedan.

Förvånansvärt lite har hänt i skolan under de senaste åren vad gäller niondeklassares uppfattning om hur mycket de kan påverka innehållet i undervisningen och mängden läxor.
– Jag tror att elevinflytande kan vara en nyckelfråga när de gäller ungdomars hälsa, säger Curt Hagquist.

Inom ramen för Ung i Värmland har datainsamlingar genomförts under åren 1988, 1991, 1995, 1998 och 2002 bland niondeklassare från samtliga skolor i de 16 värmländska kommunerna, med undantag för Kristinehamns och Säffle kommuner som inte deltog 1995. Forskningsprojektet finansieras av Länsstyrelsen i Värmland, Landstinget i Värmland samt de värmländska kommunerna.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Curt Hagquist, tfn 054-700 25 36 alt. 070-610 25 36, e-post Curt.Hagquist@kau.se.

Resultaten i denna avhandling visar att sjuksköterskornas pedagogiska arbete främst skedde informellt, spontant, oreflekterat och integrerat i dagligen återkommande arbetsuppgifter. Undervisningen, eller snarare informationsgivningen, uppfattades därför som rutiner snarare än som problemformulerande patientundervisning. Som begränsande ramar uppfattades dels yttre betingelser såsom sjuksköterskors anpassning till medicinskt behandlingsarbete, ständig brist på tid, avsaknad av samtalsrum, dels avsaknad av egna pedagogiska strategier.

I avhandlingen skildras ett försök med forskningscirklar. Utvärderingarna visade att sjuksköterskornas insikter om sin pedagogiska funktion stärktes genom forskningscirklarna, och de uppgav att de börjat använda sig av ett patientorienterat förhållningssätt i sin undervisning. Boken kan ge en förståelse av hur svårt det är att nå de politiska mål som finns uppsatta för sjuksköterskors undervisande funktion i den verklighet som råder vid geriatriska kliniker.

Birgitta Öhman har bakgrund som sjuksköterska och vårdlärare och är adjunkt vid Sophiahemmet Högskola i Stockholm. Hon ingår i Vårdpedagogiskt forum vid institutionen för samhälle, kultur och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Titel: Sjuksköterskans patientundervisning inom geriatrisk vård och rehabilitering
Författare: Birgitta Öhman
Disputation: tisdag 3 juni 2003, kl 13.00 i sal 03, Lindstedtsvägen 8, Sophiahemmet Högskola, Stockholm (Tunnelbana Tekniska Högskolan, buss 4 till Tekniska Högskolan/Östra station).
Opponent: Professor Kerstin Segesten, Högskolan i Borås.

Kontaktinformation
För ytterligare information: Birgitta Öhman, jb.ohman@swipnet.se, 08-83 61 65, eller HLS Förlag, Marie-Anne Colliander, 08-737 56 65.

Hur detta karaktäristiska landskap har kommit till redogör Johan Berg för i sin avhandling vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Tidigare har det förklarats med 1600-talets säteribildningar, men Johan Berg visar att herrgårdsbygden i Östergötland har sin bakgrund i ett samlat och aristokratiskt jordinnehav under äldsta medeltid. Herrgårdsbygden har alltså inte kommit till genom att ”bondebygd blev herrgårdsbygd” på 1600-talet. Genom detaljerade studier i Kinda härad och Örtomta, Skärkinds och Kaga socknar visar han dessutom att arvtagare till Sverkerätten och Folkungaättens olika grenar dominerade jordägandet nästan helt under 1300-talet. Det är alltså troligt att allt detta jordagods var samlat i två släkters händer under 1200 talet. Hans slutsatser öppnar för frågan om hur jord ägdes under äldsta medeltid och vikingatid. Hans resultat pekar mot att den äldsta medeltidens Skandinavien hade större likheter med det feodala Europa än vad tidigare forskare velat se och inte på fria och jämlika bönder.

Doktorsavhandlingens titel: Gods och landskap. Jordägande, bebyggelse och samhälle i Östergötland 1000 – 1562

Disputationen äger rum onsdag 28 maj kl. 10.00 i de Geersalen. Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Tomas Germundsson, Lunds universitet

Johan Berg kan nås på 08-16 48 32, 070-667 17 82, johan.berg@humangeo.su.se

Opera var den viktigaste formen av hovrepresentation runt århundradets mitt, så också i Sverige. De första operorna som komponerades här har sitt ursprung i 1750-talets hov- och adelskrets.

Johanna Ethnersson har i sin doktorsavhandling vid Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, studerat operorna Il re pastore (1752) och Catone in Utica (1753) av Arvid Niclas von Höpkens och Uttinis Il re pastore (1755) och L’eroe cinese (1757) av Francesco Antonio. Höpken var en svensk adelsman och amatörtonsättare som i huvudsak var verksam i Stralsund medan Uttini var en italiensk tonsättare som komponerade på beställning för hovet i Stockholm.

De fyra operorna hör till operatypen Metastasiansk opera, vilken kännetecknas av specifika stildrag och mönster. Verket uppnådde fullkomlighet ju närmare det följde det konventionella mönstret men tonsättaren kunde även använda ett visst mått av individualitet i samråd med uppdragsgivaren. I avhandlingen studeras på vilket sätt de fyra operorna följer eller avviker från operatypens stil i både storformell uppbyggnad och enskilda beståndsdelar. Johanna Ethnersson visar också hur musiken användes som ett medel för att uttrycka samtidens syn på manligt och kvinnligt samt för att gestalta yttre tematik som glorifiering av härskaren. Det senare är inte minst viktigt vid Lovisa Ulrikas hov, där operorna hade en upphöjande funktion och kan ses som ett sätt att stärka makten under en politiskt spänningsfylld period.

Doktorsavhandlingens titel: Metastasiansk opera i Lovisa Ulrikas Sverige. En studie av fyra drammi per musica av Arvid Niclas von Höpken och Francesco Antonio Uttini.

Disputationen äger rum fredag den 30 maj kl. 13.00 på Musikvetenskapliga institutionen, Frescativägen 22, Frescati. Opponent är professor Anders Wiklund, Göteborgs universitet.

Johanna Ethnersson kan nås på telefon 08-16 19 53 (Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post Johanna.Ethnersson@music.su.se

I avhandlingen klargör och preciserar Nilsson detta begrepp, och han ger också en presentation av begreppets utveckling i filosofins historia.

Huvudtesen i avhandlingen är att den aktuella synen på empati kan karaktäriseras i termer av tre idéer. Om en person, A, är t.ex. sorgsen, och en annan person, B, har empati med A med avseende på denna sorg, så gäller att (1) både A och B känner sorg, (2) den sorg som B känner är orsakad på ett speciellt sätt, och (3) B känner denna sorg på ett sådant sätt att B faktiskt inte är ledsen eller sorgsen.

I avhandlingen preciserar Nilsson dessa idéer, och han visar därmed på ett sätt att förstå både hur empatiska emotioner liknar och skiljer sig från våra vanliga emotioner, och hur empati skiljer sig från närbesläktade fenomen som medlidande och känslosmitta.

Onsdagen den 28 maj försvarar Peter Nilsson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Empathy and emotions: On the notion of empathy as emotional sharing. Svensk titel: Emotioner och empati: Om empati som emotionell matchning.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är Prof. Kevin Mulligan, Département de Philosophie, Université de Genève.

Kontaktinformation
Peter Nilsson nås på:
Telefon: 090-786 62 61
E-post: peter.nilsson@philos.umu.se

När möjligheterna att få arbete på den lokala arbetsmarknaden är begränsade kan de alternativ som
står till buds vara att utbilda sig, arbetspendla eller flytta. Omställningar i arbetslivet kan medföra att
den enskilde tvingas ompröva sin livssituation, det handlar om förändringar som är nära förbundna med vår självidentitet som ju präglas av kontinuitet och igenkännande.
I takt med internationella och strukturella förändringar blir arbetsmarknadens gränser flytande samtidigt som detta förutsätter framväxt av rörlighet och mobilitet på arbetsmarknaden.

Detta är utgångspunkten i doktorsavhandlingen Gränsvandrare positionerar sig på arbetsmarknaden – Handlingsutrymmet för arbetssökande inom ett begränsat geografiskt område, med vilken Saila Piippola disputerar måndagen den 26 maj.
De centrala frågeställningarna i studien handlar om vilka handlingsutrymmen kvinnor och män har i sökandet efter arbete, och om kvinnor och män verkligen vill utbilda sig, flytta eller arbetspendla när arbetsmarknaden i den lokala miljön är begränsad. Vilka sociala faktorer blir avgörande för vad de faktiskt bestämmer sig för och gör när målet är arbete?

– Min studie handlar om sex arbetssökande kvinnor och män från svenska Norrbotten och tolv arbetssökande sjuksköterskor från norra Finland som kommer till Norrbotten för att arbeta. Studien visar att handlingsutrymmet för dessa män och kvinnor begränsades , de gränser som till en början inte var synliga eller som de inte var medvetna om, blev synliga inom ett år. Det sociala nätverket, lokalsamhället, utbildning, identitet och den position en människa har visar på hur handlingsutrymmena ändras över tid, säger Saila Piippola.

Studien har visat att utbildning har betydelse i sökandet efter arbete, liksom att gränsvandring är en möjlighet i dagens samhälle. Identiteten är väl förankrad i utbildning och erfarenhet, men överbrygger inte vilka svårigheter som helst. Exempel på sådana svårigheter är språk, traditioner eller avsaknad av sociala nätverk.
Avsaknaden av utbildning begränsar handlingsutrymmentoch binder människor till en lokal ort och leder också till större beroende av ett socialt nätverk. Studien har också visat att kvinnorna begränsar sina handlingsutrymmen på arbetsmarknaden med hänsyn till omsorgen av barn, samtidigt
som de är beroende av ett socialt nätverk för att kunna vara flexibla på arbetsmarknaden. Kvinnornas omsorgsrationalitet framstår i relation till deras barn, men även i omsorgen om föräldrarna.

– Kvinnor rör sig i relation till yttre och inre rum på arbetsmarknaden, det är gränser som speglar balansen mellan betalt och obetalt arbete. I dessa förutsättningar finns traditioner och vardagsvillkor representerade som är förbundna med kön, identitet och språk liksom med ett geografiskt igenkännande och ett socialt sammanhang. Vi är med andra ord alla gränsvandrare – men gränserna kan
vara både synliga och osynliga. Det är en balansgång mellan politiskt uppsatta mål och verkligheten, alltså hur människor faktiskt handlar, säger Saila Piippola.

Saila Piippola är 38 år och tog sin fil.kand i sociologi 1997. Hon har sina rötter i Tornedalen och finska Pello, men flyttade som fyraåring med sina föräldrar till Kiruna där hon också vuxit upp. Saila Piippola utbildade sig och förvärvsarbetade i Kiruna fram till 1993 då hon flyttade till Luleå för att studera. Hon påbörjade sin forskarutbildning 1997 vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Upplysningar: Saila Piippola, tel. 0920-49 29 41, 070-634 62 54, saila.piippola@arb.luth.se eller
informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se

Marcus Zackrisson vid Linköpings universitet konstaterar i sin avhandling att det finansiella systemet i USA och Storbritannien fungerar bättre för högteknologiska småföretag än det finansiella systemet i Sverige och övriga Europa gör.

I det anglosaxiska systemet, som är mer marknadsorienterat, är aktiefinansiering och låg ägarkoncentration vanligt. Det svenska systemet är däremot mer bankorienterat med högre grad av skuldfinansiering och högre ägarkoncentration.

Marcus Zackrisson har jämfört 60 högteknologiska småföretag i Linköping och 200 motsvarande företag i Santa Clara i Kalifornien. Det är aktiebolag som tillverkar eller utvecklar högteknologiska produkter. De är inte börsnoterade och har högst 100 anställda. Marcus Zackrisson har undersökt hur företagen är finansierade och ägda, hur de skulle vilja vara finansierade och vilket kunnande finansiärerna har tillfört företaget.

Jämförelsen visar att Linköpingsföretagen i större utsträckning är hänvisade till banklån än företagen i Santa Clara, där aktiefinansiering är vanligare. Samtidigt är gapet mellan verklig och önskad finansiering större för Linköpingsföretagen, som skulle vilja ha mer aktiefinansiering.

De amerikanska företagen visade sig också ha större glädje av sina ägares kompetens. De tillför företagen mer kunnande och kontakter än de svenska företagens ägare.

– I USA är så kallade affärsänglar vanligare. Det är privatpersoner som satsar riskkapital i småföretag. Ofta jobbar de själva i samma bransch och har både kunnande och ett eget kontaktnät som företagen har stor nytta av. Det är kunniga och engagerade ägare av ett slag som även de svenska företagen skulle vilja ha, säger Marcus Zackrisson.

– Ska vi få fler affärsänglar i Sverige är det viktigt att skattesystemet uppmuntrar aktivt ägande i företag som inte är börsnoterade.

Avhandlingen heter Financial Systems and the Financing of High-technology Small Firms, the Cases of Sweden, Linköping, and Santa Clara County. Fakultetsopponent var förste amanuensis Sverre Knutsen, Handelsøyskolen, BI, Oslo.

Kontaktinformation
Marcus Zackrisson kan nås på tel 013-28 29 70 och e-post marza@tema.liu.se.

Skandalerna kring de amerikanska företagen Enron och WorldCom har satt luppen på hur revision av företag fungerar. Vid Mitthögskolan genomförs ett omfattande forskningsprogram kring framtidens revision.
Under hearingen i Sundsvall, där ett 70-tal personer från revisionsbranschen deltog, presenterades resultat från två studier som ingår i forskningsprogrammet. I den ena av dessa studier har forskarna ”skuggat” aktiva revisorer under deras arbetsdagar.
– Vad vi sett är att revisorerna ofta resonerar sig fram till lösningar tillsammans med sina klienter. Det är viktigare att arbeta mer med denna dynamiska dialogprocess än att fokusera alltför mycket på detaljer i regelverken, sade Stig Westerdahl, lektor i företagsekonomi vid Mitthögskolan, Campus Östersund och tog några konkreta exempel på situationer som han varit med om i samband med studien.
Stig Westerdahl konstaterade vidare att forskning visar att det inom yrkeskåren nästan anses lika viktigt hur man uppträder som hur själva jobbet utförs.
Information som inte är kvalitetssäkrad
I den andra studien som genomförts på Mitthögskolan, har man intervjuat 76 revisorer om hur de ser på granskningen och den information som når intressenterna.
– Den visar bland annat att revisorerna inte ägnar speciellt mycket tid åt sådant som de uppfattar vara framtidsorienterat. Visserligen tycker de att framtidsorienterad information är viktig, men de vill inte uttala sig om detta, berättade Peter Öhman, forskare i företagsekonomi vid Mitthögskolan, Campus Sundsvall.
Han konstaterade vidare att det oftast är företagen själva som lämnar uppgifter av framåtblickande karaktär till finansanalytiker och ekonomijournalister.
– Vilket innebär att dessa uppgifter egentligen inte är kvalitetssäkrade, sade Peter Öhman.

Kan stöta sig med uppdragsgivaren
Under den paneldebatt som följde uttalande Lars Milberg sin oro över en eventuell breddning av revisorernas arbetsuppgifter och kritiserade också ordningen att företagen själva kan utse sina revisorer.
– Den uppläggningen bäddar för att revisorerna inte vill stöta sig med sina uppdragsgivare. Då kan de ju förlora en lönsam kund, sade Lars Milberg.

Birgitta Jönsson Lundmark, redovisningsexpert vid KPMG konstaterade att det regelverk som revisorerna har att följa blir allt mer bindande.
– Därför ser jag faktiskt en tendens till att revisorns uppgift närmar sig juristens, menade hon.

Eva From, auktoriserad revisor vid Ernst & Young höll med om detta.
– Visserligen står det och väger hur revisionsyrket ska se ut i framtiden. Men det mesta pekar mot att revisorerna i framtiden blir mer och mer paragrafryttare, sade hon.
Hearingen på Mitthögskolan genomfördes inom ramen för Företagsekonomiskt forskningsforum, som syftar till att hålla vid liv en levande diskussion mellan företag, forskare, doktorander och studenter.

Pressbilder finns på www.mh.se/press/revisor.asp

Kontaktinformation
För mer information om hearingen och revisionsforskningen kontakta Stig Westerdahl Tfn: 063-16 55 34, 070-686 91 04

Hon har undersökt några byars befolkning, markutnyttjande och bebyggelse i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland under tidsperioden 1734-1826, med utblickar både bakåt och framåt i tiden.

Resultaten från Ullvi by i Dalarna ger intryck av att Ullviböndernas sociala regler, med bl.a. delat arv i kombination med mångsyssleri och säsongsmässigt utnyttjande av landskapets olika ekologiska zoner, utgör delar av ett väl fungerande socialt och ekonomiskt system. Är resultaten från Dalarna unika eller av mer generell karaktär? Hur förhåller det sig i det närliggande landskapet Hälsingland? Elisabeth Wennersten har främst studerat Säljesta by som, liksom Ullvi, ligger i central odlingsbygd vid en älvdal samt Ängersjö by belägen i utpräglad skogsbygd. Hon finner såväl likheter som skillnader mellan byarna.

Resultaten av undersökningarna tolkas i avhandlingen i ett jämförande perspektiv, som utmynnar i upptäckter som passar väl in under begreppet ”släktens territorier”, som blev avhandlingens huvudtitel. Det fysiska landskapets grundstruktur kan i många fall förklaras genom sociala kartläggningar där arvsgångar utgör nyckeln till förståelsen. Resultaten har relevans för natur- och kulturmiljövården, särskilt när det gäller intresset av att förstå bakgrunden till de identitetsskapande dragen i landskapet, liksom också frågan om hur man skall behandla landskapsfrågorna ur ett nutidsperspektiv.

Doktorsavhandlingens titel: Släktens territorier. En jämförande studie av sociala regelverk i det förindustriella bondesamhället i Dalarna och Hälsingland 1734-1826

Elisabeth Wennersten kan nås på tfn 08-16 48 57, e-post elisabeth.wennersten@humangeo.su.se

Elisabeth Wennersten kommer att medverka i Forskardagarna 16 – 18 oktober.