Med den nya tekniken kundeman bygga större skepp än tidigare, som kunde bära större laster och besättningar, och mer beväpning. De kunde även färdas över öppet hav under lång tid genom att de kunde ta stora förråd av mat och förnödenheter ombord. Därigenom revolutionerade dessa fartyg sjöfart och örlog, vilket i sin tur fick en genomgripande inverkan på de europeiska ländernas ekonomiska, politiska och militära system. Vraken efter dessa stora skepp är idag en viktig källa för förståelsen av dåtidens samhälle. I lämningarna av dem kan man studera hur tekniken integrerade med de nämnda samhällsfaktorerna under flera hundra år.

Den nya tekniken beskrivs i den doktorsavhandling som marinarkeologen Jonathan Adams lägger fram vid Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet. Adams är Senior Lecturer i marinarkeologi vid Southamptons universitet och en känd forskare inom den internationella marinarkeologin. Han har sedan ett par årtionden samverkat med svenska forskare vid Stockholms universitet och senare Södertörns högskola (vid den senare finns marinarkeologi idag som ett särskilt akademiskt ämne), vid marinarkeologiska undersökningar i Östersjön och i brittiska vatten.

Avhandlingen bygger på marinarkeologiska och omfattande fältstudier på skeppsvrak både i engelska vatten, vid Bermudas och i Östersjön. Arbetet fokuserar på en serie skepp byggda i kravellteknik från sen medeltid och ny tid i norra Europa och i södra Östersjöområdet.

Avhandlingens första avsnitt utgår från undersökningarna av flera kända örlogsskepp från 1500-talet: Henrik VIII: s stora örlogsskepp Mary Rose, förlist utanför Portsmouth 1545 och bärgat 1982; den kravell i Gustav Vasas flotta som gick under på Nämdöfjärden 1525, och som väckte stor uppmärksamhet, när den lokaliserades 1991; och slutligen ett tredje kungligt skepp, nämligen den stora kravellen Elefanten, byggt i Stockholm i slutet av 1550-talet under Gustav Vasa, och förlist i Kalmarsund 1564. Ett viktigt tema i denna del av avhandlingen är analysen av introduktionen av kravellbyggnadstekniken i Östersjöområdet.

Det andra exemplet utgår från undersökningarna av vraket av ett brittiskt handelsskepp, The Sea Venture, som gick under vid Bermudas 1609. Dess dramatiska förlisning blev senare utgångspunkten för Shakespeares skådespel ”Stormen”. Här studerar Adams bl.a. utvecklingen av särskilda typer av fartyg för örlog och för handelssjöfart.

Det tredje exemplet i avhandlingen tar upp kravellbyggnadsteknikens förändring i samband med industrialiseringen i västra Europa. Det utgår från studiet av en brittisk collier – dvs. ett av många engelska lastfartyg för koltransporter – vilket förliste i holländska vatten i början av 1800-talet.

Avhandlingen präglas också av att Jonathan Adams är en mycket skicklig tecknare och målare, och har använt denna färdighet i sitt arbete med dokumentationen av skeppsvrak under vatten. Flera av dessa avbildningar ingår i avhandlingen.

Doktorsavhandlingens titel: Ships, Innovation and Social Change.Aspects of carvel shipbuilding in northern Europe 1450 – 1850.

Disputationen äger rum tisdag den 27 maj kl. 10.00 i hörsal 3, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är seniorforskare Fred Hocker, Nationalmuseets marinarkeologiska forskningscenter i Roskilde, Danmark.

Jonathan Adams kan nås på sin mobiltfn i England +44 7740 427978, eller på måndag 26 maj på tfn 08-608 4191 (arbetstfn för doc. Johan Rönnby, Södertörns högskola)

Innan sommaren kommer sex nya avhandlingar att läggas fram vid Karlstads universitet inom ämnena engelska, religionsvetenskap, kemiteknik, sociologi, företagsekonomi och kulturgeografi.

Mer information om varje avhandling samt kontaktuppgifter finns på www.kau.se/forskning/disputationer.lasso

ENGELSKA – June Miliander
”We Get the Answer we Deserve. A study of vocabulary in a spoken and written corpus of advanced learner English”
Disputation: 23 maj 2003, kl 13.15
Plats: Geijersalen (12A 138), Karlstads universitet

RELIGIONSVETENSKAP – Maria Jansdotter
”Ekofeminism i teologin – Genusuppfattning, natursyn och gudsuppfattning hos Anne Primavesi, Catherine Keller och Carol Christ”
Disputation: 28 maj 2003, kl 13.15
Plats: Erlandersalen (11D 227), Karlstads universitet

KEMITEKNIK – Niclas Andersson
”Modelling of kraft cooking kinetics using near infrared spectroscopy”
Disputation: 4 juni 2003, kl 13.00
Plats: Ericssonsalen (9C 204), Karlstads universitet

SOCIOLOGI – Gunilla Lönnbring
”Självständighetens former – kvinnoföretagande på värmländsk landsbygd”
Disputation: 6 juni 2003, kl 13.15
Plats: Andersalen (11D 121), Karlstads universitet

FÖRETAGSEKONOMI – Johan Quist
”Att översätta TQM – en longitudinell studie kring reflekterande aktörer”
Disputation: 11 juni 2003, kl 13.15
Plats: Erlandersalen (11D 227), Karlstads universitet

KULTURGEOGRAFI – Kristina Lejonhud
”Indian Villages in Transformation – A longitudinal study of three villages in Uttar Pradesh”
Disputation: 13 juni 2003, kl 10.15
Plats: Agardhsalen (11D 257), Karlstads universitet

Doktorsavhandlingen är den viktigaste delen av en forskarutbildning. I avhandlingen beskriver den forskarstuderande sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. En avhandling kan också vara en sammanställning av ett antal artiklar som den forskarstuderande fått publicerade under sin utbildning. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en disputation.

För mer information om forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet, gå in på www.kau.se/forskning.

Den pedagogiska inspirationskonferensen, som arrangeras i E-huset av projektet Genombrottet har samma upplägg som vanliga forskningskonferenser. Alla lärare inbjöds att skicka in utkast till presentationer, workshops och rundabordssamtal. Ett 40-tal bidrag bedömdes av en grupp erfarna LTH-lärare och 28 antogs. Dessa pedagogiska projekt finns nu publicerade inför konferensen och kommer att presenteras där.
Två ”keynote-föreläsningar” hålls av mycket framstående forskare inom universitetspedagogik: Professor Ference Marton från pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet och lektor Anette Kolmos från Aalborgs tekniska universitet. Marton är en av forskarna bakom teorin om yt- och djupinriktad strategi i lärandet. Kolmos forskar kring utbildning och lärande inom ingenjörsutbildningar och arbetar nu internationellt med projektundervisning.
– Det är första gången en kvalitetsgranskad lärarkonferens av detta slag anordnas vid Lunds universitet och gensvaret har blivit fantastiskt, säger Pernille Andersson som tillsammans med Torgny Roxå, Lisbeth Tempte och flera andra ingått i organisationskommittén.
Syftet med den är att öka samverkan och utbytet av pedagogiska erfarenheter lärare emellan.
I parallella sessioner diskuterar lärarna ämnen som aktivt lärande, inspirerande grundkurser, studentfokus, examination och utvärdering.
Alla proceedings och hela programmet finns att läsa på www.lu.se/upc/Proceedings.pdf

Intresserade journalister är välkomna att besöka hela eller delar av konferensen som pågår kl 9-17 i E-huset, LTH.

Kontaktinformation
För upplysningar kontakta Pernille Andersson, 046-222 70 31, epost: Pernille.Andersson@genombrottet.lth.se
eller Torgny Roxå, tel: 046-222 94 48, epost: Torgny.Roxa@uclu.lu.se

I början av juni disputerar tre doktorander vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet på forskning kring kopplingen konst, estetik och företagande. Här tas den värdeskapande kopplingen mellan vår ekonomi och vårt konstliv på allvar!

För tre år sedan startades forskningsprojektet FLOW, tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. FLOW-projektet har erhållit finansiellt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och de tre nu aktuella doktorsavhandlingarna vid Stockholms universitet är resultat av dess forskning.
Alla tre doktorander har handletts av Pierre Guillet de Monthoux, professor i allmän företagsekonomi vid Stockholms universitet.

DEN BUNDNA FRIHETEN – Om kreativitet och relationer i ett konserthus
Civilekonom Ann-Sofie Köping har studerat hur en symfoniorkester arbetar för att skapa och tolka konst. Vilken företagsledare har inte tyckt att ledarskap är som att dirigera en orkester. Men vem vet egentligen vad ett sånt jobb innebär? Vi tror att konst är lustfylld inspiration, men vad vet vi om arbetet bakom? En symfoniorkester är som ett samhälle i sig, kreativt och skapande med sina specifika relationer och relationella färdigheter. Men vad betyder egentligen detta i praktiken? Vad innebär det att vara en kreativ organisation och att skapa till vardags? Träng in bakom fördomarna och myterna kring en orkester, dess medarbetare och ledare!
Avhandlingen försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 2 juni 2003 kl 13-15.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

KAPITULATIONENS ESTETIK
Civilekonom Marja Soila-Wadman intresserar sig för ledarskap i samband med kreativa processer. Nog har vi hört om Bergman och de stora regissörernas skapande, men hur beskriver dessa glassiga bilder på hjältar det som sker i den vardagliga yrkespraktiken i filmens värld?
Med exempel från några konkreta filmprojekt visar författaren på bortglömda aspekter av ledarskap i denna upplevelseindustri. Vill vi lära oss något av denna typ av skapande verksamhet måste vi veta mer om lyssnande, det kroppsliga vardagsslitet med teamet och just kapitulationens estetik.
Avhandlingen försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 3 juni 2003 kl 10-12.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

UTSTÄLLNINGSFÖRETAGANDE
Konstvetaren och ekonomen Katja Lindqvist har studerat sex europeiska utställningsprojekt. Att göra en utställning är att visualisera och materialisera ofta abstrakta och svårfångade ideer. Idag är det alltmer konstnärer som genomför sådana projekt som inhyrda projektledare på museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner. Hur genomförs sådana projekt? Vad slags projektledning är det som konstnärer skall behärska och har dessa konstnärer kanske något att lära alla de som vill förnya sina företag och organisationer? Vill vi skapa förändring är konstnärerna kanske till god hjälp. Är konstutbildning egentligen fostran av en ny slags projektledare? Hur skall företag och organisationer kunna ta till vara dessa kreatörer utan att frustrera dem och stoppa deras flöde av ideer?
Avhandlingen är på engelska och försvaras vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet den 4 juni 2003 kl 10-12.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket (Roslagsvägen 101 mittemot Albano).

I september kommer Stockholms Akademiska Forum att ordna ett lunchsamtal kring estetikens och konstens företagsekonomiska relevans med ovan doktorsavhandlingar som grund.

Detta är frågor som utgör grunden för konstvetaren och ekonomen Katja Lindqvists avhandling Exhibition enterprising. Six cases of realisation from idea to institution, som i början av juni framläggs vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Efter att ha hoppat av sitt jobb som konstnärlig ledare för den nationella schweiziska utställningen Expo.02 beskrev den världskända schweiziska konceptkonstnären Pipilotti Rist Expo-organisationen som ”en blandning av en politbyrå och en sekt … samtidigt rådde militant optimism…” Hon syftade på på de olika perspektiv på hur utställningar ska realiseras som kan finnas mellan olika parter i ett gemensamt utställningsprojekt.

Med en ekonomisk vokabulär kan utställningar beskrivas som estetiska produkter och medier. Detta får effekter på hur utställningar produceras. Även de professionella och institutionella miljöer där utställningar skapas, påverkar hur utställningar realiseras. Exempelvis har människor engagerade i estetisk verksamhet ett passionerat förhållande till det de försöker förverkliga, och man arbetar i nätverk både inom och utanför institutioner.
Avhandlingen bygger på sex praktikfallsstudier från Sverige, Storbritannien och Schweiz.

Katja Lindqvist disputerar onsdagen den 4 juni 2003 kl 10.00 i Philipssalen, hus 3, sal 224 i Kräftriket (Roslagsvägen 101), Stockholm.

Katja Lindqvist är verksam vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet och utbildningsansvarig för den Internationella curatorutbildningen vid Stockholms universitet.

Katja Lindqvist nås på tel 070-662 95 82 eller 08-674 71 46, samt per e-post på kli@fek.su.se.

Han har studerat tre utvecklingsarbeten: ett internationellt utvecklingssamarbete inom svensk pingstmission, ett utbildningsprojekt vid en institution vid Stockholms universitet samt en utbildningsenhet inom telekomföretaget Ericsson och gör en jämförelse mellan dessa utifrån ett pedagogiskt perspektiv.

Efter att ha följt de tre aktörerna under tre års tid kan Stellan Arvidsson redovisa ett antal villkor för utveckling. Dessutom presenterar han en generell modell över processer och kollektiva aktiviteter i samband med att människor organiserar utveckling. Bland annat visar han att det förekommer olika former av organisering. Till en början skapar aktörerna ett utrymme för utveckling med en rad villkor för utveckling: andra människor, skilda sammanhang, olika arbetsätt, hanterbara barriärer, gemensamma uppgifter, gränser mot omgivningen samt inställningar till tiden. Men istället för att ta detta utrymme i anspråk på det sätt planerarna avsett, omvandlar människor dessa villkor och konstruerar ett annat utrymme för utveckling. Man skapar därmed andra villkor för mänsklig utveckling: ömsesidiga möten, sammanhängande miljöer, systematiska metoder, synliggjort motstånd, relevanta uppgifter, uppfattningar i omgivningen samt avgörande händelser i tiden.

Människor som är involverade i samma utvecklingsarbete skapar alltså dubbla utrymmen för utveckling. Därmed blir frågor om makt vid ett avsiktligt organiserat utvecklingsarbete framträdande. Stellan Arvidsson diskuterar i sin avhandling hur aktörerna tillskriver olika aspekter i omgivningen makt. Samtidigt förekommer att aktörer avsiktligt döljer vissa aspekter av det skapade utrymmet för dem som avser att ta detta utrymme i anspråk. Om motståndet synliggörs kan dock dessa barriärer hanteras och därmed bidra till utveckling av både aktiva samhällsmedborgare, olika former av kunskap samt professionell verksamhet i arbetslivet.

Doktorsavhandlingens titel: Utrymme för utveckling? Om makt och kunskap när människor organiserar utveckling.

Disputationen äger rum fredag den 23 maj kl. 10.00 i Philipssalen, Kräftriket, hus 3, entréplan, sal 224, roslagsvägen 101. Opponent är professor Lennart Svensson, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.

Stellan Arvidsson kan nås på mobiltelefon 0703-727484 eller e-post: stellan@ped.su.se

Lärare berättar om erfarenheter som de antingen har själva, eller som de skaffar sig, därför att de är engagerade och intresserade. Lärares klassrumsberättelser är tätt sammanvävda med deras personliga livsberättelser. Det finns därför anledning att diskutera hur vi i fortsättningen åstadkommer att lärare får erfarenhet och kunskap som är användbar som bas för att skapa klassrumsberättelser.

Metoden i undersökningen var kvalificerade forskningsintervjuer där Mishlers tankar om att betrakta intervjun som diskurs har varit utgångspunkt. Det handlar om att se intervjuarens eget engagemang i forskningsområdet som en faktor att räkna med snarare än att försöka ”neutralisera bort” den.

Över hela världen finns samma problem, att ungdomar flyr naturvetenskaplig undervisning och hellre väljer andra inriktningar. Den internationella forskningen har tolkat orsakerna till detta, hemmahörande i att erbjuden undervisning inte upplevs meningsfull av eleverna.

Denna licentiatuppsats visar att erfarna kemilärare på gymnasiet använder klassrumsberättelser och ger exempel på sådana. Den diskuterar också vilken innebörd och mening detta ger åt kemiämnets innehåll.

Titel: Kemilärares berättelser – Atomubåten som sjönk, chokladkakans färd till sopberget och pannstenen som liknade en smörgås.
Författare: Agneta Boström
Disputation: tisdag 21 maj kl 13.00 i sal J 219, Rålambsvägen 34 F, Lärarhögskolan i Stockholm.
Opponent: FD Jan Schoultz, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
För ytterligare information: kontakta Agneta Boström, agneta.bostrom@telia.com eller tel 073-656 57 34.

Gerd Ahlström är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg vid Örebro universitet, där hon ägnar sig åt att forska kring vad man kan göra för patienter med kroniska sjukdomstillstånd som läkarvetenskapen idag inte kan bota. Hennes främsta forskningsområde har varit patienter som är drabbade av muskeldystrofi. Idag är det en obotlig sjukdom och symtomen är tilltagande muskelsvaghet, eftersom muskelcellerna förtvinar. Sjukdomen drabbar unga personer och har ett fortskridande förlopp som över tid kan drabba andningsmusklerna. En stor del av Gerds arbete har gått ut på att beskriva kroniska sjukdomstillstånd för att få kunskaper att arbeta fram en vårdmodell som gör att forskningen kan omsättas i praktiken.
– Tillämpningen av forskningen i konkret vård är min drivkraft, säger Gerd. Jag försöker hitta vad som är gemensamt respektive skiljer kroniska sjukdomar åt. Hittills har jag funnit att oförståelse från vården och omgivningen samt kronisk sorg är gemensamma drag. Jag har i forskningen jobbat med att beskriva kropp och själ, men tonvikten i tillämpningen för vården ligger på hur man psykosocialt kan stötta en människa och hennes resurser. När patienterna och deras anhöriga får särskild utbildning om sjukdomen blir det lättare att förstå och leva även med mycket svåra sjukdomstillstånd. Idag handleder Gerd över 10-talet doktorander med liknande forskningsuppläggning men för andra sjukdomstillstånd.

Gerd har nyligen lämnat en tjänst på landstinget som forskningschef där hon byggde upp en ny enhet för praktiknära forskning, Habiliteringens forskningscentrum. Då kontaktytorna och samarbetet behöver ökas mellan forskare inom det medicinska vetenskapsområdet vid universitetet och universitetssjukhuset bibehåller Gerd en mindre del av sin tjänst inom universitetssjukhusets forskningsorganisation. Som forskningshandledare vid Centrum för omvårdnadsvetenskap har hon visioner att förstärka forskningssamarbetet och därmed den patientnära forskningen vid Örebro universitet. Omvårdnad som praktik baseras på en helhetsbild av patientens problem. Detta återspeglas i forskningsfrågorna kring omvårdnadsvetenskap och förutsätter ett brett kunnande. I och med att Gerd Ahlströms forskning står för det patientnära har hon också forskningssamarbete med läkare i flera av sina projekt.
– Vi har olika kunskaper men strävar mot samma mål att hjälpa patienten, säger Gerd. Det gör att det finns en god grund att jobba i forskargrupper, vilket i förlängningen är till nytta för patienten och dennes familj.

För mer information kontakta Gerd Ahlström på telefon 019-30 12 82,
mobil 070-236 89 12 eller e-post: gerd.ahlstrom@ivo.oru.se

Bild på Gerd Ahlström finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen:
http://www.oru.se/massmedia/bild.html#ahlstrom