I samband med idrottens alltmer dominerande ställning från 1960-talet och inte minst samundervisningens genomslag i slutet av 1970-talet, förändrades värderingen av den kroppsträning som bedrevs inom lärarutbildningen. Gamla rörelsetraditioner luckrades upp och/eller byttes ut, de estetiska idealen ersattes av en ny rörelsekultur inom gymnastiken, och då framförallt inom den fristående gymnastiken.
I avhandlingen diskuterar författarna konsekvenserna av gymnastikens tillbakagång samt orsakerna bakom (kvinno)gymnastikens, i det närmaste, utplåning.
Suzanne Lundvall & Jane Meckbach är båda lärare vid Idrottshögskolan i Stockholm. De tillhör också forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur vid Lärarhögskolan i Stockholm. Suzanne Lundvall har dessutom ingått i forskarskolan i pedagogik med inriktning mot estetiska lärprocesser.
Doktorsavhandlingens titel: Ett ämne i rörelse. Gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid Gymnastiska Centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan under åren 1944 till 1992
Disputationen äger rum fredag den 23 maj 3 kl. 13.00 i Aulan, Idrottshögskolan i Stockholm, Lidingövägen 1. Opponent är professor Sigmund Loland, Norges Idrettshøgskole, Oslo
Suzanne Lundvall kan nås på suzanne.lundvall@ihs.se eller tfn 0733-68 68 87
Jane Meckbach kan nås på jane.meckbach@ihs.se eller 070-229 88 21 alt 402 22 79 (arb)
Det originella med forskargruppen, som främst består av professorerna Margaret Kerr och Håkan Stattin och deras medarbetare Henrik Andershed och Anna-Karin Andersson samt sju doktorander, är att de använder sig av livsförloppsforskning där de följer ett antal barn och deras utveckling fram till vuxen ålder. Denna metod gör det möjligt att studera individer över tid och se samband mellan det biologiska arvet, personlighet och social miljö och koppla det till hur ungdomar fungerar i samhället. Kerr och Stattin undersöker bland annat ungdomars förhållande med vänner och föräldrar, personliga karaktärsdrag som exempelvis manipulativt beteende och aggressivitet samt biologiska aspekter som tid för inträffande av pubertet. Den uttömmande metoden har gett nydanande resultat och fått internationellt erkännande som påverkat hela disciplinen.
De nya forskningsrönen i Örebro frambringas ofta genom att man vänder på vedertagna resonemang. I stället för att endast fokusera på föräldrarnas inflytande över barnen ser man också till en inverkan barnens beteende har på föräldrarna. På så sätt får man ett helhetsperspektiv där samspelet mellan familjemedlemmar och andra viktiga personer såsom kompisar och lärare spelar en viktig roll. Detta betyder att forskargruppen i Örebro går ifrån tidigare forskning där man sett att det i föräldrarollen oberoende av barnets beteende eller de erfarenheter som barnet gör utanför föräldrahemmet. Tonvikten ligger istället på samspelet mellan ungdom och förälder och att umgänget dem imellan ger föräldrarna en uppfattning om vad ungdomarna gör utanför hemmet och hur de mår. Synsättet har fått stor genomslagskraft och varit till nytta för olika behandlingsmetoder och för preventivt arbete med ungdomar.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Stattin, telefon 019-30 33 64 eller e-post: hakan.stattin@bsr.oru.se
Bild på Håkan Stattin finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen:
http://www.oru.se/massmedia/bild.html#stattin
Personer med utvecklingsstörning har svårigheter att klara olika vardagsaktiviteter. För att ge en sådan person möjlighet att fungera så oberoende och effektivt som möjligt i sin vardag är det viktigt att använda bedömningsmetoder som utgår från hans eller hennes egna unika livssituation. I avhandlingen prövas en internationell framtagen bedömningsmodell av förmågan att klara av vardagsaktiviteter och testas dess användbarhet i arbetet med personer med utvecklingsstörning. Detta har genomförts med både internationell och regional förankring.
Resultaten visar sammantaget att bedömningen fungerar väl när den används på personer med utvecklingsstörning. Studierna beskriver på ett nytt och detaljerat sätt vilka problem som personer med utvecklingsstörning möter i olika vardagssituationer. Bedömningen ger också underlag för planering och utvärdering av insatser för att minska dessa svårigheter. I avhandlingen utvärderas också ett åtgärdsprogram som tydligt förbättrade deltagarnas förmåga att klara vardagsaktiviteter mer oberoende och effektivt.
Anders Kottorp kommer ursprungligen från Sandviken/Gävle. Han har bedrivit sina forskarstudier vid Umeå universitet i nära samarbete med Landstingets handikappförvaltning där han sedan 1993 arbetar som arbetsterapeut. Avhandlingen är den första i ämnet arbetsterapi vid Umeå universitet.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering och har titeln ”Occupation-based evaluation and intervention: Validity of the Assessment of Motor and Process Skills when used with persons with mental retardation”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är Ass. Professor Wendy J. Coster, Sargent College of Health and Rehabilitation Sciences, Boston University, Boston, USA.
Kontaktinformation
Anders Kottorp finns vid enheten för arbetsterapi, tel. 090-786 92 77 (arb), 070-365 67 01 (mobil). E-post: anders.kottorp@occupther.umu.se
Konferensen handlar om kvinnor och politik i Asien. Högskolan arrangerar konferensen tillsammans med Center for Asian Studies, Göteborgs universitet, Centrum för öst- och sydöstasienstudier, Lunds universitet samt Nordic Institute of Asian Studies (NIAS), Köpenhamn.
– Denna konferens vill belysa olika aspekter av villkoren för kvinnors politiska deltagande i Asien. Kvinnor i många asiatiska länder ser Sverige och de övriga nordiska länderna som förebilder när det gäller jämställdhet och kvinnligt politiskt deltagande. Detta är en av orsakerna till att konferensen äger rum i Sverige, säger initiativtagaren Kazuki Iwanaga, lektor vid Högskolan i Halmstad.
Keynote speakers är professor Juree Vichit-Vadakan, Centre for Philanthropy and Civil Society National Institute of Development Administration (NIDA), Bangkok som talar på temat ”Women and Politics and Women in Politics: Challenges and Opportunities” och professor Jude Howell, Institute of Development Studies at the University of Sussex, UK. som talar om ”Challenges for Female Political Participation in China”. Inledningstalare är professor Drude Dahlerup, Stockholm University med föredraget ”Quotas for Women in Politics in Scandinavia and World Wide. Why Scandinavia is no longer a model”.
Kontaktinformation
För närmare information kontakta
Kazuki Iwanaga, Högskolan i Halmstad, tel 035-167298, mobil 073-9679109.
Fullständigt program finns på www.nias.ku.dk/halmstad/
Greger Wikstrand introducerar i sin avhandling begreppet Cognitive Quality of Service (CQoS) – kognitiv servicekvalitet. Begreppet definieras av att den över-föring som ger den bästa förståelsen och känslomässiga reaktionen också har bäst CQoS. För att mäta CQoS bör man följa vissa riktlinjer, särskilt som det är svårt att mäta förståelse i samband med att man tittar på video.
Författaren har tillsammans med medarbetare tittat på hur man kan för-bättra förhållandena för själva radioöverföringen (studie I). Genom en algo-ritm som ger multicast-paket bättre skydd mot kollisioner visas att man kan erhålla förbättrad överföringskapacitet för strömmande video i ett trådlöst nätverk.
Animeringar är ett alternativ till video som kräver låg bandbredd. I ett ex-peri-ment har man undersökt hur väl animeringar står sig mot video av olika kvalitet när det gäller att upplysa användaren och ge en bra upplevelse (studie II). Det visade sig att animeringar var bättre för förståelsen medan video gav en bättre kän-slo-mässig upplevelse. Vana åskådare föredrog videon medan ovana åskå-dare föredrog animeringarna.
Frågan som ställdes var då hur man kunde kombinera respektive mediums fördelar för att få en så bra blandning som möjligt. Å ena sidan var anim-ering-arna billiga och lätta att förstå medan videon var dyrare och mer intres-sant. Ett prototypgränssnitt där man kunde följa en fotbollsmatch skapades. Där kunde användaren själv välja vilken mix mel-lan de två alternativen som skulle visas (studie III). Det resulterade i att för-söks-panelen föredrog video och dessutom ville ha mer informationom spelare och match.
Trots animationernas förträfflighet kan man anta att det ändå är video som kommer att dominera i framtiden. En sista studie genomfördes för att se om man kunde finna liknande resultat vid olika kvalitetsgrader i video som man tidigare hade funnit mellan video och animeringar (studie IV). Det visade sig att så länge man höll sig till ett format var sambanden enklare. Mer resurser till videon var helt enkelt bättre upp till en viss gräns
Sammanfattningsvis visar studierna att CQoS kan ge värdefull design-kunskap. I synnerhet när man jämför olika presentationsformer som i det här fallet animeringar och video. Nästa steg blir att gå vidare med att applicera CQoS i tvåvägskommunikation, särskilt i Conversational Multimedia (CMM) – ungefär bildtelefoni – där det är särskilt goda möjligheter att sammanställa en för omständigheterna anpassad mediamix.
Fredagen den 23 maj försvarar Greger Wikstrand, instituionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin teknologie licenciatavhandling med titeln Improving user comprehension and entertainment in wireless streaming media – introducing cognitive quality of service. Svensk titel: Förbättrad förståelse och underhållning för användare av trådlös strömmande media – kognitiv servicekvalitet
Disputationen äger rum kl. 13.15 i MIT-huset, hörsal MA121.
Diskutant är professor Timo Mäntylä, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Greger Wikstrand är doktorand vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Han har tidigare varit forskningsprojektledare vid Ericsson i Umeå. Där var han bland annat ansvarig för skapandet av Testplats Botnia, den ledande testplatsen för mobila tjänster enligt tekniktidskriften Ny Teknik. Han har tidigare arbetat på Procter & Gamble och Linköpings universitet. Han är uppväxt i Bollnäs men född i Uppsala. Han har sedan tidigare en civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik från Uppsala universitet.
Greger Wikstrand kan nås på:
090 – 786 71 76
E-post: greger@cs.umu.se
Resultaten, som redovisas i hennes doktorsavhandling, tyder på att måttligt kvävebelastade skogar tål kalkning, medan metoden är olämplig exempelvis vid svenska västkusten.
I marken förekommer kvävet bland annat i form av ammonium, som bakterierna omvandlar till nitrat. Detta ämne är i stora mängder en miljöbov som orsakar övergödning i sjöar och hav. Det kan också omvandlas till lustgas, som är en växthusgas.
Jenny Bäckman har använt DNA-analys för att identifiera bakterier ur jordprover från två lokaler i Småland och två i Halland. DNA:t ”skakas” ur provet med hjälp av små glaskulor, följt av centrifugering. Med metoder som PCR-kopiering och sekvensering kan sedan de olika bakteriepopulationerna skiljas ut genetiskt.
I de kalkade försöksytorna var populationerna betydligt fler än i de opåverkade kontrollytorna. Det innebär att mer nitrat kan frigöras och risken för kväveläckage blir större.
Allra mest påtaglig blir effekten om skogen huggs ned efter kalkning. Då finns inga träd som kan suga upp den ökande mängden lättrörligt kväve.
Kontaktinformation
Jenny Bäckman nås på 013-281296, 013-312606 eller e-post jenny@ifm.liu.se.
Dessa frågor har Katriina Hugosson .försökt problematisera i sin avhandling vid Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet. Hon använder material från 77 kvinnor som deltagit i en longitudinell undersökning från 10-årsåldern fram till 66 års ålder. Kvinnorna har berättat om sitt liv vid 56 och 66 års ålder. Ett antal bakgrundsfaktorer om social tillhörighet, yrkesverksamhet och utbildning används i analysen.
Mer än hälften av kvinnorna förtidspensionerades framför allt på grund av dålig hälsa eller att arbetssituationen upplevdes som allt för krävande. 65 procent hade upplevelser av smärta, obehag eller stress vilket många gånger resulterade i långtidssjukskrivning. Trots att en hög andel kvinnor hade deltagit i utbildning i vuxen ålder påverkade detta inte fortsatt yrkesverksamhet. Däremot hade utbildning och yrkesliv stor betydelse för deras roll som mödrar, hustrur samt för deras sociala liv. Utbildning och yrkesliv bröt isolering och gjorda att kvinnorna kände sig behövda. De flesta kvinnorna upplevde förtidspensionering som mycket positiv, vilket möjliggjorde ett friare liv som de kunde njuta av utan ekonomiska problem. Stort intresse fanns för kursverksamhet som pensionärer vilket påverkade självkänsla och välbefinnande i en positiv riktning.
Doktorsavhandlingens titel: Working life, Sustainable Health and Retirement for Women. A qualitative analysis from a longitudinal study.
Disputationen äger rum torsdag den 22 maj, 2003 kl. 10.00 på Arrheniuslaboratorierna, Sal G, Frescati. Opponent är Docent Katrin Goldstein-Kyaga, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Katriina Hugosson kan nås på tfn 0500-448432, Högskolan Skövde, Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap eller 0705-122418, e-post katriina.hugosson@ihv.his.se
Okunskapen om att nya giftiga ämnes kan bildas kan leda till missbedömningar angående saneringens framgång eftersom vanligtvis endast halterna av de ursprungliga föroreningarna kontrolleras under behandlingens gång.
Ämnesklassen som har studerats är polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Dessa giftiga och cancerframkallande ämnen bildas vid all typ av förbränning och återfinns därför överallt i vår miljö. Kraftigt förhöjda PAH-halter påträffas dessutom i marken på vissa industritomter. Detta gäller särskilt gamla gasverk och träimpregneringsanläggningar där stenkolstjära och kreosot har producerats och använts. Dessa platser behöver saneras då de utgör en risk för människa och miljö.
Det mest långsiktiga sättet att sanera PAH-förorenade områden är att använda sig av metoder som bryter ned föroreningarna till ofarliga slutprodukter. Tyvärr kan detta också leda till att PAH:erna omvandlas till andra giftiga ämnen, av vilka vissa är så pass stabila att de kan bli kvar i miljön.
I avhandlingen påvisas ökande halter av sådana stabila omvandlingsprodukter i tre olika saneringsprocesser. Två av dessa processer är biologiska och utnyttjar mikroorganismer respektive rötsvampar för att bryta ned föroreningarna. Den tredje processen är kemisk och utnyttjar väteperoxid för samma syfte. Resultaten visar att det ibland kan vara otillräckligt att bara analysera de ursprungliga föroreningarna vid sanering av PAH-förorenad jord. Ibland kan det vara nödvändigt att också analysera vissa omvandlings-produkter.
I avhandlingen presenteras även nyutvecklade analytiska metoder som förenklar den kemiska analysen av PAH:er och deras omvandlingsprodukter i förorenad jord. Bland annat har en metod utvecklats som kan separera PAH:erna från omvandlingsprodukterna på samma gång som de lösgörs från jordmaterialet. Båda dessa steg är nödvändiga för ett tillförlitligt analyssvar, men de utförs vanligtvis separat.
Lördagen den 24 maj försvarar Staffan Lundstedt, miljökemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Analysis of PAHs and their transformation products in contaminated soil and remedial processes” Svensk titel Analys av PAH:er och deras omvandlingsprodukter i förorenad jord och saneringsprocesser.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-huset, stora hörsalen (KB3B1).
Fakultetsopponent är Dr. John Parsons, Department of Environmental Toxicology and Chemistry, University of Amsterdam, Holland.
Kontaktinformation
Staffan är född och uppvuxen i Gävle.
Staffan Lundstedt nås på:
Tel: 090-786 66 54 (jobb), 090-19 85 38 (hem)
E-post: staffan.lundstedt@chem.umu.se
En studie av patienter med bensår visar att efter 18 månader hade en tredjedel fortfarande ett icke läkt bensår. Smärta rapporterades av nästan hälften av alla patienter med venösa bensår och i 29% av dessa fall gavs ingen smärtstillande behandling.
Personer med bensår vårdas ofta under lång tid inom sjukvården, de flesta av dem inom primärvården. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet har sjuksköterska Britt Ebbeskog kartlagt förekomst och behandling av kroniska bensår inom ett sjukvårdsområde i Stockholm, med 18 månaders uppföljning av sårläkningsfrekvens. Dessutom beskrivs äldre patienters upplevelse av att leva med ett venöst bensår.
Inom studien identifierades 294 bensårspatienter och majoriteten av dessa var omkring 80 år. Den vanligaste orsaken till bensår var nedsatt blodcirkulation. Resultaten visar att en alltför hög acceptans sker av icke-läkande bensår. Smärta rapporterades i nästan hälften av alla patienter med venösa bensår och i 29% av dessa fall gavs ingen smärtstillande behandling. Smärtan påverkade ofta patienternas vardagliga tillvaro. Efter 18 månader hade en tredjedel av patientfallen fortfarande ett icke läkt bensår.
Det framkom även att långsamt läkande sår läker snabbare med kontinuerlig och standardiserad bensårbehandling utifrån kunskap om specifika sårläkningshämmande faktorer och inte minst fastställande av bakomliggande diagnos. Bedömning av patientens bensårssmärta är betydelsefull och kräver regelbunden uppföljning.
Vid intervjuer framkom också att bensåret gav en känsla av skam och att patienterna vidtog handlingar för att undvika att visa den defekta kroppen för omgivningen. Detta leder till ett socialt tillbakadragande. Kännetecknade för patienternas upplevelser i samband med omläggning av bensår var att de dels blev bemötta med skickligt, varsamt handlag i en förtroendefull och värdig atmosfär och dels upplevde sig bli objektifierade och utelämnade till obehaglig och smärtsam såromläggning.
Studien visade att en strukturerad bedömning avseende patientens hälsotillstånd, bensårets omgivning samt sårstatus kan leda till betydande besparingar både i mänskligt lidande och i kostnader för patienten. Förutsättning för detta är att patientens diagnos verifieras och att patienten bedöms utifrån sin upplevda livssituation samt ges möjligheter till aktiv egen medverkan under pågående behandling.
Avhandlingens titel:
Elderly patients with slow-healing leg ulcers – an embodied suffering.
Författare:
Britt Ebbeskog, Neurotec-institutionen, Centrum för äldrevårdsforskning,
tel. 08-196940, 0733 795904 eller mail: britt.ebbeskog@neurotec.ki.se
Louise Sörme vid Linköpings universitet har i sin avhandling beräknat hur mycket tungmetaller som finns lagrade i olika produkter i Stockholm och hur mycket produkterna läcker. Det handlar framförallt om koppar, bly och zink som finns i infrastruktur och byggnader, i till exempel koppartak, kopparrör, blymantlade kablar och blyfordrade avloppsrör. Andra exempel på produkter med tungmetaller är bromsbelägg i bilar, amalgamfyllningar, vissa färger, rostfria grytor och bestick.
– Vi kan inte påverka flödet av metaller till olika miljöer utan att förstå användningen av tungmetaller i produkter, konstarerar Louise Sörme, som nyligen doktorerade i tema Vatten i natur och samhälle.
Studien visar att det i Stockholm finns omkring 170 kilo koppar lagrat per capita. Motsvarande siffra för bly är cirka 70 kilo, för zink 40 kilo, krom 8 kilo, nickel 4 kilo, kadmium 0,2 kilo och kvicksilver 0,01 kilo. Metallerna fortsätter att lagras, men i vilken takt har inte gått att beräkna därför att det saknas pålitliga uppgifter om återvinning.
Louise Sörme har också undersökt metaller i reningsverket Henriksdal i Stockholm och kommer fram till att användningen av tungmetaller i produkter är den viktigaste källan. Dit hör bland annat koppar från vattenledningar och tak, kvicksilver från amalgam och kadmium, bly och zink från biltvättar.
– Enda sättet att minska utsläppen är att ersätta tungmetallerna, säger Louise Sörme. Ett EU-direktiv kommer till exempel snart att förbjuda bly i bromsbelägg. Biltvättar är en viktig källa och där kan mycket göras för att reningen ska bli bättre. Men en stor del av användningen i infrastruktur går inte att påverka på kort sikt.
Hennes avhandling konstaterar dessutom att den svenska miljölagstiftningen inte
är ett effektivt vapen för att reglera användningen av tungmetaller i produkter.
– Den utgår enbart från den påverkan som en enskild källa, till exempel ett koppartak, ger på miljön och inte den samlade påverkan som alla koppartak ger, förklarar Louise Sörme. Det ger VA-bolag och andra ett klent lagligt stöd för att minska utsläppen av tungmetaller.
Kontaktinformation
Louise Sörme disputerade den 29 april 2003. Avhandlingen heter ”Urban Heavy Metals. Stocks and Flows”. Opponent var tekn dr Daniel Hellström, Stockholm Vatten. Louise Sörme kan nås per tel 08-508 28 948 och e-post louso@tema.liu.se eller louise.sorme@miljo.stockholm.se.
Kursen blir obligatorisk från och med höstterminen 2003. Rolf Hedquist som är dekanus för fakulteten för lärarutbildning menar att det är en naturlig och nödvändig utveckling av utbildningen.
– Det hör självklart hemma under mångfaldsfrågorna. Vid vår fakultet finns Värdegrundcentrum, ett nationellt centrum för värdegrundsfrågor inom skolans område. Värdegrunden är indelad i fem områden: demokrati, etik, jämställdhet, mobbning och mångkulturalism och dessa frågor hör givetvis hemma här, säger Rolf Hedquist.
Anders Birgander, en av lärarna vid lärarutbildningen vid Umeå universitet, som varit en av de drivande krafterna bakom förslaget är mycket glad över att det nu kommer att förverkligas.
– Det är viktigt att man som lärare i dagens samhälle har kunskap om homo-, bi- och transsexualitet eller HBT som vi kallar det. Förskolelärare och lärare måste veta hur de ska hantera det faktum att ett barn har två pappor eller mammor och inte stå handfallna och låta fördomar styra barn- och föräldrakontakten.
Anders menar att man på ett enkelt och naturligt sätt genom undervisningen kan avdramatisera de relationer som inte följer den gängse normen.
– Man kan i mattematikundervisningen tillexempel använda räkneexempel som hur mycket pengar får Kalles två pappor över sedan det handlat en glass till Kalle. Med mycket små medel kan man visa att det är accepterat och inte konstigt att ha en familj som inte består av en mamma och en pappa.
Anders Birgander menar också att det är ett stort steg som tas för att synliggöra och bekräfta att homo-, bi- och transexuella är människor med samma rättigheter som alla andra och att det därför också är ett viktigt beslut ur demokratisk synpunkt.
– Den som inte själv har tagit steget från att dölja sin homosexualitet, som inte ”har kommit ut”, den förstår inte den glädje man som HBT-person känner när vi äntligen kan komma att
känna oss inkluderade i skolans värld.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Rolf Hedquist, dekanus, fakulteten för lärarutbildning
Tel: 090-786 59 61
070- 511 98 97
0914- 620 02
E-post: rolf.hedquist@nord.umu.se
Anders Birgander
Tel: 090-786 64 73
E-post: Anders.Birgander@educ.umu.se
Ett mål med projektet i sin helhet är att i framtiden kunna utnyttja den elektroniska tungan för att kontrollera att livsmedelsprodukter är tjänliga som föda.
Dagens kontrollmetoder innebär att prover tas ut från produktionen och analyseras i laboratorium. Men att odla mögel och bakterier kan ta flera dagar. I värsta fall hinner maten nå oss konsumenter innan resultatet är
klart. Om en analys avslöjar något fel kan det vara svårt att avgöra exakt vilka förpackningar som ska slängas. Den elektroniska tungan däremot kan monteras direkt in i produktionsanläggningen. Där kan den mäta kontinuerligt och tål dessutom de starka rengöringsmedel som används
i maskinerna.
Instrumentet består av fyra metallelektroder som förs ned i provet varefter en elektrisk spänning läggs över dem. Den ström som då uppstår varierar i styrka mellan olika prover beroende på innehållet av elektroaktiva ämnen. Mikroorganismerna förändrar innehållet av sådana ämnen i provet, vilket registreras av den elektroniska tungan. Mätningen ger stora mängder data och med hjälp av speciella statistiska metoder kan relevant information tas fram.
Utvecklingen av den elektroniska tungan befinner sig än så länge på forskningsstadiet. Det kan dröja flera år innan den finns tillgänglig i livsmedelsindustrin.
Avhandlingens titel är ”Measuring Microbial Activity with an Electronic Tongue”.
Kontaktinformation
Charlotte Söderström, avdelningen för tillämpad fysik
013-286614 eller 013-141716
chaso@ifm.liu.se
Eva Magnusson, Umeå universitet, är författaren bakom boken. Till synes könsneutrala antaganden har fått, och får, könsspecifika konsekvenser som ofta leder till missgynnande av flickor och kvinnor, men också av människor som inte anpassar sig till heterosexuella normer.
Psykologins huvudområden granskas: utvecklingspsykologi, evolutionspsykologi, kognitiv psykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi samt psykoanalytisk och psykodynamisk teori.
Boken visar hur vetenskapsteoretiska grundantaganden kan begränsa psykologins förutsättningar att tillgodogöra sig kritiska tankegångar inom områden som feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och etnicitetsforskning.
Författaren redogör också för alternativa teorier som har växt fram som resultat av de senaste decenniernas utveckling i feministisk teori och kulturteori.
Slutligen diskuteras utmaningar och möjligheter för de nya forskningsinriktningar som på allvar försöker integrera vetenskapliga och politiska förändringar i föreställningar om kön, kvinnligt, manligt, subjektivitet och sexualitet.
Boken kan användas fristående eller som ett komplement till litteratur om psykologins huvudområden. Den förutsätter egentligen inga förkunskaper om psykologi.
Boken vänder sig till studerande vid utbildningar där psykologi studeras.Men också de som i sin verksamhet konfronteras med genusfrågor, till exempel psykologer, socialarbetare, lärare och sjukvårdspersonal, kan ha glädje av boken.
Eva Magnusson är leg psykolog och docent och universitetslektor vid Institutionen för psykologi i Umeå. Hon har i många år undervisat och forskat om frågor som berör ämnet för denna bok. De senaste åren har hon varit verksam som forskningsledare vid NIKK, Nordisk institutt for kvinne- og kjonnsforskning i Oslo. Hon är för närvarande forskare vid Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet.
Symbolpolitik är när en politisk fråga blir viktig på grund av vad den anses symbolisera och inte på grund av vad den konkret innebär.
– Termen används ofta nedsättande inom journalistiken och förknippas med politisk ohederlighet, säger Peter Santesson-Wilson och tillägger att symbolpolitik även har legitima och viktiga användningsområden.
Men trots att det regelbundet skrivs och talas om symbolpolitik så är ämnet ganska outforskat av vetenskapen. Den nyutkomna avhandlingen, Studier i Symbolpolitik, är den första större svenska undersökningen.
I Peter Santesson-Wilsons studier ingår två aktuella frågor i svensk politik: den statliga bredbandssatsningen och beslutet att stänga Barsebäck.
När riksdagen beslöt att satsa på bredband år 2000 var det känt att både efterfrågan och den tekniska utvecklingen var osäker. Men trots detta ansåg regeringen att det var omöjligt att vänta med utbyggnaden. Bredbandssatsningen fick symbolisera att regeringen satsade på IT och Den Nya Ekonomin.
– Bredband fungerade som ett konkret exempel och synliggjorde en samhällsförändring som allmänheten uppfattade som luddig och svårbegriplig, säger Peter Santesson-Wilson.
Beträffande avvecklingen av Barsebäck blev regeringen tvungen att visa engagemang i avvecklingsbeslutet från 1980 för att inte mista sin trovärdighet i energipolitiken.
– Det verkligt intressanta med beslutet att avveckla Barsebäck var att man samtidigt kunde stryka år 2010 som slutår för den svenska kärnkraften utan att det blev någon egentlig diskussion om det, säger Peter Santesson-Wilson. På så sätt försökte regeringen tillfredsställa både förespråkarna och motståndarna till den förtida kärnkraftsavvecklingen, och samtidigt framstå som trovärdig.
Peter Santesson-Wilson beskriver i sin avhandling olika symbolpolitiska fenomen. Ett exempel är kategorisering av politiska frågor. När en fråga kategoriseras politiskt så skapas automatiskt kopplingar till andra frågor – inte för att den ena frågan skulle påverka den andra rent innehållsmässigt utan för att de anses tillhöra samma kategori.
När, till exempel, bredband blev en politisk fråga beskrevs det ofta som en modern form av järnväg: en ”hjärnväg”. En statlig bredbandssatsning skulle jämföras med 1800-talets järnvägsinvesteringar. Kategoriseringen dolde skillnaderna mellan frågorna, samtidigt som den framhävde vissa likheter.
Säldöden sommaren 1988 kan ges som exempel på ett annat symbolpolitiskt fenomen. Här lyfte man fram en fråga som ett typexempel på en mycket större företeelse. Säldöden blev en politiskt viktig fråga, inte för att sälars hälsa var politiskt central utan för att den gjorde så att de tidigare abstrakta miljöfrågorna blev konkreta och känslomässigt engagerande.
Kontaktinformation
Peter Santesson-Wilson disputerar den 26 maj klockan 10.15 i Carolinasalen, Kungshuset. Avhandlingens titel är Studier i Symbolpolitik.
För mer information kontakta honom på telefonnummer 046/ 222 80 93,
070-204 29 00 eller per e-post peter.santesson@svet.lu.se
Den 19-21 maj finns många av världens främsta humusforskare samlade på Mitthögskolan, Campus Sundsvall, för en konferens om humus, den organiska substansen, i mark och vatten. Det blir tre dagar av intensivt erfarenhetsutbyte där nya teser och forskningsresultat kommer att läggas fram av 120 forskare från 15 länder.
Forskargruppen för markkemi vid Mitthögskolan står bakom konferensen. Och de har själva intressanta resultat att redovisa från sina försök med askbehandling av mark som inte är försurad.
– Det är viktigt att ta reda på effekterna av askspridningen eftersom detta är en åtgärd som bland andra Skogsstyrelsen rekommenderar efter helträdsavverkningar, säger Ulla Lundström, professor i markkemi vid Mitthögskolan.
En uppmärksammad studie gjord vid KVL i Frederiksberg, Danmark, kommer under konferensen att presenteras av docent Bjarne Strobel. I den påvisas att tuja, som ofta används i trädgårdar, kan utsöndra föreningar med giftiga egenskaper.
När det gäller humusforskning gäller det ibland att ha en livlig fantasi för att få fram bra resultat. Ett exempel på detta kommer doktor Frank Hagedorn från Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Lanscape Research i Birmensdorf att redovisa. Han och hans kollegor har använt en 45 meter hög lyftkran för att släppa ut koldioxid över en skog.
– En intressant metod som säkert kan användas inom många olika områden, säger Ulla Lundström.
På presskonferensen berättar Ulla Lundström, Bjarne Strobel och Frank Hagedorn mer om sina forskningsprojekt, vilka är exempel på ämnen från den internationella konferensen.
Media är naturligtvis välkomna att lyssna till alla föredrag på humuskonferensen. Fullständigt konferensprogram finns på: www.ntm.mh.se/nordic_ihss
Kontaktinformation
För mer information om humuskonferensen och presskonferensen kontakta:
Ulla Lundström, professor, Mitthögskolan, 060-148416, 070-2090325, ulla.lundstrom@mh.se
Det är viktigt att det värde man får fram vid en analys stämmer med verkligheten, man måste kunna lita på de resultat man får fram. Kvicksilver analyseras bland annat i fisk, jord- och vattenprover,
Johanna Qvarnström, kemiska institutionen, Umeå universitet, tar i sin avhandling upp olika metoder för, och svårigheter med, så kallade kvicksilver-specieringsanalyser, d.v.s. bestämning av koncentrationerna av olika former av kvicksilver. I en sådan metod måste först och främst proverna förbehandlas innan de kan analyseras i ett instrument. Därefter krävs oftast att man använder sig av flera olika ihopkopplade analytiska tekniker (instrument).
I avhandlingen diskuteras problem som kan uppstå vid förbehandlingen av proverna och vid ihopkopplingen av olika tekniker och hur man kan försöka undvika dessa problem. För- och nackdelar med de olika teknikerna diskuteras också.
Vid förbehandlingen av proverna kan det t.ex. hända att de olika formerna av kvicksilver, som finns i provet, omvandlas och ändrar form eller försvinner i något förbehandlingssteg och då kommer man att bestämma fel koncentrationer vid själva analysen. Avhandlingen tar upp hur man kan gå till väga för att upptäcka om omvandlingar och förluster sker och hur man i så fall kan korrigera för dem.
Fredagen den 23:e maj försvarar Johanna Qvarnström, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln On the reliability of methods for the speciation of mercury based on chromatographic separation coupled to atomic spectroscopic detection. Svensk översättning av titel är: Tillförlitligheten av metoder för speciering av kvicksilver baserade på kromatografisk separation och atom-spektroskopisk detektion.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, hörsal KB3A9.
Fakultetsopponent är Dr. Jörg Feldmann, Department of Chemistry, University of Aberdeen, Old Aberdeen, Scotland.
Kontaktinformation
Johanna Qvarnström är uppvuxen i Svenstavik, Jämtland och flyttade till Umeå 1993
Johanna Qvarnström nås på:
Tel: 090-786 5481
E-post: jqm@chem.umu.se.
