Det senaste årtiondets feministiska debatt har lärt oss att se kön som en teaterföreställning utan grund i en inre natur. I servicebranschen har man dock sedan länge uppfattat identitet på ett liknande vis. Kön och etnicitet ses där som konstruktioner som kan iscensättas i arbetet inom ramarna för ‘den goda servicen’. På utbildningen för nyanställd kabinpersonal får deltagarna lära sig att se flygkabinen som en scen, passagerarna som åskådare, personalen som skådespelare och arbetet som en föreställning. De får lära sig att vårt beteende är som en roll vi väljer att spela och att det inte är ‘du’ som ler mot passagerarna hela vägen, utan din rollfigur.
Magdalena Petersson diskuterar i sin avhandling vilka konsekvenser det får för hur människor uppfattar identitetskonstruktioner (t.ex. kön och etnicitet) när dessa ingår i bestämda manus som arbetsgivare tillhandahåller.
Teatermetaforer har använts inom servicearbete sedan lång tid och definitionerna av vad ‘god service’ innebär är beroende av dem. Men kabinpersonalen får också lära oss att om man spelar en roll tillräckligt bra så blir man till slut den rollen, ”är man trevlig, blir man trevlig”. Magdalena Peterssons avhandling om identitetsföreställningar bygger på intervjuer och deltagarobservationer med flygvärdinnor och flygvärdar (hälften
anställda på SAS och hälften på ett charterbolag som fått det fiktiva namnet AirHoliday) och undersöker kritiskt begreppet ‘performance’. Hon diskuterar vilka konsekvenser teaterjämförelser får för hur kön, sexualitet och etnicitet (i SAS fall ”skandinaviskhet”) uppfattas, konstrueras och framförs i förhållande till föreställningar om ‘god service’.
Nyanställd kabinpersonal får ett slags ‘manus’ som har som syfte att standardisera deras beteende till att överensstämma med en särskild företagspersonliget. I detta manus ingår att utagera bestämda normer om etnicitet, klass, kön, känslor och sexualitet. Den företagspersonlighet som de nyanställda uppmanas att tillägna sig presenteras dels som ett rollspel, ett skådespel inför passagerarna, dels som essensen av sådana som de egentligen är. Identifikation med arbetsgivaren framställs å ena sidan som tillfällig under arbetstiden och å den andra sidan tydliggörs det att även privatlivet ingår i yrkesrollen. De olika roller som personalen förväntas att spela kallas för ‘karamellpapper’ som kan tas av och på beroende på situationen och vilken service som krävs för tillfället.
Samtidigt bygger normer om vad god service är på att personalens beteende är ‘äkta’ och att leenden bör motsvaras av en inre lyckokänsla. Genom att beskriva arbetet som en teaterföreställning kan flygbolagens krav på att personalen ska framstå som heterosexuell, attraktiv, att de ska vara sminkade på ett visst sätt och bete sig ‘skandinaviskt’ framstå som en legitim del av yrkesrollen som inte har något att göra med vilka de är privat. Teaterliknelser får därmed konsekvensen att en konservativ arbetsbeskrivning, där arbetsgivaren bestämmer personalens identitet och beteende, kan kombineras med föreställningar om att de anställda har möjligheter att påverka sin arbetssituation och har kontrollen över sin identitet. Tankemöjligheten att skilja på person och beteende skapar möjligheter att normera beteenden utan att i högre grad riskera att stämplas som sexist, rasist och homofob.
Avhandlingens titel: Identitetsföreställningar. Performance, normativitet och makt ombord på SAS och AirHoliday.
Disputationen äger rum onsdagen den 28 maj 2003 kl. 13.00
Opponent: Professor Britta Lundgren
L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Magdalena Petersson, tel. 031-773 5389 (arb.),
031-19 23 12 (hem), hemsida: www.maraforlag.com
e-post magdalena.petersson@ethnology.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se
Det var i december 1996 som Sven Molin, lärare vid Luleå tekniska universitet, för första gången besökte Monash University utanför Melbourne i Australien. Sedan dess har ett 30-tal anställda vid LTU besökt Monash och ungefär lika många lärare och forskare från Australien har under olika långa tidsperioder funnits på plats i Luleå för att undervisa och/eller forska.
1998 tecknades ett avtal om studentutbyte mellan LTU och Monash, ett så kallat Memorandum of Understanding, något som lett till att ett antal studenter från Luleå och Melbourne gjort den långa resan för att stifta bekantskap med en annorlunda – men ändå förvånansvärt ”hemlik” – studiemiljö.
Monash får betraktas som en ”storebror” till LTU i det här sammanhanget, i alla fall när det gäller storlek. Universitetet har 45.000 studenter och nio fakulteter, dessutom är ett världsledande farmacy-college knutet till lärsosätet. (Luleå tekniska universitet har cirka 12.000 studenter och två fakulteter).
I dag har personal och studenter vid LTU kontinuerligt samarbete med sju av de nio fakulteterna. Det största samarbetet sker inom det som på engelska kallas Engineering samt IT. Nyligen har också samarbete inom musik och musikpedagogik kommit igång.
Den 16 maj tar samarbetet mellan Monash och Luleå tekniska universitet ytterligare ett steg framåt.
Då formaliserar de båda universiteten sitt samarbete, en sorts allians som bygger på complementary areas, alltså samarbetsområden där kompletterande kunskaper och erfarenheter tas tillvara.
Den 16 maj kommer också Anthony Pollock, chef för Monashs internationella kontor, till Luleå. Med sig har han en så kallad Agreement, ett dokument som beskriver samarbetet och som redan undertecknats av rektorn vid Monash University. Detta samarbete ska rektor Ingegerd Palmér bekräfta med sin namnteckning.
Upplysningar: Sven Molin, tel. 0920-49 18 82, sven.molin@sm.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Pär J. Ågerfalk har doktorerat i informationssystemutveckling och utvecklar i sin avhandling begreppet handlingsbarhet, actability. Det innebär att göra IT-system tydliga för användaren så att det klart framgår vilka handlingar som utförs.
– Traditionellt fokuserar användbarhet framförallt på kognitiva aspekter och hur människor interagerar med systemet. Men IT-system är ofta verktyg i en kommunikationsprocess och då är det viktigt hur systemet fungerar i den processen, att de är handlingsbara, säger Pär J. Ågerfalk.
Han har studerat utvecklingen av IT-system för bland annat produktionsplanering i ett pappersbruk och för planering av kommunal hemtjänst. Han har även utarbetat en metod för att specificera system som tar hänsyn till och säkerställer handlingsbarheten.
Pär J. Ågerfalk har också utvecklat en metod för att utvärdera handlingsbarheten i IT-system. Metoden har använts för att utvärdera en internetbank, ett bokningssystem för lektionssalar och lärare, ett intranät i ett större tillverkningsföretag och ett system för att boka patienter och vårdresurser.
För att förstå IT-fenomen och förklara system utifrån begreppet handlingsbarhet analyseras även två lokala marknadsplatser där säljare och köpare möts på en elektronisk arena; Skarborgswebben och Lokaltidningen.
Ett exempel där handlingsbarhet är viktig är när IT-system används för att lova och beordra bland annat leveranser. Då måste det vara tydligt vad användaren faktiskt utför. Ofta är det också viktigt att systemets aktörer är synliga, särskilt när IT-systemen agerar på egen hand på uppdrag av mänskliga aktörer och deras organisationer.
– IT-system anonymiserar ofta information, konstaterar Pär J. Ågerfalk. Men informationen blir svår att värdera om jag inte vet vem som har lagt in den och varför. I en kommunikationsprocess är det viktigt att synliggöra aktörer så man kan se vem som har sagt vad och vem som står för informationen jag får ut.
Pär J. Ågerfalk utgår i avhandlingen från språkfilosofiska teorier, bland annat den så kallade talhandlingsteorin, speech act theory, som redan på femtiotalet kritiserade språkfilosofer som menade att uttalanden ska vara endera sanna eller falska.
– I regel konstrueras system just utifrån antagandet att uttalanden ska vara sanna eller falska, men då finns risken att de inte tar hänsyn till sådant som har med det sociala sammanhanget att göra. Oftast utför vi handlingar när vi talar, vi gör något i själva yttrandet.
Pär J. Ågerfalk disputerade den 28 april. Avhandlingen heter Informations Systems Actability – Understanding Information Technology as a Tool for Business Action and Communication. Fakultetsopponent var professor Kecheng Liu vid Univesity of Reading.
Kontaktinformation
Pär J. Ågerfalk kan nås på e-post pak@esi.oru.se och tel 0733-905999. Avhandlingen kan beställas av Helen Wigert på e-post helwi@ida.liu.se eller tel 013-282420.
Det nya utbildningsprogrammet på 120 poäng leder fram till yrkesexamen som röntgensjuksköterska. Detta är ett yrkesområde som sedan många år har stor brist på personal.
Brist på resurser hotade den planerade starten av utbildningen höstterminen 2003. Efter samråd med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset har Sahlgrenska akademin nu beslutat att starta utbildningen höstterminen 2003, med 24 platser. Eftersom beslutet fattades sent görs denna antagning separat från antagningen
till exempelvis andra sjuksköterskeutbildningar vid akademin. Sista dag för anmälan är 9 maj och antagningen görs lokalt vid universitetet, vid avdelningen för studentfrågor. Trots att ansökningstiden inte
gått ut ännu har 60 personer redan sökt utbildningen, som ska bedrivas vid institutionen för omvårdnad vid vårdvetenskapliga fakulteten.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har starkt önskat att denna utbildning kommer igång så fort som möjligt och hjälper till ekonomiskt bland annat med att avstå från ersättning för praktikplatser för den första
intagningsomgången. En liknande förfrågan har gått ut till övriga verksamheter i regionen vilka kommer att bistå med praktikplatser.
Diskussioner pågår även med regionens företrädare i riksdagen i ett försök att påverka den framtida tilldelningen av medel till denna regionalt viktiga utbildning.
För mer information kontakta:
ordförande i programnämnden
Ewa Pilhammar Andersson
tel 031-773 2359
e-post Ewa.Pilhammar@fhs.gu.se
prefekt vid institutionen för omvårdnad
Ingegerd Bergbom
tel 031-773 6070
e-post ingegerd.bergbom@fhs.gu.se
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Etthundranitton patienter som opererats på grund av en särskild typ av stroke, subarachnoidalblödning, genomgick upprepade psykiatriska undersökningar. Vid 12 månader hade cirka 40 procent av patienterna ett kvarstående handikappande hjärntrötthetssyndrom, 20 procent hade svårare
hjärnskadesyndrom och 40 procent var återställda. En tredjedel av patienterna med hjärntrötthetssyndrom utvecklade också ångest- och depressionssjukdom under det första året. Risken för detta var 3.5 gånger större än hos de återställda.
Det är viktigt med ökad medvetenhet om risken för hjärntrötthetssyndrom efter subarachnoidalblödning, men även vid andra tillstånd. Symtomen är ofta ”osynliga” och patienterna möts inte sällan av bristande förståelse
från anhöriga, vårdgivare eller försäkringskassa. Det finns ännu ingen regelmässig behandling mot syndromet, men noggrann information om förlopp och prognos underlättar troligtvis rehabiliteringen.
Hjärntrötthetsyndrom, även kallat Asteno-Emotionellt syndrom, innebär en kombination av flera av följande symtom: ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning (hjärntrötthet), svårigheter med koncentration och
närminne, ljud/ljuskänslighet, irritabilitet och stresskänslighet. Syndromet är vanligt vid olika typer av stroke, men även vid andra tillstånd som till exempel skallskador, MS, Parkinsons sjukdom och infektioner i hjärnan. Dessa symtom är ofta mer handikappande än
neurologiska symtom, som förlamningar och känselstörningar.
Subarachnoidalblödning är en typ av stroke som drabbar personer i yrkesför ålder (medelålder cirka 50 år) och beror på ett brustet åderbråck (aneurysm)på något av hjärnans större blodkärl. Insjuknandet karakteriseras av plötslig, svår huvudvärk, och kan följas av illamående/kräkningar, kramper eller medvetslöshet. Cirka en tredjedel dör i samband med blödningen, en tredjedel blir helt återställda och en tredjedel överlever med någon typ av handikapp.
Leg läk Martin Rödholm, specialist i psykiatri.
Tel arb 031-342 62 51, 342 19 94, mobil 0733-12 43 55,
e-post: martin.rodholm@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för Psykiatri.
Avhandlingens titel: ”Astheno-Emotional disorder after aneurysmal subarachnoid hemorrhage. Classification, outcome, and relation to anxiety and depressive disorders”.
Avhandlingen försvaras fredagen 16 Maj 2003, klockan 09.00, i samlingssalen (ovanför matsalen), Blå stråket 10, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska.
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
– Förhoppningsvis medför priset att kulturarvet ges mera uppmärksamhet, säger Sverker Johansson vid Skogforsk. I dag skadas många fornminnen vid avverkningar, ofta i onödan och av okunskap. Samtidigt är många lämningar extremt svåra att upptäcka, så det är ingen lätt uppgift skogsbruket står inför.
Två tredjedelar av alla Sveriges fornminnen beräknas finnas i skogen. I filmen visas exempel på hur man kan skydda lämningarna och ändå bedriva ett lönsamt skogsbruk. Filmen innehåller också animeringar som visar hur bronsåldersmiljöer, samevisten, gamla torpställen och andra kulturmiljöer en gång såg ut.
”Skogens kulturarv” är producerad av Heurgren Film AB på uppdrag av Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Manus: Sverker Johansson, Skogforsk. Produktion och regi: Johan Heurgren. Filmen finasierades av Skogforsk, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Skogsstyrelsen.
Fakta om Guldklappan: Guldklappan är filmfestivalen som bedömer och belönar årets bästa svenska produktioner inom beställningsfilm. Arrangörer är Sveriges Informationsförening och BLF, Bildleverantörernas Förening.
Vill du recensera filmen? Ring Sandra Helenius på 018-18 85 12, så skickar hon ett recensionsexemplar.
Kontaktinformation
Kontakt:
Sverker Johansson, Skogforsk
Tel: 018-18 85 30, 070-638 10 78
Faktorer som styr människans varseblivningsprocesser är ett centralt intresse inom psykologin, både i ett historiskt perspektiv och för den moderna forskningen. Forskningen kan tillämpas inom ett brett fält, från klinisk behandlingspsykologi till vittnespsykologi och analys av risker för felaktig varseblivning.
Inom parapsykologin studeras bland annat fenomen som antas yttra sig i form av förnimmelser som inte uppfattas av de fem sinnena. Det kan handla om tankeöverföring, varseblivning oberoende av tid och rum eller vissa personers påstådda förmåga att med hjälp av viljan påverka biologiska och fysikaliska förlopp. Inom hypnologin studeras förändrade tillstånd i medvetandet. Dessa förändrade tillstånd kan ske i sömnen, under hypnos eller vid mental splittring som kan bero på en psykisk sjukdom.
Bakom den nya tjänsten ligger en donation från en dansk margarinfabrikör vid namn Poul Thorsen. Han var fascinerad av parapsykologi och hypnos och bestämde att hans förmögenhet skulle gå till vetenskapen för att möjliggöra forskning kring dessa ämnen. Poul Thorsen dog för 40 år sedan men först nu är pengarna tillgängliga för universitetet. Idag är donationen värd 30 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jitka Lindén, prefekt för institutionen för psykologi, på telefonnummer 046-222 87 71, e-post Jitka.Linden@psychology.lu.se
Eller Tarmo Haavisto kanslichef på samhällsvetenskapliga fakulteten, telefonnummer 046-222 72 11, e-post Tarmo.Haavisto@kanslis.lu.se
Romersk-katolska kyrkan, Kyrkornas Världsråd, Armeniska kyrkan i Jerusalem, Kinesiska församlingen i Sverige, Irish School of Ecumenics finns representerade när frågan om ett vidgat ekumenikbegrepp ska diskuteras.
Ekumenik betyder samarbete mellan kristna kyrkor. Idag är det många inom kyrkan som menar att det begreppet måste vidgas för att bättre spegla omvärlden.
En av konferensens huvudtalare är Jesuitprästen Jacques Dupuis. Han har under många år varit föremål för Vatikanens granskning, då han under sin tjänstgöring i Indien utmärkte sig för ett brett samarbete även med andra religioner.
Biskopen i den armeniska kyrkan i Jerusalem, Aris Shirvanian, kommer att hålla en föreläsning under rubriken ”Ekumenik och terror”. Han diskuterar vad som händer i samvaron mellan olika religioner när terror kommer med i bilden. I det virrvarr av religioner och kristna kyrkor som finns representerade i Jerusalem blir det extra tydligt att religionen kan ha både en förenande och segregerande roll.
En annan talare på konferensen är John May från Irish School of Ecumenics. Han kommer från Irland där ordet ekumenik är mycket laddat efter århundraden av strider mellan protestanter och katoliker.
Konferensen är öppen för allmänheten och äger rum den 9-11 maj på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Allhelgona kyrkogata 8. Se www.teol.lu.se/nte/
Kontaktinformation
För mer information och intervjuer med någon av konferensens talare kontakta Ann Aldén på telefonnummer 046/222 43 30, 0704-387 136. Se även bifogat program.
Konferensprogram 9-11 maj
Nya trender inom ekumeniken
Plats: Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, Allhelgona kyrkogata 8
Fredagen 9 Maj
kl 15 NEW TRENDS IN ECUMENISM, Jacques Dupuis,
kl 16.15 NEW TRENDS IN ECUMENISM, Aruna Gnanandason
kl 19.30 HOW TO EXPRESS THE VISIBLE UNITY OF CHURCHES, John May, Anna Karin Hammar, Volker Kuester, Peter Bexell
Lördagen 10 Maj
kl 9.00 ECUMENISM AND TERROR, Aris Shirvanian
kl 13.00 ECUMENICAL PERSPECTIVES: Agnete Holm: Spirituality,
Kajsa Ahlstrand: Interreligious Dialogue, Bo Brander: Environment, Gunvor Lande: Gender, Hjalmar Fryklind: Grassroots and Network, Jieren Li: Chinese Churches Overseas.
kl 1930 ARTS AS A MEDIUM OF CHURCH UNITY, Jörn Henrik Olsen
Söndagen 11 Maj
kl 09.00 SERVICE IN THE DOME OF LUND, Elisabeth Gerle
kl 10.30 ECUMENICAL METHODS AND PROCESSES, Viggo Mortensen
kl 11.30 ECUMENICAL RESEARCH IN A POST-MODERN CONTEXT, Aasulv Lande, Manfred Hofmann
Christina Drugge har i sitt avhandlingsarbete tagit fasta på grundantagandet att människor lär sig i relation till andra och att detta lärande sker i en social gemenskap när vi kommunicerar med varandra.
Detta förhållningssätt innebär bland annat att hur själva arbetet organiseras och leds också påverkar hur och vad personalen lär sig.
Att det blev just hemtjänsten som hamnade i fokus för Christina Drugge har sin upprinnelse i det faktum att hon 1998 ledde ett utvecklingsarbete inom just hemtjänsten i en av de kommuner som deltar i studien, kallad ”Vagstads” kommun. Utvecklingsarbetet syftade till att skapa en god arbets- och lärandemiljö och det var i det arbetet Christina Drugge inspirerades till att studera hemtjänsten som verksamhet.
En av avhandlingens, Omsorgsinriktat lärande – En studie om lärande i hemtjänsten, viktigaste slutsater är att ledarskapet och hur det är organiserat har avgörande inverkan på hur lärandet i personalgruppen fungerar. Ju fler ledare desto svårare att få till stånd ett vettigt utbyte av erfarenheter mellan vårdpersonal och ledare.
En annan viktig slutsats är att lärandets förutsättningar skapas i det Christina Drugge kallar en institutionaliserad informalitet. Den institutionaliserade informaliteten är en frizon, inbäddad i själva arbetets karaktär, och den kan uppstå i konflikten mellan verksamhetens formella organisering och verksamhetens arbetsuppgifter, som ju kräver flexibilitet och informalitet.
Denna skapande och ständigt återskapande informalitet kan ses som en bidragande faktor till att det utvecklas ett lärande förhållningssätt hos personalen inom hemtjänsten.
Lärande handlar till stor del om dialog, samtal och erfarenhetsutbyte. Men vi lär också genom så kallat småprat, något som Christina Drugge funnit att vårdpersonalen är experter på. På väg till de olika vårdtagarna avhandlas både den vårdtagare man nyss besökt och den man är på väg till, man delger varandra erfarenheter från tidigare besök, förmedlar sådant som exempelvis distriktssköterskan eller den medicinskt ansvarige läkaren sagt och man förbereder sig på så sätt inför det stundande besöket och arbetet.
Den aktuella doktorsavhandlingen visar också på den ständiga balansgången mellan politiskt satta mål, olika regelverk och en ofta bister ekonomisk situation. Samtidigt visar avhandlingen tydligt på den oerhörda kunskap som finns hos vårdpersonalen inom hemtjänsten och Christina Drugge ger exempel på den flexibilitet som krävs för att varje enskild vårdtagare ska få just den vård och omsorg han eller hon behöver.
De anställda inom hemtjänsten som Christina Drugge följt i sitt avhandlingsarbete önskar sig alla samma sak – vidareutbildning, handledning och utbildning i exempelvis konflikthantering och gruppdynamik.
Christina Drugge disputerar fredagen den 9 maj, opponent är professor emeritus Bengt Börjesson och ordförande är professor Mikael Alexandersson, den sistnämnde verksam vid Institutionen för lärarutbildning vid Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Christina Drugge, tel. 0920-49 29 46, 070-279 61 70, christina.sundstrom.drugge@lh.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Mastit (juverinflammation) är den vanligaste sjukdomen hos mjölkkor och cirka 20 procent av de svenska korna behandlas varje år för detta med antibiotika. Beta-laktamer, dvs. penicilliner och cefalosporiner, är den vanligaste gruppen av antibiotika för mastitbehandling och andra bakteriella infektioner hos mjölkkor. Beta-laktamerna är därför även den vanligast förekommande typen av restsubstanser i mjölk.
För att halten av antibiotika ska sjunka till nivåer under EU:s gränsvärden måste antibiotikabehandling alltid följas av en karenstid då mjölken inte får levereras till mejeriet. Dessutom analyseras mjölken, för att garantera konsumenterna antibiotikafri mjölk. Eftersom antibiotikarester även kan störa känsliga mejeriprocesser, som mjölksyrajäsning, står också stora ekonomiska värden på spel.
Man kan påvisa antibiotikarester genom att odla bakterier tillsammans med mjölkprover och se om bakterietillväxten påverkas. Denna metod har varit den vanligaste under många år. Metoden är både billig och känslig, men tar lång tid. I sökandet efter tester som är lika känsliga som de gamla men som går att automatisera, har man börjat använda en biosensorteknik från Uppsalaföretaget Biacore AB. Tekniken bygger på att man mäter interaktioner mellan molekyler vid en s.k. sensoryta.
Eva Gustavsson har i sitt doktorsarbete utvecklat tre olika analysmetoder för beta-laktamantibiotika i mjölk, som alla baseras på denna biosensorteknik. En s.k. beta-laktamreceptor har använts för detektionen. Det vanliga är annars att basera mätningen på antikroppar. Särskilt två av metoderna verkar lovande, eftersom de uppvisar hög känslighet och specificitet. Metoderna är också generiska, dvs. de upptäcker hela gruppen av beta-laktamer. Dessutom mäts endast den aktiva formen av substanserna, vilket är ett krav eftersom EU:s gränsvärden endast täcker denna form. En ytterligare fördel är att man kan analysera mjölkproverna utan föregående provupparbetning.
Vid en jämförelsestudie mellan de Biacoremetoderna och metoder som används i mjölkkontrollen idag gav de två biosensormetoderna resultat som väl överensstämde med de övriga metoderna. Därför kan dessa nyutvecklade automatiserade metoder komma att bli ett bra alternativ till dagens metoder.
Fil. Mag. Eva Gustavsson försvarar fredagen den 9 maj kl. 9.15 sitt doktorsarbete SPR Biosensor Analysis of Beta-Lactam Antibiotics in Milk. Development and use of assays based on a beta-lactam receptor protein. Disputationen äger rum i hörsal FU:26, HVC, SLU, Ultuna. Fakultetsopponent är Professor Richard O´Kennedy från Dublin City University, Irland
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Gustavsson på telefon 018-672040 eller via e-post eva.gustavsson@lmv.slu.se
Östrogen och dess cellpåverkan genom de två receptorerna ERalfa och ERbeta har visat sig spela en reglerande roll i allt fler sammanhang. De senaste resultaten, som presenteras från professor Jan-Åke Gustafssons forskningsgrupp vid Karolinska Institutet, tyder på att en avsaknad eller förändring i ERbeta kan ha betydelse vid leukemisjukdomen CML. De nya resultaten öppnar upp för möjligheten att hitta nya och bättre behandlingsmetoder.
Möss som saknar ERbeta utvecklar ett sjukdomstillstånd liknande CML, med en onormalt hög produktion av celler i benmärgen och förstorade mjältar. De studerade mössen (ERbeta-/-) fick också en spridning av vita blodkroppar från benmärgen in i levern och lungorna. Allt detta tyder på att ERbeta har en reglerande roll vid utmognaden av celler från benmärgen.
– Fynden antyder att läkemedel som binder till och aktiverar ERbeta skulle kunna få en roll vid behandlingen av vissa leukemiformer, enligt Jan-Åke Gustafsson. Ytterligare fynd, från vårt och andra lab, gör det tänkbart att även prostata- och coloncancer skulle kunna behandlas med sådana sk ERbeta-agonister, eftersom ERbeta tycks ha en hämmande effekt på celltillväxten också i dessa organ.
Cirka en femtedel av alla leukemier är av typen kronisk myeloisk leukemi, CML. Sjukdomen utvecklas långsamt men hos många patienter övergår den efter ett antal år till den vanligare och mer aggressiva cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. Med dagens medicinska kunskaper är det sällsynt att CML kan botas.
Publikation:
Disruption of the estrogen receptor beta gene in mice causes myeloproliferative disease resembling chronic myeloid leukemia with lymphoid blast crisis
Shim G-J, Wang L, Andersson S, Nagy N, Kis LL, Zhang Q, Mäkelä S, Warner M, Gustafsson J-Å.
PNAS Online Early Edition vecka 19, 2003.
För mer information, kontakta:
Professor Jan-Åke Gustafsson, Karolinska Institutet,
tel 08-585 83746 eller mail: jan-ake.gustafsson@mednut.ki.se.
Konferensen, som äger rum i Aula Magna, Stockholms universitet i Frescati, öppnas den 12 maj kl. 9.30 av Hennes Majestät Drottning Silvia och biståndsminister Jan O Karlsson.
Konferensen ger möjlighet att få information om och intervjua experter om en rad teman som är centrala för barns välfärd i ett globalt perspektiv:
Vad har hänt med barnhemsbarnen i Rumänien?
Hur påverkar Aids-krisen i Afrika barnens situation?
Varför är det så lätt för föräldrar i östra Europa att överge sina barn?
Måste barn med funktionshinder växa upp på institutioner?
Dessutom kommer fem grupper med unga vuxna med egna erfarenheter av samhällsvård och institutionsvård att medverka:
Barn bortförda av militären under inbördeskriget i El Salvador
Gatubarn och barnhemsbarn från Bukarest i Rumänien
Ungdomar med erfarenhet av samhällsvården i New York, USA
Barn med erfarenhet av vården i Manilla, Filippinerna
Barnhemsbarn från Uganda
Konferensens överordnade syfte är att diskutera och utbyta erfarenheter om hur dessa de mest utsatta barnens situation kan förbättras. Målet är att befria tiotusentals barn från att växa upp i stora institutioner under villkor som är ett allvarligt hot mot deras utveckling.
Konferensen genomförs av Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan vid Stockholms universitet i samarbete med den svenska Unicef-kommittén och den svenska ICSW-kommittén och med ekonomiskt stöd från Utrikesdepartementet och Sida.
Obs! Media som önskar bevaka konferensen skall anmäla sig i receptionen i Aula Magna från klockan 8.30 måndag morgon 12 maj. Giltig presslegitimation krävs.
Välkomna också till pressinformation fredag den 9 maj kl. 13.00 i Socialhögskolans lokaler i f.d. Sveaplans gymnasium, Sveavägen 160 (t.h. om Wenner-Grens institut) för planering av intervjuer och för ytterligare information.
Ytterligare information finns på www.children-strategies.org
Det går också bra att kontakta professor Sven Hessle, tfn 070-642 70 99 eller Ronald Penton på tfn 070-777 43 98.
Svenska vattenkraftverk byggdes under tiden 1900-1970 och står nu inför stora renoveringar och modifieringar, både vad gäller vattenvägarna och de elektriska komponenterna. De konstruktionsverktyg som användes när kraftverken byggdes var baserade på enkla samband och modellförsök. I dag finns kraftfulla datorbaserade verktyg att tillgå, vilka redan nu kan användas för att konstruera själva turbinen till ett kraftverk (kallas löphjulet), men för andra viktiga delar av vattenvägarna krävs ytterligare utvecklingsarbete för att nå tillräcklig precision i datorsimuleringarna.
I dag är verkningsgraden hos ett vattenkraftverk väldigt hög, cirka 95 procent. En förbättring på säg 0,5 procent skulle innebära stora ekonomiska vinster för kraftproducenterna, men också ge säkrare elförsörjning för Sverige.
En av de viktigaste delarna för eventuella förbättringar är det så kallade sugröret.
Det följer direkt efter löphjulet och har till uppgift att återvinna den rörelseenergi som finns kvar i vattnet efter löphjulet. Sugröret är också den del som är mest utmanande att simulera i datorer, detta på grund av den komplicerade strömning som finns där. De modeller som används för att beskriva turbulensens inverkan på strömningen är inte tillräckligt sofistikerade i dag för att noggrant kunna förutsäga verkningsgraden hos ett kraftverk.
Det finns också stora problem med att hantera okända förutsättningar i datorsimuleringarna – till exempel hur hastighetsfördelningen ser ut vid sugrörets början.
Alla dessa problem har studerats i avhandlingen Simulations and experiments of turbulent diffuser flow with hydropower applications med vilken Fredrik Engström disputerar torsdagen den 8 maj.
Bland annat har experiment i en enklare sugrörsgeometri utförts i ett av Avdelningen för strömningsläras laboratorier. Detaljerade hastighetsmätningar med laser-doppler-teknik har använts för att noggrant kunna jämföras med resultaten från simuleringar med olika turbulensmodeller, även experiment med pulserande strömning har undersökts.
Parallellt har datorsimuleringar av riktiga sugrör testats – där inverkan av okända parametrar har studerats med faktorförsök (en statistisk metod).
Fredrik Engström är född 1972, kommer ursprungligen från Umeå och tog sin civilingensjörsexamen i teknisk fysik med teknisk mekanikinriktning vid Luleå tekniska universitet 1998.
Han presenterade sin licentiantuppsats i strömningslära 2001 och disputerar alltså nu på torsdag, den 8 maj.
Opponent är dr Ole Gunnar Dahlhaug från Institutt for termisk energi og vannkraft vid Trondheims universitet, och ordförande är professor Håkan Gustavsson, verksam vid Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Fredrik Engström,tel. 0920-49 21 43, 070-633 62 61, Fredrik.Engstrom@mt.luth.se eller informatör Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, Lena.Edenbrink@adm.luth.se
Det är texter som använts i studie- och yrkesorientering som undersökts och inte texter som avser beskrivningar av eller om studie- och yrkesorientering. Intresset är alltså inte inriktat mot den verksamhet som bedrevs eller inblandade aktörers agerande
Studie- och yrkesorientering etablerades i Sverige under 1940-talet genom framförallt arbetsmarknadsverkets försorg. Verksamheten kom tidigt att gälla samarbete mellan skola och arbetsmarknadsmyndighet. Därför blev informationsmaterial snabbt en prioriterad angelägenhet. Drivande inom arbetsmarknadsverket i dessa frågor var Ejnar Neymark.
Resultaten från Mannbergs analys, som bygger på tankar från bland andra Durkheim och
Bernstein, visar bland annat att studie- och yrkesorientering spelar en väsentlig roll i att osynliggöra kopplingen mellan skolans och arbetslivets hierarkier. En elevs begränsade valmöjligheter måste till exempel förklaras med personliga tillkortakommanden och inte som en följd av arbetslivets behov av individer i olika positioner.
Analysen visar vidare att studie- och yrkesorientering kan beskrivas som orättvis, begränsande och döljande. Den är orättvis genom förmedling av ett arbetsliv som inte går att
ifrågesätta och som dessutom ser olika ut beroende på vilka grupper av ungdomar studie- och yrkesorienteringen vänder sig till. Det är sedan till dessa arbetsliv som unga människor har att anpassa sig till, vilket sker genom att bevara kön- och klassmässig underordning och genom att använda nuvarande egenskaper och färdigheter hos den enskilde som grund för val av framtida utbildning och anställning. Studie- och yrkesorientering är vidare begränsande genom att vara normativ, moraliserande och underordnande och den är döljande genom att vara selektiv i sitt förmedlande av information.
Studie- och yrkesorientering är också anpassbar. Genom att vara pragmatisk blir inflödet och påverkan från olika vetenskapliga områden stort och gör studie- och yrkesorientering användbar i en rad skilda sammanhang och utifrån olika ståndpunkter.
Fredagen den 9 maj 2003 försvarar Jan Mannberg, pedagogiska institutionen,
Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Studie- och yrkesorientering
i AMS yrkesinformerande texter 1940-1970.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Humanisthuset, hörsal F.
Fakultetsopponent är professor Ulf P Lundgren, pedagogik, Uppsala
universitet.
Kontaktinformation
Jan Mannberg nås på:
090- 786 67 36
070- 55 66 432
E-post: jan.mannberg@educ.umu.se
Östrogen är välkänt som en effektiv behandling vid övergångsbesvär i form av vallningar, störd nattsömn, sänkt humör och torra slemhinnor. Vid behandling av kvinnor som har sin livmoder kvar krävs ett tillägg av gulkroppshormon (gestagen) till östrogenet för att skydda livmodern mot slemhinneförtätningar, cellförändringar och i värsta fall cancer. Gestagenet eliminerar cancerrisken men kan dock hos känsliga kvinnor, särskilt dem med tidigare premenstruella besvär (PMS), framkalla negativa humörförändringar och fysiska symptom. 35% av de kvinnor som upphör med hormonbehandling gör det på grund av negativa sidoeffekter liknande PMS, troligen beroende på gestagentillägget.
På marknaden finns en mångfald av syntetiska gestagener och studierna innefattar en jämförelse mellan de två mest använda gulkroppshormonerna. Medroxyprogesteronacetat (MPA) framkallar mindre negativa humörförändringar än NETA (noretisteronacetat) men ger istället mer bröstspänningar och svullnad. Kvinnor som lidit av PMS under sin menstruerande tid är dock känsliga för båda gestagenerna. Förvånande nog, framkallar en högre dos MPA mindre negativa humörsvängningar än en lägre. Vidare påvisas ett samband mellan ökad östrogendos och nedstämdhet, irritabilitet, spänningar, svullnad och bröstömhet under fasen av gestagen-tillägg. Studierna har till syfte att optimera välbefinnandet vid östrogen/gestagenbehandling och att öka förståelsen för könshormonernas påverkan på centrala nervsystemet.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, och har titeln ”Hormone replacement therapy and effects on mood”. Svensk titel: ”Hormonbehandling i klimakteriet och effekter på humör”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i föreläsningssal Betula, by 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Bo von Schoultz, Inst. för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Inger Björn är född i Dorotea kommun och uppvuxen i Vilhelmina. Hon avlade läkarexamen vid Umeå universitet 1980. Hon har arbetat i Piteå sjukvårdsdistrikt och specialiserat sig inom gynekologi. Sedan drygt 10 år är hon delägare i Läkarhuset Björnen, Piteå, och arbetar där som privatpraktiserande gynekolog. Tel. 070-516 16 90, e-post inger.bjorn@telia.com
– Planeringsbidragen från Formas är vårt stöd till svenska forskare med ambition och potential att ta en ledande roll i EU:s forskningsprogram. Det kräver mycket arbete att ta fram en sådan ansökan och vårt bidrag kan komma väl till pass, säger Formas huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse. Nu håller vi tummen för svenska framgångar i EU-konkurrensen.
Forskarna som fått bidrag från Formas har ledande roller och planerar att koordinera upp till ett hundratal forskare från olika länder i sina projekt. Maximalt har forskarna fått 150 000 kronor i anslag.
Listan över forskare som fått bidrag:
Kaj Rosén, Skogforsk (Uppsala)
Tomas Thierfelder, SLU (Uppsala)
Sture Holmberg, KTH Syd (Haninge)
Geoffrey Gooch, Linköpings universitet
Patrick Adlercreutz, Lunds universitet
Wulf Becker, Livsmedelsverket (Uppsala)
Linda Keeling, SLU (Skara)
Björn Åkesson, Lunds universitet
Bengt Hillring, SLU (Uppsala)
Cecilia Clemedson, Expertrådet AB(Stockholm)
Håkan Torstensson, SP (Borås)
Håkan Rodhe, Lunds universitet
Lei Ye, Lunds universtitet
Jan-Åke Gustafsson, Karolinska institutet (Stockholm)
George Gobran, SLU (Uppsala)
Kontaktinformation
Mer information:
Anneli Megner, pressansvarig, 08-775 4009, 073-642 3288, anneli.megner@formas.se
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare, 08-775 4058, lisa.sennerby.forsse@formas.se
