UN-HABITAT är numera en motsvarighet inom bostads- och stadsbyggnadsområdet till WHO och UNESCO på hälso- respektive kulturområdet. FN-organet leds av dr Anna Tibaijuka och har sitt säte i Nairobi.
Redan på söndagen den 27 reser Lars Reuterswärd till Afrika. Under hans frånvaro kommer universitetslektor Maria Nyström att ha ansvaret för avdelningen Ark3 i A-huset.
– Jag hoppas att efter två år komma tillbaka till LTH med nya kontakter och kunskaper, säger Lars Reuterswärd, som varit i kontakt med FN-organisationen ända sedan han som nybakad student deltog i den första habitatkonferensen i Vancouver Forum 1976.
Därefter har han anlitats av UD som representant/rådgivare i bl a Habitat 2-konferensen i Istanbul 1996 och Habitat 2+5 i New York 2001, där UN-HABITAT blev fullvärdigt FN-organ.
– Som alltid möter man nya uppdrag med blandade känslor, säger Lars Reuterswärd. Det är en stor utmaning men också en stor omställning och jag kommer att sakna kontakten med studenterna väldigt mycket.
– På flera sätt påminner det nya arbetet om det vid ett universitet, men det är förstås mer normativt och politiskt. Jag ser världens regeringar och städer som mina uppdragsgivare. I avdelningen finns fyra underavdelningar med underchefer som leder olika projekt. Arbetet handlar om rådgivning, utbildande och forskning ungefär som vid universitetet.
– En av de få saker vi vet om framtiden är att det kommer att byggas städer som aldrig förr. Mer än hälften av alla människor bor redan i städer och det byggs ungefär ett Malmö om dagen i världen, allra mest i Östasien och Sydasien. 70 miljoner människor välden runt flyttar in i städer varje år och all statistik visar att man i genomsnitt lever längre och bättre där än på landet.
– Sedan är många städer väldigt ojämlika, med brister i kompetensen hos ledning och förvaltning och brister i infrastrukturen. Så det saknas inte arbetsuppgifter, konstaterar Lars Reuterswärd.
Kontaktinformation
Lars Reuterswärd kan ännu under fredagen 25 april nås på LTH via telefon 070-53 888 19 eller 046-222 72 77.
Fakta om organisationen UN-HABITAT finns på www.unhabitat.org
Inom forskningen vid avdelningen för Datavetenskap vid HTU och den s.k. GCAF-gruppen* har man en längre tid arbetat med att skapa en superdatorkapacitet vid HTU. Medan många multinationella företag och universitet tidigare har satsat på specialbyggda superdatorer så har den s.k. ”klustertekniken” vunnit stor framgång den senaste tiden eftersom dessa kan byggas av helt ”vanliga” datorer som sedan kopplas ihop.
Det forskarna vid HTU nu har lyckats göra är att använda vanliga ”kontorsdatorer” som kör Windows i studenternas laborationssalar till att förvandlas till UNIX-datorer nattetid då de blir en del av ”Midnight” – en datorresurs som går dygnet runt men vars styrka mångdubblas nattetid.
– Att använda stillastående datorer är inte nytt, men det brukar vara arbetsstationer som kör UNIX. Det nya här är att datorerna faktiskt helt byter skepnad nattetid – en slags datorernas Clark Kent som går in i telefonkiosken och förvandlas till stålmannen, förklarar Andreas Boklund och Christian Jiresjö, universitetsadjunkt i datavetenskap respektive datatekniker vid HTU. På det sättet kan vi både låta studenterna använda standardprogramvara på dagtid och utnyttja maskinerna som delar i ett datorkluster nattetid.
”Midnight” en första hörnsten i framtidssatsning
Lösningen är ny i sitt slag och forskargruppen har skrivit om sina slutsatser och nyligen fått en artikel accepterad till en av världens större internationella konferenser i USA om superdatorresurser**. Det är dock framtidsutsikterna som är det viktigaste där ”Midnight” utgör en första hörnsten i avdelningens nya satsning.
– Forskningen har bara startat, men vi kommer parallellt att expandera ”Midnight” så snabbt som möjligt för att både forskare inom andra fält och lokala företag ska kunna få del av den här resursen, säger docent Stefan Mankefors, projekt- och avdelningsledare. Siktet är inställt på att skapa en av landets riktigt stora datorresurser, där givetvis ”Midnight” kommer att utgöra en del av en större helhet, lägger han sedan till.
Gruppen inbjuder nu till samarbete runt nästa steg för att maximera nyttan av ”Midnight” och kommande satsningar vid avdelningen.
* GCAF står för Graphical Component-based Architectures for the Future
** The 2003 International Conference on Parallel and Distributed Processing Techniques
Kontaktinformation
För mer information kontakta Stefan Mankefors, 0520-47 53 22 alt 0733-97 51 22 stefan.mankefors@htu.se, Andreas Boklund, 0520-47 51 77, andreas.boklund@htu.se eller Christian Jiresjö, christain.jiresjo@htu.se
Pressmeddelandet lämnat av: Lena Lindhé, informationschef, tel 0520-47 51 04 alt. 0733-97 51 04
Larmrapporterna om sjuka hus har varit många och ökat under de senaste decennierna. Vad som orsakar SBS är i dagsläget inte känt, men många teorier och försök till förklaringar finns. Ett av resultaten i denna avhandling är att det finns en skillnad mellan friska och sjuka hus med avseende på olika föroreningar i luften. Med hjälp av information om förekomst och halter av organiska ämnen i ventilationssystemen, luftfuktigheten, samt information om byggnaderna, så kunde mer än 90 % av de sjuka byggnaderna skiljas ut från de friska. Den metod som använts kan vara en öppning för att kunna förstå de bakomliggande orsakerna till SBS.
I luften sker ständigt kemiska reaktioner och i denna avhandling har olika faktorers påverkan på dessa reaktioner studeras. Ämnen som studerats närmare är s.k. terpener, som avges från träprodukter (t.ex. golv, möbler). Terpenerna reagerar lätt med ozon och kvävedioxid i luften och bildar då irriterande ämnen. Halterna av ozon och kväveoxider i luften har som bekant förhöjts under årens lopp på grund av mänsklig påverkan t.ex. genom utsläpp från fordon. Dessa förhöjda halter gör att kemiska reaktioner sker i större omfattning.
Det är just de kemiska reaktionerna mellan å ena sidan terpener och å den andra ozon och kvävedioxid som fokuserats i denna avhandling. Resultaten visade att ozonhalten, reaktionstiden samt luftfuktigheten alla tre var avgörande faktorer för hur stor del av terpenerna som reagerade. Att luftfuktigheten påverkade de kemiska reaktionerna var intressant då luftfuktigheten även visade sig vara en faktor som bidrog till att de sjuka husen kunde skiljas från de friska.
Under arbetes gång utvecklades också en ny metod för att provta terpener för att minska de fel som uppstod under provtagningen. Denna metod innebär att ozon och kvävedioxid tas bort från luften innan den provtas medan terpenerna släpps igenom. Metoden har visat sig förbättra kvaliteten på provtagningen och rekommenderas därför vid framtida provtagningar.
Tisdagen den 29 april försvarar Linda Pommer, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Oxidation of terpenes in indoor environments – A study of influencing factors”. Svensk titel: Oxidation av terpener i inomhusmiljön – En studie av påverkande faktorer.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-huset, hörsal KB3B1.
Fakultetsopponent är Charlie Weschler, Adjunct Professor, Department of Environmental and Community Medicine, University of Medicine and Dentistry of New Jersey, Robert Wood Johnson Medical School, New Jersey, USA.
Kontaktinformation
Linda är uppvuxen i Ljungbyhed
Linda Pommer nås på:
Tel: 090-786 55 74
E-post: linda.pommer@chem.umu.se
Lisbeth Lindells avhandling är en studie av en dagsjukvårdsenhet som var planerad som en permanent verksamhet men som endast existerade under fem år på grund av besparingar och omstruktureringar inom den psykiatriska vården. Dagsjukvården var ett nytt och oprövat alternativ. I avhandlingen lyfts de sociala processerna fram och vårdsammanhangets betydelse fokuseras. Är man frisk eller sjuk? Hur upplever patienterna psykisk sjukdom, hälsa, medpatienter, behandling, rehabilitering och vardagens relationer? Hur profilerar personalen en ny vårdform?
Studien visar att vårdformen ger signaler som påverkar patienternas hälso- och sjukdomssyn, relationer till medpatienter och personal, samt deras vardagliga sociala relationer. De hälsobefrämjande effekterna beskriver patienterna som upptäckter av mönster och förändring. Personalen menar att deras fokusering på hälsa och resurser, och det rika behandlingsutbudet som lämpar sig för olika typer av problem, är det speciella med verksamheten och att arbetet utvecklar och förändrar dem själva. En viktig fråga blev naturligtvis vad brist på varaktighet och stabilitet innebär i de nya vårdformer som etableras.
– Min avhandling visar ett gott exempel och betydelsen av patienternas och personalens engagemang och arbete. Den har ett politiskt värde och innebär politisk kritik, säger Lisbeth Lindell.
– Avhandlingen visar att det finns vård-, stöd-, rehabiliterings-, behandlings- och sociala metoder utvecklade för allvarligt psykiskt sjuka människor i samhället. Svårigheterna är att för få av dessa människor idag, av bl a ekonomiska och ideologiska skäl, har tillgång till dessa möjligheter så att deras situation kan förbättras.
Lisbeth Lindell disputerar vid Sociologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Avhandlingen ”Mellan frisk och sjuk En studie av psykiatrisk öppenvård” kan beställas på tfn 046-222 32 67, e-post repro@sos.lu.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lisbeth Lindell, 040-665 74 46, e-post: lisbeth.lindell@hs.mah.se
Konferensen, som äger rum den 24-26 april, är den fjärde internationella konferensen om frontallobsdemens i Lund. Huvudteman denna gång är bl a sjukdomens riskfaktorer samt de anhörigas situation.
Det var en grupp lundaforskare ledda av psykogeriatriker Lars Gustafson och neuropatologen Arne Brun som först beskrev sjukdomen i mitten av 80-talet. Dittills hade dessa patienter ofta fått andra diagnoser som depression, psykos och asocialt beteende. Lundaforskarnas utländska kollegor ville först se sjukdomen som en speciell svensk åkomma, men den har visat sig förekomma i de flesta länder. Intresset för frontallobsdemens har vuxit kraftigt, och årets konferens samlar ett 150-tal personer från omkring 20 länder i hela världen.
På grund av Lunds ledande roll i forskning och sjukvård kring frontallobsdemens (även kallad pannlobsdemens) har psykogeriatriska kliniken på universitetssjukhuset i Lund startat ett nationellt centrum med telefonrådgivning för de drabbade familjerna.
– Även om sjukdomen ännu inte går att bota, så är det är oerhört värdefullt för de anhöriga att få en diagnos som förklarar varför deras närstående har förändrats och beter sig så annorlunda. Ofta är ju dessa patienter yrkesverksamma och har barn i skolåldern, så sjukdomen orsakar många svåra problem, säger psykogeriatriker Ulla Passant.
Frontallobsdemens förekommer hos människor i åldersgrupperna 30-70 år. I denna grupp står den för en femtedel av demensfallen, och i de yngre åldrarna är den näst Alzheimers sjukdom den vanligaste formen av degenerativ demenssjukdom.
Mer information om konferensen kan ges via vxl 046-17 10 00 av någon i konferensens organisationskommitté (Lars Gustafson, Arne Brun, Ulla Passant, neuropatolog Elisabet Englund, ordföranden i Svenska Alzheimerföreningen Krister Westerlund, och professorn i neuropsykologi Jarl Risberg), eller på www.psykiatr.lu.se/FTDconf2003.
I en serie försök har forskare vid avdelningen för Miljömedicin studerat vilka effekter lågfrekvent buller kan få på kontorsarbete och på övervakningsuppgifter i kontrollrum. Försöken visar att normala nivåer
av lågfrekvent buller påverkar arbetsförmågan negativt när man arbetar med exempelvis svåra grammatiska problem, korrekturläsning och enformiga minnesuppgifter.
De personer som utsattes för lågfrekvent buller hade längre
reaktionstider och en sämre förmåga att lära sig att arbeta bra med uppgifterna. Deras arbetsförmåga jämfördes med personer som arbetade i ett ljud utan låga frekvenser. De negativa effekterna på arbetsförmågan antas vara en följd av försämrad inlärning och minskad uppmärksamhet. I
en kritisk situation kan en något längre responstid eller att en person missar en eller två signaler få stor betydelse.
Det lågfrekventa bullret upplevdes som störande, och när personer känsliga för buller arbetade under hög arbetsbelastning gav bullret även upphov till fysiologisk stress, i form av en förhöjd nivå av stresshormonet kortisol i saliven.
Generellt arbetade personer som var känsliga för lågfrekvent buller sämre och var mer störda av bullret än de personer som var mindre känsliga. De känsliga personerna kan därför antas vara en riskgrupp för att arbeta i lågfrekvent buller.
Låga frekvenser är svårare att dämpa än högre frekvenser på grund av att de lättare tränger igenom väggar, tak och golv. Enligt försöken går det att göra ett lågfrekvent buller mer behagligt genom att minska modulationen av toner i ljudet, det vill säga hur mycket tonen varierar
upp och ner i styrka. Ett behagligt lågfrekvent buller ska ha mindre märkbara modulationer och ett lägre innehåll av låga frekvenser.
Lågfrekvent buller domineras av energi inom frekvensområdet 20 till 200 Hz. De vanligaste källorna i arbetsmiljön är ventilation, uppvärmning, luftkonditioneringssystem, kompressorer och dieselmotorer. Idag saknas tillräckliga rekommendationer från myndigheterna för att begränsa den
här typen av buller som är dominerat av låga frekvenser.
Johanna Bengtsson, tel: 031-773 36 21, fax: 031-82 50 04
e-post: johanna.bengtsson@envmed.gu.se, www.miljomedicin.gu.se
Handledare: Kerstin Persson Waye, tfn 031-773 36 04 eller +45 9635 9884. Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, avd för Miljömedicin. Avhandlingens titel: ”Low frequency noise during work effects on performance and annoyance”.
Avhandlingen försvaras onsdagen den 23 april, kl 9.00 i föreläsningssal Karl Isakson, Medicinaregatan 16, avd för Miljömedicin, Göteborg.
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Forskningsansatsen är socialkonstruktionistisk och forskningsområdet har studerats med ett ledarskapsteoretiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med vårdenhetschefers för att få del av deras erfarenheter av ledarskap.
I resultatet framkommer tre teman: mandat respektive makt i ledarskapet och management i vardagen. Ledarskapet innehåller såväl formellt, psykologiskt som instrumentellt mandat. Temat makt speglar ledarens möjligheter att påverka genom position och relationer. I vardagens management framkommer arbetet med att organisera, rekrytera och vårda personal. Vardagens aktiviteter ger möjlighet att lära och utveckla strategier i ledarskapet. En syntes av dessa teman visar ledarskapets konstruktion där samspel är den mest centrala delen.
Samspel med omgivningen är nödvändigt för att funktionen skall bli accepterad av både vårdenhetschefen och omgivningen liksom för att bemästra positionen och för att anpassning till rådande omständigheter skall bli optimal. När samspelet inte fungerar finns risk att ledarskapet hotas. För att chefsfunktionen skall kunna bemästras krävs förutom samspel att den också accepteras. På motsvarande sätt hör anpassningen samman med bemästrandet eftersom graden av bemästrande påverkar i vilken utsträckning vardagliga aktiviteter anpassas till rådande omständigheter. Även acceptans och anpassning är förbundna på så sätt att de som inte till fullo accepterar sin funktion i större utsträckning låter sig styras av vardagen. När vårdenhetschefen i allt för hög grad anpassar sig till det som gäller just nu tenderar arbete med utveckling av vården att få stå tillbaka.
Studiens resultat pekar på att det är väsentligt att hälso- och sjukvården i sin organisation skapar ökad tydlighet såväl vid rekrytering av vårdenhetschefer som i utformningen av deras ansvarsområden. Resultaten påvisar också behovet av stöd och utbildning till vårdenhetschefer så att de inte fastnar i vardagens aktiviteter utan använder det utrymme som positionen ger att utveckla såväl vården, arbetsmiljön som ledarskapet.
Författare: Leg sjuksköterska, fil magister Kerstin Nilsson, tel arb 031-773 23 58, mobil 0708-54 13 83 e-post kerstin.nilsson@fhs.gu.se
Handledare: Professor Ullabeth Sätterlund Larsson, tel arb 031-773 20 67 , ullabeth.satterlund-larsson@fhs.gu.se
Avh. titel: Mandat – Makt – Management. En studie av hur vårdenhetschefers ledarskap konstrueras.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Avhandlingen försvaras den 9 maj 2003, klockan 09.00, Sal 2119, Hälsovetarbacken, Arvid Wallgrens backe i Göteborg.
Kontaktinformation
Britt Tellow
Kansliet för utbildningsvetenskap
Box 300
405 30 Göteborg
Sweden
Tel +46 31 773 2268
Fax +46 31 773 2100
I länder med jodbrist är sköldkörtelsjukdomar ett ännu allvarligare problem: Miljontals barn föds med utvecklingsstörning då mamman haft jodbrist under graviditeten. Denna helt onödiga tragedi är enkel att
förebygga genom jodtillförsel till befolkningen. Program för
jodtillförsel pågår globalt, men otillräckligt. Fortfarande föds 50 miljoner barn utan jodprofylax, varav cirka 2 miljoner blir skadade för livet. Även det nyfödda barnet behöver jod via mammans mjölk. Tyvärr är rökning en faktor som minskar jod i bröstmjölk, och även i Sverige med
god jodtillförsel behöver en rökande mamma som ammar jodtillskott.
I detta sammanhang kan sköldkörtelproblem hos hundar tyckas vara banalt men dock en realitet. Veterinärer är idag snabba med att ta blodprov för sköldkörteln på hundar och katter som inte mår bra. Hunden behöver dock fem gånger mer sköldkörtelhormon än matte.
Sköldkörtelsjukdomar är mycket vanliga i vårt land: var 10:e kvinna har någon gång i livet kontakt med läkare för sin sköldkörtel. Cirka 110 000 kvinnor, 10 000 män och 10 000 hundar i Sverige behandlas med sköldkörtelhormon.
Öppen föreläsning i serien Forskare föreläser, torsdagen den 24 april klockan 18-19 i Malmstensalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1.
För mer information, kontakta Ernst Nyström. Tel 0708-78 35 46, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Detta är en av de slutsatser Carina Löfström kommer fram till i sin doktorsavhandling som presenteras på Handelshögskolan i Göteborg den 28 april. I avhandlingen studeras reformer inom Posten med fokus på händelser efter bolagiseringen 1994.
Tidigare forskning har ofta visat att reformförsök vanligen stannar på pappret och inte införlivas i människors dagliga arbete. Inom Posten har dock reformarbetet lett till förändring och människor har utifrån idéer relaterade till företagstanken förändrat sitt sätt att arbeta. Dessa förändringar har inte alltid uppfattats av ledningen. De förväntade sig att känna ingen sina idéer i form av förutbestämda resultat.
– Förändring sker när nya idéer kan integreras med gamla vanor, säger Carina Löfström. För att kunna förändra sitt sätt att arbeta måste människor först översätta idéer utifrån de vanor och förutsättningar som finns i deras verksamhet.
Detta medför att ledningen inte på förhand kan bestämma exakt hur resultatet kan komma att se ut. Man ser inte vad som har hänt och initierar därför nya reformer.
Förändringsprocessen tar tid och sker i flera steg: nya normer omsätts till standarder som omsätts till rutiner som efterhand leder till vanor som tas för givna. Inom Posten var det därför av värde att alla, inklusive ledningen, reflekterade över hur de arbetade och varför. Genom att ledningen introducerade och stod fast vid samma idéer under en lång tid (över tio år), fick all personal (inklusive ledningen) tid att reflektera över och anpassa det nya till sin verksamhet. Idéerna om företaget presenterades också på så sätt att personalen inom olika områden hade möjlighet att pröva olika sätt att arbeta.
– Den största svårigheten var att övertyga dem som i och med det nya förlorade mycket av det som de uppfattade som det viktigaste med jobbet, säger Carina Löfström. För att de skulle vilja ta till sig det nya, behövdes något som kunde värderas lika positivt.
Tid för disputation: måndag 28 april 2003, kl 13
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg.
Avhandlingens titel: ”Hur Posten blev företag. Om reformer och översättning av idéer”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Carina Löfström, tel 031-773 4629, e-post carina.lofstrom@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Medborgarlön innebär ett statligt bidrag som skulle ges till alla medborgare utan inkomst- och behovsprövning, och utan krav på motprestationer. Bland dem som argumenterar för medborgarlön finns tre olika grupper:
– ekonomiska liberaler, som vill ha en så avreglerad arbetsmarknad och en så liten statlig inblandning som möjligt. Om en medborgarlön införts, så kan socialbidrag, arbetslöshetsersättning, lagstadgade minimilöner etc slopas, och marknaden kan släppas fri att reglera sig själv.
– tillväxtkritiker, som anser att lönearbete och tillväxt inte bör vara samhällets främsta mål. En medborgarlön gör det möjligt för människor att ägna sig åt annat än lönearbete.
– välfärdsstats-anhängare, som menar att medborgarlön skulle säkra välfärdsstatens mål att både förhindra fattigdom och upprätthålla en full sysselsättning.
Förespråkarna för medborgarlön hör alltså hemma inom olika politiska åskådningar.
– I Sverige har idén oftast förts fram från vänsterhåll. Men i USA har den ofta kommit från den politiska högern, säger Per Janson.
– Att idén finns på så vitt skilda håll kan ses som en styrka, men också som en svaghet. Det kanske hade varit lättare för den att få fotfäste om den varit tydligt förankrad inom ett visst block.
Det vanligaste argumentet mot medborgarlön är att den är ekonomiskt omöjlig. Men det beror ju på hur hög nivån på lönen sätts, menar Per Janson, och borde inte vara ett skäl till att överhuvudtaget inte diskutera förslaget.
Medborgarlönen har haft det lika trögt i andra länder. Längst har det kommit i Nederländerna och USA för några årtionden sedan, och idag i Finland och på Irland. Där har regeringen faktiskt låtit göra en utredning som just nu diskuteras av de irländska partierna.
– Jag kan se praktiska problem med en medborgarlön, så jag är inte själv någon obetingad förespråkare av idén. Men jag tycker att den åtminstone förtjänar att tas på allvar, och inte blockeras i den politiska debatten, säger Per Janson.
Avhandlingen heter Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Disputationen äger rum den 25 april. Per Janson träffas på tel 046-222 8931, per.janson@svet.lu.se.
Jordbrukare och lantarbetare är grupper som jämförelsevis har haft en låg dödlighet i cancer. Men vetenskapliga studier har under senare år visat att dessa yrkesgrupper riskerar att i ökande omfattning drabbas av vissa cancersorter, däribland leukemi, lymfom, hud-, mag- och prostatacancer. En förklaring till det ökande antalet cancerfall kan vara användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Laura Settimi Dionisi vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Linköpings universitet, har i sin doktorsavhandling studerat italienska jordbrukare och utvecklingen av cancer bland dem. Hon har bl.a. tittat på utvecklingen av cancerdödlighet bland jordbrukare som arbetar i växthus och/eller använder sig av bekämpningsmedel på grödorna utomhus, och även studerat sambandet mellan jordbruk och vissa typer av cancer.
Laura Settimi Dionisi har i en av sina fallkontrollstudier studerat 124 fall av prostatacancer. Resultaten visar på ett tydligt samband mellan prostatacancer och användandet av bekämpningsmedlen DDT, dicofol och tetradifon.
– Dessa bekämpningsmedel är förbjudna i Sverige. Men de används i vissa EU-länder och inte minst i tredje världen. Indirekt får även Sverige tillbaka en del av dem genom handeln med övriga EU-länder, kommenterar Olav Axelson, professor emeritus vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken och handledare för Laura Settimi Dionisi.
Laura Settimi Dionisi visar också i sin avhandling att den äldre generationen italienska lantbrukare är mindre drabbade av cancer än den yngre generationen. En tänkbar förklaring till det kan vara att de yngre växt upp med en ökande användning av bekämpningsmedel.
Resultaten av hennes studier visar också att riskmönstret mellan män och kvinnor i jordbruket skiljer sig åt. Kvinnorna drabbas oftare av hudcancer och cancer i urinblåsan, medan det bland männen finns en ökad risk för just prostatacancer.
Kontaktinformation
Laura Settimi Dionisi disputerade den 8 april.
Avhandlingen heter Cancer risks and immunological effects in agriculture.
Opponent var Helge Kjuus, forskningschef vid Statens arbeidsmiljöinstitutt i Oslo.
Laura Settimi Dionisi nås i Italien på tel 39-06-49 90 27 65, e-post settimi@sun.iss.it
Information om avhandlingens resultat kan även ges av professor emeritus Olav Axelson, tel 0485-56 01 81, e-post: olav.axelson@imk.liu.se
Forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala har hittat rödsjukebakterier i kvalster som bor i hönshus och suger blod av hönorna. Rödsjukan ger upphov till blodförgiftning och kan döda hälften av de hönor som smittas.
För att bekämpa kvalstren och därmed också minska risken för spridning av rödsjukan utan att fylla hönorna med otillåtna kemikalier har forskarna utvecklat en slags fälla för kvalstren. Dessa små vampyrer angriper bara sina värdar om natten för att suga blod. Sedan ger de sig iväg till hönshusets mörka vrår och springor för att vila ut och föröka sig. Jan Chirico och hans forskarkollegor har nu tagit fram ett slags kärlekshotell till kvalstren. Hotellen består av wellpapp med öppningar på ett par millimeter. Här trivs kvalstren bra och de verkar föredra wellpappen framför de andra springorna i hönshuset. Men väl inne i hotellrummen väntar en obehaglig överraskning. Fällorna är betade med kvalstergift och ohyran möter obönhörligt döden i sina hotellsängar. De försök som forskarna gjort visar att kvalsterfällorna minskar kvalsterpopulationen med 95 till 99 procent.
– Det är ett bra resultat, kommenterar Jan Chirico. Vi tror att det kan räcka för att hålla kvalstren under kontroll och därmed minska risken för smittspridning av rödsjukebakterien. Bekämpningsmetoden har också klara fördelar eftersom den riktar sig direkt mot kvalstren och lämnar hönor, ägg, människor och nyttoorganismer opåverkade.
Rödsjuka är en bakteriell sjukdom som ger upphov till blodförgiftning hos ett flertal djurslag. Människor som smittats blir allvarligt sjuka och måste söka läkarhjälp. Under senare år har utbrotten av rödsjuka ökat kraftigt bland våra hönsbesättningar. Från att ha legat på ungefär ett fall per år drabbas nu en handfull hönsgårdar varje år.
Kontaktinformation
Mer information:
Anneli Megner, pressansvarig Formas, 08-7754009, 073-6423288, anneli.megner@formas.se
Jan Chirico, docent i parasitologi vid SVA i Uppsala, 018-67 41 59, 073-645 95 70, jan.chirico@sva.se
Atomic force mikroskopi är en ny och kraftfull teknologi som kommer att fylla stora behov vid Umeå universitet, framför allt inom den biomedicinska forskningen. Till skillnad från konventionella elektronmikroskop som kräver att proverna förvaras i vakuum kan atomkraftsmikroskopet avbilda material i deras naturliga miljö – i såväl luft som i vätska. Mikroskopet har en extremt hög känslighet och kan avbilda celler och även enskilda biomolekyler som proteiner och nukleinsyror. Känsligheten hos instrumentet gör det också möjligt att mäta krafter mellan biomolekyler, mellan biomolekyler och cellytan samt vid veckningsprocessen hos proteiner.
Ludmilla Roches forskargrupp inom biokemi har i första hand inriktat sig på att undersöka amyloida sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Sjukdomstillstånden kan uppstå då proteinerna veckar sig på ett felaktigt sätt och bildar långa ihopklibbade fibrer, så kallade amyloida plack.
– Vi använder oss av en mängd olika experimentella tekniker, men atomkraftsmikroskopi är ett huvudinstrument i vår forskning. Med hjälp av mikroskopet kan vi undersöka hur det går till då amyloida plack bildas på en detaljnivå som inte var möjlig tidigare, säger Ludmilla Roche.
Forskargruppen har flera kopplingar till andra grupper vid den teknisk-naturvetenskapliga och den medicinsk-odontologiska fakulteten. Dessutom bedrivs internationellt samarbete med bland annat Cambridge universitet, universitet i Rio de Janerio samt en mängd ryska universitet. Ludmilla Roche har tidigare arbetat som forskare vid Oxfords universitet samt vid det världsberömda Max-Planck institutet i Tyskland. År 2000 rekryterades hon för att bedriva forskning vid Umeå universitet.
Ansökan till Kempestiftelserna har stötts av ett flertal avdelningar vid Umeå universitet: biofysikalisk kemi, medicinsk biofysik, molekylärbiologi samt oorganisk kemi.
Torsdagen den 24 april klockan 14.00 kommer atomic force mikroskopet att presenteras och demonstreras i KB3B1, KBC-huset. Allmänheten och media hälsas välkomna att delta under visningen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ludmilla Roche, FD, docent, Dr. Sci.
Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 52 83
E-post: ludmilla.morozova-roche@chem.umu.se
Under nyckelord som innovation, kunskapsuppbyggnad, samverkansformer, konkurrens, fastighetsutveckling och beständigt byggande samlas forskare och utvecklingsansvariga i byggsektorns företag och organisationer i Lund.
Frågor som kan komma att diskuteras är:
o Ger partnering lägre byggkostnader?
o Blir det lägre byggkostnader genom konkurrens?
o Hur kan det innovativa klimatet förbättras i byggsektorn?
Intresset för konferensen är stort. Artiklar om totalt c:a 400 sidor kommer att presenteras vid konferens. 80-talet delegater diskuterar byggandets ekonomi och organisation varav sex särskilt inbjudna talare. Vid konferensen redovisas forskningsfronten inom området. Delegaterna ges både en överblick över pågående forskning inom området och möjligheter till erfarenhetsutbyte och diskussion.
— Konferensen kommer att ge mycket viktiga bidrag till effektivisering av byggprocessen. Den utgör inte minst ett viktigt forum för forskare och doktorander att mötas i utvecklande diskussioner, säger professor Bengt Hansson.
Representanter för media är välkomna att besöka konferensen. Kontakta gärna först sekreterare Christina Glans per epost: christina.glans@bekon.lth.se eller telefon 046-222 74 21 i förväg. Vi ber särskilt att få inbjuda Er till en pressträff den 23 april kl 12.00 kring en enklare förtäring. Samling i anslutning till hörsalen i kårhusets bottenvåning.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Bengt Hansson: 046-222 90 05, 070-5581794
Naturvetenskapliga fakultetens dekanus Bengt Söderström inviger LMC den 24 april.
– Läkemedelsforskning har alltid förekommit här och är nu väldigt ”inne”. Men det syns inte så mycket utåt, vilket vi vill ändra på, förklarar Eva Hansson, prefekt vid kemiska institutionen. 15 av de 23 avdelningar vi har på Kemicentrum har visat intresse av att vara med i LMC.
Man hoppas att det ”virtuella centret” LMC ska kunna bidra till att locka studenter, forskarstuderande, postdoc-forskare och forskningsbidrag bl a genom att bygga nätverk med industrin.
En av de första åtgärderna blir att bygga upp en databas omfattande de c:a 100 olika läkemedelsprojekt som redan pågår i huset. Dessa kan omfatta allt från att syntetisera nya molekyler till att på Max-lab bestämma strukturen på de enzymer som ska ta emot läkemedlet eller att skapa den ”formulering” som avgör hur vi ska få i oss substansen.
– Hela spektrat i läkemedelsforskningen finns här. Vi vill visa att vi tillsammans uppnår en kritisk massa av kunskap. Det som vi kanske är ensamma om är den teknologiska kunskapen inom avdelningar som kemisk apparatteknik och livsmedelsteknik, säger Eva Hansson.
Genom LMC kan också doktorander från olika avdelningar lära känna varandra. Bakom LMC står en arbetsgrupp på sex personer samt universitetslektor Sofi Elmroth som koordinator. Totalt medverkar 30-talet forskare och lärare samt c:a 100 doktorander i LMC.
Kontaktinformation
Mer information om LMC – inklusive programmet för symposiet – finns på http://lmc.kc.lu.se/
Eva Hansson kan nås på 046-222 81 56, Eva.Hansson@fkem1.lu.se och Sofi Elmroth på 046-222 8106, Sofi.Elmroth@inorg.lu.se
Kartläggningen påbörjades år 2000. Den senaste kartläggningen, som avser konsumtionsutvecklingen under senare år med fokus på 2002 visar på en fortsatt ökad alkoholkonsumtion i Sverige. Det är såväl Systembolagets och restaurangernas försäljning som ökar liksom den resandeinförda och insmugglade alkoholen.
Ökad alkoholkonsumtion:
Konsumtionen av alkohol under 2002 uppgick till 9,9 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, vilket är en ökning med ungefär 24 procent sedan 1996 och med 9 procent sedan 2001.
Ökningen i procent sedan 1996 är störst för vin (69 procent), följt av starköl (62 procent). Under de senaste två åren har även spritkonsumtionen ökat (+ 11 procent jämfört med 2000) och är nu på väg tillbaka till samma nivåer som under mitten av 1990-talet. Konsumtionen av folköl har minskat kontinuerligt sedan 1996 (- 40 procent mellan 1996 och 2002).
Under 2002 ökade konsumtionen av såväl den i Sverige registrerade alkoholen (försäljningen på Systembolaget, restauranger och av folköl i livsmedelsbutiker), som av den oregistrerade alkoholen (dvs. mörkertalet) jämfört med 2001. Störst var ökningen av Systembolagets försäljning (+ 0,39 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre eller 9 procent) och speciellt dess försäljning av starköl (+ 10 %) och vin (+ 12 %) Även restaurangförsäljningen fortsatte att öka under 2002 (+ 0,05 liter ren alkohol, + 5 %).
Vidare uppvisade samtliga tre grupper av oregistrerad alkohol ökningar mellan 2001 och 2002: resandeinförseln av alkohol (+ 0,11 liter ren alkohol, + 6 %), smugglingen (+ 0,16 liter ren alkohol, + 40 %) och den hemtillverkade alkoholen (+ 0,11 liter ren alkohol, + 26 %).
Resandeinförseln uppvisade stora regionala skillnader. De regioner som har kortast avstånd till kontinenten uppvisade den högsta införseln av alkohol och de med längst avstånd den minsta. Skånes län uppvisade en 12 gånger högre resandeinförsel än norrlandslänen år 2002: 4,8 respektive 0,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Skånes län uppvisade dessutom en relativt kraftig ökning mellan 2001 och 2002 (+18 %). Samtliga regioner i Svealand och Norrland uppvisade minskningar i resandeinförseln mellan 2001 och 2002. Skånes län är det enda län i Sverige där den resandeinförda alkoholen under år 2002 storleksmässigt översteg Systembolagets alkoholförsäljning.
Alkoholkonsumtionen år 2002
Av de olika alkoholdryckerna var vin den mest konsumerade i Sverige under 2002.
Omräknat i ren (100 %) alkohol svarade vinkonsumtionen för 39 procent av den totala alkoholkonsumtionen medan konsumtionen av starköl och sprit uppgick till 27 respektive 26 procent av densamma.
Folkölskonsumtionen stod för 8 procent av den totala alkoholkonsumtionen.
Var alkoholdryckerna anskaffades år 2002
Den i Sverige registrerade försäljningen på Systembolaget, på restauranger och av folköl i livsmedelsbutiker stod för 69 procent av den totala alkoholkonsumtionen, mätt i 100 procent alkohol.
Resandeinförseln svarade för 19 procent av den totala konsumtionen.
Konsumtionen av hemtillverkade och till Sverige insmugglade alkoholdrycker stod för 5 respektive 6 procent.
Rapporten finns i sin helhet på SoRADs hemsida: www.sorad.su.se (news)
För mer information om undersökningen kontakta:
Håkan Leifman, telefon 08-16 31 54, e-post hakan.leifman@sorad.su.se
Nina-Katri Gustafsson, telefon 08-16 10 16, e-post nina.gustafsson@sorad.su.se
