Avsikten är att modellera och styra produktionen av cylinderfoder i motorer så att friktions- och nötningsegenskaperna blir så gynnsamma som möjligt. Ett konkret mål är att få motorerna att minska sin olje- och bränsleförbrukning, och därmed minska utsläppen av partiklar.
Fordonstillverkarna möter allt högre krav på att minska bränsleförbrukning och utsläpp av såväl koldioxid som kväveoxider. 2005 träder nya bestämmelser i kraft i Kalifornien, och fler andra delar av världen väntas följa efter med de skärpa miljökraven.
Eftersom en stor del av motorernas energiförluster uppstår i nötningen mellan kolvring och cylindervägg är det angeläget minska friktionen i denna kontaktyta. Traditionellt används foder av gjutjärn i motorblock av aluminium, eller hela motorblock i gjutjärn. Minskad vikt bidrar till energiförbrukning, men ställer också krav på de tribologiska (nötnings-) egenskaperna.
Senare års utveckling av teknik för att mäta ytornas topografi på mikronivå har visat sig vara mycket användbar för att optimera produkters funktionella prestanda. Vid Högskolan i Halmstad finns en forskargrupp under ledning av Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och tidigare verksam vid Chalmers tekniska högskola och i yttopografiska projekt med stora verkstadsföretag. KK-stiftelsen har beslutat att stödja gruppens arbete i samarbete med Volvo-företagen med 2,4 Mkr under tre år. Företagen bidrar med ungefär lika mycket till.
I projektet deltar från Högskolans del, förutom Bengt-Göran Rosén, doktoranderna Cecilia Anderberg och José Condeco vid Högskolan i Halmstad. Forskargruppen har erfarenhet av samarbete med andra nationella och internationella forskargrupper, bl a i EU-finansierade projekt. I nätverket ingår bl a Professor Tom Thomas vid Avalon Technology i Storbritannien, som också är gästprofessor i Halmstad. Även han deltar i KKS-projektet, som fått namnet LINERSURF.
Resultaten från forskningen väntas få betydelse även för andra industrier än fordonsindustrin, exempelvis annan mekanisk industri, kullager, telekom och medicinsk industri. För Högskolans del innebär projektet också ett led i strävandena att bygga en etablerad forskningsmiljö med seniora forskare inom yttopografi, som kan fungera som en naturlig samarbetsparter med industrin även i framtiden. Samtidigt vidareutvecklar Högskolan sina ingenjörsutbildningar på magisternivå inom området.
Kontaktinformation
professor Bengt-Göran Rosén, tfn. 035 – 16 76 04
bg.rosen@set.hh.se
I tätningsmedlet som användes i tunneln ingick akrylamid och metylolakrylamid, som är ett snarlikt kemiskt ämne. Akrylamider är kemiskt reaktiva och just den egenskapen tros vara främsta orsaken till att de kan ge upphov till nervskador. Akrylamid omsätts i kroppen till en metabolit, glycidamid, som också är kemiskt reaktiv och som misstänks vara orsak till akrylamids cancerriskförhöjande verkan.
Ett verktyg i arbetet har varit att använda akrylamidernas bindning till hemoglobin i blod (så kallade Hb-addukter) för att mäta doser av dessa i exponerade människor och djur. Metod att mäta Hb-addukter av metaboliten glycidamid har också förfinats. Birgit Paulsson har använt adduktmätning för att klarlägga exponeringar för akrylamider i några arbetsmiljöer. I ett fall klarlades att hög akrylamidexponering var orsaken till observerad sjukdom, i form av nervskador. Hos tunnelarbetare från Norge användes metodiken för att söka klarlägga exponering och dess relation till symptom på nervskada. Studierna stödjer tidigare uppskattning av tröskeldosen för uppkomst av nervskador i människor.
I experimentella studier har kvalitativa och kvantitativa samband för akrylamidernas förmåga att skada generna, dvs. deras cancerriskförhöjande potential, klarlagts. Akrylamids omsättningsprodukt i kroppen, glycidamid, har visats vara av avgörande betydelse för dessa effekter. Metylolakrylamid har också visats ge upphov till glycidamid-metabolit. Omsättningen till glycidamid har studerats i människor och djur. Underlaget för cancerriskbedömning har stärkts. Studierna visar på linjärt dos-risk samband utan tröskel för cancerrisker.
Doktorsavhandlingens titel: Dose Monitoring for Health Risk Assessment of Exposure to Acrylamides
Disputationen ägde rum fredag 4 april. Opponent var doc. Dan Segerbäck, Karolinska institutet.
Birgit Paulsson kan nås på telefon 08-16 20 18 (Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post birgit.paulsson@mk.su.se
Birgit Paulsson kommer att medverka vid Forskardagarna 16 – 18 oktober 2003.
Sorin Chiorescu vid Luleå tekniska universitets campus i Skellefteå disputerade den 4 april med sin avhandling ”The Forestry-Wood Chain: Simulation Technique-Measurement Accuracy-Traceability Concept” .
Han har i sin forskning undersökt tillförlitligheten hos några metoder och verktyg för analys och uppföljning av tillverkningsprocessen inom skog-trä kedjan. Avhandlingen omfattar tre viktiga delar: Simuleringsteknik, krav på mätnoggrannhet för mätning av stockar och stammar och möjligheten att spåra enskilda stockar och virkesstycken i förädlingskedjan.
– Jag har i min forskning visat att det finns stora möjligheter att förbättra träbranschens konkurrenskraft på en alltmer kundorienterad marknad genom att använda modern mätteknik, spårbarhetstänkandet och avancerad simuleringsteknik, säger Sorin Chiorescu.
– Nästa steg i utvecklingen blir industriell implementering i större skala.
Disputation genomfördes den 4 april, opponent var professor Gero Becker från University of Freiburg, Tyskland.
Upplysningar: Kersti Bergkvist tel. 0910-58 53 34, kersti.bergkvist@tt.luth.se eller
Sorin Chiorescu, tel 0910-285615, sorin.chiorescu@tratek.se
Bild för fri publicering finns att hämta på www.tt.luth.se/Pressrum/Index.html
Den kosmiska strålningen har inte tillräcklig energi för att nå jorden, men den spelar en viktig roll i de tunna, diffusa gasmoln som finns mellan stjärnorna. Den kosmiska strålningen i de diffusa gasmolnen leder till en ökad produktion av komplicerade molekyler i de diffusa molnen, eftersom den kosmiska strålningen fungerar som ett slags tändstift som startar kemiska reaktionskedjor.
De kemiska reaktionerna i de tunna gasmolnen drivs av den kosmiska motsvarigheten till ATP, H3+ jonen, en mycket reaktiv kombination av tre protoner och två elektroner. H3+ överför en proton till andra atomer och molekyler, som därmed ”aktiveras”, och lämnar efter sig en vätemolekyl, H2. I de diffusa gasmolnen produceras H3+ av den kosmiska strålningen och förstörs av elektroner. För att avgöra hur snabbt H3+ förstörs av elektroner, måste mätningar i laboratoriet genomföras under förhållanden som så mycket som möjligt efterliknar de som råder i de diffusa molnen.
Detta har forskarna i det internationella samarbetet lyckats med genom att kombinera en unik källa för mycket kalla H3+, som utvecklats vid UC Berkeley, med lagringsringen CRYRING vid Manne Siegbahnlaboratoriet och som nu presenteras i den internationella vetenskapstidskriften Nature som kommer ut 3 april.
I CRYRING kan kalla H3+ lagras under lång tid och sammanföras med mycket kalla elektroner i en omgivning lika tunn som den som råder i de diffusa molnen. Samtidigt har några av forskarna använt ett teleskop på Hawaii för att observera H3+ i ett gasmoln som ligger i riktning mot stjärnan zeta Persei. Valet av just zeta Persei beror på att man i det molnet känner till hur många elektroner som finns där. Genom att kombinera mätningarna vid CRYRING med observationerna på Hawaii, kunde forskarna sluta sig till att den kosmiska strålningen är 40 gånger starkare än man tidigare trott.
– It would be a major development if it is true, säger Carl Heiles, professor i astronomi vid UC Berkeley. I think it’s plausible, because there are indications of increased heating in low-density gas.
– Det internationella samarbetet som lett fram till artikeln i Nature är ett utmärkt exempel på hur ett litet land som Sverige kan spela en viktig roll genom tillgång till en unik anläggning, CRYRING. Någon motsvarande finns inte i USA. Tyvärr har Vetenskapsrådet bestämt sig för att stänga CRYRING, något som väcker stor förvåning bland de amerikanska grupper som vi samarbetar med. Det tar lång tid att bygga upp en stark forskarmiljö och kontakter med amerikanska elituniversitet, som ger en slagkraft att åstadkomma väsentliga genombrott, menar professor Mats Larsson vid Fysikum, Stockholms universitet.
Närmare information lämnas av professor Mats Larsson på tfn 08-5537 86 47 eller 0733-89 43 77
I sin avhandling i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jämför Mia Larson ett engångsevenemang av megastorlek, VM i Friidrott i Göteborg 1995, med den årligen återkommande musik- och folkfesten i Östersund.
Först när evenemanget involverar många olika slags företag och organisationer har de förutsättningar att bli lyckade och livskraftiga. Det är en av slutsatserna i Mia Larsons avhandling, som behandlar hur evenemangens marknadsföring organiseras.
– Många är rädda för konflikter och olikhet, men jag har funnit att det är just de två ingredienserna som är nödvändiga för ett lyckat evenemang, säger Mia Larson och förtydligar:
– Naturligtvis måste det finnas en kontinuitet kring det grundläggande arbetet som exempelvis administrationsrutiner, så att man inte helt tvingas börja från början varje gång men evenemangets motor och vitatlitet är olikhet och mångfald.
Flertalet evenemang och festivaler arrangeras på initiativ av städer och kommuner. VM i friidrott 1995, Göteborgs-Kalaset, Stockholm Water Festival (numera insomnad) och Malmöfestivalen är sådana exempel. Mer specialinriktade evenemang arrangeras ofta på initiativ av så kallade eldsjälar, t.ex. Storsjöyran, Hultsfredsfestivalen, Filmfestivalen, Jazzfestivalen och Arvikafestivalen. Oavsett vem som är initiativtagare och arrangör skapar evenemanget en bred kontakt- och marknadsföringsyta för ett stort antal företag och organisationer, som med evenemanget som bas kan förmedla sin särprägel.
Avhandlingen ”Evenemangsmarknadsföringens organisering: Interaktion mellan aktörer på ett politiskt torg” av Mia Larson läggs fram för disputation fredagen 4 april klockan 13.15 i SKF-salen, Handelshögskolan i Göteborg, Vasagatan 1.
För mer information, kontakta: Mia Larson, tel: 0707-88 04 08, 031-773 1894, e-post mia.larson@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Laboratoriestudierna av zink och magnesium visar att korrosionen i fuktig luft är mycket långsammare med koldioxid än utan. I luften finns bara runt 0,3 promille koldioxid men trots den låga halten är gasen alltså mycket viktig för att minska korrosionsangreppen. Koldioxiden kan antingen reagera med metallen och bilda ett skyddande ytskikt, vilket sker hos zink och magnesium, eller påverka pH-värdet i den tunna vattenfilmen som täcker metallen så att det naturliga oxidlagret blir skyddande, som med aluminium och magnesium-aluminiumlegeringar. Det betyder att utan koldioxid löser metallen lättare upp sig. I trånga utrymmen som mellan dörr och list, mellan hopskruvad plåt eller under färgskikt kan tillförseln av koldioxid bli mycket liten, vilket förklarar varför korrosionsangrepp är vanliga på dessa platser.
Zink utgör det tunna ytskiktet på galvaniserad plåt. Zinkskiktet skyddar stålet mycket effektivt från korrosion och används därför bland annat till bilkarosser. Men eftersom miljökraven har höjts gällande bränslekonsumtion och utsläpp måste bilarna i framtiden bli lättare för att förbruka mindre bensin. Därför söker bilindustrin efter lätta och bra ersättningsmaterial. Jämte aluminium och plaster är magnesium-aluminiumlegeringar ett attraktivt val på grund av hög hållfastighet och mycket låg densitet. Dock är kunskapen om korrosionsegenskaperna hos magnesium begränsad.
Men det finns ytterligare faktorer som påverkar korrosionen. Till exempel ökar korrosionen ofta med förhöjd temperatur. Även den kemiska sammansättningen hos saltet har stor betydelse. Resultaten visar att koksalt, NaCl, är mer korrosivt än andra atmosfäriska salter såsom havssalt, salter i damm och så vidare. Traditionellt talar man ofta om aggressiva anjoner, det vill säga negativa joner som klorid, men resultaten visar att även den positiva jonen i saltet påverkar korrosionen.
Tidigare har det visats att gasformiga luftföroreningar som svaveldioxid ökar korrosionen av zink och stål. De nya resultaten visar att även magnesium och dess legeringar är känsliga för svaveldioxid. Det beror på att svaveldioxid är en sur gas som löser upp skyddande ytskikt och oxider.
—
Rakel Lindström, Institutionen för kemi, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi, med inriktning mot oorganisk kemi med avhandlingen ”On the Chemistry of Atmospheric Corrosion; A laboratory study on Zn and Mg/Mg-Al alloys” fredagen den 11 april 2003, kl 10.15. Disputationen äger rum i KA, Kemihuset, Chalmersområdet, Göteborg
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/rakel_lindstrom.shtml
Rakel Lindström
Göteborgs universitet
Institutionen för kemi
Telefon: 031-7722861
E-post: rakel@inoc.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Av forskningsresultaten framgår att utvecklingen av de finaste förgreningarna av lungträdet, alveolerna, är beroende av en specifik gen. Denna heter PDGF-A och styr tillväxten av stamceller. PDGF-A:s funktion under lungutvecklingen är att påverka speciella stamceller att dela sig och delta i uppbyggnaden av alveolerna.
Emfysem som uppkommer vid ”rökarsjukan” beror på att alveolerna i lungan förstörs. När detta sker minskar syreupptagningsförmågan i lungorna och patienterna drabbas av andnöd. Som tidigare konstaterats finns för närvarande ingen bot mot denna allvarliga sjukdom. En möjlig framtida behandling innebär att man stimulerar PDGF-A att aktivera kroppens egna vilande stamceller i lungorna hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Dessa celler skulle sedan kunna bidra till att återskapa nya alveoler, som ersätter dem som förstörts i emfysemsjukdomen. Det skulle alltså kunna gå att bota eller lindra ”rökarsjukan” i framtiden.
I samma studie kartläggs även andra funktioner hos denna familj av tillväxtfaktorer. Forskarna beskriver en nyupptäckt gen, PDGF-C, som i en första analys visat sig vara viktig för tillväxten av gommen och ryggraden. Möss som saknar PDGF-C får gomspalt och ryggmärgsbråck, två av de vanligaste medfödda mänskliga sjukdomarna.
”Det är viktigt att komma ihåg att dessa grundforskningsresultat, som bygger på försök med möss, inte kan översättas direkt till behandling av människor”, säger Hans Boström, som inom kort presenterar dessa resultat i sin doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin.
Ingen har ännu visat att PDGF-C är viktig vid uppkomsten av ryggmärgsbråck och gomspalt hos människor. Ytterligare forskning krävs för att visa att behandling av emfysem med PDGF-A fungerar i patienter med ”rökarsjukan” och att inga allvarliga biverkningar uppstår vid sådan behandling.
Med dr Hans Boström, tel 031-773 3475
e-post Hans.Bostrom@medkem.gu.se
Handledare
Professor Christer Betsholtz, tel 031-773 3460
e-post Christer.Betsholtz@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Avhandlingens titel: ”Functions of PDGF-A and -C: Essential Ligands for the PDGF Alpha Receptor”. Avhandlingen kommer att försvaras fredagen den 11 april 2003, kl. 09.00 i föreläsningssal ”Ragnar Sandberg”, Medicinaregatan 9, Göteborg.
Kontaktinformation
Johan Thompson
Informatör/Webbredaktör
Sahlgrenska akademin
Box 400, SE-405 30 Göteborg
Tel 031-773 32 87
Mobil 0708-75 68 49
Fax 031-773 33 99
Webbplats www.sahlgrenska.gu.se
Hur påverkas människors språkliga och kulturella identiteter av ett pågående språkskifte? För att undersöka detta har Katharina Vajta djupintervjuat tre generationer i en släkt i Alsace. Här har man i århundraden talat elsassiska. Nu håller denna germanska dialekt på att trängas ut av franskan, nationalstatens språk, och även tyskans ställning i Alsace försvagas snabbt. Den flerspråkiga kulturen är hotad.
När Alsace blev franskt på 1600-talet fick franskan rollen av prestigespråk. Efter den franska revolutionen blev det också en symbol för republiken och nationen. Men elsassiskan behöll länge sin starka ställning, inte minst under de ständiga konflikterna mellan Frankrike och Tyskland under 1800- och 1900-talet – varje ny fredsöverenskommelse innebar en ny nationalitet och ett nytt officiellt språk.
Sedan 1945, då Alsace blev franskt igen, har franskan vuxit sig allt starkare. Det blev fint att prata franska som ansågs obefläckad av nazismen. Minnet av kriget är fortfarande levande hos många och belastar än i dag regionens germanska språk. Detta avspeglas i den intervjuade släkten där flera i mellangenerationen uppfattar franskan som en möjlighet att sätta punkt och gå vidare: ”Våra föräldrar berättar sina minnen på elsassiska. För mig är det inte så, och för mina barn är andra världskriget historia. De talar bara franska.”
I denna släkt har den äldsta generationen lärt ut elsassiska till alla sina fyra barn. Men bara det äldsta av barnen i mellangenerationen har i sin tur fört de germanska språken vidare till den yngsta generationen. För den personen visar sig den germanska språkliga identiteten vara lika viktig som den kulturella.
Hos de tre andra familjerna, som inte fört elsassiskan vidare, är den språkliga identiteten övervägande fransk. Trots det har den kulturella identiteten påtagliga inslag av germanskt kulturarv: Den språkliga identiteten i släkten har alltså förändrats snabbare än den kulturella.
Alla de 17 intervjuade i släkten har också fått tala in regionala ortnamn och efternamn på band. Namnen har germanskt ursprung men kan uttalas mer eller mindre franskt. Vissa av de intervjuade kan uttala samma namn olika beroende på talsituationen och därmed påverka hur de uppfattas av omgivningen.
De flesta väljer att uttala namnen på ett mera franskt vis. Det är samma personer som av olika anledningar inte lärt ut elsassiska till sina barn. Hur namnen uttalas återspeglar det pågående språkskiftet i regionen, ett skifte som också skapar vardagliga problem: ”Vi har inte längre något gemensamt språk för våra släktmiddagar”, konstaterar en av de intervjuade.
Avhandlingens titel: ”Nous n’avons plus de langue pour nos fêtes de famille.”
Le changement de langue dans une famille alsacienne.
Disputationen äger rum lördagen den 5 april 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor em. Andrée Tabouret-Keller, Strasbourg, Frankrike
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Katharina Vajta, tel. 031-773 1813 (arb.),
031-40 50 46 (hem), e-post katharina.vajta@ rom.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se
Arbetet behandlar huvudsakligen extraktionsmetoder, dvs. de metoder som används för att frigöra kemiska ämnen från olika typer av prover för vidare analys.
Doktorsavhandlingens titel: Development of Methods for Solventless or Low Volume Solvent Extractions
Disputationen äger rum fredag den 4 april kl. 10.00 i Magnélisalen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati.
Opponent är professor Karin Markides från Uppsala universitet. Betygsnämnden består av professor Katarina Abrahamsson, Göteborgs universitet, fil.dr Ingela Hägglund, AstraZeneca och fil.dr Lillemor Asplund, Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms universitet.
Som framgår är det enbart kvinnliga aktörer vid denna disputation, veterligen första gången vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Cristina Sanchez kan nås på cristina.sanchez@anchem.su.se
Niklas Hanes lägger fram sin avhandling den 4 april, vid nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet.
Den första delen i avhandlingen beaktar s.k. överspillningseffekter (spillovers) mellan kommuner. Överspillningseffekter innebär att kommunala tjänster även kan utnyttjas av invånare i närliggande kommuner. Detta kan medföra s.k. free riding (snålskjutsåkande) beteende vilket medför att en för samhället optimal nivå av den kommunala servicen inte uppnås. I en analys av den kommunala räddningstjänsten visar resultaten att kommuner försöker åka snålskjuts på närliggande kommuners resurser.
Två uppsatser i avhandlingen studerar effekter av kommunsammanslagningar. Sammanslagningseffekter på kommunala utgifter samt inkomst- och befolkningstillväxt studeras med hjälp av ett datamaterial som omfattar den stora kommunreformen i Sverige 1952. Resultaten visar att kommunsammanslagningar kan minska kommunala per capita utgifter så länge inte kommunerna överstiger en viss kritisk storlek. Resultatet indikerar att sammanslagningar av små kommuner kan realisera stordriftsfördelar. Karaktäristika som naturlig samhörighet mellan kommunerna kan även ha haft betydelse för kommunreformens effekter. Kommunreformen 1952 hade inte någon effekt på inkomsttillväxt i de sammanslagna kommunerna. Kommunreformen hejdade dock befolkningsminskningen i de minsta kommunerna.
I avhandlingens sista uppsats studeras s.k. taktisk omfördelning av staten. Det statliga bidragssystemet till kommuner syftar till en effektiv resursallokering, resursfördelning, samt att omfördela inkomster mellan regioner. Taktisk omfördelning innebär att den sittande regeringen använder resurser till att ”köpa röster” bland väljare i kommunerna. Två hypoteser testas; den första utgår från att regeringen försöker köpa de s.k. marginalväljarna. Den andra hypotesen utgår från att regeringen främst stödjer de egna väljarna. Hypoteserna testas genom att studera ett extra skatteutjämningsbidrag som fördelas bland ansökande kommuner. Analysen baseras på tre valår; 1982, 1985 och 1988. Resultaten ger visst stöd för hypoteserna om röstköp. Resultaten är dock inte entydiga.
Fredagen den 4 april försvarar Niklas Hanes, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Empirical Studies in Local Public Finance: Spillovers, Amalgamations and Tactical Redistributions. Svensk titel: Empiriska studier i kommunal ekonomi: överspillningseffekter, sammanslagningar och taktiska omfördelningar. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Samhällsvetarhuset, sal s205h. Fakultetsopponent är Professor Lars-Erik Borge, Department of Economics, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim, Norge.
Kontaktinformation
Niklas Hanes nås på:
Tel 090-7869586
E-post: niklas.hanes@econ.umu.se
Skriften vill belysa gendiagnostik i ett brett perspektiv och det är också syftet med pressträffen där några av de medverkande forskarna och läkarna finns på plats. Skriften har producerats efter ett ”state-of-the science”-seminarium som hölls i höstas på samma tema. (www.vr.se/press/index.asp?id=622&dok_id=3020)
Innehåll för pressträffen
Etiska frågor kommer att ställas på sin spets när vi kan upptäcka allt fler sjukdomar redan hos foster och när en genetisk utredning av en person avslöjar sjukdomsrisker för en hel släkt.
Hur, var och med vilken precision används gendiagnostik redan idag i sjukvården? Och vilka former av gendiagnostik finns eller kommer att finnas inom en snar framtid? Varför blir gendiagnostik allt viktigare, vilka är utvecklingstendenserna? Att leva med ärftlig risk – psykosociala aspekter på genetisk diagnostik.
Medverkande
Yvonne Brandberg, docent i psykologisk onkologi, Uppsala universitet
Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, Uppsala universitet
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet
Från Vetenskapsrådet: Håkan Billig, bitr huvudsekreterare ämnesrådet för medicin
Tid och plats
Datum: torsdag 3 april
Tid: 11:00-12:00 (vi bjuder på en lättare lunch efter pressträffen)
Plats: Vetenskapsrådet, sal Linné, Regeringsgatan 56, Stockholm
Anmälan och frågor
OSA onsdag 2 april till:
Annakarin Svenningsson, informationsansvarig medicin
aks@vr.se / 08-546 44 219
eller
Kajsa Eriksson, presschef
kajsa.eriksson@vr.se / 0733-66 62 16 / 08-546 44 216
De nya mikroskopen kan avbilda och analysera ner på atomnivå. De har kostat totalt 35 miljoner kronor och pengarna har donerats dels direkt från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, dels genom Swegene.
Invigningen sker i samband med ett internationellt symposium på Kemicentrum torsdagen den 10 april. (Se bifogat program.) Där deltar eliten inom elektronmikroskopisk forskning och dit är representanter för media välkomna. Men en särskild pressvisning erbjuds också tisdagen 8 april kl 13-15. Journalister anmodas då att komma till Kemicentrums reception och anmäla sig där vid 13-tiden så ledsagas de till det nya laboratoriet som inrättats i anslutning till livsmedelshallen.
En populärvetenskaplig bakgrundsartikel av doktorand Mats Lundberg och illustrationerna ur den – samt programmet till symposiet – kan laddas ner via www.materialkemi.lth.se/nchrem/
Kontaktinformation
Upplysningar kan lämnas av doktorand Mats Lundberg på telefon 046-222 81 12 , mobil: 0707-76 84 76, epost: Mats.Lundberg@materialkemi.lth.se.
Ni även tala med professor Hans Hebert, tel: 046-222 81 26 , 08-608 92 19 mobil: 0733-46 33 54, epost: Hans.Hebert@csb.ki.se
Under vecka 15 kan ni även tala med professor Reine Wallenberg, tel: 046-222 82 33 , mobil: 0709-82 82 34, epost: Reine.Wallenberg@materialkemi.lth.se
Lennart Torstensson är en av författarna i boken.Han menar att dagens användning av bekämpningsmedel inom konventionellt lantbruk – med säker hantering och små kemikaliedoser – inte ger några allvarliga skador i miljön eller påverkar vår hälsa. Andra pekar på att den totala användningen av kemikalier har ökat de senaste åren och att vi hittar rester av bekämpningsmedel i grundvatten och i frukt och grönsaker. Därför ska man också pröva möjligheterna att inte använda kemiska bekämpningsmedel, menar författarna Maria Wivstad och Håkan Fogelfors. Pluralism är viktigt.
Förespråkarna för ekologiskt lantbruk poängterar också att kemikalieanvändningen är en faktor som påverkat flora och fauna negativt så att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet minskat. Bland annat har fågelfödan i form av insekter, spindlar och ogräsfrön minskat, vilket har lett till att fågellivet reducerats kraftigt sedan 1970-talet. Men ekologisk odling är bara en del av lösningen, skriver Janne Bengtsson och Johan Ahnström. Det kan finnas komponenter som gynnar biologisk mångfald på både ekologiska och konventionella gårdar. En nyckelfaktor är bonden och hans inställning.
När det gäller djurens hälsa tyder forskningsresultaten på att ekologiskt lantbruk är på rätt väg, menar Bo Algers och Vonne Lund. Arvid Uggla beskriver i sitt kapitel risken att ekologiskt uppfödda djur kan drabbas av parasitsjukdomar. Många av sjukdomarna bör dock gå att bemästra med alternativa kontrollstrategier, anser han.
En het fråga handlar om konstgödsel. Lars Bergström anser att de ekologiska odlarna tar avstånd från ett ändamålsenligt och miljömässigt bra insatsmedel genom att förbjuda konstgödsel. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel kan vara värre bovar när det gäller kväveutlakning, menar han. Ulrika Geber kontrar med att konstgödseln i sig inte ger upphov till ökad utlakning. Men genom att använda den kan man odla stora mängder av spannmål utan att ha några djur som sköter om gödslingen. Det har lett till att Mellansverige huvudsakligen odlar foderspannmål, medan massiv djurproduktion sker i södra Sverige. Kvävet från djurens avföring och från konstgödsel läcker ut och ger upphov till negativa konsekvenser som algblomning i bland annat Laholmsbukten.
Kontaktinformation
Pocketboken Är eko reko? ges ut av Formas förlag och kostar 59 kronor inkl moms. Den säljs i pocketbokhandlar och i Formas nätbokhandel www.formas.se
Pressbilder för fri användning finns på: http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/pressbilder.htm
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008, maria.guminski@formas.se
Författare:
Birgitta Johansson, Formas, 08-775 40 03, 070-916 84 25, birgitta.johansson@formas.se
Karin Höök, KSLA, 08-54 54 77 27, 070-280 28 25, karin.hook@ksla.se
Rune Andersson, SLU, 018-673101, 070-314 70 70, Rune.Andersson@lmv.slu.se
Erland Mårald, Umeå universitet, 090-786 65 45, Erland.Marald@envhist.umu.se
Lars Bergström, SLU, 018-67 24 63, lars.bergstrom@mv.slu.se
Ulrika Geber, SLU, 018-67 14 19, Ulrika.Geber@cul.slu.se
Håkan Fogelfors, SLU, 018-67 14 00, 070-344 39 80, Hakan.Fogelfors@evp.slu.se
Maria Wivstad, SLU, 018-67 14 09, maria.wivstad@evp.slu.se
Lennart Torstensson, SLU, 018-67 32 94, Lennart.Torstensson@mikrob.slu.se
Bo Algers, SLU, tel 0511-672 00, Bo.Algers@hmh.slu.se
Vonne Lund, SLU, 0047-62 52 06 26, vonne.lund@hmh.slu.se
Arvid Uggla, SLU och SVA, 070-342 34 33, arvid.uggla@vmm.slu.se
Janne Bengtsson, SLU, jan.bengtsson@evp.slu.se
Johan Ahnström, SLU, 018-671648, Johan.ahnstrom@cul.slu.se
Pia Lindeskog, Stockholms läns landsting, 08-517 780 44, pia.lindeskog@smd.sll.se
Åke Bruce, Livsmedelsverket, 018-17 56 88, 0709-245 688, akbr@slv.se
Lars Vikinge, Linköpings universitet, 013-28 18 48, larvi@irk.liu.se
Olle Pettersson, SLU, 018-67 12 61, 070-523 43 46, olle.pettersson@kontakt.slu.se
Sparbankstiftelsen Kronan finansierar med 5 Mkr en ny professur i entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad. Stiftelsen har tidigare i många sammanhang uppmuntrat Högskolans entreprenörsanda genom stipendier till studenter. Nu förstärks Högskolans och regionens entreprenörsinriktning genom en professur.
– Vi har en stor företagsekonomisk forskning inom entreprenörskapsområdet som kommer att gynnas av den här professuren, men också teknikområdet gynnas, säger Sven-Åke Hörte, professor i arbetsvetenskap och verksamhetsledare för ekonomi vid Högskolan i Halmstad, där professuren placeras.
– Den här möjligheten som stiftelsen ger oss kommer mycket lägligt. Vi har nyligen ansökt om att få inrätta vetenskapsområde teknik, och på sikt även inom samhällsvetenskap och humaniora. Den nya professuren kan fungera som en brygga mellan dessa områden.
Högskolan i Halmstad har länge haft en profilering på entreprenörskap, kreativitet och omvärldskontakter. Vissa utbildningar, exempelvis utvecklingsingenjörslinjen, har entreprenörskap som huvudinriktning. Men entreprenörskap erbjuds också som en del i många andra utbildningar inom såväl tekniska som samhällsvetenskapliga områden.
Forskning om entreprenörskap har en lång och framgångsrik tradition i Halmstad. Tillsammans med Lunds och Växjö universitet är Högskolan i Halmstad grundare av Scandinavian Institute of Research in Entrepreneurship. Högskolan är också med i en nationell forskarskola i entreprenörskap och innovation.
För närvarande bedrivs entreprenörskapsforskningen i Halmstad främst inom två områden: Finansiering i små och medelstora företag, samt tillväxt och internationalisering i små och medelstora företag. Den senare forskningsinriktningen är en del av det internationellt växande forskningsområdet Internationellt entreprenörskap. Syftet med professuren är att stödja dessa forskningsområden, som också är basen för magisterprogrammen i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Högskolan i Halmstad:
Professor Sven-Åke Hörte
Telefon: 16 74 67
Sektionschef Per-Ola Ulvenblad
Telefon: 035-16 75 46
Rektor Romulo Enmark
Telefon: 035-16 71 50
Sparbanksstiftelsen Kronan:
Thorsten Söderberg, vice ordförande
Telefon: 035-10 18 16
—
—
Sandström konstaterar att ELDR, det Europeiska-, liberala-, demokratiska- och reformistiska partiet, över tid har uppnått minst lika hög grad av idémässig och organisatorisk sammanhållning som det kristdemokratiska och det socialdemokratiska Europapartierna, EPP och PES. Det betyder i sin tur att vi kan skönja ett slags partisystem på europeisk nivå, vilket inte minst har visat sig ha betydelse för de beslut som fattas i Europaparlamentet.
Inom statsvetenskapen är man, trots att ELDR liksom EPP och PES betecknar sig själva som partier, fortfarande osäkra på om de, jämfört med de nationella partierna, verkligen kan definieras som politiska partier. Författaren menar emellertid att de europeiska partierna mycket väl kan definieras som ett slags partier, men att de däremot inte fullt ut kan liknas vid de partier vi känner på nationell nivå. De Europeiska partierna utgör snarare en ny typ av parti väl anpassade till hur den Europeiska Unionen fungerar.
Fredagen den 4 april försvarar Camilla Sandström, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Liberalt partisamarbete i Europa – ELDR en ny typ av parti? Disputationen äger rum kl. 13.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal, S213h. Fakultetsopponent är professor Lars Svåsand, Universitetet i Bergen.
Kontaktinformation
Camilla Sandström nås på:
Tel: 090-786 61 85
0940-800 02
070-219 63 44
E-post: camilla.sandstrom@pol.umu.se
Olavi Hemmilä har i sin doktorsavhandling som han lade fram i höstas vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet studerat intresset för indiska religioner inom svensk skönlitteratur. Delar av receptionen har kartlagts av tidigare forskning, men en samlad framställning saknas. Inledningsvis skildras intresset för Indien från medeltiden och framåt. Från 1600-talet finns vittnesmål från enstaka svenska resenärer. Under 1700-talet kom handeln med Indien igång, och samtidigt introducerades det vetenskapliga studiet av den indiska kulturen. I slutet av 1800-talet etablerades sedan den teosofiska rörelsen i västvärlden. Den kan sägas förebåda senare tiders New Age genom sitt sätt att blanda influenser från olika håll, inte minst från indiska religioner. Teosofin fick ett brett genomslag även i Sverige och intresserade författare som Strindberg, Fröding och Lagerlöf.
Den senare delen av avhandlingen ägnas Dan Anderssons författarskap. Han är ett exempel på en författare som stod på tröskeln till det moderna samhället och som rörde sig till synes fritt mellan olika ideologiska positioner. Olavi Hemmilä analyserar i tur och ordning Dan Anderssons intresse för viktiga impulsgivare som Arthur Schopenhauer, Rudyard Kipling, Bhagavadgita, teosofin, Rabindranath Tagore (nobelpristagare i litteratur 1913) samt den indiske filosofen Sri Ananda Acharya, den förste indiske vishetslärare som var verksam i Norden. Diskussionen kring dessa influenser i författarskapet vidgas till att gälla periodens intresse för Indien och indisk religiositet i stort.
I ett avslutande avsnitt ger Olavi Hemmilä konturerna av det fortsatta intresset för Indien i svensk skönlitteratur på väg in i 2000-talet. Medvetandet om politiska realiteter i omvärlden har ökat, samtidigt som intresset för indiska religioner är oförminskat stort.
Doktorsavhandlingens titel: En yogi kommer till stan. Indisk religiositet i svensk skönlitteratur med särskild tonvikt på Dan Anderssons författarskap.
Olavi Hemmilä kan nås på telefon 023-778 337 (Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, 791 88 FALUN), e-post ohe@du.se
