Kristina Danielsson som har följt 50 nybörjarläsare i deras första läsning konstaterar i sin avhandling, som hon nyligen lade fram vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, att läsarna använder sig av en mängd olika strategier i sin läsning, och att de använder sig av både lägre (t.ex. bokstäverna) och högre språkliga nivåer (t.ex. syntax och textinnehåll).

I avhandlingen analyserar Kristina Danielsson videofilmade inläsningar från 50 svenska nybörjarläsare som läser texter de inte har mött tidigare. Analyserna visar att läsarna i stor utsträckning gör felläsningar som är grafiskt lika textordet, men också att merparten av felläsningar leder till riktiga svenska ord och/eller till ord som passar in i textens syntax eller semantik. De fel som leder till nonsensord, och/eller felaktig syntax eller semantik, korrigeras oftare än dem som passar bättre språkligt. Analyserna visar också att de ord som ofta leder till felläsningar kan vara grafiskt komplexa eller ljudstridigt stavade, men även att det textuella sammanhanget ibland tycks påverka om ord blir fellästa eller inte. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att läsarna använder sig av olika avkodningsstrategier för olika typer av ord redan tidigt i sin läsning. Det visade sig i att högfrekventa ord ofta lästes som helord, medan mindre vanliga ord (eller ord med mycket komplex stavning) oftare blev ljudade, och det även när läsarna hade kommit relativt långt i sin läsutveckling. Det här resultatet går emot tidigare läsutvecklingsmodeller där man ofta har antagit att läsare går igenom olika stadier där kvalitativt olika strategier används.

Doktorsavhandlingens titel: Beginners Read Aloud. High versus Low Linguistic Levels in Swedish Beginners Oral Reading.

Kristina Danielsson nås på tfn 08-674 70 75 eller e-post kristina.danielsson@nordiska.su.se

Region Skåne befinner sig i ett intensivt arbete kring framtagandet av en ny näringslivspolitik och tillväxtprogram för Skåne. Inom ramen för regionförsöket och tillväxtavtalet med staten, har Region Skåne tillsammans med regionens universitet, högskolor, teknikparker, Teknikbrostiftelsen och näringsliv, ett långt framskridet utvecklingsarbete kring bättre fungerande innovationsmiljöer och därmed än mer framgångsrika forskningsföretag.

– Genom att bilda en samverkansplattform, Innovationsforum, tillsammans med Lunds universitet, Teknikbrostiftelsen och Ideon tar vi nu ett första steg i Lund, säger Hans Henecke, näringslivschef på Region Skåne. Nästa steg blir ett motsvarande samarbete mellan Region Skåne, högskolorna i Malmö och Kristianstad och SLU/Alnarp, Teknikbrostiftelsen, teknikparker och näringsliv.

Förutsättningarna för att man i regionen skall kunna uppnå goda resultat genom att kombinera starka forskningsresurser med effektiva innovationssystem är goda.

– En samordning av aktörerna som arbetar med näringslivsfrågor runt Lunds universitet, kommer att skapa ett innovationssystem på internationellt högsta nivå, säger Per-Olof Hegg, Näringslivschef på Lunds universitet.

I Skåne finns mycket forskning av internationellt hög klass. Life Science, nano-teknologi, informationsteknologi, livsmedel, energi- och miljöteknik är tydliga styrkeområden. Skåne har också ett antal innovationssystem riktade mot tydliga tillväxtområden; en mogen industrikultur inom främst verkstad och livsmedel. Där finns ett stort behov av tekniköverföring, management, finansiering och kompetensutveckling för att klara omställning och förnyelse.

– Det är utmärkt att vi nu får ett samordnat regionalt perspektiv på näringslivsfrågorna. På detta sätt kan vi visa upp en starkare front på alla plan gentemot den nationella näringslivspolitik som bedrivs i Stockholm, säger Sven-Thore Holm, VD, Teknikbrostiftelsen.

Genom att skapa den gemensamma plattformen Innovationsforum, har de involverade parterna som mål att bidra till att samordningen kring hanteringen av forskningsidéer vid Lunds universitet, kraftigt ökar tillkomsten av nya produkter och företag från universitetet. Den gemensamma satsningen omsluter cirka 30 miljoner kronor per år.

– Forskningsbyn Ideon har stått förebild för de flesta av de 31 forskning och teknikparker som idag verkar i direkt anslutning till universitet och högskolor över hela landet. Det är mycket tillfredställande att vi nu, tillsammans med de övriga parterna i Innovationsforum, kan vara med om att skapa en ny positiv förebild för andra aktörer. Att det sker just nu, i samband med Ideons 20-års jubileum, känns alldeles utmärkt, avslutar Gertrud Bohlin, VD Ideon Center AB.

För mer information kontakta: Hans Henecke, näringslivschef, Region Skåne, 040-35 92 14 eller 0705-16 34 81, Sven-Thore Holm, VD, Teknikbrostiftelsen 0708-99 98 97, Per-Olof Hegg, Näringslivschef, Lunds universitet, 046-222 12 70, eller Gertrud Elisabet Bohlin, VD Ideon Center AB 046-286 86 01 eller 0709-16 85 00.

Studien visar att flyktingar som kommer till Sverige när förutsättningarna på arbetsmarknaden är goda i landet som helhet har högre sysselsättning och högre förvärvsinkomster även på längre sikt än personer som kommer till Sverige i dåliga tider. Samma mönster finns på lokal nivå. De som har sin första bostad i en region med hög arbetslöshet klarar sig sämre åtminstone under sina första tio år i Sverige jämfört med de som kommer till mer gynnsamma förutsättningar.

Resultaten visar att det finns effekter av det första mötet med arbetsmarknaden som kvarstår även sedan konjunkturläget förändrats. Effekterna är stora och håller i sig över tiden. Till exempel kan grupper som bosätter sig i en region där den lokala arbetslösheten är en procentenhet högre jämfört med ett annat alternativ, förväntas ha ungefär fyra procentenheter lägre sysselsättning efter åtta år i Sverige. Effekterna på förvärvsinkomster bland dem som arbetar är också stora. Samma jämförelse som ovan pekar på mer än tio procent lägre årsinkomster.

En slutsats från studien är att fungerande stödåtgärder för flyktingar är ännu viktigare i lågkonjunkturer. Regeringar som väljer att försöka styra var nyanlända invandrare ska bo, bör inrikta sig på regioner med gynnsamma arbetsmarknadsförutsättningar. Rapporten visar att de första möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan påverka individens ställning under lång tid.

Bakgrund
Studien baseras på 47 000 individer som fick uppehållstillstånd som flyktingar under perioden 1987-91. Personerna följs från invandring till och med 1998, dvs som minst sju år efter invandringsåret och som mest elva år. Undersökningen utnyttjar att individerna hann tillbringa olika lång tid i Sverige innan 1990-talets lågkonjunktur försämrade möjligheterna på den nationella arbetsmarknaden. Dessutom jämförs personer som invandrade samma år, men som mötte olika regionala förutsättningar.

Kontaktinformation
Rapporten är skriven av Dan-Olof Rooth, Högskolan i Kalmar och Olof Åslund, IFAU.

För ytterligare information, kontakta Olof Åslund, tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se.

Antalet långtidssjukskrivna i Sverige har mer än fördubblats sedan 1997. De diagnoser som har ökat kraftigast är värk och psykiska problem, där utbrändhet är en undergrupp. I boken ”Utbränd och emotionellt utmärglad” beskriver forskarna Ulla-Britt Eriksson, Bengt Starrin och Staffan Janson vad som händer när tillvaron på arbetsplatsen blir så påfrestande att personalen bränns ut och måste långtidssjukskrivas. Undersökningen baseras på drygt 30 djupintervjuer med personer som har fått diagnosen utbränd. Med utgångspunkt i de sjukskrivnas berättelser beskriver författarna den process som gradvis tömmer den enskilde på den livgivande kraft som ger glädje, engagemang och livslust.

Studien visar att det i första hand är ständiga förändringar och utdragna konflikter i arbetslivet som leder till att människor drabbas av utbrändhet. Det som kännetecknar de intervjuade är att deras arbetsplatser i samtliga fall har varit föremål för organisationsförändringar och nedskärningar. Arbetsgrupper har splittrats, vilket i sin tur har bidragit till att göra de sociala relationerna på arbetsplatsen otrygga och konfliktfyllda. Detta samtidigt som arbetet ska utföras av allt färre på kortare tid.

– Allt detta medför att man förlorar tilltron till sig själv och till sin omgivning. Man känner sig misslyckad och otillräcklig. Utbrändhet kan därför i viss mån beskrivas som en relationsåkomma, säger Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

– Det är inte heller, som många tror, svaga människor med depressiv personlighet som drabbas. Utbrändhet beror snarare på förhållandena på arbetsplatsen, tillägger Ulla-Britt Eriksson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.

Författarna menar att alltför många arbetsplatser ännu inte har insett att ”luften i systemet” utgör en viktig livskraft i organisationen. Skär man bort ”luften” tar man också bort de nödvändiga ventiler som gör att de sociala relationerna får möjlighet att utvecklas.

Boken vänder sig till en bred läsekrets som utgörs av såväl chefer, sjukvårdspersonal och studerande som en intresserad allmänhet och de utbrända själva. Bakom studien står Försäkringskassan i Värmland, Landstinget i Värmland, Statens Folkhälsoinstitut och Länsarbetsnämnden i Värmlands län i samarbete med Karlstads universitet.

Boken är utgiven av Studentlitteratur och kan beställas i bokhandeln eller direkt från förlaget.
Ordertelefon 046-31 21 00, orderfax 046-32 04 41,
e-post order.universitet@studentlitteratur.se.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Ulla-Britt Eriksson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, tfn 054-700 16 46 alt. 070-319 19 02, e-post Ulla-Britt.Eriksson@kau.se.

Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet, tfn 054-700 25 07 alt. 070-525 66 15, e-post Bengt.Starrin@kau.se.

Staffan Janson, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och hälsovårdsöverläkare vid landstinget i Värmland, tfn 054-700 25 17 alt. 070-827 55 75, e-post Staffan.Janson@kau.se.

Denna historisering och avpolitisering av stadsmiljön har dock inte resulterat i någon djupare förståelse för hur byggandet och boendet i den stora industristaden faktiskt fungerade.

1800-talets täta kvartersmiljöer växte fram till följd av en ny samhällelig realitet: stadens privatisering. Den höga värderingen av egendom och de politiska och ekonomiska normer som var kopplade till den privata äganderätten utgjorde en nödvändig förutsättning för 1800-talets stadsutveckling. Det visar Håkan Forsell i sin avhandling vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Han undersöker ur ett komparativt perspektiv de privata fastighetsägarnas betydelse för den dynamiska stadstillväxten i Berlin och Stockholm mellan 1860 och 1920. Berlin återkom ständigt som jämförelse för byggnadssätt och bostadsförhållanden i Stockholm under tidsperioden. Men trots den nära kontakten och överföringen av idéer och planläggningar blev resultaten olika. Det berodde på att det fanns en latent spänning mellan städernas förändrade behov till följd av industrialiseringen och kapitalismens utveckling – och den stadsmiljö och samhällsordning som var ett arv från det förflutna.

Håkan Forsell analyserar de politiska kulturer, rättsförhållanden och ekonomiska normer som kom att bestämma den rumsliga utvecklingen och boendet i de båda städerna. Han kommer fram till belysande slutsatser:

Stadstillväxtens dynamiska förlopp fann en oförliknelig institutionell, rättslig och social grogrund i Berlin just genom den blandning av korporativ ordning och ekonomisk frihet som rådde på fastighets- och hyresmarknaden. De bofasta egendomsinnehavarna befrämjades av ett lokalpatriotiskt borgerskap med i vissa fall långtgående anspråk på kommunal autonomi.

I Stockholm däremot rådde en avsaknad av specifika sociala strukturer för urbana förhållanden. Lagstiftningar och kreditinrättningar var anpassade för det rurala samhällets behov. Det fanns ingen sammanhållande och identitetsskapande idé om ett ”stadsborgerskap”. Den bofasta medelklassen i stadsfullmäktige agerade främst som skatteväktare gentemot kraven på kommunala investeringar. När de ekonomiska kriserna började skaka fastighetsmarknadens grunder sökte stadens fastighetsägare hjälp från staten och bidrog därmed själva till den statliga institutionaliseringen av fastighetsmarknaden som skulle prägla utvecklingen under mellan- och efterkrigstiden.

Doktorsavhandlingens titel: Hus och hyra. Fastighetsägande och stadstillväxt i Berlin och Stockholm 1860-1920.
Studier i Stads- och kommunhistoria 25, Stockholm 2003. ISBN 91-88882-20-9

Disputationen äger rum fredag den 28 mars kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslab., Frescati. Opponent är professor Mats Franzén, Institutet för bostads- och urbanforskning.

Håkan Forsell kan nås på tfn 08-674 71 10, e-post hakan.forsell@historia.su.se

Den värdefulla utrustningen, som främst utgörs av två imponerande stålkonstruktioner, är nu på plats i fysiklaboratoriet i Stora Enso-huset mitt emot universitetet.

Det ena instrumentet är byggt av professor Kai Siegbahn själv. 1981 tog han emot Nobelpriset i fysik för sina insatser i utvecklingen av en analysmetod för att studera effekterna av kemisk bindning. Metoden kallas ESCA, ElectronSpectroscopy for Chemical Analysis, och används idag i laboratorier över hela världen.

Med hjälp av instrumentet kan den kemiska sammansättningen i metaller, vätskor, gaser och andra material studeras.

– Genom att belysa materialet med ljus, till exempel röntgenstrålning eller ultraviolett ljus, kan man undersöka hur komplicerade molekyler är uppbyggda och hur molekylernas atomer är bundna till varandra, berättar Kjell Magnusson, biträdande professor i fysik vid Karlstads universitet och huvudaktören bakom samarbetet med Kai Siegbahn.

Det andra instrumentet kan något förenklat kallas för en kristallodlingsutrustning. I den kan man på ett kontrollerat sätt odla fram kristaller av olika ämnen. Kjell Magnusson ger ett praktiskt exempel på hur instrumentet kan användas.

– Nästan all vår elektronik, från mobiltelefoner till kameror, baseras på kisel. Kisel är billigt och finns i stora mängder i jordskorpan. Nackdelen med kisel är att det inte kan användas i elektronikens lysdioder, eftersom man inte kan få kisel att lysa. Här används istället betydligt giftigare ämnen som innehåller till exempel fosfor och arsenik. Om man däremot bygger kristaller av kisel blandat med germanium kan man få även dessa att lysa.

Utöver dessa forskningsinstrument har Kjell Magnusson tagit emot 310 000 kronor i bidrag från Carl Tryggers stiftelse för Vetenskaplig forskning för ett projekt där galliumnitrid, ett material som man kan få att lysa i blått, samt skikt av ledande plast ska studeras. Pengarna kommer att användas till utrustning för att utveckla de nya instrumenten. Bland annat kommer en ny röntgenkälla att köpas in.

Kjell Magnusson betonar att Karlstads universitet tack vare den nya utrustningen kan erbjuda industrin flera nya möjligheter till uppdragsforskning. Detta samarbete sker främst inom ramen för universitetets kunskapsprofil ”Skog, miljö och material”. Instrumenten kommer också att användas för olika projektarbeten på C- och D-nivå och i forskarutbildningen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kjell Magnusson, tfn 054-700 12 15 alt. 070-316 20 41, e-post Kjell.Magnusson@kau.se.