Sedan 2001 har universitetet gjort en ambitiös och för universitetsvärlden unik satsning på att utveckla ledarskap i den egna organisationen. Omkring 90 personer har omfattats av programmet, och med EU-stödet kan nu ett kliv tas för samverkan med företag och offentlig sektor.
– Det finns inget annat universitet i landet som satsat så här stort och medvetet på att utveckla ledarskapet och verksamheten, säger projektledare Inger Medin-Olsson.
Universitetet får cirka en miljon kronor per år till och med 2005 för projektet. Från EU kommer 2,5 miljoner och från länsstyrelsen 500.000 kronor. Samtidigt står universitetet för drygt hälften av de totala kostnaderna.
– Det är jätteroligt att vi får stöd för den satsning på ledarutveckling som vi tidigare inlett internt. Deltagarna kan bygga personliga och professionella nätverk, och verkligen aktivt stimulera en samverkan mellan universitetet, näringslivet och den offentliga sektorn,
En viktig del i projektet handlar om personlig utveckling och eget ledarskap.
– De personliga egenskaperna är särskilt viktiga när det gäller ledare som ska ingå i ett förändringsarbete. Det krävs mod, vilja, initiativkraft, strategisk blick och att personen i grunden är en mogen och integrerad person.
Ett övergripande mål för projektet är att bidra till ett mer jämlikt samhälle, där både kvinnliga och manliga förebilder finns.
– Universitetet har för få kvinnliga ledare och förebilder bland professorer, lektorer och forskarhandledare på den tekniska sidan, medan vi inom lärarutbildningen och hälsovetenskap har det omvända förhållandet, säger Inger Medin-Olsson.
Totalt berörs ett 80-tal personer av projektet ”Leda förändring” som startar på allvar i januari 2004. Hälften av deltagarna kommer att vara nuvarande och framtida universitetsledare. Den andra hälften plockas ut bland chefer inom näringsliv och offentlig sektor.
Det ska vara 50 procent kvinnor och 50 procent män inom utvecklingsprogrammen i projektet. I synnerhet unga ledarkandidater ska fångas upp, eftersom ledarskiktet behöver föryngras.
Syftet med att blanda ledare från universitetet med chefer från företag och offentlig förvaltning är att de ska lära känna varandra och varandras verksamheter, dela erfarenheter, bygga nätverk och hitta framtida områden för samverkan.
För det pågående interna ledarutvecklingsprojektet finns det en styrgrupp som består av Erik Höglund, dekanus på teknisk fakultet, Sture Brändström, dekanus på filosofisk fakultet, professor Jan Borgbrant samt projektledaren Inger Medin-Olsson.
– För det nya projektet ”Leda förändring” har vi en idé om ett projektteam som består av en intern och en extern projektledare i samverkan, och en styrgrupp med extern representation, säger Inger Medin-Olsson.
Kontaktinformation
Upplysningar: Inger Medin-Olsson, tel 0920-49 16 02, Inger.Medin-Olsson@adm.luth.se, Jan Borgbrant, tel 0920-49 14 48, 070-826 38 35, Jan.Borgbrant@ce.luth.se, eller Jan Nyberg, pressansvarig, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11, jan.nyberg@adm.luth.se
Vid sidan av själva spelandet händer det också spännande saker. Bland annat kan man lyssna till föreläsningar från professionella spelbyggare och i kulisserna studerar experter från Luleå tekniska universitet hur elnätet påverkas av datorspelandet.
Bakom Norrhack Lan 2003 står Föreningen Lan i Staan. Föreningen, som idag har 270 medlemmar, bildades i höstas i samband med att Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, startade sin uppmärksammade utbildning i datorspelsutveckling.
– Meningen är att Norrhack ska bli en årligen återkommande turnering, säger Arash Vahdat, kursansvarig för utbildningen i datorspelsutveckling.
De spel som är aktuella på Norrhack är Counter-Strike, Quake 3, UT 2003 och Couronne.
En av få kvinnliga spelare
En av de spelare som kommer till Skellefteå är Line Haug, 20 år, från Trondheim i Norge. Hon är ledare för det norska damlandslaget i Counter-Strike, som erövrade en bronsmedalj vid senaste europamästerskapet.
– Jag har spelat Counter-Strike i tre år och tycker att det är ett mycket bra spel. Det finns inte många tjejer i världen som spelar Counter-Strike. Kanske beror det på att man tror att det är för våldsamt. Vad jag fascineras av är att lägga upp taktiken för teamet så att vi kan lyckas med uppdragen, säger Line Haug.
Bland dem som deltar i turneringen återfinns också svenska divisionen av klanen Schroet Kommando som är före detta världsmästare i Counter-Strike.
– Förstapriset i Counter-Strike-turneringen uppgår till hela 25 000 kronor, vilket är en stor summa i de här sammanhangen, berättar Arash Vahdat.
Utbildningen öppnade nya möjligheter
Inledningsdagen, den 27 februari, kommer Peter Sahlin och Henrik Karlsson, som arbetar med utveckling av datorspel för DICE, att föreläsa om hur man går tillväga för att ta fram nya spel. DICE ligger bland annat bakom det populära datorspelet Battlefield 1942. Både Peter Sahlin och Henrik Karlsson har studerat vid Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå. Peter vid datorgrafikutbildningen och Henrik på dataingenjörsutbildningen.
– Studierna i Skellefteå öppnade nya möjligheter för mig. Hos DICE har jag bland annat varit med och utvecklat spelet Ralli Sport Challenge, som lanserades i samband med att Xbox släpptes i Sverige, berättar Henrik Karlsson, som nu håller på med ett nytt spel, som han dock av sekretesskäl inte kan berätta något om.
Samarbetar med Eterra och Cisco Systems
För att kunna genomföra ett Lan i den här storleksordningen krävs ett avancerat nätverk.
– Vi får bland annat tillgång till en Cisco Catalyst 6509 som utgör hjärtat i hela systemet. Det är en bjässe bland backboneswitchar, berättar Arash Vahdat.
– Varje månad får vi flera förfrågningar om att ställa upp med utrustning. Men vi satsar bara på de arrangemang som håller tillräcklig höjd och till dessa hör Norrhack, säger Roland Chamia, informationschef vid Cisco Systems AB.
Att man lyckats engagera Cisco Systems och Eterra, som bygger nätet, beror till stor del på att Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå, sedan tidigare samarbetar med Cisco Systems inom områdena datakommunikation och nätverksteknologi.
– Vi är regional Ciscoakademi och ansvarar för universitetsprogrammen i Norrbotten och Västerbotten, berättar Staffan Nilsson, studierektor för elektronik och datautbildningarna på Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå.
När så många personer använder datorerna samtidigt uppstår speciella problem. EMC on Site, ett projekt inom Luleå tekniska universitet, kommer under hela turneringen att genomföra tester av hur elnätet belastas av den här typen av evenemang.
– Elnätet är inte byggt för denna udda belastning. Här finns fortfarande mycket att lära, säger universitetsadjunkt JanOlof Hagelberg, som arbetar med EMC on Site-projektet.
Föreläsningarna som hålls av datorspelsutvecklare från DICE genomförs i lokalen Sirius på Expolaris Kongresscenter med start klockan 13.00 den 27 februari.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kersti Bergkvist, informationsansvarig, Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå
Tel: 0910-58 53 34 E-post: kersti.bergkvist@tt.luth.se
Arash Vahdat, kursansvarig, utbildningen i datorspelsutveckling, Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå
Tel: 0910-58 53 47 Mobil: 070-24 68 465 E-post: arash.vahdat@tt.luth.se
Sofie Roy, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling fokuserat på managementverktyget ”balanced scorecards”. Arbete med balanced scorecards syftar bland annat till att utveckla gemensam kunskap om vad som pågår i organisationen och dess omvärld. Sofie Roy har i motsats till dessa antaganden sökt, utifrån ett processuellt perspektiv på kunskap, skapa förståelse för vilken roll balanced scorecards spelar i arbetet med knowledge management, samt försökt bidra till en konceptualisering av kunskap sedd som en process. För att nå detta syfte gjordes en djupstudie av Skandias arbete med Navigatorn, Skandias motsvarighet till balanced scorecard. Metaforer och berättelser tolkas som centrala för aktörernas förståelse för och arbete med Navigatorn. Från studien dras slutsatsen att snarare än att aktörerna skapar gemensam kunskap om organisationen, vilket har tolkats som skapandet av en gemensam kunskapskontinent, skapas istället temporära kunskapsöar som tar olika form och karaktär beroende på när och hur verktyget används. Dessa öar kan inte styras, utan ges istället form genom arbetet med balanced scorecard.
Doktorsavhandlngens titel: Navigating in the Knowledge Era
Sofie Roy disputerar fredag 21 mars kl 13.00 i Philipssalen, hus 3 i Kräftriket, Roslagsv 101 i Stockholm. Sofie Roy nås på tfn 08-161360, 070-772 8289 e-post sr@fek.su.se
Doktorsavhandlingen kan beställas i sin helhet via koordinator Richard Castillus, rc@fek.su.se
Magisterpåbyggnadsutbildningen med den nya studieformen omfattar 60 poäng och den första årskullen med ett tjugotal studenter startar i vår sina examensarbeten.
– Varje student har en egen arbetsplats och fri tillgång till forskningsresurser som renrum och superdator. Arbetsformen är engagerande för både lärare/forskare och studenterna, konstaterar Mattias O´Nils.
Varje kurs genomförs i nära samarbete mellan studenter och lärare. Deltagarna har till exempel kunna välja om de ska ha en bred eller specialiserad utbildning.
Temat under våren är smarta kameror, där teoridelar inom digital och analog konstruktion samt programmering av inbyggda system sammankopplas genom ett större projekt inriktat mot smarta digitala kameror.
– Kameramodulen specialiseras mot ett applikationsområde, till exempel maskinseende eller övervakning, beroende på varje projekts inriktning, avslutar Mattias O´Nils.
Kontaktinformation
För mer information:
Professor Hans-Erik Nilsson, Mitthögskolan 060-148739, 070-2323808,
hans-erik.nilsson@mh.se
Docent Mattias O’Nils 060-148780, 070-6957668,
mattias.onils@mh.se
– Det resultatet förvånande mig faktiskt, säger lundaforskaren Martin Klinthäll. I sin avhandling i ekonomisk historia studerar han återvandringen under perioden 1968-1996 för personer från Chile, Tyskland, Grekland, Iran, Polen, Turkiet, USA och Jugoslavien.
Bara i början av perioden utgjordes återvandrarna i huvudsak av okvalificerade arbetare. Martin Klinthäll gissar att det rör sig om arbetskraftsinvandrare som lockats till svensk industri för att tjäna pengar, men aldrig haft siktet inställt på att stanna.
Efter det har återvandrarna i ökande grad utgjorts av personer med en ganska god ställning på arbetsmarknaden. Både för invandrare från Tyskland och USA och för invandrare från Chile, Iran och Polen gäller att återvandrarna haft en bättre utbildning och bättre ekonomi än de landsmän som stannat i Sverige. Ekonomisk marginalisering verkar alltså inte vara ett skäl till återvandring, utan det är snarare de mer resursstarka som väljer att flytta hem igen.
– För flyktingar kan man också se att det inte bara är den politiska situationen som avgör om man reser hem igen. De ekonomiska förutsättningarna måste också finnas, säger Martin Klinthäll. Han har i en av sina studier jämfört Polen och Chile, som båda återgick till demokrati år 1990. 1990-talet var en tid av ekonomisk uppgång för Chile, och det var också många fler chilenska än polska flyktingar som flyttade hem under 90-talet.
Martin Klinthäll menar därför att västländer som vill uppmuntra återvandring måste förknippa denna med någon sorts ekonomiskt stöd, antingen till landet som helhet eller i form av genomtänkta individanpassade arbetsmarknadsåtgärder – inte bara lite pengar i handen och en plats i ett flygplan.
Återvandring är, trots att det är ett ganska betydande fenomen, ett hittills rätt outforskat område. Martin Klinthäll ingår i en grupp vid institutionen för ekonomisk historia i Lund som arbetar med s k ekonomisk demografi. I det området ingår bland annat frågor om återvandring, migration, hushållsekonomi, döds- och födelsetal och arbetsmarknad.
Martin Klinthäll disputerar den 8 mars. Han nås på tel 011-31 20 21 eller Martin.Klinthall@ekh.lu.se.
Invandrare förlorar oftare än svenskfödda sina anställningar när nedskärningar görs. I uppsatsen diskuteras vilken roll diskrimineringslagstiftningen kan spela för att förbättra invandrarnas möjligheter att behålla sina anställningar.
Förbudet mot etnisk diskriminering ger sällan något skydd mot att utrikes födda arbetstagare förlorar sina anställningar oftare än svenskfödda. Det huvudsakliga skälet till detta är att arbetsmarknaden är segregerad mellan olika etniska grupper; svenskar och invandrare har olika arbetsgivare och arbetar med olika arbetsuppgifter. Invandrarna har också kortare anställningstid. Diskrimineringsförbudet blir därför svårt att tillämpa. Förbudet bygger på att en jämförelse ska göras mellan individer av olika kategorier hos samma arbetsgivare samt att de jämförda personerna ska befinna sig i en ”likartad situation”. De nedskärningar som studeras i rapporten gjordes ofta på de områden där de utrikes födda arbetade. Skillnaderna var störst i de minst kvalificerade yrkena.
Det finns dock enligt studien en rad saker som skulle kunna hjälpa invandrarnas situation. Eventuellt kan förbudet mot indirekt diskriminering ge vissa möjligheter då det räcker att personer av en viss grupp missgynnas. Även lagens krav på aktiva åtgärder skulle kunna förbättra situationen eftersom arbetsgivarna har skyldighet att aktivt främja etnisk mångfald. Förbudet mot diskriminering av tidsbegränsat anställda kan ge mer kompetensutveckling och därmed fortsatt anställning. EG-direktiv mot etnisk diskriminering och diskriminering på grund av ålder får förmodligen en marginell betydelse för invandrarnas anställningsskydd.
Bakgrund och metod
Statistik har visat att utrikes födda personer under 1990-talet förlorat sina anställningar i högre grad än personer födda i Sverige. Samma sak visades i en undersökning på tjugo arbetsplatser som genomfördes på uppdrag av Integrationsverket. I undersökningen intervjuades arbetsgivare och fackliga företrädare som deltagit i förhandlingarna om uppsägningar. Denna uppsats bygger på resultatet av den undersökningen.
Kontaktinformation
Vill du veta mer kontakta Catharina Calleman på telefon 090-786 77 11 eller via e-post catharina.calleman@jus.umu.se.
– Målet är att hitta metoder som enkelt ger billigare system och som konsumerar mindre effekt. Idag utgör egentligen inte tekniken hindret för att komma vidare utan det är snarare konstruktörens produktivitet. Därför måste vi hjälpa denne på alla möjliga sätt, säger Mattias O´Nils.
För att förtydliga vikten av att underlätta arbetet för konstruktörerna drar han paralleller till vanliga PC-användare.
– Genom att tillföra program som word bättre rättstavningsprogram gör man det lättare för användaren att utföra ett bra arbete. Samma sak gäller för elektronikkonstruktören som måste få tillgång till mer kunskap i sina program för att kunna nyttja tekniken fullt ut, konstaterar Mattias OêNils.
Mattias O´Nils kommer ursprungligen från Undersvik, utanför Bollnäs. Efter att ha studerat på Systemtekniklinjen vid Mitthögskolan i Sundsvall doktorerade han 1999 i elektronik vid KTH i Stockholm. Sedan dess har Mattias O´Nils arbetat som lektor i elektronik vid ITM på Mitthögskolan.
Mattias O´Nils docentföreläsning med rubriken ”SystemC: Boosting the effectiveness of research in CAD for Electronic systems” hålls den 27 februari kl. 11.15-12.00 i Sal O 102, kroken, Campus Sundsvall.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mattias O´Nils, Mitthögskolan
060-148780, 070-695 76 68, mattias.onils @mh.se
Studien, som rört strukturen hos en affibody med beteckningen ZSPA-1, både isolerad och i förening med sin motsvarande antigen, har gett ett värdefullt bidrag till den begränsade kunskapen om strukturen hos affibodies. Enligt Torleif Härd, professor vid institutionen för bioteknologi på KTH och ledare för forskargruppen, visar den hur affibodies känner igen sin måltavla och att de dessutom beter sig lite underligt jämfört med vad man tidigare har trott. Till exempel är varken affibodyn eller måltavlan helt stela, utan de anpassar sig efter varandra. Resultaten har en mängd möjliga tillämpningar med betydelse för ett flertal områden inom bioteknologi. Bland annat är de ett värdefullt bidrag till arbetet med att kartlägga människans proteiner.
Trots att det finns ett flertal typer av affibodies är kunskapen om deras struktur och hur de förenar sig med sina mål relativt begränsad. Genom att använda en teknik kallad NMR-spektroskopi har forskarna lyckats åskådliggöra enskilda atomer i proteinet.
– Resultaten visar att de föresatser vi hade om hur dessa proteiner borde uppträda i huvudsak besannas, vilket är mycket trevligt. Om liknande data kan tas fram för affibody-molekyler som binder till målproteiner av terapeutisk betydelse kan sådan information hjälpa till i utvecklingen av läkemedel, säger Per-Åke Nygren, professor vid KTHs institution för bioteknologi och en av deltagarna i undersökningen.
Han menar att affibody-molekyler har potential att kunna användas i alla de områden där antikroppar används i dag – diagnostik, bioseparation, biosensorer, terapi med mera – men kommer till korta på grund av sin komplicerade struktur och relativa instabilitet.
Artikeln ”An affibody in complex with a target protein: structure and coupled folding” är publicerad i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS.
I en annan artikel med titeln ”Structural basis for recognition by an in vitro evolved affibody” i samma nummer av PNAS har en forskargrupp under ledning av Pär Nordlund från Stockholms universitet, studerat samma affibody genom att använda röntgendiffraktion. Pär Nordlunds grupp har kommit fram till samma resultat som Torleif Härds grupp ifråga om proteinets struktur, med undantag för några små avvikelser som härrör från de olika tekniker de två grupperna har använt sig av.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Torleif Härd, tel: 08-553 784 02, e-post: torleif.hard@biochem.kth.se.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram nya system för att trådlöst via Internet kunna styra och/eller övervaka olika system. Inte minst inom vården kan detta få gynnsamma effekter. Personer med t ex hjärtproblem kan oavsett vilken plats de befinner sig på, övervakas av läkare på distans. Enklare rutinkontroller kan ske över nätet.
Men det finns också mer lustfyllda tillämpningar, t ex i sportens värld.
På söndag, i Öppet spår, kan vi följa pulsen på den professor som varit med och utvecklat de aktuella sensorer som gör det möjligt att via Internet ”live”, i realtid följa pulsen under tiden han kämpar sig de 9 milen från Sälen till Mora.
Pulsdata insamlas via sensorer på skidåkaren och överförs trådlöst till mobiltelefon som skickar informationen vidare via mobiltelefoni till Internet. På detta sätt blir det möjligt att följa pulsen på skidåkaren hela loppet. Hur mycket hinner pulsen gå ned medan hon/han stannar för att dricka blåbärssoppa i Mångsbodarna? Vad händer i utförslöporna efter Evertsberg? Och vad händer på upploppet i Mora? Klarar familjen i soffan att kolla pulsen då?
I framtiden skapas en rad möjligheter att mer aktivt ta del av sportevenemang och att öka den spännande upplevelsen – oberoende av distans och sport. Hur är pulsen hos golfare, Formel 1-förare eller schackspelare?
NÄR?
Öppet spår: Söndag 23 februari 2003 – Professor Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet. Testkörning.
Vasaloppet: Söndag 2 mars 2003 – Skarpt läge. Vilken intressant person som ska få sin puls bevakad meddelas nästa vecka. Information finns även under News på: www.eislab.sm.luth.se från kl 17.00 idag.
Kontaktinformation
Upplysningar: Jerker Delsing, professor EISLAB, Luleå tekniska universitet, 0920 – 49 18 98 vidarekoppling till mobil, Per Lindgren forskningsledare 0920-49 10 92 eller Lena Olsson, informatör, 070-539 12 53.
Det är frågor som Eva Sundström, sociologiska institutionen, Umeå universitet, ställer i sin doktorsavhandling. Studien, som analyserar mäns, kvinnors och lokalpolitikers attityder till kvinnors förvärvsarbete, visar att invånares syn på arbetsdelning mellan män och kvinnor i hög grad återspeglas i utformningen av arbetsmarknads- och familjepolitik och i utbudet av social service i respektive land.
Det är slående att det trots de kraftigt varierande förutsättningarna att kombinera familj och förvärvsarbete ändå framträder ett mönster där kvinnor i de tre länderna över lag är mer positiva till kvinnors lönearbete än vad män är. Dessutom spelar såväl ålder som utbildningsnivå en viktig roll. Det är framförallt yngre personer och högutbildade som tycker att kvinnor kan kombinera familj och förvärvsarbete medan lågutbildade äldre män framstår som de allra mest negativa och föredrar att kvinnor tar huvudansvaret för barn och hushållsarbete. Skillnaderna mellan olika grupper är störst i Italien och minst i Sverige. Tyskland är det land där flest personer förespråkar en bibehållen traditionell arbetsdelning.
Det är inte bara länders välfärdspolitiska åtaganden som ramar in kvinnors möjligheter att arbeta. I de intervjuer som genomfördes med lokalpolitiker i respektive land framkom dessutom att villkoren kan variera stort mellan olika regioner, dels beroende på lokala politiska majoriteter och deras målsättningar och dels på de lokala ekonomiska förutsättningarna.
Ytterligare ett resultat av studien är därför att inte bara nationella välfärdspolitiska riktlinjer, utan också graden av statlig kontroll och reglering i relation till lokalpolitiskt självstyre, har stor betydelse för kvinnors möjligheter till en egen inkomst. Därmed varierar också betydligt kvinnors möjligheter att få tillträde till sociala rättigheter som sjukförsäkring eller en egen pension inom respektive land.
Fredagen den 28 februari försvarar Eva Sundström, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Gender Regimes, Family Policies and Attitudes to Female Employment: A Comparison of Germany, Italy and Sweden. Svensk titel: Genus regimer, familjepolitik och attityder till kvinnors förvärvsarbete: en jämförelse av Tyskland, Italien och Sverige.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är universitetslektor Vicki Johansson, Förvaltningshögsskolan, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Eva Sundström är uppvuxen i Skälby, Järfälla och bosatt i Umeå sedan 1983.
Eva Sundström nås på:
Tel: 090 786 58 99 (arb)
Tel: 090 19 44 92 (hem)
E-post: eva.sundstrom@soc.umu.se
Ett av de mest storslagna skådespelen som utspelas varje år i naturen är när träden får sina höstfärger. Sedan länge har forskarna vetat att färgerna uppstår när det gröna pigmentet klorofyll bryts ned men de gula karotenoiderna blir kvar samtidigt som röda antocyaninier bildas. Denna process styrs, som alla andra i en levande organism, av gener. Vissa gener ser till att processen startar i rätt tid, andra ser till att klorofyllet och en mängd andra av bladens beståndsdelar bryts ned och att andra bildas, t ex antocyaniner. Trots att detta är en process som fascinerat människor i alla tider har molekylärbiologer tidigare inte ägnat processen något som helst intresse och ingen har hittills känt till en enda gen som deltar i processen. Nu har forskare vid Umeå universitet och på Kungliga Tekniska Högskolan som studerar asp slagit till och presenterar över 2 400 gener som uttrycks i höstlöv. Man har med hjälp av s k EST-sekvensering fått fram
5 128 bitar gensekvens, som visade sig höra till 2 407 olika gener, som alla uttrycktes den 14 september 1999 i bladen på en asp som växer vid Umeå universitet.
Det kan synas märkligt att ingen tidigare studerat gener i höstlöv när så många andra processer i studerats in i minsta detalj.
– Det tyckte vi också, berättar Stefan Jansson, professor vid Umeå Universitet, och därför bestämde vi oss för att ändra på saken. Trots att det finns tiotusentals växtmolekylärbiologiforskare i världen studerar så gott som alla ettåriga växter som ris, potatis, tomater, majs, raps och framför allt backtrav, växtforskarnas favoritart. Ettåriga växter genomgår inte samma process på hösten eftersom vitsen med den är att återvinna näringsämnena i bladen för att kunna använda dem igen i nästa års blad och ettåriga växter lever ju, som bekant, bara ett år.
De svenska forskarna är emellertid pionjärer inom genforskning på träd, och är därför väl skickade att ta sig an denna frågeställning.
Återvinningen av bladets beståndsdelar måste ske innan hård frost dödar bladens celler, sen kan inget mer hända än att bladen faller av. Växterna kan förstås inte veta vilken temperatur det skall bli nästa vecka och går därför efter almanackan när processen ska sättas igång. De känner helt enkelt av hur lång natten är och när nattlängden överstiger ett kritiskt värde startar processen. Det går bra för det mesta men vissa år, som hösten 2002 i färskt minne, då snön och kylan kommer osedvanligt tidigt har processen inte hunnit fullbordats. Björkarna i norra Sverige stod då med gröna blad i snön som kom första helgen i oktober. Den inre kalendern skiljer sig något mellan de björkar som finns naturligt, det kan man se om man studerar ”vilda” björkar i skogen, men de som verkligen har problem är björkar som kommer söderifrån. De är nämligen genetiskt programmerade att hösten kommer mycket senare. De flesta av dessa importbjörkar har vid det här laget ljutit kölddöden, en del har dock klarat sig men ser ofta mer ut som fjällbjörkar, d v s krokiga och knotiga, ett resultat av frostskador.
Trots att forskarna identifierat 2407 gener som alla har någon funktion i höstlöven vet man ännu inte vilken eller vilka gener som verkligen styr processen.
– Många av dessa gener har naturligtvis en funktion under andra tider av året och i andra delar av trädet, men vi presenterar även en lista på 35 gener som man inte hittat uttryckta någon annanstans, förutom i stor mängd i höstlöv, berättar Stefan Jansson.
Målet för forskningen är naturligtvis att förstå hur det hela går till och för att göra detta studerar man nu när alla dessa gener slås på och av under hösten.
Kan denna forskning, förutom att ge förståelse för ett fascinerande fenomen, få någon praktisk betydelse? Ja, om man begriper vad som styr när löven gulnar på hösten kan man identifiera de träd som har en optimal ”kalender” för olika klimatzoner, d v s som inte gulnar för sent och därmed kanske förlorar näringsämnen och får frostskador, eller som gulnar för tidigt och därmed slutar växa för tidigt på hösten. I en framtid bli det säkert möjligt att med genteknik skapa träd som har en annan inre kalender än den ”naturliga”, men om vi skulle vilja odla t ex genförändrade persikor som klarar sig i norra Sverige är en annan fråga.
Uppsatsen som heter “Gene expression in autumn leaves” publiceras i det senaste numret av tidskriften Plant Physiology och författare är Rupali Bhalerao (UmU) Johanna Keskitalo (UmU), Fredrik Sterky (KTH), Rikard Erlandsson (KTH), Harry Björkbacka (UmU), Simon Jonsson Birve (UmU), Jan Karlsson (UmU), Per Gardeström (UmU), Petter Gustafsson (UmU), Joakim Lundeberg (KTH) och Stefan Jansson (UmU).
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Stefan Jansson, professor vid institutionen för fysiologisk botanik
Telefon: 090- 786 53 54, 070 – 677 23 31
E-post: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se
Henrik Berglind, forskare vid Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå och även anställd vid Trätek disputerade den 14 februari. Han har i sin doktorsavhandling inriktat sig mot en industriell frågeställning för att se om man med hjälp av termografi kan identifiera luftfickor i fanerade produkter och därigenom få information om produktens kvalitet under pågående produktion.
Termografi är en beröringsfri och oförstörande provmetod och har därför förutsättningar att användas vid on-line provning där felaktiga produkter direkt sorteras ut och förhindrar reklamationer. Genom att samtidigt snabbt identifiera eventuella störningar i tillverkningsprocessen kan man åtgärda problemet och förhindra fortsatt produktion av felaktiga produkter, vilket i förlängningen ger bättre lönsamhet.
I termografi tar man reda på hur strukturen ser ut under ytan i en produkt. Med en värmekamera, några lampor och en PC ser man defektens läge och dess storlek. Henrik Berglind har använt fyra olika termografimetoder; Pulstermografi, Uppvärmningstermografi, Nedkylningstermografi och Lock-in-termografi. De fyra olika termografimetoderna har olika egenskaper och vilken metod man bör använda beror på produktionsförhållanden, defektdjup och krav på inspektionstid.
– De resultat jag kommit fram till bekräftar att man i samtliga metoder kan detektera limbrist, säger Henrik Berglind. Lock-in termografi måste användas off-line medan de övriga metoderna har förutsättningar att användas on-line. Jag har även jämfört termografi mot ultraljud och fått liknande resultat med de båda metoderna. Ultraljud är något långsammare, men å andra sidan kan djupt liggande defekter detekteras bättre med ultraljud än termografi.
Pressbild kan hämtas på: http://www.tt.luth.se/Pressrum/Index.html
Kontaktinformation
Upplysningar: Henrik Berglind, mobil 070-687 92 60 eller
kontaktperson: Kersti Bergkvist 0910-58 53 34, 070-667 53 16, e-post: kersti.bergkvist@tt.luth.se
Kristina Hööks forskning handlar om hur man på olika sätt kan skapa artefakter som tar hänsyn till eller kanske till och med helt bygger på att människor är sociala och emotionella varelser. Ett exempel är hur vi t.ex. sällan navigerar i världen helt utan att delvis titta på vart andra går, vad andra gör, eller till och med frågar andra om vägen. På samma sätt kan vi bygga datorsystem så att vi kan följa andra, ta med deras värderingar i våra val, och förstå hur vi ska bete oss utifrån hur andra beter sig. Vid Institutionen för data- och systemvetenskap kommer Kristina Höök börja med att bygga en tjänst som leker med känslor och mobilitet. Tjänsten speglar användares känslor, uttryckta genom gester, genom att skapa olika uttryck på platser. Arbetet utforskar känslor och kroppslighet, samtidigt som det provocerar det synsätt som gör subjektivitet och inre upplevelser till oviktiga biprodukter till att vara en effektiv människo-maskin i samhällsmaskineriet
Den fotosyntetiska ljusantennens uppgift är att samla in , ”skörda”, solljuset och skicka energin vidare till det reaktionscentret där de första stegen i fotosyntesen sker. För att fånga in solljuset används klorofyll, det gröna pigment som ger bladen deras färg. Klorofyllet sitter bundet till en mängd olika proteiner. Mest klorofyll binds till ljusantennen.
Jenny Andersson, Umeå universitet, har i sin avhandling, studerat ljusantennen som består av tio olika proteiner. Antennproteinerna har intresserat forskarna i decennier. Inledningsvis konstruerades, med hjälp av genteknik, fyra växter som var och en saknade varsitt antennprotein. Dessa växter blev ett viktigt verktyg för att förstå hur antennens funktion i det intakta bladet. Genom att jämföra med ursprungsväxten kunde en mängd slutsatser dras om de borttagna proteinernas funktioner.
Ibland strålar solen med mer energi än vad växten hinner förbruka, och ibland är ljuset en bristvara, till exempel då det är riktigt mulet. Ljusantennen måste anpassa sig till varierande ljusförhållanden. Under tider med överskottsenergi har den förmågan att spilla bort energi som värme medan den vid lägre ljusmängd mycket effektivt skickar energin till fotosyntesen. Jenny Andersson visar i sin avhandling att de två antennproteinerna CP29 och CP26 inte är energibortspillare, tvärtemot vad man tidigare trott. Vi har också kunnat fastställa antennproteinernas placering runt fotosystem II och att CP29 är spindeln i nätet som ordnar de andra proteinerna omkring sig. En överraskande upptäckt var att växterna som saknade det antennprotein som det finns mest av, LHC II, kunde CP26 utföra en del av funktionerna som LHC II vanligtvis står för. I växthus klarar sig de här växterna mycket bra men i ett försök där vi (under strikt kontrollerade former) odlade dem utomhus kunde vi visa att alla växter som saknar något antennprotein är mindre konkurrenskraftiga än ursprungsväxten.
Jenny Andersson var en av medförfattarna i den artikel som nyligen publicerades i Nature. Se pressmeddelandet på: http://www.info.umu.se/press/Press/560.shtml
Fredagen den 28 februari försvarar Jenny Andersson, institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Dissecting the photosystem II light-harvesting antenna. Svensk titel: Ljusantennen hos fotosystem II.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i KBC-huset, hörsal KB3A9.
Fakultetsopponent är professor Henrik Vibe Scheller, Plantebiokemiskt laboratorium, Inst. for Plantebiologi, KVL, Frederiksberg, Köpenhamn, Danmark.
Kontaktinformation
Jenny Andersson är född och uppvuxen i Skärholmen, Stockholm och kom till Umeå 1998.
Jenny nås på:
Telefon: 090-786 52 68
E-post: Jenny.Andersson@plantphys.umu.se
Artros, ledförslitning är den vanligaste orsaken till smärta och funktionsnedsättning hos äldre. De utlösande mekanismerna är till stor del okända liksom tillståndets tidiga förlopp. Därför finns idag bara symptomatisk behandling i form av smärtstillande mediciner och kirurgi.
Läkare Harald Brismar har studerat de mycket tidiga förändringar som sker i lederna innan artrosen har utvecklats. Resultaten presenteras i en aktuell avhandling från Karolinska Institutet.
Eftersom broskförändringarna sker innan symtom visar sig är det svårt att studera tidiga artrosstadier hos människa. Det är också oetiskt att ta prover från belastat friskt eller lindrigt påverkat brosk eftersom vävnaden läker dåligt. Det är därför nödvändigt med djurstudier.
Marsvin utvecklar spontant ett tillstånd som liknar knäartros hos människa. Studier gjordes därför på förändringar i ledbrosket hos unga och medelålders marsvin. Resultaten visar att en minskad belastning över knät påverkade utvecklingen av artros och gav mildare förändringar. Fysisk aktivitet minskade också artrosutvecklingen initialt men förvärrade den efter längre tids aktivitet. Minskad kroppsvikt gav mildare artros.
Biokemiska förändringar inträffade tidigt, ibland före det att förändringarna kunde studeras i mikroskopet. Ledytor som utsattes för stor belastning tycktes möta detta med en ökad koncentration av proteoglykaner (de proteiner som svarar för broskets stötupptagnade förmåga). Efter längre tids belastning verkade dock cellerna tröttas ut. Proteoglykankoncentrationen och broskcellsmängden i de yttre brosklagren minskade samtidigt som artrosförändringarna blev mer uttalade. Dessutom påverkades nybildningen av flera mindre vävnadsproteiner, som kan ha betydelse för samspelet mellan broskets huvudkomponenter: celler, kollagen och proteoglykaner.
Det är möjligt att de biokemiska förändringarna utgör ett försök från broskcellerna att reparera vävnaden. Fortsatta studier av cellulära mekanismer är därför av stort intresse för att bättre förstå orsakerna till artrosutveckling och för att utveckla broskskyddande terapier.
Avhandlingens titel:
Morphological and molecular changes in developing guinea pig osteoarthritis
Författare:
Harald Brismar, Centrum för kirurgisk vetenskap, Enheten för ortopedi, Karolinska Institutet, tel vx 08 585 80000, mobil 073 6822 901 eller
mail: harald.brismar@cfss.ki.se
Disputation:
Fredag 21 februari 2003, kl. 9.00, Birkeaulan, Huddinge Universitetssjukhus.
Trollsländor är mycket vanliga i alla svenska sjöar och deras larver lever ett år i vattnet innan de kläcks till en vuxen slända. Larverna utgör en viktig föda för fisk, men trollsländelarverna vill naturligtvis inte bli uppätna och gör därför nästan allt för att försvara sig. Ett sätt är att ha stora taggar, för ”vem vill äta en kaktus”? Taggarnas längd varierar dessutom. Trollsländelarver i sjöar med fisk har mycket längre taggar än larver från sjöar utan fisk.
Genom att odla trollsländelarvaer i akvarier med och utan fisk har Frank Johansson visat att fisk inducerar större taggar hos trollsländelarver. Fiskarna avsöndrar nämligen kemiska substanser som insekterna uppfattar och därefter bildar de ännu större taggar. Taggarnas form och längd är också en ärftlig egenskap, det vill säga föräldrar med långa taggar får barn med stora taggar. Eftersom ryggtaggslängden är ärftlig kan detta leda till evolution av större eller mindre ryggtaggar hos trollsländelarverna i framtiden.
Experimentet har också genomförts i sjöar. Genom att ta bort fisk från två sjöar minskade längden på trollsländelarvernas taggar åren efter det att fisken tagits bort från sjöarna.
Om det nu är så bra med långa taggar varför har då inte alla trollsländelarver superlånga taggar? Förklaring är att det finns en kostnad med att ha långa taggar. Exakt vilken kostnad det rör sig om är ännu oklart, men Umeåforskarna testar för närvarande en intressant hypotes. Det kan vara så att långa taggar är en nackdel om vatteninsekterna blir attackerade av små rovdjur som till exempel andra insekter i vattenmiljö. Små rovdjur får kanske tag i trollsländelarverna lättare om de har stora taggar.
Ett intressant resultat från undersökningen är att individer varierar i sin respons att utveckla taggar då fisk finns. Vissa får extremt långa taggar andra får inte fullt så långa taggar. Eftersom individerna varierar i sin respons är det möjligt för en evolution av styrkan i tagglängdsrespons. Det vill säga, om miljön förändras kan styrkan på responsen också förändras. Närvaro eller frånvaro av fisk är en förändring som äger rum väldigt snabbt. I en värld där ständiga miljöförändringar sker är kunskap om hur detta påverkar organismer av stor betydelse.
Resultaten är publicerade i två artiklar i tidskriften Canadian Journal of Zoology.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Frank Johansson, forskarassistent vid institutionen för ekologi och geovetenskap
Telefon: 090-786 66 37
E-post: frank.johansson@eg.umu.se
