Resultaten grundar sig bl.a. på intervjuer med föräldrar, habiliteringsteam, konduktorer och observationer av den konduktiva pedagogikens utformning, framför allt på Move & Walk i Nässjö.
I konduktiv pedagogik är det viktigt att aktivera och stimulera barn med CP-skador redan under deras första år, för att barnens funktioner skall utvecklas så mycket som möjligt. Lärarna som utformar och leder grupperna i den konduktiva pedagogiken kallas konduktorer. De har en utbildning som är inriktad främst på CP-skador och omfattar kunskap om pedagogik, logopedi, sjukgymnastik mm.
Föräldrar som deltagit i kurser på Move & Walk uppskattar pedagogiken och uppfattar träningen som intensiv och lekfull. De tror att de små barnen på kurserna ser aktiviteterna endast som lek, medan de lite äldre barnen blir motiverade att träna för att bli bättre och klara så mycket som möjligt själva. Barnen tycker om att umgås med andra barn med samma svårigheter.
Föräldrarna uppskattar att det är en person, konduktorn, som har kunskap om barnets samtliga funktioner, så att de slipper vända sig till flera olika specialister. De flesta i habiliteringsteamen ser också lek som viktigt och att träning alltid ger resultat. Aktiviteter i grupp är är efterfrågade, enligt teamen, men det kan ibland vara svårt att anordna lämpliga grupper.
Lena Lind är lärarutbildare vid Högskolan i Jönköping och ingår i FunkHa-gruppen (Forskning om Funktionshinder och Handikapp) vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Doktorsavhandlingens titel: One More Time! Parents’ and habilitation teams’ conceptions of conductive education and support to children with motor disabilities
Disputationen äger rum torsdag 6 februari kl.13.00 i Kyrksalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Gjörwellsgatan 16. Opponent är docent Ingrid Liljeroth, Göteborgs universitet.
Lena Lind kan nås på tfn 036-16 43 72 (hem), Lena.Lind@mbox301.swipnet.se
Han undersöker gränserna för tillståndspliktig bankrörelse utifrån tre teman. Det första tar sikte på innebörden av begreppet bankrörelse, det andra avhandlingstemat rör de intressen som motiverar särregleringen av banker i förhållande till andra företag och det tredje temat avser bankrörelsebegreppets omfattning i ljuset av det bankrättsliga regelsystemets funktion. I avhandlingen berörs vidare pågående lagstiftningsarbete samt utgångspunkterna för detta arbete. Särskilt intresse ägnas den förändrade syn på den finansiella lagstiftningen som präglar den översyn av regelverket som för närvarande pågår.
Avhandlingens titel: Bankrörelse – Risker och riskhantering i banker.
Läs mer om avhandlingen på www.juridicum.su.se/
jurweb/forskning/avhandlingar/civil/henricfalkman.htm
Henric Falkman nås på tfn 08-16 19 34, e-post: henric.falkman@juridicum.su.se
Folkbibliotekets uppgift är att inspirera besökarna att göra sig till ansvarsfulla och delaktiga samhällsmedborgare. För att det ska kunna ske måste utbudet av media på biblioteket styras av besökarnas efterfrågan. Annars kommer det inte några besökare till biblioteket. Så kan den syn sammanfattas som bibliotekschefer och politiker ger uttryck för i en ny avhandling, vars titel är ”Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för folkbibliotek”.
Beslutsfattarna utrycker en självbild som att de är passiva påverkare. Deras förhållningssätt ska vara att arrangera folkbiblioteket som en miljö med ett utbud av medier som ser ut som besökarna förväntar sig. Därmed kan besökarna uppfylla en outtalad förhoppning om att de på biblioteket ska inspireras att bli delaktiga och ansvarsfulla medborgare.
I avhandlingens inledande kapitel visar Bosse Jonsson att beslutsfattarnas syn har rötter i såväl folkbildningens självbildningsidé som i den politiska liberalismen och marknadsekonomins idé. Synen analyseras vidare som en diskurs, vilket innebär att dessa föreställningar om folkbiblioteken är så självklara att det inte ens behöver argumenteras för dem. Som diskurs uttrycker föreställningarna en syn som det tas för givet att vi alla är överens om. Såväl självbildningens idé, liberalismen som marknadsekonomin framstår som omöjliga att ifrågasätta.
Det är ingen orimlig tanke att beslutsfattarna ska påverka besökarna mot ett aktivt medborgarskap genom att anpassa sig till deras efterfrågan, konstaterar Bosse Jonsson. Det kan dock diskuteras hur väl detta rimmar med folkbibliotekets funktion av att vara en offentlig verksamhet som ska styras av politiker och i sista hand av alla invånare. Det vill säga inte bara av dem som använder folkbiblioteket.
Han konstaterar också att synen stämmer väl överens med hur vi som samhällsmedborgare ska styras i det nya välfärdssamhället. Vi ska lära oss att styra oss själva genom att ta egna initiativ och förlita oss på vår egen förmåga att ta ställning till de råd och föreskrifter från experter om hur vi ska leva, som möter oss i massmedia. Politikens avsikt har blivit att styra oss mindre, men bättre. Det är som självständiga rationellt handlande individer vi ska styra vårt handlande. Såväl på biblioteket som i arbetsliv och utbildning
Kontaktinformation
Bosse Jonsson nås på tel 016-153453, 073-9632412 eller mail bo.jonsson@mdh.se.
De svenska kommunerna är betydelsefulla arbetsgivare; nästan 20 procent av de sysselsatta i Sverige sysselsätts av den primärkommunala sektorn. Precis som andra arbetsgivare kan kommunerna engagera deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i sin verksamhet. Antalet programdeltagare är högt; under våren 1998 sysselsatte kommunerna över 90 000 personer i olika arbetsbefrämjande åtgärder. Har detta någon effekt på den kommunala servicen, eller ersätter kommunerna helt enkelt ordinarie personal med programdeltagare (s k undanträngning)?
Högre servicenivå i skolan tack vare programdeltagare
Rapporten visar att förekomsten av programdeltagare i den kommunala verksamheten höjer servicenivån i den kommunala skolan. Resultaten tyder på att programdeltagarna bidragit till den kommunala verksamheten och att bidraget inte har omintetgjorts av att kommunerna har ersatt ordinarie arbetskraft med programdeltagare. Vi kan däremot utifrån rapporten inte säga att det inte förekommer någon undanträngning; allt vi kan uttala oss om är att den i varje fall inte är hundraprocentig. För kommuninvånaren är det alltså positivt att kommunen har engagerat programdeltagare i verksamheten. Huruvida det är lämpligt att statliga medel till arbetsmarknadspolitiken används för att subventionera kommunal verksamhet besvarar däremot inte denna rapport.
Bakgrund och metod
Möjligheten för kommunerna att engagera deltagare i arbetsmarknadspolitiska program innebär att kommunerna antingen kan anställa personal till en lägre kostnad (t ex via lönebidrag), eller att de får en extra resurs till verksamheten (t ex via praktikprogram). I rapporten studeras effekten av detta i 280 svenska kommuner under perioden 1994-99, en period av ekonomisk återhämtning efter den kris som drabbade kommunerna i början av 1990-talet. Servicenivån i skolan mäts genom att personaltäthet, utgifter per elev och gymnasiefrekvens vägs samman till ett kombinerat mått. Detta mått är att föredra framför utgiftsnivån, som typiskt används för att mäta den kommunala servicenivån. Höga utgifter behöver nämligen inte ha något samband med en hög servicenivå, utan kan bero på höga kostnader orsakade av antingen en ineffektiv produktion eller ogynnsamma strukturella omständigheter.
Kontaktinformation
Vill du veta mera? Kontakta Eva Mörk på telefon 018-471 70 72 eller via e-post: eva.mork@ifau.uu.se.
Den kallas Ruben Rausings professur i Innovationsteknik eftersom den inrättats med stöd från Ruben Rausings Fond för forskning om nyföretagande och innovationer.
Vad kan Edquist då som ekonom tillföra LTH?
– Nu är jag ju inte en traditionell ekonom, utan innovationsekonom. Innovationer är en fråga om lärande och om nya kombinationer av existerande och ny kunskap. En hel del av detta lärande sker inom tekniska högskolor – både i form av forskning och genom utbildningen. Därför är våra tekniska högskolor centrala noder i de regionala innovationssystemen. Som innovationsekonom kan jag bidra med ekonomiska perspektiv på lärandet, exempelvis i större forskningsprojekt vid LTH. Kunskaper om hur forskningsresultat omformas och vidare-utvecklas till innovationer som fungerar i ekonomin utanför högskolan är också centrala för den tredje uppgiften, säger Charles Edquist.
Han kommer från Linköpings universitet, Tema Teknik och social förändring, där han haft en professur sedan 1986. Men Edquist tog sin fil kand-examen i Lund 1971, läste in en masters-examen på Berkeley 1974 och avlade doktorsexamen i ekonomisk historia i Lund 1981, där han fyra år senare blev docent vid Forskningspolitiska institutet. Där arbetade han 1977-87 samtidigt som han ledde ett forskningsprogram om ”teknologi och utveckling” med inriktning mot utvecklingsländerna.
Charles Edquist har erfarenhet från en rad konsultuppdrag för svenska och internationella organisationer, bl a som samordnare av det EU-stödda projektet ”Innovationssystem och europeisk integration”.
Varför han valt att byta universitet förklarar han så här:
– LTH har, med hjälp av Ruben Rausings fond, bestämt sig för att satsa på innovationsforskning och det ger goda möjligheter att bygga upp en riktigt bra verksamhet. Och jag ser oerhört mycket fram emot att leda framväxten av en ny forskargrupp. Öresundsregionen är dessutom mycket spännande ur innovations-synvinkel och jag kommer också att delta i innovationsprocesser och stimulera skapandet av nya företag – något som faktiskt ingår i min tjänst. Dessutom tror jag att vi borde röra på oss mer i det svenska akademiska systemet. Det är bra både för oss som forskare och för våra miljöer.
Enligt ämnesbeskrivningen handlar innovationsteknik om ”villkor, metoder och hantering för att föra idéer till förverkligande” – samspelet mellan ”människan, tekniken och organisationen som drivkraft för utvecklingen av nya produkter och tjänster”. Det ingår även i uppgifterna att undersöka hur LTH:s potential för teknikuppfinningar kan stimuleras och utvecklas. Ämnet har förts till Institutionen för designvetenskaper i det nya Ingvar Kamprad Designcentrum. Avdelningen ska så fort som möjligt kompletteras med även en universitets-lektor och kommer att växa till ett tiotal anställda i september i år.
Det finns sedan något år en motsvarighet vid Ekonomi-högskolan, där Hans Landström är professor i entreprenörskap. Charles Edquist förväntas också – inte minst i sin forskning – samverka med professorn i forsknings- och teknikpolitik vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Kontaktinformation
Charles Edquist kan före 1 februari nås på tel: 013-28 22 60, 013-28 22 32 (sekreterare) eller 0708-13 62 13. Epost: charles.edquist@tema.liu.se
I mitten av 1980-talet upptäcktes ett elakartat sjukdomstillstånd hos älg i södra och mellersta Sverige. Fenomenet går under namnet Älvsborgssjukan då flest fynd av sjuka älgar rapporterats från södra Älvsborg i Västergötland. Emil Broman, som presenterar sin avhandling vid Göteborgs universitet den 31 januari, har genom att granska hittills publicerade forskningsrapporter inte kunnat finna något klart svar på vad som ligger bakom alla sjukdomsfall. Men i avhandlingen presenteras resultat som visar att konsekvenserna är mycket mindre påtagliga än vad som tidigare befarats. För södra Älvsborg har både expertis och engagerade jägare använt ord som katastrof och utrotning. De senaste årens älgstudier har resulterat i att man kan avfärda så kraftfulla ord.
Tre saker har tidigare antagits gälla för Älvsborgssjukan men som nu visar sig vara felaktiga.
För det första har södra Älvsborg ansetts som mer drabbat än övriga Sverige eftersom flest fynd av sjuka älgar härrör från denna region. Detta har inte gått att belägga när jämförelser av dödsrisker mellan olika områden i Sverige gjorts.
För det andra har Älvsborgssjukan antagits vara ett problem för främst älgkor med en stor effekt på populationstillväxten som följd. Grunden till antagandet är att flest sjuka älgar varit älgkor. Det övervägande antalet rapporter om sjuka älgkor beror dock inte på att Älvsborgssjukan är kopplat till kön. Istället har det att göra med att det är djur i höga åldrar som löper störst risk att bli sjuka och att tjurar men inte kor skjuts innan de hinner bli så gamla.
För det tredje har dödsrisken antagits vara mycket hög då mörkertalet, de döda djur som undgår upptäckt, i sin tur ansetts vara betydande. Mörkertalet i södra Älvsborg baserat på återrapporterade radiomärkta älgar uppgår emellertid till endast omkring 20 procent.
I södra Älvsborg skattas nu den årliga dödsrisken till följd av sjukdom för en vuxen älg till några få procent före tio års ålder men avsevärt högre om älgen är äldre. I samma område är den årliga risken att dö till följd av jakt i jämförelse fem till tio gånger högre.
Anledningen till de överdrivna uttalandena om Älvsborgssjukans effekter står bland annat att finna i en allmän brist på tillförlitlig information om älgstammens storlek, fördelning och sammansättning i Sverige. Detta i sin tur beror på brister inom Sveriges förvaltning av vilt. Om man i framtiden är intresserad av att snabbt kunna bedöma allvaret i olika larmrapporter beträffande vilt eller att effektivt nå de mål som eftersträvas bör man därför börja med att utreda dagens förvaltningssystem.
—
Emil Broman, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Environment and moose population dynamics” fredagen den 31 januari 2003 kl. 10.00. Disputationen äger rum i stora föreläsningssalen, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Carl Skottsbergs Gata 22 B, Göteborg.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/emil_broman.shtml
Emil Broman
Göteborgs universitet
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård
Telefon: 031-773 37 73, Mobil 070-622 97 44
E-post: emil.broman@miljo.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Birgitta Watz är verksam vid Restauranghögskolan i Grythyttan vid Örebro universitet, där hon bland annat ansvarar för kursen i kreativ matlagning och på högre hotellprogrammet i kursen vistelse och design. En stor del av Birgittas arbete går ut på att finna skärningspunkter mellan konst, vetenskap och hantverk. Det handlar om att inspirera till ökad varseblivningsförmåga, utvidga tankemönster, se saker ur olika perspektiv, att tänka alternativt och att öva hand och tanke. Birgitta använder gärna en interaktiv form av pedagogik.
– Genom denna typ av övningar kan man utveckla sin kreativa förmåga, säger Birgitta. Kreativitet kräver mod. Mod att våga tänka i nya banor, att bryta sina invanda tankespår, att våga gå utanför givna ramar, för att kunna skapa nytt. Samtidigt är det en fråga om att undersöka och tillägna sig konstnärens och formgivarens sätt att se på färg och form, på visuell kommunikation, på den konstnärliga processen och dess sätt att arbeta. Konsten, hantverket och vetenskapen har med andra ord en utmärkt mötesplats i måltidskunskapen.
Innan Birgitta Watz kom till Örebro universitet har hon bland annat varit verksam som formgivare åt exempelvis Rörstrand och samarbetar med Nationalmuseum genom sina handgjorda tallrikar. Ett uppdrag hon hållit på med i drygt trettio år. Hon har också ägnat sig åt glasformgivning för Pukeberg, Lindshammar och Steninge Slott, textildesign för Ljungbergs samt ett stort antal offentliga utsmyckningar. Hon har också varit huvudlärare och prefekt på Konstfack samt skrivit och medverkat i ett antal böcker. ”Frön och Aska ur livets trädgård” är den senast utgivna.
För mer information, kontakta Birgitta Watz på telefon 08-667 49 05.
Foto på Birgitta Watz finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html#watz.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Birgitta Watz på telefon 08-667 49 05.
Övervikt och fetma har blivit ett globalt folkhälsoproblem. De medicinska riskerna ökar och det dagliga livet påverkas. Det är övervägande kvinnor som söker hjälp för sin fetma och de får ofta standardrekommendationer om träning och raska promenader för att gå ned i vikt.
En aktuell avhandling från Karolinska Institutet beskriver kraftigt överviktiga kvinnors funktionshinder och hur en viktnedgång kan minska dessa.
Femtiosju kraftigt överviktiga kvinnor i arbetsför ålder med kroppsmasseindex, BMI, på 37 kg/m2 och 22 normalviktiga kvinnor deltog i undersökningen. De mättes vid tre tillfällen: före viktminskning, efter 12 veckors diet och efter ett års viktstabilisering. Mätningarna omfattade gångtest, konditionstest, ett frågeformulär om muskuloskelettal smärta och ett nykonstruerat Obesity Questionnaire samt ett nykonstruerat Functional Test.
Ulla Evers Larssons studier visar att många av de överviktiga kvinnorna hade gångsvårigheter. Trots att de själva valde en bekväm gånghastighet beskrev de ansträngning och smärta under ett fem-minuters gångtest. Kvinnornas mycket låga kondition medförde att gång kunde jämställas med tungt arbete. Många överviktiga kvinnor kan därför inte ta långa, snabba promenader vare sig för att träna eller gå ned i vikt. De överviktiga kvinnorna upplevde mer smärta från leder och muskler än normalviktiga kvinnor. Alla aktiviteter som innebar extra belastning på nedre extremiteterna som att resa sig ur en soffa, kliva uppför steg, gå i trappor, sitta på huk, böja sig ned och att lyfta tunga saker, men även fotvård kändes besvärliga. Smärta, ansträngning, lågt tempo och hög puls noterades i flera av testerna.
En moderat viktminskning på 10 procent efter ett drygt år förbättrade gångförmågan i alla avseenden. Både upplevda och observerade funktionshinder minskade markant. Vikten gick delvis upp under stabiliseringsåret och hade viss negativ påverkan på smärta och upplevda svårigheter. Däremot visade sig alla observerade funktionsförbättringar bestående.
I avhandlingen rekommenderas att överviktiga kvinnor bör förbättra konditionen. Träningsråd bör utformas individuellt med tanke på BMI, ålder och smärta från rygg och nedre extremiteter.
Avhandlingens titel:
Disability and effects of weight loss in obese women
Författare:
Ulla Evers Larsson, sektionen för sjukgymnastik, Neurotec-institutionen, Karolinska Institutet, tel. 08-524 888 75 alt 08-30 9124 eller mail: ulla.evers.larsson@neurotec.ki.se
Disputation:
Fredag 31 januari 2003, kl. 13.00, Sal H1 röd, Alfred Nobels Allé 23,
KIs Campus Huddinge (mellan Södertörns Högskola och Huddinge Universitetssjukhus)
Detta visar resultat från BAMSE-studien som innefattar drygt 4 000 barn i Stockholm. Vid 4 års ålder hade 40 procent av barnen någon allergisjukdom (astma, eksem, allergisnuva eller födoämnesbesvär).
Studien leds av Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting, och är en av världens största barnallergiundersökningar.
Barnen som ingår i studien har följts genom regelbundna undersökningar av deras levnadsmiljö och hälsa sedan de var nyfödda. Nu är barnen 8-9 år gamla.
Resultat från uppföljningen av barnen vid 4 års ålder
Om barnen inte har några ärftliga anlag för allergi ökar inte risken för astma eller allergi mot pälsdjur, även om familjen hade pälsdjur när barnen var små.
Familjer där det finns ärftlighet för allergi undviker ofta att ha pälsdjur, inte minst när barnen är små. Därför är det svårt att svara på om motsvarande samband finns bland dessa familjer.
Rökning under graviditet medför en ökad risk för barn att utveckla astma. Ett dåligt inomhusklimat(mögel/fuktskada/kondens) i bostaden ökar risken för astma.
Amning minskar risken att barn får astma.
Bland barn som samtidigt utsatts för minst två av riskfaktorerna: tidig tobaksrök, ett dåligt inomhusklimat och kortvarig amning, var astma mer än dubbelt så vanligt som hos andra barn (12 procent mot 5,6 procent). Liknande tendens sågs för allergisnuva.
Våra data om astma och allergisnuva indikerar att det går att skjuta på en debut av dessa sjukdomar, åtminstone upp till och med 4 år. Barnen har följts upp vid 1, 2 och 4 års ålder. Vid 4 års ålder har de även undersökts, och data därifrån visar att 7 procent hade astma, 11 procent allergisnuva, 13 procent misstänkt födoämnesallergi och 20 procent eksem. Hela 40procent av barnen hade någon av dessa sjukdomar och 12 procent av dessa hade minst två av dem.
Under den senaste tioårsperioden har forskning i Sverige och utomlands fokuserat på att försöka bromsa trenden med de ökande allergisjukdomarna. Detta har lett till många förebyggande insatser från barnavårdscentraler, myndigheter och intresseorganisationer. Trots detta ser man ingen minskning av allergisjukdomarna och det är med rätta som dagens nationella allergiförebyggande råd har diskuterats och ifrågasatts.
Data från denna studie stödjer dock de nationella råd som för närvarande ges när det gäller amning, rökning och ett dåligt inomhusklimat.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Magnus Wickman, projektledare, docent och överläkare på Karolinska Sjukhuset, telefon 08-517 779 12
Catarina Almqvist, läkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Sjukhuset och med.dr. (i frågor om pälsdjur), telefon 08-517 779 18 eller 0733-747 205.
Martin Alm har studerat svenskarnas syn på USA under åren 1900-1939 då landet var omdiskuterat som en betydelsefull nation men ännu inte en obestridlig supermakt.
– En ny fas i Sveriges syn på USA kan urskiljas i början av 1900-talet i och med att utvandringsdebatten tog fart, säger Martin Alm. Man började se utvandringen som ett problem och för att få svenskarna att stanna hemma diskuterade man och analyserade vad det var i USA som lockade.
Synen på USA förändrades också efter det spansk-amerikanska kriget i slutet av 1800-talet. Alltfler insåg risken för en ny stormakt och det talades om den amerikanska faran.
– Men när utveckling och förnyelse diskuterades i Sverige sneglade man ofta mot USA, säger Martin Alm. Man ville ha en förnyelse under ordnade former, en kontrollerad modernisering. Frågor om nationell självbild och modernisering utgick från föreställningar om relationen mellan det svenska och det amerikanska.
Det var från och med mellankrigsperioden som det blev allt tydligare att Sveriges väg till ekonomiskt välstånd skulle gå genom amerikanarnas ekonomiska system, teknik och arbetsmetoder.
Samtidigt såg många ner på amerikansk kultur och uppfattade den som ytlig och historielös. Man var rädd för vilken inverkan kulturen kunde ha på den svenska ungdomen.
Martin Alm har valt tre områden då han studerat svenskarnas amerikabild: utvandringsdebatten som varade mellan åren 1900-1920, svenskarnas uppfattning om amerikanarnas ekonomiska system, teknik och arbetsmetoder samt den svenska synen på amerikansk kultur och på amerikanska värderingar.
Som källor har han använt sig av reseskildringar, artiklar i veckotidningar, dagstidningar, pamfletter, romaner och riksdagsdebatter.
——————————————————-
Avhandlingens titel är Americanitis. Amerika som sjukdom eller läkemedel. Svenska berättelser om USA åren 1900-1939.
Kontaktinformation
Martin Alm disputerar den 8 februari 2003 klockan 10.15, sal 3, Historiska institutionen vid Lunds universitet. Tel 046- 222 79 48, e-post Martin.Alm@hist.lu.se
Det är Brosamverkan i Västsverige som i samband med den årliga Brobyggardagen i Göteborg utser Årets brobyggare. Priset ges till den som ”genom eget, aktivt arbete bidragit till brobyggnadskonstens utveckling i Sverige”. Med utmärkelsen följer en plakett och ett resestipendium på 25.000 kronor.
Hans Pétursson, uppväxt i Tvååker utanför Varberg, tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet 1993. Han fick då anställning vid Scandiaconsult där han fortfarande arbetar. Redan under studietiden intresserade han sig för broar, vilket ledde till att han gjorde praktik vid brobyggen både hos en entreprenör, NCC, och hos en beställare, Banverket. Examensarbetet behandlar en haverianalys av en vägport i stål.
Vid Scandiaconsult har Hans arbetat med att dimensionera broar − allt från vanliga betongbroar med liten spännvidd över bågbroar av trä och av stål, till en snedkabelbro med över hundra meters spännvidd
Hans har även varit djupt involverad i ett utvecklingsprojekt om samverkansbroar med prefabricerade farbanor med torra fogar. Tekniken användes första gången på en bro över Edslan i Ångermanland. Den elementtyp som användes injekteras till stålbalkarnas svetsbultar i kanaler som löper i elementen, vilket ger en torr överyta. I fogarna mellan elementen förs tvärkrafter av hjultryck över med rostfria ståldymlingar, och tryckkrafter genom anliggning. Hans dimensionerade för ovan nämnda bro såväl stålbalkar som farbaneplattor.
Under 1999-2000 tog Hans Pétursson en paus från konstruerandet och ägnade sig åt studier och forskning på Luleå tekniska universitet, under handledning av Bernt Johansson, professor i stålbyggnad, och Peter Collin, Scandiaconsult. Hans Pétursson tittade då närmare på broar med integrerade landfästen. Tekniken, som bygger på att man gjuter in stålpålar direkt i ändskärmen, gör att man kan spara in på lager, lagerpall samt eventuella övergångsanordningar.
Arbetet resulterade i en licentiatavhandling som inkluderar Fem-beräkningar samt fullskale-provningar av pålar på elastiskt underlag utsatta för tvångsförskjutningar i påltoppen. Vidare föreslås en beräkningsmodell för brotypen. Inom ramarna för sitt projekt hann Hans även med att åka till USA för att studera broar med integrerade landfästen, där tekniken använts för broar på upp till 240 meter.
Hans blev även först med att enligt de nya rönen konstruera en bro med integrerade landfästen som färdigställdes år 2000. Det har sedan dess byggts ytterligare minst två broar med integrerade landfästen i Sverige.
Under två år efter sin forskarutbildning arbetade Hans hos Sicomp i Piteå, ett forskningsinstitut som ägnar sig åt fiberkompositer. Även här fick Hans utlopp för sitt intresse för broar då han var med om att arbeta fram ett förslag till en spektakulär bro som eventuellt ska byggas i Luleå. Förslaget är en bro med balkar av glasfiberarmerad polyester och pelare av betongfyllda kolfiberskal där kolfibern ersätter armering i pelaren.
En del av tiden vid Sicomp har Hans Pétursson ägnat åt att undersöka om man kan förstärka med kolfiber på betongkonstruktioner vid låga temperaturer.
Juryn för Årets brobyggare har bestått av: Lars-Olof Nilsson (ordf), Chalmers tekniska högskola; Lars-Bertil Ekman, Vägverket Region Väst; Hans Ericsson, Skanska; Joakim Holtbäck, ScanAkos; Gunnar Jernström, SCC, och Per Stagler, Betongindustri.
Kontaktinformation
Upplysningar: Hans Pétursson, tel 070-699 67 36, eller Jan Nyberg, pressansvarig vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11 (jan.nyberg@adm.luth.se)
Foto på Hans Pétursson kan erbjudas elektroniskt efter hänvändelse till Jan Nyberg.
Mats B Klint har arbetat som lärare och forskare vid Mitthögskolan sedan 1980 (från början Högskolan i Sundsvall/Härnösand). Han är numera djupt engagerad i forskningsprojektet ”Företagsekonomisk kunskapsutveckling för ökad regional konkurrenskraft” vid Mitthögskolan. Här forskar han främst om hur strategiska nätverk uppkommer, bibehålls och utvecklas. Mats B Klints forskning är fokuserad på den inbyggda konflikt som strategiskt samarbete mellan företag innebär. Han konstaterar att många företag ger sig in i samarbete med andra utan att definiera vilket gemensamt mål de har med samarbetet.
– Problemet med strategiska nätverk är att samtidigt som man söker utveckla samarbete inom vissa områden måste man fortsätta att konkurrera inom andra, säger han.
Innan Mats B. Klint gav sig in i den akademiska världen hann han med 20 års arbete inom skogsindustrin. Under den perioden hade han bland annat tjänster i Spanien, Tyskland och USA. Han har också varit försäljningschef inom Modo och försäljningsdirektör vid SCA. Dessutom har Mats B Klint gett ut flera böcker om strategier inom skogsindustrin och han driver även ett forskningsprojekt om ”när pappret” ersätts av IT.
Vid Uppsala universitet disputerade han 1985 i ämnet ”den sociala dimensionens roll i marknadsföringen”. Den 22 januari 2003 utsågs han till docent vid samma universitet.
– Men min forskning bedriver jag fortfarande vid Mitthögskolan, förtydligar han.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats B Klint, Mitthögskolan
060-14 86 91, 0652-141 38 (hem), 070-3151944, mats.b.klint@mh.se
Metoden att spika eller skruva samman höftfrakturer har funnits länge, men upphöjdes på 1980-talet till ”gyllene standard” i Sverige genom ett par vetenskapliga artiklar.
– Man har sagt att det är så lätt att spika, och att materialen är billiga. Men eftersom spikningarna ofta misslyckas och måste opereras om, så blir kostnaderna ändå höga på sikt, framhåller Cecilia Rogmark.
Utgångspunkten för hennes avhandlingsarbete var just de många misslyckade höftspikningar man såg i den dagliga ortopediska verksamheten. I avhandlingen ingår bland annat en jämförande studie som är den största i världen i sitt slag. Studien omfattade 450 mentalt friska patienter över 70 år, som slumpmässigt fördelades till spikning respektive ledprotes. Efter bara två år hade 43 procent av de förra patienterna fått allvarliga komplikationer, jämfört med bara 6 procent av den senare gruppen. En annan studie visar att proteser fungerar bättre även på dementa frakturpatienter.
Resultatet visar att normerna för behandling av denna typ av höftfrakturer snarast bör ändras, anser Cecilia Rogmark. Patienter under 65-70 år kan även i fortsättningen behandlas med spikning/skruvning, eftersom de kan klara en eventuell omoperation om komplikationer uppstår. Men patienter över 70 år bör få en konstgjord led, antingen genom att hela leden byts ut (s k totalplastik) eller att bara lårbenets ledkula ersätts (halvplastik).
Malmöstudien är inte den enda som på senare år kommit till samma resultat. Ändå spikas fortfarande ungefär hälften av alla frakturer av den aktuella typen.
– Därför vill vi fortsätta att informera om våra rön, både till sjukvården och till patienterna själva. Gamla kvinnor är en tålig patientgrupp, men det är viktigt för dem att veta att det finns alternativ, och att de kan ställa krav, anser Cecilia Rogmark.
Avhandlingen heter Femoral neck fractures: aspects on treatment and outcome. Cecilia Rogmark träffas på tel 040- 33 61 23 (vx 33 10 00) eller – säkrare – via e-post cecilia.rogmark@skane.se och cecilia@rogmark.com.
Genom mänskliga aktiviteter såsom förbränning av olja och kol ökar halterna av partiklar i atmosfären. Dessa partiklar absorberar och spri-der solljuset och på så sätt minskar solens förmåga att värma Jorden. Partiklarna påverkar inte bara klimatet utan även många människors hälsa i områden med stora utsläpp som t.ex. Indien.
Underökningar av partikelhalter över Indiska oceanen gjordes inom mätkampanjen INDOEX (The Indien Ocean Experiment 1999) där en av initiativtagarna är Nobelpristagaren Paul Crutzen. Förorenad luft från Asien (och framförallt Indien) transporteras ut över havet med vinter-monsunvindar under januari-april. Resultaten visar på 40 gånger högre halter av föroreningar i den smutsiga luften jämfört med den rena och då är mätningarna gjorda över havet med 1000 km till närmsta kust. Föroreningshalterna över land i Indien och Kina är hittills dåligt kända.
Frågan är nu hur dessa höga föroreningshalter påverkar inte bara kli-matet utan även jordbruk och hälsan för människorna i de tättbefolkade områdena i södra Asien. Detta ska mätas genom en internationell studie, ABC (Asian Brown Cloud), över hela regionen.
Doktorsavhandlingens titel: Chemical Characteristics of Atmospheric Aerosols: The influence of Natural and Man-Made Sources and Sinks
Michael Norman kan nås på telefon 08-16 43 50, Meteorologiska insti-tutionen, mobil 073-9840338, Stockholms universitet, 106 91, Stock-holm, e-post michael.norman@misu.su.se
Studien visade att ett insjuknande i stroke innebar en psykologisk påfrestning för den närmaste anhörige även i de fall då symtombilden var mild hos den drabbade. Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnans kärl)är en av våra vanligaste folksjukdomar och en stor andel av dem som
drabbas blir i någon form beroende av stöd från sina anhöriga i det dagliga livet.
Makarnas individuella upplevelse av sjukdomen, personliga konsekvenser i det dagliga livet och känslan av sammanhang i livet stod i relation till deras psykologiska välbefinnande den första tiden efter partnerns
insjuknande. Fyra månader efter partnerns insjuknande hade makarnas psykologiska välbefinnande ökat jämfört med den första tiden efter insjuknande, men nära hälften av dem bedömde att deras tillfredsställelse med livet var lägre än före partnerns insjuknande.
Stroke kan medföra en mycket varierande symtombild. Olika symtom hos den drabbade kan ha påverkan på olika delar av makens/makans dagliga liv, vilket kan ha betydelse för det stöd familjerna är i behov av. Under den strokedrabbades sjukhusvistelse var framför allt de motoriska
funktionsnedsättningarna hos partnern den största källan till oro hos makarna, medan betydelsen av själsliga och intellektuella funktionsnedsättningar blev mer påtagliga i det dagliga livet efter utskrivningen. Ett år efter partnerns insjuknande rapporterade makar till strokedrabbade med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller med uttalad trötthet, irritabilitet och emotionell instabilitet, oftare en lägre tillfredsställelse med nära sociala relationer än de övriga deltagarna.
Studien visar på vikten av individualiserad information, rådgivning och stöd. Tidig information till de anhöriga om ”dolda” intellektuella och känslomässiga konsekvenser av stroke kan förhoppningsvis underlätta för dem att möta dessa konsekvenser i det dagliga livet. Uppföljande stöd
och rådgivning efter utskrivningen är också angeläget.
Leg arbetsterapeut Gunilla Forsberg-Wärleby, Tel: 031-342 32 75, fax 031- 342 32 68, e-post
gunilla.forsberg.warleby@neuro.gu.se
Huvudhandledare: Professor Christian Blomstrand, e-post
Christian.Blomstrand@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Stroke Research Group
Avhandlingens titel: Spouses of stroke patients. Psychological. Well-Being and Life Satisfaction
Avhandlingen är försvarad
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
Den franske författaren Michel Butor (född 1926) har de senaste femtio åren gjort sitt bästa för att spränga genregränser och riva murarna mellan konstarterna. Otaliga är de exempel där han som poet och essäist har samarbetat med bildkonstnärer och fotografer. Sonia Lagerwall tar i sin avhandling upp Butors tredje och mest kända roman, La Modification från 1957 (Resa mellan kvinnor), som ett exempel på en ikonotext. En ikonotext är ett slags hybrid som strävar efter att utnyttja både ordets och bildens specifika egenskaper för att ge texten lika delar dynamik och spatialitet.
Med sina fyra romaner blir Butor känd för publiken som en av författarna i den formmedvetna Nouveau Roman-vågen som möblerar om i det franska litterära 1950-talet. Den nya franska romanen laborerar med en icke-linjär berättarstruktur, tillämpar en uppbruten syntax, förtätande berättarstrategier som elliptiska eller repetitiva strukturer, lek med indicier och mångtydighet. På 1960-talet börjar Butor att fullt ut experimentera med typografi och textens visuella utformning. Men redan de tidiga verken vittnar om ett stort intresse för bildkonsten och referenserna till konstföremål, muséer, konsthistoriska epoker etc. är många.
En ikonotext kan vara antingen bimedial eller unimedial, d.v.s. den kan göra bruk av visuella bilder eller också låta bilden artikuleras endast genom det verbala mediet. Den dialogiska principen mellan ord- och bildelement är densamma i båda fallen. Bilden introducerar ett spatialt element i textens temporala flöde, saktar ner dess tempo, ger form. Men i mötet med textens temporala dimension så sätts bilden själv i rörelse, dess betydelsemöjligheter utvidgas, expanderar, börja driva. I La Modification är den verbala koden den enda förekommande koden, varför bilden kommer att förmedlas via orden.
Bland de strategier för att ‘översätta’ bild som en unimedial ikonotext förfogar över är ekfrasen, den verbala beskrivningen av ett bildkonstverk, den mest explicita. Här finns en oförtäckt intention hos författaren att upprätta analogier med bildkonsten. Men bildens specificitet gör sig i La Modification också påmind genom mer implicita anspelningar på bild. Dels på typografisk nivå då det verbala mediet behandlas som ett estetiskt material och textens visuella form och presentation får en semantisk funktion (ikonicitet), dels inom fiktionens universum då en dynamisk verklighet i fiktionen framställs som rörde det sig om en statisk artefakt (piktorialism).
I avhandlingen undersöks La Modification som en poetiskt konstruerad roman med didaktiska förtecken i vilken samspelet mellan text- och bildelement syftar till att aktivt inbjuda läsaren i meningsproduktionen och guida denne genom läsningen. Betoningen på läsarens roll och på det komplementära förhållandet mellan de olika teckenkoderna och deras särarter föranleder en jämförelse med Renässansens emblem, en hybridgenre vars dialogiska kompositionsprincip pekar fram mot den moderna textuppfattningen i vilken läsaren intagit en framträdande roll.
Avhandlingens titel: Quand les mots font image. Une lecture iconotextuelle de La Modification de Michel Butor.
Disputationen äger rum fredagen den 24 januari 2003 kl. 14.15
Opponent: Professor Morten Nøjgaard
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Sonia Lagerwall, tel. 031-773 1815 (arb.),
e-post sonia.lagerwall@rom.gu.se
Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se
