Konkurrensen om anslagen har varit hård, i mars kom det in 84 ansökningar till SSF. Av dessa har nu sju projekt fått dela på totalt 94 miljoner kronor. Syftet med projektet, där Knut Irgum är huvudsökande, är att tillföra nya, grundläggande kunskaper om hur proteiners struktur påverkas i närheten av polymera ytor. Resultaten kommer också att vara användbara för att tillverka bättre material när olika proteiner ska separeras från varandra. För att kunna bota allvarliga tillstånd som Alzheimers, Parkinson och Creutzfeldt-Jakobs sjukdomar, är det viktigt att förstå mekanismerna som påverkar proteiners struktur. Dessa sjukdomar uppstår nämligen när proteiner förlorar sin form och smälter samman till stora aggregat.
Den vanligaste tekniken för att separera olika proteiner från varandra kallas kromatografi och bygger på att proteiner binder olika starkt till ytor, beroende på bland annat proteinets sammansättning och struktur. Processen går till så att en proteinblandning som ska separeras pumpas genom en kolonn som packats med ett separationsmaterial. Materialets porstorlek och ytkemi avgör hur starkt olika proteiner binder till dess yta. Man använder olika separationsmaterial för att styra vilka proteiner som binds till ytan och för att kontrollera bindningens styrka. Om kraften i inbindningen mellan ytan och proteinet är för stark eller varar för lång tid, förlorar proteinerna lätt sin struktur, vilket är de fenomen som detta projekt ska belysa. För att studera detta kommer forskarna att tillverka separationsmaterial med väldefinierad porositet och noga kontrollerade ytfunktioner. Proteinerna tillåts därefter komma i kontakt med dess yta i närvaro av ”tungt vatten”. De tunga väteisotoperna byts då ut i de delar av proteinet som exponerats mot vattenlösningen. Påföljande mätningar med avancerad masspektrometri används för att bestämma vilka delar av proteinet som växelverkat med ytan, varit exponerade mot vattenmiljön, respektive varit skyddade inuti proteinets kärna. Resultaten är av betydelse för ett område som brukar kallas proteomik, vilket innebär att man studerar när, var och hur proteiner är aktiva i människokroppens olika organ och vävnader.
Medsökande till projektet är Mikael Oliveberg, professor i biokemi vid Umeå universitet, och Karin Markides, professor i analytisk kemi vid Uppsala universitet. Anslaget är fördelat över en femårsperiod och den största delen kommer att användas vid Umeå universitet.
– Ett sådant här anslag gör att man går från en normaltillvaro till en möjlighet att verkligen kunna koncentrera sig på sin forskning, och jag är övertygad om att det kommer att leda till bättre resultat, säger Knut Irgum.
SSF främjar utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass som på sikt bedöms komma till nytta för Sverige. Eftersom Knut Irgum är delägare i företaget SeQuant AB har han även kunnat visa på att det går att kommersialisera forskningen, företaget har för närvarande 17 patent och ansökningar för separationsmaterial.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Knut Irgum, professor i analytisk kemi
Telefon: 090-786 59 97
E-post: kim@chem.umu.se
När man söker komponera nya stållegeringar ställs man varje gång inför samma grundläggande problem: Om man söker förbättra en specifik egenskap är det sällan man samtidigt lyckas förädla övriga egenskaper. Det är exempelvis mycket svårt att hitta en legering som gör materialet mera formbart och samtidigt ännu hårdare.
En grupp forskare vid Uppsala universitet och KTH, Levente Vitos, Pavel Korzhavyi och Börje Johansson, presenterar nu egenskapskartor för kombinationer av järn, krom och nickel som visar tre skilda regioner där givna proportioner av de tre legeringsämnena ger speciellt lämpade stålmaterial.
Den grundläggande metoden, som under senare år framgångsrikt löst en rad olika problem med att bestämma materialegenskaper, har utvecklats av forskargruppen i den kondenserade materiens teori vid Uppsala universitet. Mycket förenklat skulle man kunna säga att arbetet går ut på att beräkna elektronfördelningen i rymdgeometrin hos en given atomstruktur. Det är en teoretisk metod som i kombination med omfattande beräkningsarbete kan karakterisera egenskaperna hos vitt skilda atomstrukturer i såväl magnetiska material som i halvledare och isolatorer, liksom i molekyler och långa polymerkedjor.
Att beräkna egenskaper hos just legeringar ställer dock särskilda krav på metoden eftersom man aldrig riktigt vet var i atomernas rymdmönster som man hittar den ena eller den andra av legeringsämnenas atomer – man måste därför räkna på ett stort antal alternativa kombinationer eller utveckla en teori som är kapabel att beskriva denna slumpmässiga fördelning av atomslagen.
Med egenskapskartan för järn, krom och nickel som grund har forskarna ställt sig ännu en fråga: Om man tillför ett fjärde grundämne för att ytterligare förbättra formbarhet, hårdhet och korrosionsskydd hos ett specialstål, vilket ämne skulle det i så fall vara och i vilka proportioner skulle det ingå? För att få svar på frågan har man räknat på alla förekommande grundämnen. Det visar sig då att en inblandning av metallerna osmium eller iridium, närmaste grannar i det periodiska systemet, skulle ge största förbättringen av materialegenskaperna. Nu betingar emellertid osmium och iridium höga priser och frågan är vilken praktisk nytta resultaten kan få?
– Först och främst har vi teoretiskt prövat vad naturen har att erbjuda, säger Börje Johansson, professor och forskningsledare både vid Uppsala universitet och vid KTH. Vad marknaden kan vara intresserad av är svårt att veta, men jag kan tänka mig att legeringar med osmium eller iridium kan utnyttjas för särskilt viktiga ståldetaljer i sådana miljöer där risken för korrosion är mycket stor.
Levente Vitos, Pavel Korzhavyi och Börje Johansson, Stainless steel optimization from quantum mechanical calculations, Nature Materials, januari 2003.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Börje Johansson, telefon 070-417 54 52 eller e-post Borje.Johansson@fysik.uu.se
Ett barn som är åtta år kan uppvisa en mental ålder som mer liknar en sexårings. Många av dessa barn med långsamt mognande hjärna får diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Om de får stöd och hjälp kan de ”komma i kapp” mognadsmässigt när de blir äldre. Om man däremot inte tar hänsyn till barnet och anpassar kraven till mognadsgraden riskerar det att få leva med sin diagnos. Hypotesen kallas mognadshypotesen och sammanfattar Eman El-Sayeds avhandling vid barn- och ungdomspsykiatriska enheten vid Karolinska Institutet.
– Beroende på vilka studier man tittar på, tillfrisknar mellan 20-60 procent av alla barn med ADHD. Mognadshypotesen kan förklara att dessa barn blir friska, säger hon.
Eman El-Sayed har mätt EEG-aktiviteten i olika delar av hjärnan hos barn som
utförde mentalt krävande test. Hon fann bland annat att barn med ADHD hade svårare att skärpa sin förmåga under tidspress, jämfört med friska barn. Deras hjärnaktivitetsmönster påminde mer om hjärnaktiviteten i yngre barns hjärnor. Det stödjer mognadshypotesen, anser Eman El-Sayed.
I en studie på tvillingar framkom också att olika genetiska faktorer kan kopplas till ADHD-symptom. Resultatet visade att genetiska faktorer delvis kan förklara en långsammare mognad av hjärnan hos pojkar.
En av studierna i avhandlingen visade även att föräldrarnas skattning av barnets mognad stämmer väl med sjukvårdens uppfattning.
– Därför är det viktigt att föräldrarnas åsikter tas på allvar, säger Eman El-Sayed.
Avhandlingens titel:
Brain maturation, Cognitive tasks, and Quantitative Electroencephalography: A study in Children with Attention Deficit Hyperactive Disorder
Författare:
Eman El-Sayed, enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, mail: eman.el_sayed@kbh.ki.se.
Kontaktperson:
Per-Anders Rydelius, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, enheten för barn- och ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet,
tel. 08-517 77205, mail: per-anders.rydelius@ks.se
Idag sker första utlysningen i EU:s sjätte ramprogram. Att söka pengar från EU kräver omfattande förberedelser och det tar tid att utarbeta en ansökan. Därför får svenska forskare nu möjlighet att söka bidrag från Formas för att skriva ihop en EU-ansökan.
– Vi tycker att det är viktigt att stödja svenska forskare som avser att söka bidrag från EU:s forskningsprogram. Därför har vi utlyst dessa medel nu, säger Lisa Sennerby Forsse, som är Formas huvudsekreterare.
Medlen är främst vara avsedda för forskare söker koordinerande eller ledande roller inom EU:s forskning. För att få bidrag måste EU-ansökan ha koppling till Formas verksamhetsområden.
Den 14 januari anordnar Formas, Naturvårdsverket och EU-FoU-rådet en konferens med syfte att informera om hur man söker bidrag från EU.
Kontaktinformation
Mer information:
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare, 08-775 4058
Anneli Megner, pressansvarig, 08-775 4009, 073-642 3288
Den kärnkraft vi använder idag kommer förr eller senare att avvecklas, inte bara på grund av människors eventuella motstånd utan för att de naturligt förekommande uranresurserna kommer att ta slut. Vad Örebroforskarna gjort är att ha bidragit till utvecklingen av en ny metod för kärnkraft utan vanliga reaktorer eller farliga restprodukter som exempelvis plutonium.
Metoden baseras på acceleratordrivna system för energiproduktion och transmutation av radioaktivt kärnavfall. En fördel med denna metod är nämligen att man också kan destruera långlivat kärnavfall, som har en halveringstid på 100 000-tals år, och som i reaktionen kan omvandlas till atomkärnor med en halveringstid på 100-1000 år. En andra fördel handlar om driftssäkerhet.
– Om något går snett i en kärnanläggning behöver man med ett acceleratordrivet system bara stänga av acceleratorn för att omedelbart stoppa kärnreaktionen. Kärnreaktionen i dagens reaktorer fortsätter ett bra tag till efter man stängt av dem, säger Andreas Oberstedt som är fysiker vid Örebro universitet.
Utmärkelsen delas ut av en vetenskaplig jury till forskare som är aktiva vid den Europeiska kommissionens sju gemensamma forskningscentra. Fredrik Tovesson, forskarstuderande i fysik vid Örebro universitet och innehavare av ett doktorandstipendium vid IRMM, tog emot priset under en ceremoni den 5 december 2002 i Ispra, Italien. Den prisade gruppen består av Andreas Oberstedt och Fredrik Tovesson från Örebro universitet, Birger Fogelberg och Elisabet Ramström från Uppsala universitet samt Franz-Josef Hambsch och Stephan Oberstedt från IRMM. Arbetet och resultaten publicerades i den ansedda tidskriften Physical Review Letters.
Kontakta: Andreas Oberstedt, tel. 019-30 39 92, e-post: andreas.oberstedt@nat.oru.se.
Så här går det till:
Med en partikelaccelerator skjuts protoner med en hastighet nära ljusets – dvs. en energi av ca. 1 GeV – på ett tungt material, till exempel bly. I successiva kollisioner med atomkärnans nukleoner överförs protonens energi till blykärnan. För varje proton frigörs i denna reaktion upp till 30 neutroner som sedan reagerar med kärnbränslet som till en början består av toriumisotopen Th-232. Genom neutroninfångning samt efterföljande sönderfall uppstår så småningom uran-233, som är det egentliga bränslet. Man konverterar alltså Th-232 till klyvbart U-233. På vägen dit uppstår protaktinium-233 vars benägenhet att klyvas avgör hur mycket U-233 som skapas. Utgångsmaterialet är alltså torium, som finns på jorden i större mängd än uran, och uppskattas räcka i minst hundratusen år.
Kontaktinformation
Kontakta: Andreas Oberstedt, tel. 019-30 39 92, e-post: andreas.oberstedt@nat.oru.se.
– Att forskare på en högskola får medel från FAS tillhör inte vanligheterna. Bara det är en stor framgång. Vi har visat att det finns kompetens även på andra ställen än universiteten. Det här ska bli jätteroligt, säger Susanne Fransson, jur. dr. i arbetsrätt och projektledare.
Projektet ”Strejker och förhandlingsstrategier på en könsuppdelad arbetsmarknad”, som kommer att pågå under 2003 – 2004, har ett historiskt och arbetsrättsligt perspektiv. Syftet är att analysera skillnaden mellan kvinnors och mäns strategier/aktioner på arbetsmarknaden. Traditionellt har strejken varit ett vapen för utpräglat manliga kollektiv. Kvinnliga strejker, i den mån de förekommit, har dessutom varit mer defensiva. Även de fackliga traditionerna skiljer sig åt.
Susanne Fransson och hennes medforskare, historiker och fil.dr. Christer Thörnqvist kommer i sin forskning att utgå från den svenska modellen och den solidariska lönepolitiken. Fokus kommer att ligga på tiden efter 1990, även om en kronologisk genomgång av 1900-talet också kommer att göras. I första hand kommer man att jämföra avtalen inom verkstadsindustrin med avtalen inom vården. Till arbetet kommer en referensgrupp med företrädare från arbetsmarknadens parter att skapas.
– Vi intresserar oss för ett outforskat område och väver samman ett genus- och klassperspektiv. Vår utgångspunkt är det kollektiva snarare än det individuella. Detta samt att vi som jurist respektive historiker arbetar tvärvetenskapligt tror jag förklarar varför vi beviljats medel. Nu får vi möjlighet att verkligen koncentrera oss på vår forskning, säger Susanne Fransson.
Fotnot
FAS är ett statligt forskningsråd under Socialdepartementet. Rådet stödjer och initierar forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbetsmiljö, folkhälsa, omsorg och välfärd.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Susanne Fransson tel 0522-65 60 61, mobiltel 0735-87 37 35, e-post susanne.fransson@htu.se
Konstruktion och simulering av matematiska modeller är tvärvetenskaplig till sin natur. Kunskaper från olika forskningsområden måste integreras på ett bra sätt för att slutresultatet ska bli tillfredsställande. Även olika typer av förenklingar är nödvändiga men det är då viktigt att den resulterande modellen motsvarar det komplexa systemet på ett relevant sätt.
De matematiska modeller som studeras är av generell struktur, s de innehåller obekanta parametrar vilka måste bestämmas för att man ska få en praktiskt användbar modell motsvarande en specifik tillämpning. Genom att anpassa den generella modellen till information om den specifika tillämpningen, det vill säga välja parametrar så att skillnaden mellan modellen och motsvarande mätdata blir så liten som möjligt, kan en användbar modell bestämmas. Tyvärr är det ibland svårt att bestämma de ”bästa” parametrarna bland ett flertal ”acceptabla” dito. Dessutom kan beräkningarna, med hjälp av dator, av de valda matematiska modellerna vara komplicerade samt resurskrävande.
Forskningen i fråga fokuserar alltså på hur beräkningar i samband med simulering och modellbestämning ska kunna vidareutvecklas, tex med avseende på effektiva och noggranna algoritmer/datorprogram, samt hjälpmedel för validering av de resultat man får.
Mera information finns tillgänglig via http://www.cs.umu.se/~wikstrom (under rubriken Research).
Gunilla Wikström är född och uppvuxen i Strömsund i Jämtland. Efter avslutade studier vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (civilingenjör i teknisk fysik) är hon nu verksam vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet.
Fredagen den 20 december försvarar Gunilla Wikström, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Computation of Parameters in some Mathematical Models. Svensk titel: Beräkning av parametrar i några matematiska modeller.
Disputationen äger rum kl 13:15 i MIT-huset, hörsal MA121.
Fakultetsopponent är Prof. Per Christian Hansen, Danmarks Tekniska Universitet.
Kontaktinformation
Gunilla Wikström kan nås på:
Telefon: 090 – 786 63 07
E-post: wikstrom@cs.umu.se
Mohammad Fazlhashemi har egen erfarenhet av att vara annorlunda i universitetsvärlden. Han kom till Sverige som gäststudent i slutet av 1970-talet.
– Jag kände inte till de pedagogiska formerna, det krävdes en ny studieteknik och det kritiska tänkandet var något helt nytt för mig. Dessutom kom jag till ett nytt land, jag kunde inte tyda de kulturella koderna.
Mohammad ville veta om det hänt något sedan han själv var student. Eller om problemen var de samma. Många av studenterna vittnar om att de har samma problem som Mohammad.
Undersökningen ’’Möten, myter och verkligheter: studenter med annan etnisk bakgrund berättar om möten i den svenska universitetsmiljön’’, som byger på intervjuer med 22 studenter, visar att de upplever mötet med den svenska högskolan på olika sätt. Det är ingen homogengrupp och kan därför inte behandlas lika. Universitetet är inte heller en homogen miljö – det kan finnas stora skillnader mellan olika institutioner men även beroende på om studenterna läser programutbildningar eller enstaka kurser.
Problemen som studenterna stöter på kan inte heller alltid hänföras till att de har en annan etnicitet. De skiljer sig från majoriteten av svenska studenter på fler sätt. Många är i 30-årsåldern eller äldre, de har familj och inte samma intressen som de yngre studenterna. En del har bristande språkkunskaper som försvårar studierna. Generellt har de som kommit till Sverige som unga lättare för att smälta in än de som kommit i vuxen ålder.
Gemensamt för nästan alla är att de känner att de inte blir sedda som individer utan tillskrivs egenskaper utifrån sitt ursprung. Konflikterna med kurskamraterna är oftast inte stora, istället handlar det om utanförskap och om att inte bli sedd som den man är. Förundran över att kurskamrater inte hälsar när man möts på stan, att alltid bli över vid grupparbeten. Svårigheter att få kontakt. Något som de flesta av studenterna inte tolkar som uttryck för rasism utan de ser det som en ovana att möta människor från andra kulturer.
Studenterna upplevde ungefär samma svårigheter i mötet med lärare. I några enstaka fall upplevde de att det förekom kränkande attityder. Bland annat uppgav två kvinnliga studenter som bar huvudduk att lärarna undvek att ställa frågor till dem. Konflikter mellan studenter och den så kallade mellankategorin, personal som inte är lärare men som fyller en viktig funktion i utbildningen är vanliga. Mohammad mötte också andra problem.
– Det finns vissa studenter som har nedsättande attityder till kvinnor. Jag mötte en. Tyvärr är det en sida av verkligheten.
Fazlhashemi menar att en bättre inslussning av studenterna skulle kunna minska problemen.
– Trots att den här gruppen studenter funnits i 20-30 år är inte medvetenheten så stor om de speciella problem som de möter, konstaterar han. Det är onödigt att alla ska behöva uppfinna hjulet, finna strategier för att klara sina studier. Men det behövs också ordentliga spärrar så att de som inte kan språket kommer in på utbildningar som de därför inte klarar av. Det skapar problem för alla.
Kontaktinformation
Mohammad Fazlhashemi nås på:
Tel: 090 – 786 96 89
Mobil: 070-542 91 64
E-post: mohammad.fazlhashemi@idehist.umu.se
Skriften kan beställas från Universitetspedagogiskt centrum vid Umeå universitet. Kontakta Lena Sandström
Tel. 090 – 786 78 82
Fax. 090 – 786 93 55
E-post: lena.sandstrom@upc.umu.se
Det fanns en tid då alla svenskar bänkade sig framför TV:n och såg på ett och samma Hylands hörna eller TV-nytt. Det var före TV3, MTV och CNN. Under samma tid fick televisionen en politisk roll som informationskälla. Den skulle erbjuda medborgarna objektiva nyheter och information om det dagspolitiska läget. Det var så makthavarna ville ha det. Men i samband med en ökad internationalisering på1980-talet kom synen på televisionens politiska roll att förändras betydligt. Det visar Lucas Pettersson i sin avhandling som han lägger fram vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Televisionen kom nu att tillskrivas en central roll för medborgarnas kollektiva identitet. Politikerna poängterade att internationaliseringen innebar ett ökat behov av att värna ”vår identitet som svenskar” och de ville att den ”svenska” televisionen, såväl SVT som TV4, skulle sända fler program på svenska av svenska upphovsmän. Televisionen skulle inte bara ge information, utan även identitet.
Samma ideal lyftes fram av makthavarna på EU-nivå, men då var det i första hand frågan om att bidra till en europeisk identitet. Det var helt enkelt ett viktigt mål när EU ville skapa regler för och ge stöd åt den europeiska televisionen.
I avhandlingen ställs på detta sätt frågan om vilken politisk roll televisionen bör spela i samhället. Bör den i första hand förmedla politisk information, främja en politisk diskussion eller skapa förutsättningar för en politisk gemenskap? Den visar hur och när olika idéer om demokrati och kollektiv identitet har kommit till uttryck och använts för att motivera politiska beslut och handlingar som i högsta grad har konsekvenser för medborgarna.
Doktorsavhandlingens titel: information och identitet. Synen på televisionens politiska roll i Sverige och EU
Disputationen äger rum onsdag 18 december kl. 13.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Sverker Gustavsson, Uppsala universitet.
Lucas Pettersson kan nås på tfn 16 15 77, e-post lucas.pettersson@statsvet.su.se
www.statsvet.su.se/forskarutbildningen/aktuella_disp_ram.htm
Det ökande antalet höftfrakturer är en utmaning för sjukvård och samhälle. Av gruppen höftfrakturer är de felställda lårbenshalsfrakturerna de mest svårbehandlade och behandlingen hos äldre patienter är fortfarande kontroversiell. Skruvfixation har varit den dominerande behandlingsmetoden i Skandinavien, medan primär höftplastik (ledersättning), halvplastik eller total plastik, varit vanligare i övriga Europa och Nordamerika.
Vid utvärdering av behandlingsmetoder är det viktigt att analysera patientens upplevelse av resultatet. I Jan Tidermarks avhandling från Karolinska Institutet har två livskvalitetsinstrument, EQ-5D och SF-36, utvärderats hos patienter med lårbenshalsfrakturer.
Studierna visar att livskvaliteten sjönk efter behandling med skruvfixation, speciellt hos patienter med komplikationer under frakturläkningen. Frekvensen av komplikationer efter två år var som väntat högre hos patienter med felställd fraktur jämfört med icke felställd fraktur, 36 procent respektive 7 procent. Hos patienter med läkta frakturer var dessutom livskvaliteten klart lägre hos de som haft en primärt felställd fraktur.
Skruvfixation jämfördes med total höftledsplastik vid behandling av äldre relativt vitala patienter med felställd lårbenshalsfraktur. Efter två år var det fler höftkomplikationer efter skruvfixation än efter total höftledsplastik, 36 procent respektive 4 procent, och fler patienter var omopererade. Höftfunktion och livskvalitet var generellt bättre hos patienter opererade med total höftledsplastik.
Nästan hälften av gruppen äldre kvinnor med felställd lårbenshalsfraktur visade tecken på undernäring. Låg vikt var associerat med muskelsvaghet, kognitiv dysfunktion och låg livskvalitet. Proteinrikt nutritionstillskott i kombination med anabola steroider hade en positiv effekt på muskelmassa, dagliga funktioner samt livskvaliteten hos dessa kvinnor.
Avhandlingens titel:
Quality of life and femoral neck fractures
Författare:
Jan Tidermark, Institution Södersjukhuset, Karolinska Institutet,
tel 08-616 2458, mobil 073 973 2697
eller mail: jan.tidermark@ortoped.sos.sll.se.
Disputation:
Onsdag 18 december 2002, kl. 9.00, Aulan, Södersjukhuset, Stockholm.
Anna Zeffer presenterar i sin avhandling resultat som indikerar att hoppande fåglars skelettben har en annorlunda mineralsammansättning jämfört med fåglar som går eller springer på marken. Vidare visar studierna att längden på benmusklernas momentarmar (det vill säga avståndet mellan leden och muskelns fäste) påverkas av de yttre krafter som verkar på benen. Resultaten visar således att även små skillnader i fåglars levnadsmönster påverkar utformningen av skelettbenen och musklerna. Avhandlingen ger en djupare insikt i hur fåglars bakre extremiteter är anpassade till de krav fåglarna har på benen.
Eftersom fåglars ryggrader är horisontella (jämfört med människans vertikala ryggrad) kan man inte översätta mänsklig forskning direkt på fåglar. Därför behövs ytterligare forskning på fåglar för att fullt ut förstå sambanden mellan levnadsmönster och kroppens uppbyggnad.
Anna Zeffer, Zoologiska institutionen, disputerade i zoomorfologi vid Göteborgs universitet den 22 november med avhandlingen ”Ecomorphology of the hind limb bones of birds”.
Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2002/anna_zeffer.shtml
Anna Zeffer
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen
Telefon: 031-773 3827
E-post: anna.zeffer@zool.gu.se
Kontaktinformation
Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se
Resultaten från en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet tyder på att lokal syrebrist förekommer i vitala organ under hjärtkirurgi, utan att detta kan upptäckas med gängse mätmetoder. Resultaten visar också att såväl kroppstemperatur som pumpflöde påverkar syresättningen i hjärna och lever.
Syrebristen var speciellt uttalad i venöst blod från levern. En hypotes var att detta skulle kunna bero på sammandragningar i bukorganens blodkärl. En grupp patienter fick insulin, som är kärlvidgande, i hög dos. Vid kirurgi försämras effekten av kroppens insulin, detta skulle
kunna innebära att de kroppsegna insulinnivåerna blir för låga. Insulininfusionen ökade syreinnehållet i blod från levervenen, vilket tyder på en förbättrad syresättning av bukorganen.
Insulin används ibland vid hjärtkirurgi eftersom det har visat sig ha positiva effekter för hjärtat med bland annat en ökning av hjärtminutvolymen. Hos friska personer är det huvudsakliga målorganet för insulinets kärlvidgande effekt skelettmuskulaturen. I en delstudie undersöktes om samma sak gäller vid hjärtkirurgi. Resultaten visar att
endast en mindre del (cirka 30 procent) av ökningen av hjärtminutvolymen vid hjärtkirurgi kan förklaras av ett ökat blodflöde i skelettmuskulaturen, vilket tyder på att fler kärlbäddar påverkas av insulininfusion.
Hjärt-lung-maskinen är den krets som gör det möjligt att exkludera hjärta och lungor ur blodomloppet och som är nödvändig för merparten av all hjärtkirurgi. Under hjärtkirurgi sker cirkulation och gasutbyte med hjälp av maskinen, blodflöde och mängden tillfört syre bestäms av
hjärtlungmaskinens pumphastighet.
Det kirurgiska traumat initierar förändringar som kan leda till skador. Under hjärtkirurgi är dessa förändringar ofta mer uttalade än vid annan typ av kirurgi. Detta kan sannolikt hänföras till kontakten mellan patientens blod och hjärtlungmaskinens ytor, till variationer av
kroppstemperaturen och till inslag av syrebrist i hela kroppen eller i enskilda organ.
Perfusionist Lena Lindholm, tel 070-670 10 94
e-post: lena.lindholm@vgregion.se, lena.e.lindholm@vll.se
Handledare: Anders Jeppsson, tel 031-342 4107
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Hjärt-kärlinstitutionen.
Avhandlingens titel: Regional oxygenation in cardiac surgery Influence of temperature, pump flow and insulin.
Avhandlingen försvarades fredagen den 13 december.
Kontaktinformation
Carina Elmäng, informatör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77
mobil 0708-77 33 57
När granen sätter knopp på sommaren går den in i ett stadium som kallas vila. Vilan kan liknas vid ett slags kemiskt lås och är viktig för granens överlevnad. Utan vilan skulle granarna kunna ”vakna” om det blir en varm period under hösten, börja växa och sedan riskera att skadas när temperaturen faller igen.
Det kemiska låset bryts ned under hösten. Nedbrytningen är effektivast vid temperaturer kring +5°C. Men vid temperaturer under 0°C och över 10°C bryts vilan knappast alls. Om hösten varit mycket varm eller mycket kall kan granen därför fortfarande vara i vila när julen närmar sig. Då finns risk för att den inte får behålla barren när den kommer in.
Risk för barrande julgranar
– I år hade vi rekordvarmt under augusti och september, sedan blev det snabbt kallt i oktober. Så om det inte varit milt väder senare är det inte säkert att vilan är ordentligt bruten, säger Mats Hannerz vid SkogForsk. Och en gran som är i vila har svårt att komma igång och dricka vatten – risk för barrande julgranar, alltså!
Under en normal svensk höst är granens vila oftast bruten i november-december – men det gör inte så mycket, för därefter brukar det aldrig bli speciellt varmt. Granen riskerar därför sällan att ”vakna” och börja växa.
Hjälp granen behålla barren
Om vilan är ordentligt bruten kan granen till och med börja växa inomhus. Sköts den bra med vatten och lite näringstillskott så bör den klara sig länge innan den barrar. Och du kan själv se till att vilan bryts:
– Ställ din julgran i garaget i några plusgrader innan den tas inomhus, tipsar Mats Hannerz. Efter ungefär en vecka borde den vara beredd att lysa grön hela julhelgen.
Forskarnas 3 bästa tips:
1. Varning för värmechock! Ställ granen i några plusgrader. Låt den t.ex. stå en vecka i garaget innan du tar in den i värmen.
2. Vattna. Låt det aldrig bli torrt i julgransfoten!
3. Häll gärna lite växtgödning i vattnet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Faktaruta för den vetgirige:
Forskarna Mats Hannerz vid SkogForsk och Inger Ekberg vid SLU studerade om granplantor med olika ursprung har olika stort behov av kalla perioder för att vilan ska brytas. De såg bl.a. att granar från Vitryssland och Västeuropa behöver något längre period med kyla än granar från norra Sverige och Ryssland.
– Det skiljer bara ett par veckor mellan de olika ursprungen, säger Mats Hannerz. Men det skulle kunna ha betydelse under t.ex. varma vintrar, som kan bli en följd av växthuseffekten. En gran som är i vila klarar antagligen temperaturväxlingar under vintern bättre.
Kontaktinformation
Kontakt:
Mats Hannerz, SkogForsk; tel: 018-18 85 54, 070-528 85 54.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 00, 070-630 68 67.
Behovet av att kunna detektera ytterst små mängder av ämnen ökar hela tiden. Varför är det så? Ett exempel är för att öka möjligheten till kontroll över spridningen, upptaget och ansamlandet av olika ämnen i vår miljö, i matkedjorna och inuti våra kroppar. DDT och dioxin är exempel på ämnen som normalt förekommer i ofarliga koncentrationer i vår miljö. De stannar dock kvar i miljön väldigt länge och kan därför lagras i levande objekt i vilka de kan nå hälsovådliga koncentrationer och därmed orsaka till exempel cancer och/eller störningar i fortplantningen. Ett annat exempel på behovet av att kunna detektera små mängder av ämnen är att trots att mycket är känt om den akuta förgiftning som en stor dos av många ämnen orsakar, så är kunskapen om hur hälsan påverkas av en långvarig exponering av en låg koncentration av samma ämne betydligt mindre. Ett tredje exempel är den väldigt snabba elektronikutvecklingen som har möjliggjorts delvis tack vare att väldigt känsliga detektionstekniker har utvecklats och används för att kontrollera renheten hos ingredienserna som används vid tillverkningen av halvledarmaterialen.
Den nya tekniken, våglängdsmodulerad absorptionsspektrometri med diodlaser i grafitugn, har möjliggjort detektion av 10 fg (d.v.s. 0,00000000000001 g) av en viss atom löst i en liten mängd vatten (10 ml), motsvarande en koncentration av 1 fg/ml. En sådan koncentration, vilken brukar betecknas 1 ppt, fås även om 1 g av atomen löses i vattnet som ryms i en 100 m ¥ 100 m ¥ 100 m stor bassäng. För att få en uppfattning om hur liten den koncentrationen är kan man även tänka på den i termer av tid. Om mängden atomer motsvarar 1 sekund så motsvarar vattnet i bassängen 32 000 år. Att korrekt detektera koncentrationer i ppt-området är alltså likvärdigt med att hitta en specifik sekund ur 32 000 år.
De viktigaste komponenterna i den nya tekniken är en diodlaser av den typ som sitter i vanliga CD-spelare, en liten ugn i vilken man stoppar in provet man vill mäta på, en fotodiod som mäter intensiteten på laser ljuset samt en del elektronik. Avhandlingen behandlar huvudsakligen teknikens fysikaliska principer och dess praktiska tillämpbarhet.
Torsdagen den 19 december försvarar Jörgen Gustafsson, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Development of wavelength modulation diode laser absorption spectrometry in transversely heated graphite atomisers for sensitive trace element analysis”. Svensk titel: Utveckling av våglängdsmodulerad absorptionsspektrometri med diodlaser i transversellt uppvärmda grafitugnar för känslig spårelementsanalys.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, hörsal N430. Fakultetsopponent är Professor Pietro Benetti, Department of Chemistry, University of Pavia, Pavia, Italien.
Kontaktinformation
Jörgen Gustafsson nås på:
Tel: 090-786 63 36
E-post: jorgen.gustafsson@physics.umu.se
Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att under tre år satsa ca 25 miljoner kronor för att stärka särskilda forskarmiljöer. I det här fallet rör det sig om vissa s k småspråk. Många högskolor har forskning inom samma språk. Genom större samordning kan forskarna ges tillfälle att verka i starkare forskningsmiljöer.
– Detta är början på en lösning av ett gammalt besvärligt problem, säger Bengt Hansson, huvudsekreterare i ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap inom Vetenskapsrådet. Resurserna inom området är små och med dessa pengar finns möjlighet att förbättra forskarnas situation.
Långsiktig satsning
För i år delas sammanlagt 4, 5 miljoner kronor ut och under de kommande två åren uppemot tio miljoner per år. De institutioner som får medel i år kan räkna med att under de kommande två åren få minst det belopp som utdelas i år. Universiteten förbinder sig också att efter åren med stöd från Vetenskapsrådet fortsätta ge sina institutioner motsvarande medel i ytterligare tre år.
Tilldelning 2002 (för mer information och kontaktpersoner se bifogad fil eller www.vr.se)
– Göteborgs universitet: 200 000 kr planeringsbidrag – konsolidering av forskningen i afrikanska språk.
– Lunds universitet: 600 000 kr – slaviska språk
– Stockholms universitet: 500 000 kr – finska, meänkieli och estniska
– Umeå universitet: 1 300 000 kr samiska språk
– Uppsala universitet: 1 900 000 kr – klassiska språk och bysantinologi
Kontaktinformation
Kontaktpersoner Vetenskapsrådet
Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap
08-546 44 228 / 0708-14 88 63
Bengt.Hansson@vr.se
Jesper Wadensjö, informationsansvarig ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap
08-546 44 289
Jesper.Wadensjo@vr.se
I augusti invigde HPC2N Sveriges första PC-kluster av superdatorklass, det snabbaste och kraftfullaste datorsystemet i landet, tack vare en donation på 5 miljoner kronor från Kempestiftelserna. Nu har Knut och Alice Wallenberg Stiftelse beviljat HPC2N 10 miljoner kronor för att under de kommande tre åren kunna vidareutveckla datorsystemen. I första hand kommer HPC2N att satsa på superkluster baserade på PC-komponenter som kopplas samman med ett högpresterande nätverk, men också på parallelldatorsystem med gemensamt minne. Datorsystemen ska på bästa och mest kostnadseffektiva sätt kunna tillgodose de behov som finns hos landets beräkningsinriktade forskare. Klassiska storanvändare representerar datavetenskap, fysik, kemi, matematik och teknikvetenskap. Nya intressanta forskningsområden är bland annat biovetenskap, medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Nationellt ska systemet också kunna användas som en resurs för utveckling av parallella algoritmer, applikationsprogramvaror och miljöer för ett användarvänligt och ändamålsenligt nyttjande av datorresurserna.
HPC2N är ett nationellt centrum för parallella och vetenskapliga beräkningar, organiserat som ett kompetensnätverk mellan Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Mitthögskolan, Institutet för rymdfysik i Kiruna och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har även beviljat UPSC 10 miljoner kronor för funktionell genomforskning på poppel. Syftet med det så kallade poppelprojektet är att skaffa detaljerad kunskap om poppelns gener och hur genernas uttryck regleras för att få en djupare förståelse för hur växter i allmänhet och träd i synnerhet fungerar. Kunskapen används exempelvis för att förstå hur blomning regleras, hur veden bildas, hur växter bekämpar sjukdomsangrepp och hur de klarar av att leva vid låga temperaturer. Forskningen ligger internationellt sett långt fram och sker i samarbete mellan Umeå universitet, SLU i Umeå, Uppsala universitet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) inom ramen för programmet ”Swedish Centre for Tree Functional Genomics”. Sammanlagt har nu Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljat UPSC 30 miljoner kronor inom programmet. Det tilldelade anslaget ger UPSC forskarna stora möjligheter att fortsätta att bygga upp sin unika infrastruktur inom experimentell växtforskning.
UPSC är en av norra Europas bästa forskningsmiljöer inom experimentell växtbiologi. Det inrättades 1999 i samarbete mellan institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
Se även: http://www.hpc2n.umu.se och http://www.upsc.nu
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Bo Kågström, föreståndare vid HPC2N
Tel: 090-786 54 19, 073-620 54 19
E-post: bo.kagstrom@cs.umu.se
Professor Göran Samuelsson, institutionen för fysiologisk botanik
Tel: 090-786 56 94, 070-6455039
E-post: Goran.Samuelsson@plantphys.umu.se
