Två aspekter av tidig familjestruktur ställs i fokus: barnets turordning i syskonskaran och moderns civilstånd vid tidpunkten för barnets födelse, dvs. om hon var gift eller ogift. Men författaren har även tagit hänsyn till social klass och vissa biologiska förhållanden vid födseln, liksom flera indikatorer på sociala förhållanden i vuxen ålder. Avhandlingen baserar sig på samtliga 14 192 barn som föddes levande på Uppsala Akademiska sjukhus mellan åren 1915 och 1929.
Resultaten visar att skolbetyg i tredje klass var lägre ju senare i syskonskaran barnet var född. Barn som var födda utanför äktenskapet skiljde sig dock inte signifikant ifrån de som var födda inom äktenskapet med avseende på tredjeklassbetyg. Beträffande uppnådd utbildning sjönk sannolikheten för att ha genomgått gymnasial utbildning dramatiskt med stigande syskonordning. Också barn som var födda utanför äktenskapet hade en signifikant lägre sannolikhet att ha utbildat sig på gymnasium i jämförelse med barn som var födda inom äktenskapet.
Även med avseende på dödlighetsrisk under fyra olika stadier av livet (spädbarnstid, barndom, vuxen ålder och hög ålder) pekade den övergripande bilden på en klar nackdel för individer som var födda sent i syskonskaran. Män som var födda utanför äktenskapet visade också på en förhöjd risk att dö i ischemisk hjärtsjukdom i åldersintervallet 55-80 år. Denna överdödlighet förklarades till stor del av den mer än dubbelt så höga dödligheten bland utomäktenskapligt födda män som förblev ogifta i vuxen ålder i jämförelse med motsvarande grupp av inomäktenskapligt födda män.
Doktorsavhandlingens title: Setting the scene for life. Longitudinal studies of early social disadvantage and later life chances.
Disputationen äger rum onsdag 18 december kl. 10.00 i aulan, Sveaplan Sveavägen 160. Opponent är Dr Diana Kuh, University College London, Department of Epidemiology and Public Health.
Bitte Modin är för tillfället bosatt i New Jersey och kan säkrast nås på e-post bmodin@chess.su.se.
Bernt Gustavsson tillträder som professor i pedagogik med inriktning mot demokrati. Vid Örebro universitet kommer han att forska och arbeta med forskarutbildning vid pedagogiska institutionen samt vid den nya mångvetenskapliga forskarskolan Demokratins villkor som startar under våren.
Gustavsson forskar om frågor kring bildning och kunskap, hur dessa begrepp hänger samman och är relaterade till demokrati. Han vill bredda kunskapssynen. Kunskap behöver inte vara knuten till universitet och forskning, utan påträffas i alla typer av verksamheter. Demokratiseringen av utbildningsfrågor bör därför bestå av en breddad tillgång till högre utbildning, men även av att erkänna och jämställa olika utbildningar med varandra.
Pedagogikforskaren Agneta Linné tillträder som professor i pedagogik med inriktning mot didaktik. Vid Örebro universitet kommer hon att bygga upp forskning i anknytning till lärarutbildningen så att den blir starkt forskningsförankrad.
I sin forskning intresserar sig Agneta Linné för frågor om hur föreställningar om kunskap och lärande tagit form och styrts över tid, och vad som händer när idéerna möter skola och lärarutbildning. Hon forskar också om kvinnliga pedagogers röster i det offentliga samtalet om skola och undervisning. Hon ser det som en viktig uppgift att verka för reflektion kring vad historiska traditioner betyder idag, och vad man kan göra för att på den grunden mer medvetet bygga en demokratisk skola.
För mer information, kontakta
Bernt Gustavsson: tel. 019-30 12 38 eller e-post bernt.gustavsson@pi.oru.se
Agneta Linné: tel. 019-30 13 92 eller e-post agneta.linne@pi.oru.se
Fotografi på Bernt Gustavsson och Agneta Linné finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html
Kontaktinformation
Bernt Gustavsson: tel. 019-30 12 38 eller e-post bernt.gustavsson@pi.oru.se
Agneta Linné: tel. 019-30 13 92 eller e-post agneta.linne@pi.oru.se
Livegenskapen var lokal och gällde för bönderna vid Bjersgårds gods nära Klippan från 1690-talet till 1740. Med stöd av en kunglig resolution hölls bönderna kvar vid godset med motiveringen att det rådde brist på arbetskraft.
– Mina stora frågeställningar har varit om de skånska godsen utvecklades i östlig eller i västlig riktning, säger Mats Olsson. I Östeuropa präglades godsdriften av ökad dagsverksskyldighet medan Västeuropas bönder blev alltmer självständiga. Skåne utvecklades på samma sätt som Östeuropa.
I två stora vågor ökade dagsverksskyldigheten vid de skånska godsen. Efter den första vågen på 1500-talet kom ungefär hälften av godsens inkomster från arrenden och andra hälften från den egna godsdriften. Så såg det ut fram till slutet av 1700-talet då godsens inkomster från den egna driften ökade till cirka 90 procent av de totala intäkterna.
– Konsekvensen av den lönsamma egna driften blev att bönderna avhystes och godsägaren drog in marken, säger Mats Olsson. Bönderna fick välja mellan att flytta eller stanna kvar som statare eller torpare.
Skånes utveckling var i stora stycken parallell med den i Danmark fram till slutet av 1700-talet. Därefter reglerades de danska böndernas arbete vid godsen alltmer, medan antalet dagsverken för de skånska bönderna ökade markant under 1800-talets första hälft.
– Det fanns bönder som var tvungna att ställa upp med 700-800 dagsverken om året hos godsägaren, säger Mats Olsson. För att klara detta var man tvungen att hålla sig med minst två drängar, som arbetade enbart för godsets räkning.
De skånska frälseböndernas betalning till godsägaren bestod bland annat i ett oreglerat ”hoveri”, vilket var en kvarleva från danska tiden och innebar att bonden fick ställa upp med så många dagsverken som godsägaren krävde.
Det ägde alltså rum något som kan betecknas som en ”feodal rekyl” i godsens arbetsorganisation under 1800-talets första hälft, mitt under jordbrukets omvandling och kommersialisering. Men under detta sekels andra hälft avlöstes dagsverkssystemet allt mer av lönearbete i form av statarsystemet.
Mats Olssons avhandling Storgodsdrift- Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet är en del i ett stort tvärvetenskapligt projekt om den skånska godsmiljön som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
——————————————————-
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Olsson på telefonnummer 046-222 31 18, 15 24 46 eller per e-post: Mats.Olsson@ekh.lu.se
En människa med posttraumatisk stress råkar ut för återkommande, plågsamma minnesbilder av den traumatiska händelsen. Hon försöker undvika allt som kan påminna om det obehagliga och blir känslomässigt avtrubbad. Samtidigt är hennes kropp ständigt på helspänn, och hon kan inte koppla av. Johan Söderquist från Hälsouniversitetet i Linköping disputerar inom kort på en avhandling där han studerat detta fenomen i samband med förlossningar.
Att ha förlösts med hjälp av kejsarsnitt, sugklocka eller tång ökade risken för posttraumatisk stress. Tillståndet förekom dock till antalet oftast efter helt normala förlossningar.
– Det handlar ju om en subjektiv upplevelse. Det som för en utomstående kan tyckas vara helt normalt och problemfritt kan för den berörda individen upplevas som fruktansvärt och skrämmande, säger Johan Söderquist.
Han fann inget samband mellan posttraumatisk stress och förlossningens längd eller graden av smärtlindring. Däremot fanns ett samband med rädsla under graviditeten. Vissa förlossningsrädda kvinnor visade även symtom på ”pre-traumatisk stress” under graviditeten, dvs just de symtom man annars kan hitta efter en traumatisk händelse.
Johan Söderquist har också undersökt kvinnornas tillstånd upp till 11 månader efter förlossningen. Mer än hälften av de 37 kvinnor (av ca 1220) som led av posttraumatisk stress hade också depression någon gång under perioden.
– Ett oroande fynd var att den posttraumatiska stressen inte tycktes klinga av under den studerade perioden. Det fanns inga tecken på självläkning, utan symtomen kvarstod.
– Dessa kvinnor upplevde ett sämre socialt stöd ju längre tiden gick efter förlossningen. Vad allt detta betyder för bandet mellan mor och barn och för kvinnans relationer i övrigt kan man bara fundera över, säger forskaren.
Han tycker att fynden understryker behovet av att identifiera de mest sårbara kvinnorna tidigt under graviditeten för att erbjuda dem extra stöd, och att vara uppmärksam på risken för posttraumatisk stress efter en förlossning. Detta är viktiga men svåra uppgifter, eftersom dessa kvinnor ju helst skyr undan från allt som påminner dem om deras genomgångna trauma.
Johan Söderquist disputerar den 20 december med professor Lars-Gunnar Lundh som opponent. Avhandlingen heter Posttraumatic stress after childbirth. Johan Söderquist träffas på tel 013-22 31 47, johso@imk.liu.se.
Som medlem av avdelningen för odontologi har professor Lars Hammarström valts till ledamot av AAAS för sina värdefulla bidrag till utbildning och forskning inom odontologin, speciellt upptäckten av tartratresistent fosfatas i osteoklaster [en typ av benceller] och användandet av emaljproteiner vid behandling av tandlossningssjukdomar.
I år har totalt 291 medlemmar i AAAS upphöjts till denna titel för sina försök att utveckla forskningen och befordra användningsområden som anses utmärkande vetenskapligt eller socialt. Endast ett fåtal svenskar har tidigare belönats med titeln ledamot. Nya ledamöter erhåller ett diplom och en guldnål lördagen den 15 februari, 2003 i samband med 2003 års AAAS-möte i Denver, USA.
Traditionen att upphöja medlemmar i AAAS till ledamöter började 1874. Medlemmar kan föreslås till ledamöter av respektive styrgrupp i någon av AAAS 24 avdelningar eller av tre tidigare ledamöter. Varje styrgrupp granskar och bedömer sedan de föreslagna medlemmarna. En lista på föreslagna kandidater går till AAAS centrala råd, där en omröstning bestämmer det slutliga urvalet.
För mer information, kontakta:
Carol Hoy, tel: +1 202 326 6434 eller mail: choy@aaas.org
* * *
The American Association for the Advancement of Science (AAAS), som grundades 1848, verkar för utveckling av vetenskapen genom projekt program och publikationer inom forskningspolicy, utbildning och internationellt samarbete. AAAS är världens största sammanslutning av forskare. AAAS ger bland annat ut den vetenskapliga tidskriften Science och administrerar websidan EurekAlert! – www.eurekalert.org – för senaste nytt inom vetenskap och teknik.
Avhandlingen är skriven av Per Liljelind, kemiska institutionen, miljökemi, Umeå universitet.
Dioxiner, som är den giftigaste ämnesgruppen i det här sammanhanget, är förknippade med avfallsförbränning som idag har stränga utsläppskrav som efterlevs med hjälp av effektiva reningsmetoder. Ett exempel på en relativt ny metod finns i avhandlingen, katalytisk rening av rökgaserna. Den vanligaste lösningen är annars att ämnena bara fångas in, till exempel med aktivt kol. Katalytiska metoder har fördelen att ämnena bryts ned och blir därmed ofarliga. Ett återstående problem är askan som inte kan avgiftas på detta sätt.
Förutom vid avfallsförbränning kan dioxiner och besläktade ämnen också bildas under ogynnsamma förhållanden vid biobränsleeldning för värmeutvinning. Otillräcklig lufttillförsel och omblandning är två bidragande orsaker till bildningen som även kan ske i mindre pannor. Trots att de bildade mängderna är mycket små så uppskattas detta sammantaget vara en större källa för dessa ämnens spridning till miljön än vad avfallsförbränning är i vårt land eftersom biobränsleanläggningar har begränsad reningsutrustning eller ingen rening alls. Uppskattningen av dioxinutsläppens storlek får betecknas som grov då få mätningar är utförda samt att mängderna är starkt beroende av bränslesammansättning och panntyp.
Dioxiner och andra kloraromatiska ämnen behöver inte alls finnas i bränslet utan bildas till största delen under rökgasens avsvalningsfas när förbränningen inte skett fullständigt, vilket är vanligt förekommande. Närvaro av metallerna koppar och järn påskyndar bildningsförloppet avsevärt, dessutom ger en ökad mängd klor i bränslet en viss dioxinhaltökning. Studierna i avhandlingen har utförts i labskala under kontrollerade förhållanden med hjälp av statistiskt designade försök och multivariat utvärdering.
Per är uppvuxen i Boliden och Norsjö i Västerbotten. Per Liljelind hette tidigare Andersson i efternamn.
Fredagen den 13 december försvarar Per Liljelind, kemiska institutionen, miljökemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies of formation and catalytic decomposition of chlorinated dioxins and related compounds in lab-scale experiments. Svensk titel: Studier av bildning och katalytisk nedbrytning av klorerade dioxiner och besläktade ämnen i labskaleförsök.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, hörsal KB3B1.
Fakultetsopponent är Dr. Sukh Sidhu, University of Dayton, Dayton, Ohio, USA.
Kontaktinformation
Per Liljelind nås på:
Tel: 090-786 9321
E-post: per.liljelind@chem.umu.se
Onsdagen den 11 december inviger rektor Ingegerd Palmér eBygg, ett nytt centrum för bygg- och anläggningskonstruktioner vid Institutionen för väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.
Vid centrumet ska forskning och kunskapsbyggande ske i hur man använder ny informations-teknologi och mätteknik för att skapa bättre konstruktioner, t ex hur man undviker att få sprickor i betong.
De uppmärksammade problemen med sprickor och förlängda byggtider för broar kommer att kunna undvikas med resultat från det nya centrumet. Forskningen leds av professor Thomas Olofsson, föreståndare, och av professor Lennart Elfgren, prefekt, vid Institutionen för väg- och vattenbyggnad.
Pressinbjudan
Onsdag 11 dec. kl 11.00-13.00.
Invigning sker kl 12.00 av rektor. (Kl 11.00-12.00 mingel och besök på labb etc. Efter kl 12.00 vidtar buffé.)
Plats: F-huset (ingång F 11 el. F 16)
Vid centrumet finns:
* En nybyggd studio för visualisering av och datorstött distansarbete. Den kommer under invigningen att kopplas upp mot Stanford University i USA.
* En ny datasal med 30 arbetsplatser där studenterna vid Institutionen för väg- och vattenbyggnad kan simulera och virtuellt bygga upp olika typer av konstruktioner.
* Norra Sveriges mest välutrustade laboratorium, Testlab, där avancerad provning kan ske av material, komponenter och hela konstruktioner. Laboratoriet har direktkoppling till studion och försök kan styras och övervakas därifrån.
* En mötesplats, V-torget, där forskare och studenter kan mötas och utbyta erfarenheter. Där kommer även en så kallad data-ö att installeras där studenter och forskare kan kommunicera, söka på internet och skicka e-post.
* Ett nybyggt personalrum med plats för informell kommunikation, kulturutbyten och social samvaro.
Inom, och i samverkan med, eBygg kommer forskning att utföras inom bl a följande områden:
* Mätning och tillståndsbedömning på befintliga konstruktioner för att bestämma deras bärförmåga och livslängd – Professorerna Thomas Olofsson och Lennart Elfgren
* Förstärkning av befintliga konstruktioner med kolfiberkompositer − Adjungerad professor Björn Täljsten
* Betongens egenskaper i ung ålder och hur man undviker sprickor med industriellt platsgjutet byggande − Docent Mats Emborg och tekn dr Jan-Erik Jonasson
* Energimodifierad cement, EMC, en ny teknik för cement- och betongframställning som medför att man kan reducera koldioxidutsläppen på jorden med flera procent − Adjungerad professor Vladimir Ronin
*En integrerad byggprocess med leverantörssamverkan, industriella flexibla byggmetoder, drift och underhåll samt intelligenta konstruktioner – Professorerna Thomas Olofsson, Jan Borgbrant och Uday Kumar
* Stora trähus – IT-stödd flexibel och effektiv projektering och produktion – Docent Lars Stehn
* Höghållfasta stål- och samverkanskonstruktioner – Utformning av rationella konstruktions- och produktionsmetoder – Professorerna Ove Lagerqvist och Bernt Johansson
* Icke-linjära beräkningar med FEM inom bl a flera av de ovan listade områdena – Professor Marek Klisinski
Det nya centrumet har tillkommit med stöd av en donation från Kempestiftelserna.
I anslutning till, och i nära samarbete med, eBygg bedrivs utbildning (varav en stor del på distans) inom följande program och arenor inom Institutionen för väg- och vattenbyggnad:
* Civilingenjör, väg- och vattenbyggnad, 180 poäng (Luleå)
* Projektingenjör, 120 poäng (Luleå, Gällivare/Malmberget, Kiruna, Arjeplog och Strömsund)
* Bergmaterialingenjör, Naturstensingenjör och Prospekteringsingenjör, 80 poäng
(Storuman, Kramfors, Sävsjö, Vilhelmina och Malå)
* Bergteknik 120 poäng (Gällivare och Kiruna)
* School of Applied Geoscience and Mining, SAGM
* Arena livsstil, hälsa & teknik (Luleå och Boden)
* Arena innovativ teknik & företagande (Luleå)
* Arena jordens resurser (Luleå)
I nära samarbete med eBygg bedrivs även forskning av ett 60-tal doktorander och forskare vid de olika ämnena vid Institutionen för väg- och vattenbyggnad:
Bergteknik – Professorerna Per Arne Lindqvist och Shao-Quan Kou
Bergmekanik – Professor Erling Nordlund
Geoteknik – Professor Sven Knutsson
Byggnadsmekanik – Professor Marek Klisinski
Konstruktionsteknik – Professorerna Lennart Elfgren och Thomas Olofsson
Stålbyggnad – Professorerna Ove Lagerqvist och Bernt Johansson
Träbyggnad – Docent Lars Stehn
Produktionsledning – Professor Jan Borgbrant
Drift och underhåll – Professor Uday Kumar
Kontaktinformation
Upplysningar: Thomas Olofsson 0920- 49 13 62, 070-589 33 62; Lennart Elfgren 0920-491 360, 070-689 13 60; sekr. Carina Hannu 0920-491 363, 070-22 666 01; informatör Jan Nyberg, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11
Karolinska Institutet anordnar i samarbete med Uppsala Universitet, the Swedish Institute of Computer Science, SICS, och Linköpings Universitet en
International Conference on Systems Biology 2002 – The Logic of Life
I samband med konferensen hålls en presskonferens, se nedan.
Ämnet systembiologi handlar om kvantitativa analyser av biologiska processer och system, där experiment och teori integreras. Systembiologiska studier fokuserar på dynamiken, det vill säga, hur biologiska system förändras över en tidsperiod.
Systembiologi – i korthet
Stora framsteg inom biologin har lett fram till att vi nu känner till nästan hela den mänskliga arvsmassan. I människans arvsmassa finns ca 30 000 gener som i sin tur används som mall för bildandet av RNA och proteiner. Mindre framsteg har gjorts i försöken att analysera hur dessa gener och proteiner tillsammans med andra molekyler samverkar i komplexa nätverk som styr de biologiska processerna. För att kunna förstå dessa processer krävs ett systemperspektiv. En ökad förståelse av biologiska system kan i framtiden komma att ligga till grund för rationellt framtagna läkemedel mot idag obotliga sjukdomar.
I det biologiska systemperspektivet (”systems biology”) integreras experiment och teori. Matematiska modeller som är både kvantitativa och prediktiva konstrueras och utvärderas mot experimentella data. Dynamiken i de biologiska processerna är viktig, det vill säga hur systemet förändras över tiden (t.ex. hur koncentrationerna av en cells alla proteiner förändras över en tidsperiod).
För att kunna studera biologiska system i ett systemperspektiv krävs metoder att studera uttrycket från alla gener i form av budbärarRNA och proteiner samtidigt under en biologisk process. Tack vare utvecklingen av t.ex. DNA microarray-tekniker kan man idag studera uttrycket från nästan alla gener i en viss vävnad eller celltyp.
Under denna konferens, The Third International Conference on Systems Biology, samlas de mest kunniga experimentalisterna och teoretikerna från framför allt Europa, Japan och USA.
Två internationella konferenser om systembiologi har hållits i tidigare; den första i Tokyo, Japan, 2000 och den andra på Caltech, Pasadena, USA, 2001. Initiativet till ICSB kommer från Hiroaki Kitano, Sony Corp och ERATO Kitano Systems Biology Project, Japan.
Vetenskaplig ledare för ICSB2002 är Måns Ehrenberg, Uppsala Universitet.
Välkommen till presskonferens fredag 13 december kl. 9.15
Presskonferensen äger rum i anslutning till konferensen i sal Adam.
Mötesplats: Konferenssekretariatet
Medverkande:
Forskningsminister Thomas Östros
Rektor Hans Wigzell, Karolinska Institutet
Professor Hiroaki Kitano, Kitano Symbiotic Systems Project, ERATO
John Doyle, Control and Dynamical Systems, Caltech
Professor Måns Ehrenberg, Institutionen för celll- och molekylärbiologi, Uppsala universitet
Kaffe serveras
Kontaktperson:
Janet Jeppsson, projektansvarig
Tel. 08-728 6079 eller 070 549 6079
Mail: janet.jeppsson@admin.ki.se
————————–
Ytterligare information lämnas av:
Måns Ehrenberg, Uppsala Universitet, 018-4714213
Home page: http://www.icsb2002.org
– I leken gestaltar barn liv och död. De försöker förstå vad det innebär att leva och överleva, de klarar sig undan skeppsbrott och uppstår från de döda. De försöker också förstå sin plats i samhället, som barn i förhållande till vuxna. Detta betyder emellertid inte att de accepterar sin situation. Leken ger uttryck för viljan att förändra. Barnen prövar nya sätt att handla och utmanar befintliga strukturer. De trotsar tabun genom att bygga in pruttar och fisar i krigsmissiler av lego och förgifta jultomten med gröt när han nu inte dött av sig själv.
Det menar Annica Löfdahl, doktor i pedagogik vid Karlstads universitet. I avhandlingen ”Förskolebarns lek – en arena för kulturellt och socialt meningsskapande” betonar hon att lekens innehåll är ett uttryck för det barn kan och förstår. Barnen är kompetenta sociala aktörer som reflekterar över livet och handskas med maktrelationer i kamratkretsen, familjen och samhället.
Annica Löfdahl har under tre och ett halvt år studerat grupper av barn mellan tre och sex år på två förskoleavdelningar i en kommun i Värmland. Hennes avhandling fokuserar förskolebarns lek och deras gemensamma meningsskapande.
– Jag försöker förstå vad barn gör när de leker. Genom att förstå lekens innehåll och vad som är viktigt för barnen kan vi bli bättre på att organisera och uppmuntra dem i deras lek, säger Annica Löfdahl.
Hon betonar att leken har ett eget värde för barns utveckling. I leken delar barnen idéer, intressen och erfarenheter med varandra, de bemästrar problem och upprätthåller sociala relationer. Här skapar de en gemensam mening i tillvaron.
– Barn behöver varandra för att utvecklas. Därför borde vi bli bättre på att ta tillvara på leken i vår pedagogiska verksamhet. Det är viktigt att vi ibland är med när barnen leker, inte som passiva åskådare utan som delaktiga i leken. På så sätt kan vi bättre förstå vad leken betyder och vilka frågor som är angelägna för barnen att få ställa och besvara.
Avhandlingen går att beställa från Institutionen för utbildningsvetenskap vid Karlstads universitet. Kontakta Britt-Marie Carlsson, tfn 700 17 13, e-post Britt-Marie.Carlsson@kau.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Annica Löfdahl, tfn 054-700 16 12, e-post Annica.Lofdahl@kau.se.
Avhandlingen handlar om den gren inom den flerdimensionella komplexa analysen som heter pluripotentialteori. Pluripotentialteorin har sitt ursprung i potentialteorin. Delar av den klassiska potentialteorin och komplexa analysen kommer till användning som redskap inom områden som till exempel elektromagnetism och telekommunikation.
Per Åhag är uppvuxen i Falköping och i Göteborg. Han är nu bosatt i Sundsvall.
Fredagen den 13 December försvarar Per Åhag, matematiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The Complex Monge-Ampère Operator on Bounded
Hypercovex Domains. Svensk titel: Den komplexa Monge-Ampèreoperatorn definierad på begränsade hyperkonvexa områden.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i MIT-huset, hörsal MA 121.
Fakultetsopponent är professor Norman Levenberg, Rawles Hall Indiana University, Bloomington, Indiana, USA.
Kontaktinformation
Per Åhag nås på:
Tel: 0730 – 65 14 40.
E-post: per.ahag@mh.se
I levern finns ett enzymsystem, cytokrom p450, vars funktion är att bryta ner läkemedel och andra kroppsfrämmande substanser för att de lättare ska kunna utsöndras ur kroppen. Samma enzymsystem kan också bidra till bildandet av cancerframkallande ämnen och deltar i bildningen av vissa hormoner. Cytokrom P450 (CYP) finns i många former och aktiviteten kan variera mellan olika individer. I en aktuell avhandling från Karolinska Institutet presenteras ingående studier av ett av dessa enzymer, CYP1A2, vilket deltar i nedbrytningen av ett flertal läkemedel.
Laboratoriemetoder har utvecklats och använts för att studera aktiviteten av CYP1A2 vid nedbrytningen av koffein och ”sömnhormonet” melatonin. Bland annat visas att en förenklad metod att mäta CYP1A2-aktiviteten baserad på koffein från dieten går att använda för studier i stora populationer. Även en in vitro-metod (försök i provrör) med tunna leverskivor beskrivs och visar sig intressant.
Målet är att man i framtiden genom ökade kunskaper om CYP-enzymer ska kunna förutsäga vilken dos den enskilde patienten ska ha av läkemedlen för att undvika biverkningar eller utebliven effekt.
Avhandlingens titel:
Functional features of human cytochrome P450 1A2 with special focus on caffeine and melatonin metabolism.
Författare:
Anna Nordmark, Institutionen för medicinsk laboratorievetenskap och teknik, Karolinska Institutet, tel. 08- 585 59638, mobil 0739 257536
eller mail: anna.nordmark@labtek.ki.se
Disputation:
Fredag 6 december 2002, kl. 9.00, Hörsalen 4U, Alfred Nobels Allé 8,
Karolinska Institutets Campus Huddinge (mellan Södertörns Högskola och Huddinge Universitetssjukhus).
Mara Westling Allodi bidrar i sin avhandling till en ökad förståelse av motsägelsefulla tendenser i skolan och i specialpedagogiska verksamheter Hon har studerat samspelet mellan elever som får särskilt stöd och grundskolans organisation. Studien pekar på olika orsaker: kontrasterande målsättningar, prioritering av ekonomisk effektivitet framför skolans primära uppdrag, strävan efter homogena grupper, tendensen mot specialisering, distributionen av resurser, samt synen på kunskap. Krav på ökat elevinflytande har ibland tolkats som minskat läraransvar. Resultaten kan bli ignorering eller kategorisering, understimulering och överbeskydd av barn som upplevs som annorlunda.
Resultaten visar att barn som får stöd är en heterogen grupp. Deras självuppfattning varierar, men de har lägre självuppfattning i frågan om skolämnena och i synnerhet läsning och stavning. De verkar dock kompensera detta med en högre självuppfattning i frågan om relationer med kamrater. Analysen av sambandet mellan klassklimat och kontextuella och organisatoriska faktorer visar att klasser i lågstatusområden har fler konflikter, medan en heterogen gruppsammansättning har samband med högre sammanhållning och lägre konfliktnivå.
Avhandlingen består av fem publicerade artiklar med olika fokus, och en sammanfattande teoretisk och metodologisk del.
Mara Westling Allodi är specialpedagog och verksam som adjunkt i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Doktorsavhandlingens titel: Support and Resistance. Ambivalence in Special Education
Disputationen äger rum lördag 7 december, kl. 10.00 i Kyrksalen, Lärarhögskolan, Gjörwellsgatan, 16A. Opponent är professor Ulla Lahtinen, Åbo Akademi
Mara Westling Allodi kan nås på 08- 737 96 33, Mara.Allodi@lhs.se eller www.lhs.se/~marallod/hem
Studien är gjord på en liten hoppkräfta, Nitocra spinipes, som är en ekologiskt viktig art i många vattenekosystem i Östersjön. I havet äts alger upp av hoppkräftor, som i sin tur äts av små fiskar, som äts av större fiskar och som vi människor fiskar upp och äter. Tar vi bort en byggsten kan hela ekosystemet kollapsa. Hoppkräftor och andra mikroskopiska organismers välbefinnande kan i förlängningen alltså ha betydelse för vad vi ställer fram på middagsbordet till jul!
– I dagens samhälle borde det vara en självklarhet att vi vet vilka risker olika kemikalier vi använder har för människor och djur i miljön, säger Magnus Breitholtz. Av de 40 000 kemikalier som används inom EU har inte ens ett hundratal blivit tillförlitligt riskbedömda.
Standardiserade testmetoder där man mäter gifteffekter på alger, kräftdjur och fisk har använts för att bedöma kemikaliers giftighet under senare delen av 1900-talet. De mest känsliga eller ekologiskt relevanta livsprocesserna har dock inte studerats tillräckligt utförligt tidigare. I sitt arbete med att utveckla testmetoden med Nitocra spinipes har där-för Magnus Breitholtz valt att studera giftiga effekter under Nitocra spi-nipes hela livscykel, från att djuren är nyfödda tills att en ny generation djur föds. Det som för människor tar 25-30 år tar inte ens tre veckor för denna hoppkräfta, vilket betyder att det är relativt billigt att använda testmetoden i riskbedömning av kemikalier.
Magnus Breitholtz och hans kollegor vid Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM), där arbetet är utfört, har med den utvecklade metoden studerat olika grupper av kemikalier som kan vara skadliga. Bland annat har Nitocra spinipes tidiga utveckling visat sig vara mycket känslig för vissa bromerade flamskyddsmedel, som ofta beskrivs som vår tids PCB/DDT-problem.
– Vi har visat att vissa bromerade flamskyddsmedel har egenskaper som gör dem giftiga för hoppkräftor, säger Magnus Breitholtz. En lika viktig och kanske ännu svårare del i riskbedömningen av kemikalier är ett ta reda på om det är rimligt att organismer i naturen utsätts för de halter som har testats i laboratoriemiljö.
Doktorsavhandlingens titel: Ecotoxicological assessment of chemicals by subchronic and chronic tests with copepods.
Disputationen äger rum fredag 6 december kl. 13.00 G-salen, Arrheniuslab., Svante Arrhenius väg 16E, Frescati. Opponent är Dr. Tom Hut-chinson, Brixham Environmental Laboratory, ZENECA Limited, Freshwa-ter Quarry, Brixham, Devon, England.
Magnus Breitholtz kan nås på telefon 08-674 72 41 (Institutet för til lämpad miljöforskning (ITM), Stockholms universitet, 106 91, Stock-holm), e-post Magnus.Breitholtz@itm.su.se
– LTH kommer med detta utbildningsprogram i en tätposition i världen för ett för fram-tiden mycket viktigt tekniskt område, menar den drivande kraften, professor Lars Samuelson vid Avdelningen för fasta tillståndets fysik.
Programmet ska så mycket som möjligt samordnas med teknisk fysik/teknisk matematik vars utbildningsnämnd ska administrera även detta program.
Studentkåren TLTH reserverar sig mot beslutet. De är skeptiska mot att ännu ett nytt program ska inrättas och kräver en tydligare utredning av förutsättningarna.
Hur examensbenämningen på det nya ämnet på svenska och engelska ska vara överläts åt LTH:s rektor att utreda och fatta beslut om.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta professor Lars Samuelson, tel: 046-222 76 79 , mobil: 070-317 76 79, epost: Lars.Samuelson@ftf.lth.se eller vice rektor Per Warfvinge, tel 046-222 36 26, mobil: 0708-76 36 26, epost: Per.Warfvinge@chemeng.lth.se
Ekolantbruket har ibland anklagats för dålig djuromsorg, både från det konventionella lantbruket och från djurrättshåll. Vonne Lund har fördjupat sig i de olika gruppernas argumentation och menar att konflikterna ofta beror på skillnader i etisk grundsyn och livsåskådning. Det leder i sin tur på att man har olika syn på när djuren har det bra, menar hon, och ger ett tillspetsat exempel:
– Om ekolantbrukaren släpper ut grisen i ruggigt väder för att det är naturligt, kommer djurrättsaktivisten med ett täcke.
Vonne Lund har studerat djuromsorg i förhållande till ekolantbrukets grundläggande värderingar, och hon presenterar resultaten i sitt doktorsarbete vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU i Skara. Ekolantbrukets viktigaste mål, både i Sverige och internationellt, är att vara miljövänligt och uthålligt. Vonne Lund menar att målet om god djuromsorg går att förena med miljövänlighet även om de olika målen ibland kommer i konflikt med varandra. Därför bör det ekologiska lantbruket ha god djuromsorg bland sina mål även fortsättningsvis. I Sverige kan detta tyckas självklart, men internationellt kan djuromsorgsmålet behöva lyftas fram, menar hon.
Avhandlingen visar också att djurvälfärdsbegreppet tolkas något olika i ekologiskt och konventionellt lantbruk. I ekolantbruket lägger man vikt vid att djuret ska leva ett ”naturligt liv” för att ha god välfärd. Då inbegrips både möjligheten att utföra ett naturligt beteende, att utfodringen är anpassad till djurslagets fysiologi samt att miljön ska påminna om den som arten ursprungligen levde i. Inom konventionellt lantbruk läggs större vikt vid djurens fysiska hälsa och produktion. Med det menas att om djuren är friska och växer bra eller mjölkar mycket, så tolkas detta som tecken på god välfärd. Konsumenternas uppfattning om djurvälfärd stämmer ofta med ekolantbrukets syn. Det är därför viktigt att det ekologiska lantbruket i kommunikationen med omvärlden tydligt anger hur man definierar djurvälfärd.
En litteraturstudie i avhandlingen redovisar ekodjurens välfärd i praktiken. Det visade sig att få vetenskapligt granskade artiklar har publicerats. Det är därför svårt att dra någon slutsats, men en försiktig konklusion är att djurvälfärden i stort sett är lika bra eller möjligen något bättre i ekologiska besättningar. Ett viktigt undantag är de parasitrelaterade sjukdomar, vilka är ett större problem i ekolantbruket. Där är förebyggande behandlingar med till exempel avmaskningsmedel inte tillåtna i hela besättningar, bland annat av miljöskäl.
I en enkätundersökning tenderade de ekologiska djurbönderna att dela sig i två grupper, som delvis hade olika värderingar. Den ena gruppen såg ekolantbruket som en livsstil, och där sågs ”naturligt liv” som viktigare än traditionella djurskyddsbegrepp som integritet, rättigheter eller värdighet. Den andra gruppen bestod av ”entreprenörer” som ofta tyckte att det är viktigare att tjäna pengar och möta nya utmaningar. De var generellt mer kritiska till KRAV:s djurregler och hade lättare att acceptera ingrepp som kastrering och embryoöverföring. Det fanns dock indikationer på att lantbrukare kunde bli mer positiva till den ekologiska grundsynen efter att de arbetat med ekologiskt lantbruk ett tag.
Avmaskningen är ett exempel på att det kan finnas konflikter mellan den ekologiska grundsynen, som prioriterar uthållighet och miljövård, och djurskydds-målsättningen. Därför menar Vonne Lund att det ekologiska lantbruket behöver utveckla strukturer som säkrar djurvälfärden. Detta är kanske ännu viktigare i ett internationellt perspektiv än i Sverige. I avhandlingen presenteras ett förslag, nämligen ett etiskt kontrakt som skulle kunna användas i detta syfte både i teori och praktik. Det symboliska kontraktet skulle reglera förhållandet mellan husdjur och människa, så att djuren skulle garanteras en viss välfärd. Det bygger på att djuren betraktas som viktiga partners i det agroekologiska system som det ekologiska jordbruket utgör.
Agronom Vonne Lund, SLU, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, försvarar fredagen den 6 december sin doktorsavhandling Ethics and animal welfare in organic animal husbandry – an interdisciplinary approach. Disputationen äger rum Norlingsalen, O-huset, SLU Skara. Fakultetsopponent är Dr Francien H. de Jonge, University of Utrecht, Nederländerna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Vonne Lund på telefon 0511-67 225 eller 070-62 933 64, eller via e-post vonne.lund@hmh.slu.se.
Latex har sedan lång tid tillbaka använts för olika typer av ytbehandling av papper. På senare år har intresset fokuserats mot polymerens egenskaper att bilda ett täckande skikt på pappersytan.
– Ytbehandlingen är till för att skapa en barriär mot till exempel fukt för livsmedelsförpackningar. Jag provar olika bestrykningar av papperet med latex och ser sedan vad det ger för resultat, vilka egenskaper barriärskiktet har. Syftet har varit att förstå vilka bakomliggande faktorer som avgör hur en bra barriär bildas, säger Caisa Andersson.
Bestrykning av papper och kartong med latex har flera fördelar jämfört med beläggningar av polyeten som har varit dominerande fram till idag. En latexfilm gör att förpackningen enkelt kan återvinnas eller komposteras. En annan fördel är att förpackningens fogar lätt kan smältas samman utan att kanterna behöver limmas.
Caisa Andersson ingår i en forskargrupp som leds av professor Lars Järnström. Hon är en av ett 20-tal doktorander som ingår i ett nationellt nätverk kring ytbehandlingsforskning. Där finns, förutom Karlstads universitet, även Luleå tekniska universitet samt bransch- och industriforskningsinstitut.
Med sin avhandling ”Interactions between polymers in dispersion coating and surface sizing of paper and board” blir hon den första egna doktoranden att disputera vid Institutionen för kemi vid Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Caisa Andersson, e-post Caisa.Andersson@kau.se eller Lars Järnström, professor i ytbehandlingsteknik, tfn 054-700 16 25 alt. 070-209 75 24.
