Studien visar hur mae chiis agerar för att få möjlighet att utvecklas som religiösa personer och få erkännande i sin religiösa roll. Tillgång till utbildning är en viktig fråga för nunnor liksom för kvinnor i allmänhet i Thailand, vilket lyfts fram i avhandlingen. Vidare belyser studien vikten av nunnornas relation till lekmän där bland annat gåvans centrala betydelse lyfts fram. Avhandlingen tar upp teman som är viktiga för nunnornas religiösa identitet. Bland annat hämtar de inspiration från den buddhistiska doktrinen där även nunnor är del av den buddhistiska orden (sanghan) och där kön är underbetonat och inte något hinder för att nå upplysning, det yttersta buddhistiska målet.

I Thailand har det funnits buddhistiska nunnor i århundraden. De har oftast fört ett tillbakadraget liv i templen och de har aldrig varit del av den sanghan som helt domineras av munkar. I Thailand är det endast män som har tillträde till den prestigefyllda religiösa domänen. De kvinnor som väljer att ordineras och leva ett asketiskt liv handlar inte i enlighet med samhällets genusordning. De thailändska nunnorna har formell status som lekmän trots att de ordinerats och brutit med lekmannalivet. De rakar sina huvuden, bär vita kläder och lever ett strikt tempelliv. Under de senaste decennierna har nunnorna börjat utnyttja sin ställning utanför sanghan. De har börjat etablera fristående ”nunnetempel” och i samband med detta har nunnornas roll närmat sig munkarnas. Avhandlingen fokuserar på de förändrings-processer som pågår bland mae chiis. I relation till dessa förändringar analyserar avhandlingen varför kvinnor väljer att bli nunnor, vad det innebär att vara nunna i dagens Thailand och framförallt vad som krävs för att mae chiis skall få religiös legitimitet.

Avhandlingens titel: Making fields of merit. Buddhist nuns challenge gendered orders in Thailand
Avhandlingsförfattare: Monica Lindberg Falk, tel. 031-207492(bost.), 031-773 5336 (arb.)
e-post: Monica.Lindberg.Falk@sant.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Penny van Esterik, Toronto
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 december 2002, kl. 10.00, Sal 105, Världshuset,
Brogatan 4, Göteborg

Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Ola Hössjer, matematisk statistik
Hans forskningsområde är s.k. statistisk inferensteori, dvs. matematiska metoder att dra slutsatser utifrån statistiska datamaterial. Han intresserar sig speciellt för metoder att leta efter gener som orsakar eller bidrar till ärftliga sjukdomar såsom åldersdiabetes och ärftlig bröstcancer. Målet är att hitta vilka (vilken) kromosomer generna är belägna på samt deras position på respektive kromosoms DNA-sträng.

Ilona Koupilová, forskning om ojämlikhet i hälsa med folkhälsovetenskaplig/medicinsk inriktning
Hennes forskning har främst varit inriktad på hur de biologiska och sociala mekanismerna tidigt i livet är kopplade till sjukdom senare i livet. Ett av forskningsområdena är hälsan hos befolkningarna i Central.- och Östeuropa och orsakerna till skillnaderna i hälsa hos dessa. Den stora sociala, ekonomiska och politiska förändringen som skett under senare tid, bl.a. genom kapitalismens kollaps, erbjuder ett unikt tillfälle att undersöka hur den påverkat hälsan hos befolkningen. Den har visat på ökad ojämlikhet i hälsa i de östeuropeiska länderna.
Ilona Koupilová är nu verksam vid Nätverkscentrum för ojämlikhet i hälsa (CHESS) som är ett samarbete med Karolinska institutet (KI).

Eva Lindroth, fysik
Hennes forskning har behandlat en rad frågeställningar inom atomära mångpartikelsystem. Under senare tid har hon framförallt sysslat med resonansfenomen ofta i nära kontakt med experiment, t.ex. vid jonisation eller den tidsomvända processen elektron-jon rekombination; När energin hos inkommande partiklar, eller strålning, är avstämd till egentillstånd hos jonen (atomen) bildas multipelt exciterade tillstånd som kan fungera som mellansteg i en process, sannolikhet för denna ökar då dramatiskt. Sådana resonanta processer är bl.a. mycket viktiga för tidsutvecklingen av ett plasma, i universum såväl som i en fusionsreaktor.
Multipelt exciterande tillstånd är också intressanta som exempel på verkliga mångpartikelsystem, dvs. sådana som inte alls kan beskrivas med en-partikel modeller. Eftersom de förekommer i system vars komplexitet ändå är hanterbar så kan de ge viktig vägledning för hur mer komplexa system skall hanteras.

Program
Presskonferensen inleds med en gemensam del med övergripande material, därefter finns möjlighet att ta del av forskarpresentationer och fördjupning inom de tre ämnesområdena.

Deltagare
Generaldirektör Pär Omling
Huvudsekreterare Kåre Bremer
Huvudsekreterare Bengt Hansson
Huvudsekreterare Harriet Wallberg-Henriksson
Medverkar gör också forskare som beviljats medel.

Tid & plats
Onsdag 20 nov, kl.10.00-ca 11.15
Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm
Efter pressträffen finns tid avsatt för ev intervjuer.
Anmälan i receptionen.

Anmälan och frågor
OSA tisdag 19 november till
Presschef Kajsa Eriksson
Kajsa.Eriksson@vr.se/08-546 442 16/ 0733-66 62 16

Forskningsprojekt vid Umeå universitets humanistiska fakultet har sammanlagt fått cirka 23 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond, Vetenskapsrådet och, i ett fall, Högskoleverket.

– Man kan notera att Umeå universitets humanistiska fakultet hävdat sig också i årets konkurrens, säger fakultetens dekanus Lars-Erik Edlund, som själv är en av de forskare som har fått pengar till sitt forskningsprojekt om Vadstenaklostret som text- och handskriftsproducerande miljö. Detta projekt bedrivs i nära samverkan med filologiska forskare i Växjö och Stockholm, berättar han.

Bland andra projekt märks exempelvis ett om kreolspråket krio, ett infrastrukturellt projekt om den samiska befolkningen och dess kultur samt ett projekt som behandlar datorspel som mötesplats och fiktionsform.

Den fullständiga listan över beviljade projekt följer nedan (ordning efter projektbidragets storlek):

Vadstenaklostret som text- och handskriftproducerande miljö
5,3 miljoner under två år till ett forskningsprojektet: Vadstenaklostret som text- och handskriftproducerande miljö – produktion, tradition och reception.
För information om projektet, kontakta professor Lars-Erik Edlund, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk (lars-erik.edlund@nord.umu.se)

Identifiering av ”imiterade” röster
4 miljoner under två år till forskningsprojektet Identifiering av ”imiterade” röster, med applikationer för rättsväsendet och säkerheten.
För mer information om projektet, kontakta docent Kirk Sullivan, institutionen för filosofi och lingvistik (kirk.sullivan@ling.umu.se)

Konst för att öka förståelsen om mänskliga erfarenheter
3, 3 miljoner kronor till ett forskningsprojekt som vill utröna hur den konstnärliga processen kan öka vår förståelse om mänskliga erfarenheter. Filosofi och konst.
För information om projektet kontakta fil dr Per Nilsson, institutionen för filosofi och lingvistik (per.nilsson@philos.umu.se)

Den samiska befolkningen och dess kultur
Centrum för samisk forskning, CESAM, får 2 milj kr i infrastrukturellt stöd från Riksbankens jubileumsfond. Pengarna ska användas till uppbyggnad av en infrastruktur åt den samlade forskningen kring den samiska befolkningen och dess kultur.
För information, kontakta docent Per Frånberg, föreståndare för Centrum för samisk forskning (per.franberg@historia.umu.se)

Den svenska fascismen
1 620 000 kronor till ett projekt om Den svenska fascismen 1920-1950.
För information om projektet, kontakta Lena Berggren, institutionen för historiska studier (lena.berggren@histstud.umu.se)

Kreolspråket Krio – digitalisering, systematisering, nätpublicering
Kriokorpusprojektet får 1, 5 miljoner kronor i infrastrukturellt stöd från Riksbankens jubileumsfond
Forskningsprojektet handlar om digitalisering, systematisering och nätpublicering av språkligt material på det engelskbaserade sierraleonska kreolspråket krio.
För information, kontakta fil dr Johan Nordlander, institutionen för moderna språk (johan.nordlander@engelska.umu.se)

Datorspel som mötesplats och fiktionsform
1 445 000 kronor under två år ger vetenskapsrådet till forskningsprojektet Datorspel som mötesplats och fiktionsform: bortom simulerad verklighet och traditionella berättelser.
För information om projektet, kontakta Alf Arvidsson, institutionen för kultur och medier (alf.arvidsson@kultmed.umu.se). Detta är ett samarbetsprojekt med HUMlab.

Den kontroversiella kunskapen: En komparativ studie av frågan om urbefolkningarnas utbildning i Sverige, Kanada och Australien 1850-2000
1 400 000 till Patrik Lantto, historiska studier, från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté. För ytterligare information, kontakta patrik.lantto@historia.umu.se

Utgivning av Hjalmar Bergmans brev
Riksbankens jubileumsfond ger 500 000 kr i infrastrukturellt stöd för utgivningen av Hjalmar Bergmans brev.
För information om projektet, kontakta professor em Sverker Ek, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk (sverker.ek@littvet.umu.se)

Virtuella teatrar i dramaundervisningen
Projektet Inlevelse, upplevelse och förståelse: virtuella teatrar i dramaundervisningen har beviljats medel från Rådet för högskoleutbildning vid Högskoleverket.
För information om projektet, kontakta Claes Rosenqvist, institutionen för litteraturvetenskap. (claes.rosenqvist@littvet.umu.se). Detta är ett samarbetsprojekt med HUMlab.

Miljöarkeologisk utrustning
296 000 kronor ger Vetenskapsrådet i utrustningsbidrag till Miljöarkeologiska laboratoriet.
För information, kontakta Roger Engelmark, Miljöarkeologiska laboratoriet (roger.engelmark@arke.umu.se)

Inlärningsprocesser och strategier i närspråken svenska och tyska
Professor Robert Bannert har erhållit ett planeringsanslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté. Kontakta gärna bannert@ling.umu.se för ytterligare informationer.

Det är Yvonne Leffler och Torsten Rönnerstrand, båda lektorer i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, som har fått pengar för att kunna finansiera sina respektive forskningsprojekt.

Yvonne Leffler har tilldelats 1,4 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för sitt projekt om svenska brevromaner.
– Bruket att använda brev i fiktiva berättelser är gammalt. Redan på 1600-talet började brevromanen etablera sig som genre runt om i Europa. De första brevberättelserna på svenska kom under 1700-talet och utgör en väsentlig del av den svenska romanens födelse.

Forskningen kring fiktiva brevberättelser är hittills mycket begränsad. Yvonne Lefflers projekt syftar till att kartlägga Sveriges allra första romanlitteratur, som till stora delar bestod av just brevfiktion. Hon tittar inte bara på vad vi har för brevberättelser, utan även på hur dessa ser ut, hur författarna använder brevformen i sina verk och hur de svenska brevberättelserna skiljer sig från de stora klassiska brevromanerna från Tyskland, Frankrike och England.

Yvonne Leffler har tidigare forskat om svenska 1800-talsromaner och populärfiktion. En av hennes specialiteter är skräckromantik och hon har bland annat gett ut tre böcker om skräckfiktion. Tack vare pengarna från Riksbankens Jubileumsfond kommer hon under de närmaste två åren att kunna ägna tre fjärdedelar av sin tid till att forska. Projektet om svensk brevfiktion väntas bli klart under våren 2005.

Torsten Rönnerstrand har tilldelats drygt 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet ”Språkteori och litteraturkritik. Språkteoretiska idéer i svensk litteraturkritik 1945-2000”. Projektet löper över tre år och handlar om hur litteraturkritiker genom åren har sett på språket som redskap för bland annat politiker och författare.

– I Tyskland, England och Frankrike var denna diskussion brännande redan i mitten av 1940-talet. Man hade sett hur nazisterna utnyttjat språket för att manipulera människor. Språket sågs därför som någonting farligt. Denna uppfattning nådde även Sverige i mitten av 1950-talet. Innan dess hade språkets ställning inte i någon större utsträckning diskuterats bland svenska litteraturkritiker.

En språkpessimism baserad på minnen från andra världskriget bredde alltså ut sig i Sverige. Tio år senare vände emellertid trenden och fram till 1980-talet ansåg man att vi med språkets och litteraturens hjälp kunde förändra samhället till det bättre. Därefter tog diskussionen en ny vändning.
– Litteraturkritikerna började återigen kritisera språket. Min hypotes är att denna misstro hängde samman med de politiska förändringarna som ägde rum i Sverige under 1980-talet.

Det är bland annat detta som Torsten Rönnerstrand vill undersöka närmare. Under flera år har han arbetat med projektet under helger och semestrar, men med hjälp av forskningsbidraget kan han nu forska vidare på halvtid. Resultaten kommer att publiceras i en bok, som blir hans fjärde i ordningen. Redan inom kort kommer hans tredje bok, som handlar om poeten Tomas Tranströmer.

– Det är mycket sporrande och stimulerande att tillhöra en så extremt kreativ och framgångsrik forskningsmiljö som den på ämnesgruppen för litteraturvetenskap. Under de senaste åren har gruppens medlemmar producerat sju böcker och ett stort antal artiklar och uppsatser. Det är något mycket ovanligt, speciellt för ett så litet ämne på ett nytt universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Yvonne Leffler
Tfn: 054-700 12 87
E-post Yvonne.Leffler@kau.se

Torsten Rönnerstrand
Tfn: 054-700 12 50
E-post: Torsten.Ronnerstrand@kau.se

Dagens globaliserade samhällen kännetecknas av att etablerade arrangemang av relationer och värderingar utmanas och omdefinieras. En aspekt av globaliseringen är migration i olika former. Den internationella turismen är ett sätt bland många att möta en partner från ett annat geografiskt område, vilket i sin tur kan leda till en kärleksmigration. Den syftar på att en av parterna i en kärleksrelation bosätter sig i den andra partens nation, eller att båda parterna bosätter sig i ett tredje land.

I studien belyses hur en grupp utländska kvinnor gifta med grekiska män konstruerar kvinnlighet och moral i sina dagliga liv; till exempel skvaller, hur de inreder hemmet, förhåller sig till klädstil och sina egna kroppars tecken, eller när de dansar. Det finns flera myter kring turisttjejer och kvinnor från norr som gifter sig med män från söder, myter som kvinnorna aktivt förhåller sig till. Mytbilderna presenterar turisttjejer som omoraliska och smutsiga. Kvinnor från norr som gifter sig med män från söder anses vara dumma, ha känslomässiga störningar eller fysiska defekter så att de inte duger på den nationella (västerländska) marknaden. Dessutom framställs kvinnor i en sådan relation som mer utsatta för kvinnomisshandel än inhemska.

Kvinnorna känner inte igen sig i mytbilderna och skapar motbilder. Studien visar att det blir viktigt för kvinnorna att försöka definiera den ”rätta” kvinnligheten i sin nya situation. Detta för att de vill framstå som respektabla utländska kvinnor inför olika socialt värderande blickar från sina egen män, svärfamiljen, sin egen familj, vännerna, de andra utländska kvinnorna och lokalbefolkningen.

Avhandlingens titel: Förförd av Eros. Kön och moral bland utländska kvinnor bosatta på en grekisk ö.
Avhandlingsförfattare: Merete Hellum, tel. 031-24 92 49(bost.), 031-773 4821 (arb.)
e-post: Merete.Hellum@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Karin Widerberg, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 6 december 2002, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Denna etnografiska studie i ämnet socialantropologi undersöker föreställningar om häxeri och trolldom (sorcery) i urbana Haiti. Studien är baserad på drygt tretton månaders fältarbete och närmar sig trolldom som ett idiom med vilket olycka och osäkerhet hanteras. Föreställningar om trolldom och häxeri är relaterade till ekonomiskt begränsade resurser, konkurrens och en osäker tillvaro.

Avhandlingen visar att trolldom och häxeri personifierar orsaker till olycka och förklarar dem i sociala termer. Trolldom erbjuder också möjligheter till att åtgärda olycka genom exempelvis magiskt-religiöst botande, liksom att förebygga osäkerhet.

Studien visar att trolldomsföreställningar är flexibla och anpassningsbara. Genom sin flexibilitet befäster trolldomsidiomet sin meningsfullhet och meningsskapande förmåga. Föreställningar om trolldom anpassar sig följaktligen till förändrade omständigheter; exempelvis i form av globalisering, urbanisering och modernisering.

Trolldom är att betrakta som något som både formas av, och formar, sitt sociala och kulturella sammanhang. I flera avseenden speglar trolldomsföreställningar i Haiti, västra halvklotets fattigaste land, de oförutsägbara livsvillkor som följer i fattigdomens spår.

Genom fallbeskrivningar visar studien att även trolldomsidiomets sociala dynamik är flexibel. Det kan exempelvis existera flera parallella trolldomsförklaringar av en och samma olycka. Trolldomsförklaringar tenderar att förändras över tid, samt samexistera med andra, till exempel biomedicinska, förklaringar. Olika förklaringar står också i direkt samband med specifika strategier för att hantera olycka och osäkerhet.

Ur ett lokalt perspektiv karaktäriseras trolldom och magi i stor utsträckning av osäkerhet och oförutsägbarhet. Studien finner till exempel att trolldomsförklaringar manifesterar sig i form av rykten, antydningar och hypoteser snarare än i form av direkta anklagelser. Studien bemöter därigenom också tidigare synsätt på trolldom som en i första hand socialt och kulturellt konserverande kraft.

Avhandlingens titel: Poverty and sorcery in urban Haiti
Avhandlingsförfattare: Markel Thylefors, tel. 0707-20 64 28 (bost.), 031-773 4604 (arb.)
e-post: Markel.Thylefors@sant.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Jan Lundius, Lund
Tid och plats för disputation: Lördagen den 16 november 2002, kl. 10.15, Sal 105, Världshuset,
Brogatan 4, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Ett hundratal turismforskare samlas i Göteborg den 15-17 november för att delta i ”The 11th Nordic Symposium in Tourism and Hospitality Research”. Detta årliga symposium turnerar mellan de nordiska länderna och i år är Handelshögskolan i Göteborg värd tillsammans med Västsvenska Turistrådet. Det är första gången detta symposium hålls i Göteborg och det ser ut att bli det största hittills med presentation av ett sextital forskningsprojekt.

Programmet innehåller många spännande och intressanta punkter, exempelvis:

Lennart Mankert, VD för Svenska Mässan:
”The Strategy for Business Tourism in Göteborg”
Fredag 15/11 kl 9.15 i rum J1 på Svenska Mässan.

Barbara Czarniawska, Skandiaprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg ”The Construction of the City Image”
Fredag 15/11 kl 14.00 i Malmstensalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1.

Forskningsprojekten presenteras i 20 olika temagrupper. Bland dessa kan nämnas:

”Tourism and Local Residents”, där forskarna bl a diskuterar hur lokalbefolkningen i länder som Indonesien och Laos tar vara på de möjligheter turismen ger och hur den sociala tillhörigheten som t ex kön och etnicitet påverkar det man gör.
Fredag 15/11, rum G2, Svenska Mässan.

”Resmotiv”, där en av forskarna har studerat vilka motiv som ligger bakom barns önskemål om vart skolresor skall gå. Det har visat sig att extrema aktiviteter och idrott, men även shopping, finns med på önskelistan.
Fredag 15/11, rum G3, Svenska Mässan

Med denna inbjudan hälsar vi media välkommen att bevaka konferensen. Hela programmet finns på http://www.handels.gu.se/handels/evenemang/programme2cp.pdf

För ytterligare information kontakta: Professor Tommy D. Andersson, Handelshögskolan, tel 0706-84 91 47 eller docent Lena Mossberg, Handelshögskolan, tel 0706-20 25 17.

Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Almegård analyserar Borns essäer och hans två romaner Die erdabgewandte Seite der Geschichte (1976) och Die Fälschung (1979). Genom hänvisningar till Borns första roman, Der zweite Tag, Borns lyriska produktion och hans kortprosatexter bestyrker avhandlingsförfattaren sin tes om makten som ett genomgående tema i Borns verk.

I Borns essäer intar begreppet ”Megamaschine” en särställning. Born använder det som en bild för ett samhälle där tekniken styr och där människorna fråntagits sin roll som självständigt tänkande varelser. Almegård undersöker olika former av makt som ryms i det av Born skisserade totalitära tekniksamhället och visar att dessa maktstrukturer bland annat har teknologiska, statlig-politiska och ekonomiska aspekter. Ett gemensamt drag för dessa olika ”maktfält” är att de präglas av en hög grad av anonymitet, som medför att de utgör en hotande ogenomskådlig bakgrund till det samhälle Born beskriver.

Die erdabgewandte Seite der Geschichte utspelar sig i sextio- och sjuttiotalets Väst-Berlin. Huvudperson är den namnlöse jag-berättaren. Born beskriver dennes relation till Maria som ett intrikat maktspel. Med beskrivningen av denna problematiska relation tematiserar Born även en av sjuttiotalets viktigaste frågeställningar, nämligen kvinnans frigörelse. Almegård visar med hjälp av feministisk teoribildning att kvinnans frigörelse (bland annat) resulterar i ett ifrågasättande av mansrollen. Den förvirring och osäkerhet jag-berättaren känner inför kvinnans frigörelse är ett drag han delar med samtliga av Borns manliga protagonister.

Även i Die Fälschung är maktkampen mellan könen av stor vikt, om inte i samma utsträckning som i den andra romanen. Huvudpersonen Georg Laschen arbetar som korrespondent för en tysk tidning i inbördeskrigets Libanon och därmed införs en internationell problematik i Borns verk. Mötet mellan den västtyske journalisten och de olika kontrahenterna i det libanesiska inbördeskriget kan bäst förstås i postkoloniala termer som ett möte mellan européen och de ”andra”. I analysen läggs stor vikt vid de koloniala strukturer och diskurser Born använder sig av för att gestalta maktförhållandet i detta möte mellan ”Occidenten” och ”Orienten”.

Avhandlingen visar att makt är ett tema som Born konstant följer, men att det skiftar karaktär. Där de beskrivna maktförhållanden i essäerna är av mer samhällelig karaktär, är de i romanerna i huvudsak mer privata. Samtidigt understryker avhandlingen att de privata förhållanden inte kan ses isolerade från de samhälleliga och tvärtom, eftersom båda inverkar på varandra. Genom att perspektivet förskjuts i den sista romanen behandlar Born inte enbart inomtyska maktförhållanden utan även internationella.

Genom fokuseringen på makttematiken vill Mats Almegård visa att Born inte kan ses som en författare som enbart sysselsatte sig med ”ny-subjektiva”, rent privata frågeställningar, eftersom dessa i hög grad påverkas av samhälleliga maktstrukturer.

Avhandlingens titel: ”Macht ist da, weil auch wir Macht im Auge haben” –
Untersuchungen zur Machtkritik bei Nicolas Born.
Disputationen äger rum lördagen den 23 november 2002 kl 10.00
Opponent: Dr. phil. Ulrich Krellner
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Mats Almegård, tel 032-773 5579 (arb.), mobiltel 0709-45 05 90, e-post mats.almegard@tyska.gu.se

Kontaktinformation
Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se

Resultat
Sysselsättningseffekter av ökade minimilöner är ett stort internationellt forskningsområde inom nationalekonomin. I många studier från USA och Storbritannien har endast obetydliga effekter kunnat påvisas. Denna studie, vilken är den första som baseras på ett stort individdatamaterial i Sverige, bekräftar inte dessa utländska resultat. Det generella mönstret i studien är att ökade avtalsreglerade minimilöner bidrar till minskad sysselsättning, medan stödet för att lägre minimilöner ger fler jobb inte är lika starkt. För tonåringar efter 1993 kan dock inte påvisas att ökade minimilöner ger färre jobb. En tänkbar förklaring till resultaten kan vara att de svenska minimilönerna generellt sett har tenderat att vara högre än i andra länder, medan 18- och 19-åringarnas minimilöner i hotell- och restaurangbranschen 1993 reducerades till 85 respektive 95 procent av äldre arbetares.

Studiens uppläggning
Studien avser icke-yrkesutbildad personal i åldrarna 18-65 år under perioden 1979-99. De individer som främst berörs av minimilöneförändringarna identifieras. De år då de reala minimilönerna ökat identifieras individer vars lön föregående år låg mellan föregående års (lägre) och innevarande års (högre) minimilön. Sedan undersöks i vilken utsträckning dessa individer skiljts från sina anställningar under innevarande år. De år då de reala minimilönerna minskat identifieras anställda vars löner under innevarande år ligger mellan föregående års (högre) och innevarande års (lägre) minimilön, varefter det undersöks i vilken grad dessa individer nyanställts under innevarande år.

Sysselsättningsutfallen för de berörda grupperna jämförs med utfallen för kontrollgrupper. Eftersom minimilönerna i branschen är differentierade är det möjligt att använda kontrollgrupper med samma lön som de berörda grupperna.

I hotell- och restaurangbranschen finns många anställda med löner på eller nära minimilönenivån. Branschen är därför lämplig att studera för den som vill undersöka om förändrade minimilöner påverkar sysselsättningen.

Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Per Skedinger på telefon 018-471 70 74 eller via e-post: per.skedinger@ifau.uu.se.