Av resultatet framgår att 30-talets dialogiska och kunskapserbjudande program visar stor tilltro till lyssnarbarnen som kompetenta och ansvarsfulla. På 40-talet förbyts detta mot en auktoritär lydnadspedagogik. 50-talets mångfacetterade hälsoprogram utgör en blandning av auktoritära och dialogiska program och alltfler erbjuder ett indirekt lärande i gestaltningar och reportage.
På 30-talet framställs både flickor och pojkar som goda förebilder, medan i senare program flickor marginaliseras och de flesta program handlar om pojkar. På 50-talet framställs tonårsflickor negativt, medan pojkar framställs positivt. Tvärtom är det med de yngre barnen på 40- och 50-talet: pojkar framställs negativt och flickor positivt – i den mån flickor över huvudtaget förekommer.
Avhandlingen är av värde för pedagoger, läromedelsproducenter och andra intresserade av mediehistoria, retorik och olika former för påverkan. Titti Forsslund har mångårig erfarenhet av produktion, forskning, utveckling och utvärdering av utbildningsprogram inom radio och television.
Disputation: fredag 8 november 2002, kl 13.00 i H-aulan, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 30.
Opponent: lektor Karin Stigbrand, Södertörns högskola
Kontaktinformation
För ytterligare information: kontakta Titti Forsslund, 070-640 72 04 (fram till disputationen), 0498-25 99 84 (efter disputationen), eller HLS Förlag,
Marie-Anne Colliander, 08-737 56 65.
– Det är glädjande att den större uppföljning som saknats nu kommer att genomföras, säger SiS generaldirektör Sture Korpi. Genom intervjuer med ungdomar som skrivs in vid SiS har vi under åren samlat in uppgifter om ungdomarnas problembild. Denna gedigna information kommer nu för första gången att användas i sin helhet tillsammans med andra typer av uppföljningsstudier.
Intervjuer och registerstudier bas i uppföljning
I forskningsprojektet ska 2 500 ungdomar som varit inskrivna inom SiS åren 1997-2001 följas upp. Det handlar om samtliga ungdomar som intervjuats och lämnat uppgifter till SiS egen forskningsdatabas, ADAD. I det treåriga forskningsprojektet kommer man att studera ungdomarnas problembild när de skrevs in vid institutionen och sedan jämföra den med hur deras situation utvecklats efter att vården inom SiS avslutats. Analysen kommer att baseras på uppgifter från ADAD-databasen, som bygger på intervjuer med de inskriva ungdomarna, samt på uppgifter i olika register.
Uppföljning och utvärdering av behandling prioriterat
SiS har i en beslutsomgång beviljat sammanlagt 4 705 000 kronor fördelat på åtta forskningsprojekt. Huvudparten av dessa gäller uppföljning av vården alternativt utvärdering av nya behandlingsmodeller.
– Under de senaste åren har vi satsat på att höja kvaliteten inom behandlingen genom utvecklingsprojekt och utbildning av personal, säger SiS generaldirektör Sture Korpi. Nu är tiden mogen för att följa upp resultat av vården och också prova nya metoder som visat sig framgångsrika i internationell forskning.
Kontrollerade studier av behandlingsresultat
För att kunna utvärdera effekten av en behandlingsmodell krävs kontrollerade studier. Tre sådana har beviljats medel.
Intensiv fosterhemsplacering
Kjell Hansson vid Socialhögskolan i Lund får 400 000 kronor för att studera behandlingsresultat av så kallad intensiv fosterhemsplacering. Behandlingsmodellen innebär att en kort institutionsvistelse följs av en fosterhemsplacering, där den unge liksom den biologiska familjen och fosterhemsfamiljen får intensiva stödinsatser. Ungdomar som fått behandling enligt den nya modellen ska följas upp och jämföras med sådana som fått traditionella vårdinsatser, exempelvis vård på privata hvb-hem.
Kognitiv beteendeterapi för ungdomsbrottslingar
Martin Lardén, doktorand vid Karolinska institutet och psykolog vid SiS-hemmet Sundbo ungdomshem, får 550 000 kronor för att utvärdera ett kognitivt-beteendeterapeutiskt program för grova ungdomsbrottslingar. Modellen har i en pilotstudie gett lovande resultat och lett till att antalet rymningar från institutionen minskat drastiskt och till att vårdmiljön förbättrats.
Effekten av eftervård för missbrukare
Mats Berglund, professor vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, får 650 000 kronor till ett projekt om eftervård för missbrukare som tvångsomhändertagits. Syftet med forskningsprojektet är att se hur det går för de missbrukare som fått intensiva eftervårdsinsatser efter tvångsvården i jämförelse med dem som inte erbjudits någon specialhjälp efter institutionsvistelsen. Bakgrunden är att tidigare forskning visat att eftervården ofta brister, vilket gör att också tvångsvården på institution får sämre effekt.
Förteckning över forskningsprojekt som beviljats medel
Kontinuitet som förändringsagens i socialt arbete med tvångsomhändertagna ungdomar på institution – en studie med fokus på relationen som transformatör
Doktorand Jürgen Degner, Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet
440 000 kronor
Svåra problem i öppen vård – en jämförelse mellan institutionsvård och intensiv fosterhemsplacering
Docent Kjell Hansson, Socialhögskolan, Lunds universitet
400 000 kronor
Effektiv eftervård i SiS södra region (ESS-projektet). En randomiserad studie av case-manager-styrd eftervård av LVM-klienter
Professor Mats Berglund, Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet
650 000 kronor
Unga förövare i Sverige, dels en psykologisk personlighetsbeskrivning, dels en prospektiv kartläggning av övergången från tonåren till ung vuxen
Fil dr Inga Tidefors Andersson, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Uppföljning av ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem åren 1997-2001
Professor Jerzy Sarnecki, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
750 000 kronor
Utvärdering av ett kognitivt-beteendeterapeutiskt program för särskilda ungdomshem
Doktorand Martin Lardén, Karolinska institutet
550 000 kronor
Två till treårsuppföljning av LVU- och LVM-vårdade kvinnor från Lunden
Docent Mats Fridell, Psykologiska institutionen, Lunds universitet
800 000 kronor
Av sig själv förstå – Missbruk, behandling, prevention – en studie av intrakulturell strategi exemplet zigenare
Docent Göran Johansson, Sköndalsinstitutet
565 000 kronor
Beslutet avser SiS beslutsram för verksamhetsåret 2003.
Kontaktinformation
Ytterligare kommentarer: Generaldirektör Sture Korpi, tel 08-453 40 01, 070-533 13 75.
Presskontakt: Pressekreterare Jessica Rydén, tel 08-453 40 56, 070-687 32 42.
Ett antal akademiska priser delas ut på lördag i samband med promotionshögtiden då nya doktorer promoveras och nya professorer installeras under traditionella former med pompa och ståt.
Norrbottens Forskningsråds pris till forskning inom filosofisk fakultet samt inom teknikens gränsområde för 2001. Priset tilldelas doktor Rickard Wahlberg, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap. Prisutdelare är professor Christer Wiklund.
Kungl. Skytteanska samfundets pris till den mest välförtjänta yngre forskaren inom teknikvetenskapen vid Luleå tekniska universitet. Prissumman är 30.000 kronor. Priset tilldelas docent Roland Larsson, Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik. Prisutdelare är rektor Ingegerd Palmér.
Vattenfalls pris för att uppmuntra till goda insatser i arbetet för licentiatexamen. Priset är 25.000 kronor. Priset tilldelas forskarstuderande Tarun Kumar Kundu, Institutionen för kemi och metallurgi. Prisutdelare är direktör Kjell Isaksson.
Nordeas Norrlandsstiftelse resestipendier till forskarstuderande inskrivna vid Luleå tekniska universitet. Resestipendier tilldelas Erik Elfgren, doktorand vid Avdelningen för konstruktionsteknik, samt de båda forskarstuderandena Leon Dahlén och Kalle Börjes. Stipendierna är på 50.000, 30.000 respektive 20.000 kronor. Prisutdelare är Fredrik Lundberg.
I samband med promoveringen får fem universitetslärare priser för särskilda insatser inom internationalisering, samverkan och grundutbildning. (Pressmeddelande har tidigare skickats ut om detta.)
Kontaktinformation
Informatör Jan Nyberg, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11 eller jan.nyberg@adm.luth.se
I Gunne Grankvists forskning studeras attityder och värderingar ur ett psykologiskt perspektiv, med särskild fokus på människors inställning till miljömärkning. Hur ser kopplingen ut mellan människors uppfattning och deras handlande?
Fungerar bäst på redan övertygade
Resultatet av hans forskning visar att positiv märkning (d.v.s att produkten med avseende på miljökonsekvenser är bättre än andra liknande produkter) fungerar bäst på de människor som redan är övertygade i miljöfrågor. De människor som väljer miljömärkta alternativ av matvaror som mjölk, bröd, kött och potatis lägger större vikt vid inköpskriterierna ”bra för miljön” och ”bra för den egna ”hälsan”. Ju oftare man väljer miljömärkt, desto mer positiv är man. Dessa konsumenter har också mer positiva åsikter om miljömärkta produkters egenskaper, t.ex. vad gäller smak.
Negativ märkning påverkar fler
Gunne Grankvist har i sin forskning vidare funnit att negativ märkning, som signalerar att en vara ”är sämre än genomsnittet med avseende på miljökonsekvenser” skulle påverka en större grupp konsumenter till aktivt handlande.
– Rent generellt reagerar människor starkare på negativ information än positiv, säger Gunne Grankvist. Det finns en potential i märkningen som inte utnyttjas idag för att få fler konsumenter att välja produkter som är minst skadliga för miljön. Frågan är dock om en negativ miljömärkning är möjlig? Det är ett politiskt avgörande.
Fotnot
Gunne Grankvists avhandling lades fram 25 oktober vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, och heter ”Determinants of Choice of Eco-Labeled Products”. Hans forskning ingår i ett flervetenskapligt forskningsprojekt om uthållig livsmedelsproduktion – MAT21.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Gunne Grankvist, tel 0521- 26 48 37 , e-post gunne.grankvist@htu.se
Överskott av glyfosat ska i princip snabbt brytas ned av markens mikroorganismer och bilda ofarliga slutprodukter. Glyfosat kan även binda till både mineralytor och metalljoner, vilket i sin tur kan påverka nedbrytningen. Det är därmed viktigt att förstå de kemiska processer i mark och vatten som råder över immobilisering och nedbrytning av glyfosat i miljön.
I denna avhandling behandlas glyfosatmolekylens kemi i vattenlösning och vid gränsytor mellan vattenlösning och mineralytor. I vattenlösning reagerar glyfosat både med protoner och metalljoner varför pH och metalljoninnehåll påverkar i vilken form glyfosat föreligger. I avhandlingen beskrivs dessa pH-beroende former samt vilka föreningar (komplex) som bildas då glyfosat reagerar med tungmetallerna koppar och kadmium. Glyfosat har också hög affinitet för vissa mineralytor, och en stor del av avhandlingen ägnas åt glyfosatadsorption till vanligt förekommande aluminium- och järnoxider. På dessa ytor kan relativt stora mängder glyfosat ackumuleras genom bildning av så kallade ytkomplex, och ytkomplexen har karakteriserats på molekylär nivå. Dessutom presenteras resultat som visar hur dessa komplex reagerar i närvaro av en tungmetall såsom koppar. Den sammanlagda informationen från de arbeten som diskuteras i avhandlingen ger en ökad, grundläggande förståelse om möjliga kemiska förlopp då glyfosat introduceras i naturliga mark- och vattenmiljöer.
Fredagen den 8 november försvarar Julia Sheals, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Molecular Characterisation of Glyphosate Complexes in Aqueous Solution and at the Solution-Mineral Interface. Svensk titel: Molekylär karakterisering av glyfosatkomplex i vattenlösning och vid gränsytan mellan vattenlösning och mineralytor.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i KBC-huset, hörsal KBA39. Fakultetsopponent är Prof. David J. Vaughan, Department of Earth Sciences, University of Manchester, England.
Kontaktinformation
Julia Sheals finns vid Kemiska institutionen, oorganisk kemi,
Tel. 090-786 6846
E-post: Julia.Sheals@chem.umu.se
När deltagarnas livssammanhang synliggjordes i dagböcker och datorbearbetade grafer, blev de också möjliga att reflektera över. Restriktioner och möjligheter för det egna handlingsutrymmet kunde identifieras. När deltagarna analyserade sina unika, aktivitetsrelaterade, geografiska och sociala sammanhang och relaterade dessa till sin upplevda verklighet blev det tydligt vad de kunde förändra, såväl i vardagslivet som i arbetslivet.
I båda fallstudierna var förändringarna ytligt sett ganska obetydliga och många deltagare blev själva förvånade över att små saker kunde göra så stor skillnad. Åtgärderna var av sådan art att de visade omgivningen att deltagarna värderade och respekterade sig själva och sina liv mer än tidigare. De började säga vad de tyckte, delegerade arbete och begränsade sina åtaganden. Deltagarnas upplevelse av det egna livssammanhanget förändrades och deras uppfattning om vad som var möjligt att åstadkomma närmare sig deras reella handlingsutrymme.
– Människors egna kunskaper om sina livs- och arbetslivssammanhang måste i högre grad tas till vara om man ska komma till rätta med den ökade ohälsan, säger författaren Kersti Nordell. Den tidsgeografiska arbetsmodellen och dagboksmetoden (4M) är ett flexibelt verktyg med många möjliga användningsområden, t ex inom rehabiliteringsverksamheter och i förändringsarbeten på arbetsplatser.
Avhandlingens titel: ”Kvinnors ohälsa en fråga om medvetenhet, möjligheter och makt. Att öka förståelsen för människors livssammanhang med tidsgeografisk analys”
Författaren är verksam vid Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
För ytterligare information kontakta: Kersti Nordell, tel 031-873663, e-post kersti.nordell@geography.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Ia Nyström har studerat tolv barns lärandeprocesser med fokus på just läsning och skrivning Hon har följt barnen under deras tre första skolår, genom klassrumsobservationer, intervjuer och informella samtal. Barnen fick också göra ett antal skriftliga tester under det tredje året.
Hon fann tydliga skillnader i elevernas sätt att agera i klassrummet och hur de närmar sig skriftspråket. Eleverna kunde delas in i tre olika grupper som utnyttjar lärandemiljön på olika sätt och utvecklar olika beteenden längs vägen. En grupp lär sig läsa utan problem och en har problem. Den tredje gruppen är mer svårdefinierbar, men hamnar någonstans mitt emellan de båda andra.
– Vad som är nedslående är hur tydligt man ser att klyftorna består. De barn som hade problem när de började läras sig läsa och skriva, har det också längre upp klasserna. Det skulle inte behöva vara på det här sättet, jag är övertygad om att (alla) majoriteten av barn kan lära sig läsa och skriva ordentligt, bara de får den hjälp de behöver, menar Ia Nyström.
Här är miljön en viktig nyckel. Olika miljöer passar olika barn bättre eller sämre. Vissa behöver till exempel styrning medan andra utvecklas bättre med att själva välja aktivitet.
– Naturligtvis krävs det extra resurser att utgå ifrån elevernas behov, men jag är helt övertygad om att man tjänar på det i längden. Det handlar om en omfördelning. Sätt in resurser tidigt så kan man till stor del undvika mer allvarliga problem längre upp i klasserna.
Ia Nyström kommer ursprungligen från Göteborg men bor idag i Vickleby på Öland. Hon är verksam vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ELEVEN och LÄRANDEMILJÖN – en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning försvaras fredagen 22 november 2002, kl. 11:00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Bente Eriksen Hagtvet, Universitetet i Oslo.
Ladda ner högupplöst bild på Ia Nyström:
http://www.vxu.se/presscenter/pressreleaser/bilder/ia_nystrom.jpg
Kontaktinformation
Kontakta:
Ia Nyström, telefon: 0470-70 82 62 eller e-post: Ia.Nystrom@iped.vxu.se.
Praktiska upplysningar:
Marianne Thuresson, telefon: 0470-70 89 18 eller e-post: Marianne.Thuresson@iped.vxu.se.
Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se.
– Politiker ser ökad kommersialisering och kontakt med näringslivet som ett sätt att få igen investeringarna i svensk forskning. Behovet av att hitta externa finansiärer är dessutom större när de statliga anslagen för grundforskning minskar. För att den utvecklingen ska bli positiv och inte hota forskningens kvalitet och frihet är det viktigt att kunna identifiera möjliga konflikter, säger Göran Hermerén, ordförande i Vetenskapsrådets etikkommitté.
Hur den fria nyfikenhetsbaserade forskningen kan kombineras med kommersiella intressen var temat för ett seminarium som samlade ett fyrtiotal deltagare. Det ordnades av etikkommittén som har i uppdrag att ta fram riktlinjer kring forskning och företagande för projekt finansierade av Vetenskapsrådet. Seminariet syftade dels till att bidra med synpunkter till det arbetet, dels till att stimulera den pågående diskussionen inom området.
Både hot och möjligheter
Kommersiella intressen inom medicinsk forskning lyftes fram av Björn Beermann vid Läkemedelsverket och professor Lars Werkö. De tog bland annat upp internationella exempel på hur vinstintressen kan påverka hanteringen av kliniska studier på läkemedel så att resultaten blir missvisande. Forskaren och överläkaren Jan Wahlström talade om den kommersiella utvecklingen bakom genpatent.
KTH:s rektor Anders Flodström pekade på hur man framgångsrikt löst den dubbla roll staten ger universiteten – att både försvara den fria forskningen och vara basen i landets innovationsbaserade tillväxt genom strategisk nyttoforskning. Camilla Modéer från föreningen Vetenskap och Allmänhet menade att vi har för lite kommersialisering med tanke på den relativt låga avkastningen från svensk forskning och efterlyste ökad ömsesidig respekt mellan forskare och företagare.
Etiska riktlinjer på gång
Ett av de komplexa dilemman seminariet visade på rör skydd av kommersiellt intressanta forskningsresultat. För ett patent i Europa krävs att de rön den bygger på inte får vara publicerade före ansökan.
– Svårigheten att kombinera kommersialisering av forskningsresultat med kravet på att de blir tillgängliga är ett problem vi måste lösa. Seminariet är ett avstamp i Vetenskapsrådets långsiktiga arbete inom det här området, säger Göran Hermerén.
Ett förslag till etiska riktlinjer som syftar till ökad transparens kring kommersiella kopplingar och ger regler för publicering för projekt som söker finansiering från Vetenskapsrådet finns ute på remiss hos de olika ämnesråden inom Vetenskapsrådet. Ett färdigt förslag kommer att arbetas fram efter nyår för att beslutas av Vetenskapsrådets styrelse under februari.
Seminariet ”Kommersialiseringen av forskningen – Bakgrund, möjligheter, hot” hölls den 31 oktober 2002 hos Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Göran Hermerén, professor i medicinsk etik, 046-222 12 80 / goran.hermeren@medetik.lu.se.
Björn Thomasson, sekreterare i etikkommittén, 08-546 44 314 / bjorn.thomasson@vr.se
Ett syfte har varit att främja och underlätta datoranvändning, för att produktutvecklare lättare ska kunna nå aktuell information oberoende av var man befinner sig. I dagsläget utförs mycket designarbete på pappersskisser och fysiska modeller vilka har nackdelen att snabbt bli utdaterade. Peter Schachinger hävdar att befintliga geometrimodellerare, eller CAD-verktyg, fungerar mycket väl för syften som produktspecificering och lösningsskissning, även om dessa oftast inte används till detta i dagsläget. Tillsammans med informationshanteringsverktyg och Virtual Reality-verktyg kan den skapade informationen dessutom kommunicreas bättre. I den föreslagna produktmodellen, som är ett exempel på på detta, modelleras funktionsstrukturer och kravbilder tillsammans med lösningsförslag i den tredimensionella världen.
Schachingers forskning utgår i mycket från designmetodik och produktmodellering, vilket lärs ut flitigt vid landets maskinteknik- och industridesignutbildningar. Vissa nya hypoteser presenteras framför allt vad beträffar hur kopplingen form och funktion ska modelleras.
Avhandlingen, som heter ”Supporting Form Synthesis: Modeling Product Structure and Behavior in a Computerized Environment”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 5 november 2002 klockan 10:00 i sal VH, Sven Hultins gata 6, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Peter Schachinger, Teknisk design, Chalmers tekniska högskola,
tel: 031-772 1374, e-post: peter.schachinger@me.Chalmers.se
Huvudsyftet med denna forskningsenhet för Biosfär-Aerosol-Moln-Klimat-växelverkan är att studera klimat- och hälsoeffekterna av aerosolpartiklar. Forskningsenheten kommer att fokusera på a) effekterna av biogena aerosoler b) växelverkan mellan aerosoler, moln och klimat och c) förhållandet mellan atmosfären och ekosystem. Ett femtiotal forskare kommer att delta i spetsforskningsenheten, varav ett tiotal vid Stockholms universitet.
Spetsforskningsenheten har även tilldelats anslag från Nordiska Forskarutbildningsakademin för att tillsammans med en av de övriga spetsforskningsenheterna utveckla och driva en internationell nordisk forskarskola med fokus på Biosfär-Kol-Aerosol-Klimat, med totalt hundratalet doktorander.
Nordiska ministerrådets avsikt med de nordiska spetsforskningsenheterna är att stimulera ett utökat och kreativt samarbete mellan forskargrupperna, främja kontakterna med europeiska spetsforskningsenheter samt erbjuda goda möjligheter att ansöka om Network of Excellence-finansiering inom EU:s sjätte ramprogram.
Kopplingen till en nordisk forskarskola kommer att stärka kvaliteten i forskarutbildning och erbjuda doktorander inom Spetsforskningsenheten möjlighet till större internationellt utbyte. Forskarutbildningen kommer att bedrivas i samarbete mellan flera forskargrupper och erbjuda doktoranderna tillgång till ett utökat program av doktorandkurser och till handledare, laboratorier, fältstationer, databaser och datormodeller inom hela spetsforskningsenheten.
Mer information:
Om forskarskolan (nummer ett på listan):
www.norfa.no/news_detail.cfm?LID=1&NewsCatID=2&NewsYear=2002&NewsId=114
Om spetsforskningsenheten (nummer två på listan):
www.norden.org/webb/pressrelease/pressrelease.asp?id=804&lang=1
Information lämnas även av docent Douglas Nilsson, tfn 08-16 43 53, 070-355 17 28
Det anser arbetsterapeuten Kersti Samuelsson från universitetet och universitetssjukhuset i Linköping. I sin avhandling i rehabiliteringsmedicin har hon studerat unga och medelålders rullstolsanvändare. En av hennes studier visar att ryggont är mycket vanligt hos dessa patienter. 84 procent av dem hade ryggsmärtor, och hälften av dessa led av ryggont varje dag.
– Den bakomliggande skadan är förstås grundproblemet. Men jag tror att rullstolen är en starkt bidragande orsak till smärtorna, säger Kersti Samuelsson.
Genom att undersöka enskilda rullstolsanvändares problem med obekväm sittställning, dålig hållning, trycksår och smärtor i rygg eller skuldror kan man oftast göra åtgärder som förbättrar situationen. Men det är bara på ett par ställen i landet, bland annat i Linköping, som det finns rullstolsmottagningar där ett sådant arbete bedrivs.
– Alla arbetsterapeuter och sjukgymnaster har rätt att förskriva en rullstol. För det behövs inga specialistkunskaper. Det betyder att patienterna inte alltid får den rullstol som passar dem bäst, eller får den inställd på bästa sätt. Har de sedan ingenstans att vända sig med sina besvär, så är det klart att det blir problem, säger Kersti Samuelsson.
Hon skulle vilja att mer utbildning om rullstolar lades in på grundutbildningen av dessa yrkesgrupper. Det vore också bra med påbyggnadskurser för personal som ofta har att göra med rullstolar.
Hon skulle också vilja se en produktutveckling av rullstolarna. Som en av hennes studier visar, så är sättet att driva en manuell rullstol genom att med armarna ”fösa på” hjulen ganska ineffektivt jämfört med andra former av armarbete. Det finns också rullstolar som drivs med en sorts arm-pedaler eller spakar, men de är klumpiga och inte lämpliga för inomhusbruk. Här finns alltså utrymme för nya lösningar, menar hon.
Disputationen äger rum den 15 november med professor Gunnevi Sundelin från Umeå som opponent. Avhandlingen heter Active wheelchair use in daily life – considerations for mobility and seating. Kersti Samuelsson träffas på tel 013-22 15 60 , e-post kersti.samuelsson@inr.liu.se
Studien publiceras i oktobernumret av Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports och baseras på 295 kvinnliga träningsinstruktörer som var verksamma vid motionscentra kopplade till universiteten i Karlstad,
Linköping, Lund, Luleå, Stockholm, Umeå, Växjö och Örebro.
Studien visar bland annat att 35% hade någon gång haft en ätstörning. Av dessa hade cirka en tredjedel en pågående ätstörning, medan majoriteten angav att de var friska från sin ätstörning. Även bland de instruktörer som var underviktiga ansåg hälften att de vägde mer än de borde.
Instruktörer med ohälsosamma attityder till viktkontroll eller med en pågående ätstörning tenderade att träna fler gånger i veckan än de som hade en mera avslappnad attityd.
Ett positivt fynd var dock att flertalet, mer än hälften, var nöjda med sin egen kropp och träning trots den starka kroppsfixering som ofta existerar i gymmiljö.
Ätstörningar ökar risken för benskörhet samt skelett och muskelskador och i dess allvarliga former kan det vara livshotande. Allt eftersom medvetenheten om att regelbunden träning kan motverka sjukdom ökar blir det allt viktigare att finna balansen mellan nyttig och ohälsosam träning. (1,2 av 8,9 miljoner svenskar tränar gympa och aerobics vid
motionscentra.)
Resultaten från denna studie väcker frågan om vilket ansvar som motionscentra har i att forma hälsosamma attityder bland sina instruktörer och motionärer. Det är viktigt att träningsinstruktörer som lider av ätstörningar (eller tendenser därtill) inte förmedlar osunda attityder till mat och träning till personer som använder motionsanläggningar.
Med Mag Kristina Höglund, telefon: 0706-74 56 89, e-post:
nutrition@nutrition.gu.se
Handledare och medförfattare: Lena Normén, telefon: +1-604-732 40 80. E-post: lnormen@interchange.ubc.ca
Kontaktperson på Avdelningen för Klinisk Näringslära: Professor Lena Rossander Hulthén, telefon: 031- 342 25 79, e-post: lena.hulthen@medfak.gu.se
Studien är baserad på ett magisterarbete vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institutionen för invärtesmedicin, Avdelningen för Klinisk Näringslära, 1998/1999.
Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör
Sahlgrenska akademin
tel 031-773 35 77
fax 031-82 58 92
mobil 0708-77 33 57
Begrepp som hälsofrämjande och hälsopromotion har under senare år kommit att få en allt mer betydelsefull roll för synen på och arbetet med hälsa i samhället, såväl i Sverige som internationellt. De tankar och idéer som ligger bakom dessa begrepp är i sig inte nya, men de har under främst 80-talet strålat samman i ett specifikt ”hälsokoncept” – hälsofrämjande arbete, eller hälsopromotion. Denna avhandling är en studie av institutionaliseringen av hälsopromotion som diskurs och praktik.
Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två centrala frågor: 1) Hur ser den inomdisciplinära hälsopromotiva debatten ut? och 2) Hur framträder hälsopromotion som kunskaps- och verksamhetsområde när det konkretiseras i specifika yrkesverksamheter?
Den första frågan besvaras med hjälp av en diskursanalys av centrala texter inom området. Denna analys har ett speciellt fokus på frågan om hälsopromotion som en kraft ”underifrån” eller som ett försök att styra och kontrollera ”ovanifrån”. Det finns en ambivalens i den hälsopromotiva debatten mellan ett radikalt ifrågasättande av den dominerande ”skol-medicinen” och det rådande samhället å ena sidan och en strävan efter reformer inom rådande ordning å den andra. Denna ambivalens speglar också olika definitioner av vad hälsa är och olika uppfattningar om vad som bör vara de primära målen för det hälsofrämjande arbetet.
Den andra frågan besvaras med hjälp av en enkät- och en intervjustudie omfattande samtliga studenter som utexaminerats till och med våren 1998 från det utbildningsprogram som idag bär namnet ”Programmet i hälso-promotion” vid Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Denna studie omfattade 118 tidigare studenter och var inriktad på att dels utvärdera utbildningens utfall, men främst på att ge konkreta exempel på former av, villkor för och innehåll i hälsopromotivt arbete.
Resultaten från dessa studier synliggör att det idag växer fram en ny expertgrupp med uppdrag att arbeta med hälsofrågor ur ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv. Den bild av denna hälsopromotionsexpert som framträder i avhandlingen är en bild av en organisatör med en bred generell kompetens och en förmåga att tänka ”hälsostrategiskt”, som har en svag yrkesidentitet och en oklar professionell status, men som har stor professionell autonomi.
Som helhet synliggör avhandlingen en ambivalens, både inom den hälsopromotiva debatten och hos de hälsopromotionsexperter som ingår i studien, angående vad hälsopromotion är och vad ett hälsopromotivt arbete bör gå ut på. Det hälsopromotiva perspektivets förespråkare talar om en ”ny syn på hälsa”, men den vaghet och brist på övergripande teoretisk reflektion som präglar området gör det svårt att entydigt avgöra vad i detta ”nya” består.
Avhandlingens titel: Hälsopromotion. En sociologisk studie av hälsofrämjandets institutionalisering
Avhandlingsförfattare: Peter Korp, tel. 0521-613 07(bost.), 0521-26 42 74 (arb.)
e-post: Peter.Korp@htu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Eva Palmblad, Jönköping
Tid och plats för disputation: Fredagen den 8 november 2002, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Samordningsproblem handlar inte bara om informationsöverföring över organisatoriska gränser, utan också om att personal i olika organisationer är separerade från varandra i tid och rum. Personalen ser inte konsekvenserna av sitt eget handlande, dvs vad som sker i nästa vårdinstans. Det ömsesidiga beroende som finns mellan organisationer framstår inte som självklart.
Genom att olika vårdgivare på något sätt möts och har kontakt med varandra, kan samordningen mellan organisationer fungera bättre. Högsbo-projektet är ett framgångsrikt exempel på hur ett sådant möte går till och de goda resultat som kommer ur det. Genom att starta ett nätverk för personal som arbetar direkt med patienter i de olika organisationerna inom kommunen, primärvården och akutsjukvården etablerades kontakter. När personalen lärde känna varandra förstod man bättre de andras verksamheter och fick lättare att respektera varandras olikheter.
Tid för disputation: 8 november kl 13.15
Plats: Volvo-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Kajsa Lindberg
Avhandlingens titel: ”Kopplandets kraft: Om organisering mellan organisationer”
Välkommen!
Författaren är verksam vid Gothenburg Research institute vid Handelshögskolan.
För ytterligare information kontakta: Kajsa Lindberg, tel 031-773 4484, e-post kajsa.lindberg@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Under de senaste 30 åren har forskare försökt hitta stjärnor som kan bära spår från den tid kort efter Big Bang då Vintergatan bildades ur en gasblandning av främst väte och helium. Exploderande stjärnor har sedan dess tillfört tyngre kemiska element och därför bör de äldsta stjärnorna innehålla mycket lite av sådana element. Nu har en grupp astronomer vid Uppsala universitet, Norbert Christlieb, Bengt Gustafsson, Paul Barklem, Torgny Karlsson och Michelle Mizuno-Wiedner, tillsammans med kollegor från Tyskland, Australien, Brasilien och USA funnit en stjärna med mindre än en hundratusendel av solens innehåll av tunga grundämnen. Den är cirka tjugo gånger mer metallfattig än den tidigare rekordinnehavaren. Stjärnan är en jättestjärna, vilket innebär att den är i ett relativt sent utvecklingsstadium. Att den överlevt så länge, i mer än tio miljarder år, beror på att den har relativt liten massa, mindre än solens.
Upptäckten av stjärnan, som ligger i Fenix stjärnbild på södra stjärnhimlen och fått beteckningen HE 0107-5240, ger astronomer ett sällsynt tillfälle att studera gassammansättningen närmast efter Big Bang och Vintergatans tidigaste historia. Men upptäckten ställer en rad nya frågor. En fråga är varifrån stjärnan fått sitt innehåll av tyngre grundämnen. Från en exploderande supernova? Samtidigt är stjärnans innehåll av kol och kväve, i förhållande till exempelvis magnesium, kisel och järn, abnormt stort vilket skulle kunna tyda på att stjärnan förorenats av en granne eller genom uppblandning av material från kärnreaktioner i stjärnans inre.
Teoretiska modeller och beräkningar som forskarna nu tillämpar talar mot att det skulle kunna bildas metallfattiga lågmassiva stjärnor närmaste efter Big Bang. Upptäckten av HE 0107-5240 innebär därför att de teoretiska modellerna kan behöva revideras.
Jättestjärnan HE 0107-5240 på ett avstånd av 36 000 ljusår är 10 000 gånger ljussvagare än vad man kan se med blotta ögat. Hur hittar man då en sådan stjärna? Den märkliga upptäckten är egentligen en biprodukt av ett projekt som först gick ut på att hitta kvasarer – avlägsna galaxer med våldsam aktivitet i de centrala delarna – och där man utnyttjat ett vidvinkelteleskop vid European Southern Observatory, ESO, i Chile. I svepet fick man då ljusspektra för ca 8 000 tänkbara metallfattiga stjärnor. Dessa stjärnor analyseras nu systematiskt med hjälp av andra större teleskop som ger högre upplösning och därmed möjlighet att bestämma den kemiska sammansättningen. Framför allt har ESO:s stolthet, Very Large Telescope, som är ett av världens största, kommit till användning. Analysen av stjärnan har genomförts i samarbete mellan Norbert Christlieb och Bengt Gustafsson och deras medarbetare. Hittills har man bara undersökt en fjärdedel av de 8 000 observationerna och det är därför tänkbart att man kan hitta fler extremt metallfattiga stjärnor som kan vittna om universums uppkomst.
N. Christlieb, B. Gustafsson, M.S. Bessel, T. Beers, A. Korn, P. Barklem, T. Karlsson, M. Mizuno-Wiedner, S. Rossi,”An extremely iron-deficient star in The Milky Way”, Nature, 31 October 2002.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Bengt Gustafsson, telefon 018-471 59 59 eller e-post Bengt.Gustafsson@astro.uu.se
Hon har tilldelats priset för sina insatser att sprida kunskaper till och utveckla hjälpmedel för kemilärarna vid grund- och gymnasieskolor.
Pristagarna kan nomineras av rektorer vid universitet och högskolor.
Mer om Ebba Wahlström och priset finns att läsa på www.aforsk.se
