– Vi vill öka kontakterna mellan forskarvärlden och skolan genom att låta Forskartorget bli en mötesplats för forskare och lärare. Vi vill stimulera lärarna till att hitta möjligheter och former för att använda sig mer av vetenskap i sin undervisning, säger Sofia Wallstén, ansvarig för forskningsinformation till skolan på Vetenskapsrådet.
På Forskartorget går det att ställa frågor till forskare och ta del av aktuell populärvetenskap i form av litteratur, stå-uppföreställningar, film, miniseminarier, utställningar och andra spännande aktiviteter. Torget blir en naturlig arena för fördjupning och diskussion om aktuell forskning under mässan Skolforum.

Framtidsvisioner och populärvetenskap
På Forskartorget presenteras också det nya projektet ”Barn ser på framtiden”. Elever i åldrarna 10-12 år ger under vårterminen sin syn på framtidens samhälle och forskningens roll. Projektet är initierat av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, med Vetenskapsrådet och KK-stiftelsen som samarbetspartners.
Ett liknande projekt som visas upp är ”Unga Spekulerar – Teknisk Framsyn” där äldre elever skapar visioner om framtidens tekniska utveckling. Information, skolmaterial och arbetsmetoder finns på www.ungaspekulerar.nu.
Forskartorget visar även upp den nya webbplatsen forskning.se och ger möjlighet till fördjupning i tidskrifter och böcker om aktuell forskning och populärvetenskap.

Tid & plats
Öppettider mån 28 okt-ons 30 okt, kl. 9.00-17.30
Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö
Forskartorget finns i C-hallen

Kontaktinformation
Mona Holmfors
Vetenskapsrådets projektledare för Skolforum
08-546 44 218 / mona.holmfors@vr.se

Sofia Wallstén
Vetenskapsrådets ansvariga för forskningsinformation till skolan
08-546 44 132 / sofia.wallsten@vr.se

Den nu aktuella doktorsavhandlingen visar att kvinnor och män i Shakespeares pjäser benämns helt olika och att orden för de båda könen ger upphov till mycket olika associationer.
Män omnämns exempelvis mer än dubbelt så ofta som kvinnor i pjäserna och vanligtvis syftar orden som beskriver det manliga könet på kontroll, makt och intelligens. En kvinna omnämns ofta i relation till en man eller i sammanhang där hennes utseende kommenteras.

Begreppet ”pratsam kvinna”, använt i negativ bemärkelse, är vanligare än begreppet ”pratglad man” – och detta trots att männen i Shakespeares komedier pratar betydligt mer än kvinnorna.
Således: En bra kvinna är en tyst kvinna – en föreställning som tycks leva kvar i många moderna språk där pratsamhet och skvaller oftast associeras till kvinnor.

Vidare visar Cathrine Norbergs forskning ett överflöd på synonymer till de båda begreppen ”hanrej” och ”hora” hos Shakespeare.
Enskilda mäns oerhörda rädsla för att förlora kontroll i sin relation till kvinnan samt en medveten – eller omedveten – rädsla för kvinnlig sexualitet torde vara en rimlig förklaring till detta fenomen.

Många av orden som används för människor i Shakespears pjäser är givetvis ålderdomliga eller helt avlagda i modernt språkbruk. Samtidigt är det självfallet intressant att se att så många föreställningar om kvinnor och män som var realiteter under renässansen fortfarande är aktuella.
Ett exempel är att det finns oerhört många invektiv för ”lösaktiga kvinnor” i modern engelska, och förmodligen också på svenska. Ordet hanrej finns, trots den minst sagt ålderdomliga klangen, fortfarande i många svenska ordböcker, men Cathrine Norberg har aldrig stött på motsatsen, det vill säga ett ord för en kvinna som blir bedragen av sin äkta man.
Och det trots att företeelsen i allra högsta grad torde existera i både Sverige och i de engelsktalande länderna runt om i världen.

Cathrine Norbergs doktorsavhandling heter Horor och hanrejar. Manliga och kvinnliga termer i Shakespeares komedier, och disputationen genomförs den 26 oktober klockan 10.00 i D-huset, sal 770, den som kallas Deltasalen.
Ordförande är professor Gunnar Persson från Luleå tekniska universitet och opponent är professor Merja Kytö från Uppsala universitet.

Cathrine Norberg har varit anställd vid Luleå tekniska universitets institution för språk och litteratur sedan 1994. Under den tiden har hon också under ett och ett halvt år tjänstgjort som adjunkt i engelska vid Umeå universitet, där Cathrine Norberg för övrigt också avlade sin lärarexamen i engelska, italienska och tyska 1986.

Upplysningar: Cathrine Norberg, tel. 0920-49 21 89, cathrine.norberg@lh.luth.se

Studien presenteras vid det 27:de årsmötet av cancerkongressen European Society of Medical Oncology (ESMO). För första gången har förekomsten av GIST kunnat kartläggas i en avgränsad befolkning. En metod för att
säkerställa diagnosen GIST, utvecklad vid Sahlgrenska akademin, samt unika möjligheter att efterundersöka tidigare tagna vävnadsprover har gjort kartläggningen möjlig.

16 personer per 1.000.000 invånare insjuknar varje år med denna mag-/tarmtumör. ­ GIST-tumören är mycket mer vanlig än vi hittills trott och det är avgörande för patienten att diagnosen snabbt blir rätt, säger professor Lars-Gunnar Kindblom vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Tumörerna kan se väldigt olika ut och vår metod för att se om det rör sig om en GIST-tumörer bör spridas och användas av läkare för att ställa säkraste diagnosen och därmed ge patienterna den rätta behandlingen.

Studien presenterades av en forskargrupp som leds av professor Lars-Gunnar Kindblom, professor Jeanne M Meis-Kindblom och docent BengtNilsson. Gruppen analyserade patientjournaler och vävnadsprover från patienter från 1983 till år 2000 och hittade 400 fall av GIST. Detta var
mer än tre gånger fler fall än vad som ursprungligen diagnosticerats. Hälften av dessa tumörer har ett mycket aggressivt förlopp.

Den nya analysen inkluderade undersökning avseende förekomst av den så kallade kit-receptorn, som regelbundet finns vid cellytan av GIST-tumörer. Lars-Gunnar Kindblom rekommenderar nu att analysmetoden regelmässigt används för diagnostik av tumörer i mag-/tarmkanalen.


Historiskt har GIST-tumörer varit extremt svåra att behandla eftersom tumörerna inte reagerar på strålbehandling eller cellgifter. Kirurgi för att ta bort GIST har mestadels varit symptomlindrande och har sällan
lett till bot vid de elakartade formerna av GIST.

En av anledningarna till att studien kunnat genomföras, är att det i Västra Götalandsregionen, ett område med cirka 1,5 miljoner invånare, endast finns fyra patologilaboratorier vilka utför samtliga vävnadsanalyser vid misstanke om cancer. Detta har gjort insamlingen av
vävnader hanterbar och upprepade analyser möjliga.

För mer information kontakta
professor Lars-Gunnar Kindblom, Institutionen för laboratoriemedicin
Tel 031-342 19 28
Mobil 0733-508 535
E-post lars-gunnar.kindblom@llcr.med.gu.se

Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör
Sahlgrenska akademin
tel 031-773 35 77
fax 031-82 58 92
mobil 0708-77 33 57

Professor Nordenström tilldelas priset för att ha utvecklat ett nytt koncept rörande människans biologiskt slutna strömkretsar som lett fram till en ny behandlingsmetod, s.k. elektrokemisk behandling, av cancer. Han introducerade metoden i Kina 1987 och den har därefter fått en stor spridning i Kina. Fler än 2000 kinesiska läkare har fått utbildning i metoden och man har i Kina hittills behandlat över 13.000 cancerpatienter.

Priset kommer att delas ut på Kinesiska Ambassaden i Stockholm av Kinas ambassadör i Sverige, Zou Mingrong i närvaro av en kinesisk regeringsdelegation den 23 oktober.

Ytterligare information om priset återfinns på www.chinaembassy.se eller kan fås av professor Jörgen Nordenström, Huddinge Universitetssjukhus, som kan kontaktas via jorgen.nordenstrom@cfss.ki.se eller mobil 070/553 0883.
Fotografi på Björn Nordenström finns fritt tillgängligt på www.kaplan.se/nordenstrom

Press som önskar närvara vid ceremonin den 23 oktober kl. 17.30 – 19.00 ombeds kontakta kinesiska ambassaden, Mr. Chen Futao på telefon 767 7526 eller via e-mail chenfutao@hotmail.com .

Det har ofta antagits att liberalisering leder till att småskaliga verksamheter växer, och därmed minskad fattigdom, samt att sociala nätverk förbättrar inkomster och skyddar de fattiga mot ekonomiska påfrestningar.

Studien visar att villkoren för de flesta småföretagare har försämrats och deras mycket osäkra tillvaro kan liknas vid ”att gå på lina”. Försämrade levnadsvillkor, skapade av rådande politik, undergräver de fattiga människornas sociala nätverk. Resurserna räcker inte till att hjälpa andra. Vissa individer kan inte längre räkna med något stöd. Livsmedelssäkerheten har då försämrats för de flesta i staden. Dessutom läggs bördan för att stödja svaga individer mer och mer på kvinnor och många tvingas in i ojämlika relationer för att nå någon säkerhet i tillvaron.

De fattiga är dock inte passiva. Ilda Lourenço-Lindell skildrar deras strategier i Guinea-Bissaus huvudstad och deras kamp för att förbättra sina villkor och sin position i sociala nätverk. Denna kamp gäller inte minst de oskrivna regler som utvecklas i en förmodat ”avreglerad” ekonomi, regler som också påverkar villkoren för dessa grupper. Avhandlingen tar upp frågor som är särskilt intressanta mot bakgrund av nuvarande globala avregleringstrender och den aktuella debatten om globaliseringens konsekvenser för fattigdom, jämställdhet och begränsningar för tillväxt.

Doktorsavhandlingens titel: Walking the tight rope: informal livelihoods and social networks in a West African city.

Avhandlingen har utsetts till bästa samhällsvetenskapliga avhandling läsåret 2001/02 vid Stockholms universitet av Högskoleföreningen i Stockholm.

Ilda Lourenço-Lindell kan nås på e-post ilda.lindell@humangeo.su.se eller tfn 08-16 48 40, 08-96 48 57, mobil 073-90 444 55.

Larverna hos många fjärilsarter orsakar stora skador, bland annat på jordbruksgrödor. Traditionella bekämpningsmedel har på senare år fungerat sämre eftersom insekterna utvecklat resistens mot dem. Samtidigt ökar allmänhetens krav på giftfria produkter och renare miljö. Glenn Svensson har studerat hur skadegörande nattfjärilar kan bekämpas med miljövänliga metoder där djurens egna sinnessystem manipuleras. Hans forskning fokuserar på hur feromoner (doftsignaler) och fladdermusljud kan användas för att störa parningsbeteendet hos två arter av nattfjärilar: sädesbroddflyet som är en skadegörare på jordbruksgrödor och indiska mjölmottet som är en inomhusskadegörare på lagrade livsmedel.

Nattfjärilar kommunicerar ofta med artspecifika doftsignaler vid parning. Honan avger doften i enstaka miljarddels gram för att locka till sig hanar. Feromoner kan användas vid bekämpning av fjärilar genom att sexualdoften sprids ut i mycket höga koncentrationer. Honornas signaler dränks då i det kemiska bruset vilket försvårar hanarnas sökande. I sina underökningar fann Glenn Svensson att parningsfrekvensen bland indiska mjölmott sjönk med 93 procent när de utsattes för feromonbekämpning. Risken att arten skulle utveckla resistens mot metoden verkar låg.

Att leta efter lockande honor är inte riskfritt för en nattfjärilshane. Fladdermöss jagar med hjälp av ekolod och har ofta fjärilar som huvudföda. Som ett försvar har många nattfjärilar utvecklat öron för att uppfatta fladdermusljud och fly undan faran. Glenn Svensson undersökte hur nattfjärilshanar avvägde risken att bli fångad av en fladdermus mot chansen att finna en hona. Han kom fram till att sädesbroddflyet och indiska mjölmottet ignorerar hotet från fladdermöss om feromonet är det rätta och i tillräckligt hög koncentration. Dessutom visade Glenn Svensson att ultraljudsbekämpning kan vara ett möjligt komplement till andra metoder för att kontrollera fjärilspopulationer.

Glenn Svensson disputerar den 25 oktober 2002 på avhandlingen ”Disruption of moth mating behaviour by olfactory and auditory cues”.
För mer information kontakta Glenn Svensson på telefon 046-222 01 26 eller Glenn.Svensson@ekol.lu.se

Professorn i tillämpad matematik förstärker HTU:s kompetens i matematisk och numerisk modellering. Den nya professorn är också viktig för HTU:s forskningsprogram ”Simulering och styrning av uthålliga verkstadsindustriprocesser”.
Kenneth Erikssons forskning är inriktad mot utveckling och analys av effektiv och tillförlitlig adaptiv beräkningsmetodik baserad på finit elementteknik. Tillämpningen har bl.a. gjorts inom verkstadsindustrins olika processer. Eriksson har ett intresse för undervisningsfrågor och har engagerat sig i förnyelsearbete på detta område. Han är sedan länge anställd vid Chalmers tekniska högskola, där han idag arbetar som universitetslektor.

AIL-anknuten pedagogikprofessor

Den andra nya anställningen som professor – i pedagogik – har en direkt anknytning till HTU:s profilområde arbetsintegrerat lärande. Inriktningen är mot lärande och villkor för lärande hos individer, team och organisationer.
Per-Olof Thångs forskning har framför allt berört vuxnas utbildning och lärande. Thång har studerat såväl institutionellt lärande som förutsättningar och villkor för lärande i arbetslivet. Han har också omfattande pedagogiska erfarenheter. Thång är sedan många år anställd vid Göteborgs universitet, senast som dekanus.

Installeras vid Akademisk högtid

De nya professorerna kommer att installeras vid HTU:s Akademiska högtid den 25 oktober. De får då sällskap av HTU:s förste professor Göran Olsson (industriell arbetsvetenskap), som redan funnits på högskolan en tid.
– Det är med stor glädje jag installerar HTU:s tre första professorer. De tar på sig ett ansvarsfullt arbete och är viktiga för högskolans fortsatta utveckling, säger rektor Lars Ekedahl i en kommentar.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: forskningschef Per Fagrell tel 0520-47 53 32, mobiltel 0733-97 50 32, e-post per.fagrell@htu.se


Ekonomer har länge konstruerat modeller för hur människor förväntas hushålla med naturresurser samt hur de borde hushålla med dem för maximal välfärd. Dessa modeller utgår ofta från enkla antaganden om hur naturresursen produceras och de leder till enkla policy rekommendationer. Dessa går ofta ut på att resursen ska användas så att marginalkostnaden är lika med marginalintäkten vid varje tidpunkt.

I två artiklar använder Anne-Sophie Crépin modeller av komplexa ekosystem som korallrev och skogar för att undersöka effekterna av mänskliga aktiviteter såsom fiske, älgjakt och skogsavverkning. Hon visar hur dessa aktiviteter kan leda till dramatiska förändringar i ekosystemen och äventyra framtida möjligheter att jaga, fiska och avverka. Det beror på att flera jämvikter kan uppstå och mänsklig aktivitet ökar riskerna för att ekosystemen övergår till ett annat, mindre produktivt tillstånd. Även om aktiviteterna sker under kontrollerade former kan det vara svårt att räkna ut vilken jämvikt som ger störst välfärd. Till skillnad från traditionella resultat i naturresursekonomi måste man här beräkna alla framtida intäkter och kostnader av att välja den ena jämvikten framför den andra för att kunna bestämma vilken som är bäst.

I en tredje artikel jämför Anne-Sophie Crépin olika avtal som kan erbjudas lantbrukare för att de ska skapa våtmarker på sin mark. Hon visar att planerarens brist på kunskap om lantbrukarens kostnader leder till att det inte är självklart vilket avtal som är bäst. Det beror i allmänhet på hur mycket kostnaderna skiljer sig mellan olika lantbrukare och hur tung skattebördan är för dem som ska finansiera våtmarkerna.


Doktorsavhandlingens titel: Tackling the economics of ecosystems

Disputationen äger rum torsdag 24 oktober kl. 10.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Anastasios Xepapadeas, University of Crete, Department of Economics, Rethymnon, Kreta, Grekland.

Anne-Sophie Crépin kan nås per telefon 08-673 95 34 (Beijer Institutet, Kungliga Vetenskapsakademien, Box 50005, 104 05 Stockholm), e-post asc@beijer.kva.se

Det visar Annelie Carlson från avdelningen för energisystem vid Linköpings universitet i sin doktorsavhandling. Hon har gjort studier av de externa kostnaderna för olika energisystem (= kostnaderna för miljöskadorna från koldioxid-, svaveldioxid-, kväveoxid- och stoftutsläpp), och hur energisystemen skulle förändras om dessa kostnader togs med i beräkningen.

Faktum är att miljövänliga åtgärder i många fall lönar sig redan nu. En studie av energianvändningen i Västernorrlands län visar att ägarna till småhus och flerfamiljshus kunde spara pengar på att ersätta el och olja med biomassa redan idag, samtidigt som miljökostnaderna skulle minska med hela 60 procent.

Samma resultat visar en studie i Östergötlands län. I tre av fyra studerade fall vore det ekonomiskt rationellt för fastighetsägarna att gå över till biomassa, samtidigt som koldioxidutsläppen skulle bli drastiskt sänkta.

– Varför görs då inte detta? Svaret är väl att frågan om uppvärmning inte är tillräckligt viktig för fastighetsägarna. Har man ett värmesystem som fungerar, så räcker det för de flesta, antar Annelie Carlson.

Hon har också studerat vad som kan hända om EU genomför målsättningen att alla energislag ska betala sina externa kostnader fullt ut, och om målsättningen att skapa en fri europeisk elmarknad också genomförts. I ett sådant fall skulle det löna sig för Sverige att satsa mer på biomassegenererad el, som kunde ersätta ”smutsig” kolkraft på kontinenten. I Linköpings kommun, som hon tagit som underlag för sin studie, skulle ett nytt biomasse-eldat kraftvärmeverk kunna byggas. Att elda med naturgas skulle däremot inte vara lönsamt.

Annelie Carlson disputerar den 18 oktober. Hon träffas under vecka 43 på tel 013-28 27 34, e-post annca@ikp.liu.se, därefter flyttar hon för att fortsätta sin forskartjänst på Dublin Institute of Technology.

– Det här var trevligt, hedrande och mycket oväntat, säger en glad Jan Sondell.

Jan Sondell har huvudsakligen arbetat med metodfrågor i skogsarbetet och medverkat i hela den skogstekniska utvecklingen. Hans omfattande tester, tids- och metodstudier under 1970-talet utgjorde underlag för utformningen av dåtidens avverkningssystem.

Mindre belastningsskador
Han har under sin karriär bland annat arbetat med manövermiljön i skogsmaskinerna. Engagemanget ledde så småningom fram till introduktionen av de så kallade minireglagen som styrs med fingrarna. Dessa är idag standard i de flesta nordiska skogsmaskiner och har starkt bidragit till att minska belastningen på förarnas axlar och skuldror. Men Jan Sondell fick driva arbetet i hård motvind.

– Det tog lång tid för många förare att acceptera att en stor skogsmaskin kunde manövreras med fingrarna istället för som tidigare med armarna och händerna, säger han.

Ökad lönsamhet i skogsbruket
Jan Sondells kanske viktigaste insats har bestått i att utveckla principer för datoriserad aptering och upparbetning av virket i skogsmaskinerna. Datoriseringen inleddes på Jan Sondells initiativ i mitten av 80-talet och har lett till bättre utnyttjande av virkesråvaran och ökad lönsamhet i skogsbruket. Tekniken har bred tillämpning i Sverige och används också utomlands.

Han föddes i Lund 1937 men växte upp i Örebro. Efter skogsmästarexamen 1965 tjänstgjorde Jan Sondell som skogschefsassistent vid Klippans Finpappersbruk. Därifrån gick han 1970 vidare till Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, sedermera SkogForsk, där han arbetar med forskning och utbildning fram till pensioneringen i höst.

Jan Sondell tilldelas IVA:s Guldmedalj ur HKH prinsessan Lilians hand i samband med akademiens högtidssammankomst den 25 oktober 2002.

Mer information och pressbilder finns på IVA:s webbplats: http://www.iva.se.

Kontaktinformation
Jan Sondell, SkogForsk
e-post: jan.sondell@skogforsk.se
tel: 018-18 85 00, 070-318 85 93

Malin von Essen, pressansvarig, SkogForsk
e-post: malin.vonessen@skogforsk.se
tel: 018-18 85 00, 070-630 68 67


– Svåra infektionssjukdomar kommer att bli vanligare i takt med att befolkningen blir äldre och sjukdomar som påverkar immunförsvaret ökar, säger Heiko Herwald.
Det mänskliga koagulationssystemet är noga balanserat för att inte aktiveras i oskadade blodkärl och på så vis bilda blodproppar. Vid svåra infektioner när bakterier tagit sig in i blodbanan, så kallad sepsis (blodförgiftning) eller septisk chock, kan bakterierna dra igång koagulationssystemet. Det uppstår tusentals små blodproppar som sätter sig i organen och täpper till blod- och syretillförseln. Detta leder till att koagulationsfaktorer förbrukas och blödningar uppstår på andra ställen i kroppen. Dödligheten vid dessa tillstånd är hög och behandlingen är mycket svår.
Heiko Herwald har upptäckt att ytproteiner hos vissa bakterier kan aktivera kroppens så kallade kontaktsystem. Forskarna känner sedan tidigare till att detta system har som uppgift att bland annat starta kroppens koagulationssystem vid kontakt med negativt laddade cellytor. Bakterierna som Heiko Herwald undersökt är av arterna E. coli, salmonella, streptokocker och stafylokocker.
När kontaktsystemet aktiveras på bakteriens yta frigörs hormonet bradykinin. Det orsakar i sin tur feber, smärta, svullnad och att blodtrycket sjunker. Blodkärlets väggar blir mer genomsläppliga och blodplasma passerar ut i vävnaden, vilket i sin tur ger näring till de bakterier som växer där.
Genom att använda en hämmare, sammansatt av tre aminosyror, har Heiko Herwald kunnat bryta den reaktion som uppstår när kontaktsystemet aktiveras på bakterieytan. I djurförsök har denna behandlingsprincip visat sig fungera vid svår infektionssjukdom. Arbetet att utveckla kontaktsystemhämmaren sker i samarbete med läkemedelsindustrin.
– Vi hoppas kunna påbörja den första fasen i kliniska prövningar i slutet av nästa år, säger Heiko Herwald.
Heiko Herwald är 38 år och född i Münster i Tyskland. Han disputerade 1994 i kemi med inriktning på proteinkemi. Därefter forskade han under ett år i tyska Mainz och flyttade 1995 till Lund. Där har han under sju års tid arbetat med inflammationsforskning.

Det lokala Fernströmspriset på 100 000 kronor delas ut vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet i samband med forskningens dag den 6 november. Fernströmstiftelsen bildades 1978 efter en donation av skeppsredare Eric K Fernström. Det lokala Fernströmpriset tillfaller en yngre forskare vid varje svensk medicinsk fakultet.

B-O Åhrström, doktorand vid Avdelningen för maskinelement, Luleå tekniska universitet, har undersökt vad som på fackspråk heter termofysiska egenskaper, styrande transient friktion hos trycksatta vätskor.

Genom ett nytt sätt att mäta friktionsegenskaperna hos smörjmedel i kullager, kan man mycket exakt avgöra vilket smörjmedel som passar bäst i olika maskindelar. Metoden kan bland annat användas till att särskilja mineral- och syntetoljors friktionsegenskaper samt att studera hur vissa temperatur- och tryckberoende egenskaper i smörjoljan påverkar effektförlusterna i till exempel förbränningsmotorer.

Detta gör det möjligt att skräddarsy friktionen för enskilda applikationer och på så sätt optimera prestanda. På så vis kan högre effekter uppnås, med ekonomiska vinster som följd, samtidigt som utsläppen minskar, vilket är mycket viktigt för den globala miljön.

B-O Åhrström är född och uppvuxen i Luleå, där han studerat maskinteknik sedan gymnasietiden. Sin civilingenjörsexamen tog han 1997 med avlutningen tillämpad mekanik.

Fritidsintressen är förutom jakt även musik och flygning. Som 1:a trumpetare och ordförande i Luleå Storband är han känd i musikerkretsar, men även på flygplatsen i Luleå där han gärna spenderar en timme eller två bland molnen i någon flygmaskin.

B-O Åhrström disputerar den 31 oktober kl 9.00 i Studion, E-huset. Avhandlingens titel är Friction in highly pressurized lubricants and its relation to thermo-physical properties, och opponent är professor K.L. Johnson från Cambridge University, Storbritannien.

Kontaktinformation
Upplysningar: B-O Åhrström, tel 0920-49 12 42, e-post: boa@mt.luth.se eller Jan Nyberg, pressansvarig, tel 0920-49 16 21, 070-672 01 11, e-post: jany@adm.luth.se

Projektet och webbplatsen som kallas för Swedkid fokuserar hur det kan vara att växa upp i ett mångkulturellt Sverige. Läromedlet kommer att vara gratis för alla skolor som vill använda det.

Forskarna bakom projektet, professor Gaby Weiner och doktoranden Camilla Hällgren, är båda verksamma vid institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnen i lärarutbildningen vid Umeå universitet.

Läs mer om Gaby Weiner på:
http://www.manv.umu.se/personal/ga_w.html
och om Camilla Hällgren på:
http://www.manv.umu.se/personal/c_h.html

Lärare och skolelever från olika platser i Sverige har varit med i arbetet att utforma Swekid. Webbplatsen berör frågor om behandlingen av minoriteter, situationen för nyanlända flyktingar/invandrare, främlingsfientlighet, antisemitism och kulturella skillnader. Eleverna kan genom webbplatsen själva uppleva hur det kan vara att komma från ett annat land till Sverige. De kan följa elva ungdomar och ta del av deras erfarenheter.

– Å vilken bra svenska du pratar, var kommer du ifrån? Det kan vara en av kommentarerna barn möts av, trots att man är född i Sverige. Webbplatsen väcker också frågan om vad som krävs för att man ska räknas som svensk. Den tar också upp frågor som till exempel hur det är att vara muslim i Sverige efter 11 september, berättar Camilla Hällgren.

Swekid är en del av projektet Eurokid som involverar akademiker som är specialiserade på mångkulturella frågeställningar inom utbildning.

– I Storbritannien skapades Britkid 1998. Jag kom i kontakt med projektet när jag var på väg till Sverige och tänkte att det var något som man kunde utveckla, säger Gaby Weiner. Vi har provat Swekid på några lärare och elever som tycker att det är ett bra och roligt läromedel.

Skandia Idéer för Livet är en avdelning på Skandia där man enbart arbetar med att utveckla och stödja arbetet för barn och ungdom. Det sker alltid i samarbete med ideella organisationer, föreningar, skolor och kommuner. Alice Bah är chef för verksamheten och hon menar att Swekid är ett bra exempel på hur man kan använda ny teknik för att lösa gamla problem:

– Vi på Idéer för Livet försöker hela tiden hitta nya former för samarbeten och metoder som gör livet bättre för barn och ungdomar. Eftersom Internet och interaktiva spel är så viktiga och självklara verktyg för ungdomar idag så är det forumet väldigt bra för de här slags frågorna. Men det är också viktigt för oss på Idéer för Livet att innehållet är precis så seriöst och genomarbetat som Umeå Universitet har arbetat fram

Det är Paregos i Skellefteå som har designat och gjort illustrationer till webbplatsen. Niklas Forslund, ansvarig för projektet, säger:

– Det här är ett av de roligaste och nyttigaste projekten vi har jobbat med! I tider av ökad rädsla för det okända måste vi alla hjälpas åt med att öka kunskapen och förståelsen.

Tekniken bakom Swedkid bygger på programvaran CaseMaster som utvecklats vid institutionen för Interaktiva medier och lärande vid Umeå universitet. Casemaster låter dig arbeta casebaserat över webben och programvaran har precis kvalificerat sig till final European Academic Software Award 2002.

Kontaktinformation
Gaby Weiner nås på:
Tel: 090-786 71 85
E-pos:t gaby.weiner@educ.umu.se

Camilla Hällgren nås på:
Tel: 090-786 71 44
E-post: camilla.hallgren@educ.umu.se

Kontakt på Skandia Idéer för Livet:
Informatör Ola Ringdahl
Tel: 08 – 788 22 95
ola.ringdahl@skandia.se

Deltog i Vetenskapsrådets konferens “Genetisk diagnostik i sjukvården” gjorde forskare inom medicin och etik, läkare och företrädare för myndigheter och patientgrupper.
Bland ämnena som belystes fanns frågor som: Är förväntningarna på genetisk diagnostik realistiska eller finns det en övertro på tekniken? Kommer livshotande och kroniska sjukdomar att bli möjliga att dela upp i undergrupper som kräver olika behandling? Vilka etiska och psykologiska effekter får ett besked om anlag för en allvarlig sjukdom? Behövs genetiska rådgivare som en ny yrkeskår för att hjälpa till vid beslut som kan inverka på familj och släktingar? Kan vi snart skräddarsy läkemedel efter patienters individuella genuppsättning?

Dialog kring risker och möjligheter
– Den genetiska diagnostiken medför enorma möjligheter, men det finns en stor brist på information om både möjligheter och fallgropar. För att stimulera till en dialog i samhället är det angeläget att öka kunskapen i ämnet – både hos allmänheten och framförallt hos grupper som vårdpersonal, politiker och lärare, säger Niklas Dahl, ordförande i arbetsgruppen bakom konferensen.
Håkan Billig, biträdande huvudsekreterare på ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet, påpekar att grundforskning om vår arvsmassa och genetiska faktorer bakom olika sjukdomar är mycket viktig. Men nya kunskaper måste värderas innan de omsätts i praktiken inom sjukvården.
– Allt som är möjligt att göra är kanske inte önskvärt, därför är möten mellan företrädare för olika områden nödvändiga.

Mer information och rapport i vår
Konferensen hölls den 15-16 november utanför Stockholm.
Resultatet kommer att sammanställas i en rapport som beskriver olika aspekter av genetisk diagnostik. Den kommer att kunna beställas via Vetenskapsrådet (Viola Törmä, 08-546 44 117/ vt@vr.se) och dessutom att hämtas hem i pdf-format på webbplatsen www.vr.se.

Frågor kan ställas till
Håkan Billig
Biträdande huvudsekreterare ämnesrådet för medicin, Vetenskapsrådet
08-546 44 294 / hakan.billig@vr.se

Niklas Dahl
Professor, institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet
018-611 27 99 / niklas.dahl@genpat.uu.se

– Det finns oerhört många praktiska erfarenheter som vi forskar alldeles för lite om. Idag har vi för många högtflygande vetenskapliga teorier parallellt med mycket praktiskt arbete utan akademiskt grund – vi vill få de två delarna att mötas, förklarar Tjia Torpe, ordförande i Utbildningsvetenskapliga kommittén.
De drygt 160 deltagarna i seminariet fick förutom sex föreläsningar med aktiva forskare även en introduktion till frågan om hur vetenskap om lärande kan komma till bättre nytta i praktiska verksamheter. Det handlade även om hur frågor från arbetslivet kan bli startpunkten för ny, relevant, akademisk kunskap.

Stimulera både forskare och praktiker
Praxisnära forskning är samlingsnamnet på forskning i nära anslutning till såväl utbildning av grundskoleelever och högskolestudenter som fortbildning i arbetslivet och informellt lärande. En prioriterad satsning genomförs av utbildningsvetenskapliga kommittén, för att skapa akademiska miljöer som kan stimulera till möten mellan forskare och yrkesverksamma praktiker.
– Till exempel behöver vi mer kunskap om elever som kräver särskilt stöd. Varför behöver de hjälp och hur kan vi ge den på bästa sätt utifrån varje barns specifika behov? Vi behöver också veta mer om de krav som ställs på lärandet för barn i olika multikulturella miljöer, säger Tjia Torpe.

Skrift om praxisnära forskning i januari
Seminariet ”Praxisnära forskning inom det utbildningsvetenskapliga området” ägde rum den 14 oktober i Stockholm och är en del i utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete med att definiera forskningsbehov och prioriterade områden inom sitt verksamhetsfält.
En skrift som presenterar praxisnära forskning, med utgångspunkt från de exempel som diskuterades under seminariet, blir klar i januari 2003. Broschyren kommer att kunna beställas via Vetenskapsrådet och kommer även att finnas i pdf-format på webbplatsen www.vr.se.

Om kommittén
Utbildningsvetenskapliga kommittén inrättades inom Vetenskapsrådet 2001 och har till uppgift att stödja forskning om utbildning och undervisning samt om lärande och kunskapsbildning. I år disponerar kommittén 80 miljoner kronor för forskning, forskarskolor, nätverk och andra insatser.
För ytterligare information, se Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se under ”Utbildningsvetenskap”.

Kontaktperson
Birgitta Mattsson, forskningssekreterare/informatör, utbildningsvetenskapliga kommittén
Tel. 08-546 44 211 / birgitta.mattsson@vr.se

Samtidigt som allt fler doktorander utexamineras i Sverige blir det också svårare för en disputerad forskare att fortsätta sin akademiska karriär. Det finns få tjänster att söka på mellannivå och kraven på att vara en mångsidig forskare ökar.
Ett högkvalitativt forskningsuniversitet karaktäriseras av styrkan och vitaliteten hos dess personal/forskare. Det blir allt vanligare att universitet och lärosäten stöder unga forskare i deras utveckling och karriärplanering och USA är föregångare vad gäller uppbyggandet av sådana karriärcenter på universiteten. Ett program för karriärstöd kan bestå av eller innehålla olika verktyg och instrument, men det centrala i begreppet är universitetens aktiva stöd till forskare på lägre nivå i den akademiska hierarkin.

Karolinska Institutets Junior Faculty-program vänder sig till dess juniora forskare som idag är en grupp på mellan 500-700 personer. Karolinska Institutet vill genom detta samlade program skapa en miljö där unga forskare trivs och känner att de kan utvecklas i sin karriär, samtidigt som en känsla av samhörighet och en “KI-känsla” blir viktiga begrepp.

Programmet kommer att innehålla utvecklingsaktiviteter av olika slag, till exempel ledarskapsutbildningar, kurser i marknadsföring och utbildningar i hur man skriver anslagsansökningar. Dessutom kommer programmet att innefatta mentorskapsprogram, karriärrådgivning och faciliteter för uppbyggande av nätverk. Inom programmet kommer vissa åtgärder att riktas mot specifika grupper såsom kvinnliga forskare, kliniker och gästforskare.

Karolinska Institutet är ett universitet och forskningsinstitut i framkanten och står för 40 % av den medicinska forskningen i Sverige. Universitetet har ett gott renommé världen över och Sverige har allmänt en stark ställning som forskningsnation. För att kunna bibehålla och stärka dessa positioner och möta den kommande bristen på kompetent arbetskraft inom områdena biomedicin och bioteknik tillsammans med den ökade konkurrensen från andra europeiska länder är det mycket viktigt med strategiska åtgärder av typen Junior Faculty. Karolinska Institutet ser också möjligheten att via detta program stärka rekryteringen till biomedicinska utbildningar då detta program visar på och tydliggör fortsatta karriärvägar inom detta för samhället så viktiga forskningsområde.

Rektor Hans Wigzell och Dekanus för forskning Jan Carlstedt-Duke lanserar programmet den 22 oktober kl. 13.00 i Ljusgården, Studenternas Hus, Berzelius väg 9, Solna Campus.

Kontaktpersoner:
Janet Jeppsson, Koordinator, tfn 08-728 60 79
Johanna Nilsson, Koordinator, tfn 08-728 63 55
Katarina Bjelke, Avdelningschef, tfn 08-728 60 28