Bly har och har haft en omfattande spridning till vatten och mark. Spridningen kommer från flera olika källor, till exempel blyad bensin, ammunition och färg. Bäckström har studerat förekomsten av bly och andra tungmetaller i grundvattentäkter som används till dricksvatten, längs vägar, på en hagelskyttebana och i en kraftigt förorenad sjö. Detta för att öka förståelsen om tungmetallers rörlighet och i vilka former de förekommer. Både spridningen och rörligheten av bly och andra tungmetaller ökar kraftigt längs våra vägar under vintern. Detta beror troligen på ett ökat slitage av vägbanan till följd av användandet av dubbdäck och vägsalt. Ökad rörlighet av tungmetaller kan i förlängningen hota ytliga dricksvattentäkter om större vägar finns i närheten.
Mattias Bäckström disputerar fredagen 18 oktober 2002, klockan 9:15 i hörsal P, Örebro universitet.
Foto på Mattias Bäckström finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats på adressen http://www.oru.se/massmedia/bild.html#backstrom.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mattias Bäckström på telefon 019-30 39 65, alt. e-post: mattias.backstrom@nat.oru.se.
Tim Hipkiss har undersökt hur denna stora variation i födotillgång påverkar överlevnaden hos unga hanar och honor, och hur föräldrarna justerar könskvoten (andelen söner och döttrar) i sina kullar i förhållande till sönernas och döttrarnas olika chanser att överleva.
Avhandlingen visar att andelen söner och döttrar inom pärlugglekullar varierade starkt från år till år. Under ett år då sorktillgången var hög under vår och sommar var nästan två tredjedelar av alla ungar som kläcktes hanar. Under ett bottenår gällde motsatsen, och bara var tredje nykläckt unge var en hane.
Hos pärlugglan är honan något större än hanen. Forskningen visar att i boet kan de stora honorna dominera sina mindre bröder och får därmed en fördel i konkurrensen om födan. När sorktillgången är låg, och ugglorna lider brist på föda, är det främst sönerna som svälter.
För att undvika onödig död bland söner, satsar pärlugglan på döttrar under år med födobrist. Sönerna satsar de på under år då födotillgången är god och ungarna, särskilt hanarna, har en bra chans att överleva. Hur ugglorna styr könskvoten inom sina kullar är fortfarande okänt.
Tim Hipkiss är uppvuxen i Nottingham, England. Han har bott i Umeå sedan han började med sin forskarutbildning för sex år sedan.
Fredagen den 25:e oktober försvarar Tim Hipkiss, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Brood sex ratio and sex differences in Tengmalm’s owl. Svensk titel: Könskvot och könsskillnader hos pärluggla.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, hörsal N320.
Fakultetsopponent är professor Gary Bortolotti, University of Saskatchewan, Kanada.
Kontaktinformation
Tim Hipkiss nås på:
090-786 6849
tim.hipkiss@eg.umu.se
Under de senaste åren har användningen av datorstyrning i konsumentprodukter, som t.ex. bilar, mobila system etc. ökat kraftigt. Detta har skapat ett behov av datorer som klarar av att det blir fel då och då, dvs. datorer som är feltoleranta. Då det är mycket viktigt att kostnaden för sådana produkter förblir låg är det önskvärt att bygga in feltolerans i programvara eftersom denna i det närmaste är gratis att mångfaldiga (den är bara att kopiera).
Ett beprövat och vanligt sätt för att tillhandahålla feltolerant programvara är att lägga till små programdelar, speciella kodavsnitt, som kontrollerar att den data som används i programmet är korrekt och som rättar till de fel som upptäcks. För att dessa speciella programdelar ska bli effektiva måste de placeras på de ställen i programmet där de verkligen har chans att upptäcka fel. Det är här som denna avhandling kommer in.
I avhandlingen presenteras metoder och verktyg för att analysera programvara på ett sådant sätt att dess mest sårbara och kritiska delar kan identifieras. Dessa delar kan sedan skyddas med de speciella programdelar för felupptäckt och felrättning som nämnts ovan.
Metoden bygger på att man undersöker hur fel fortplantar sig (eller propagerar) genom ett program – dvs. hur ett fel skapar ett annat, nytt fel och hur detta sedan skapar ännu ett fel osv, tills hela systemet till slut havererar.
Med hjälp av dessa nya analysmetoder kan man nu se vilka delar i ett program som är mest sårbara och vilka som ställer till mest skada om de skulle göra fel. På så vis kan man lägga resurser på just de delar av systemet som verkligen behöver skyddas och därigenom tillhandahålla kostnadseffektiv feltolerans.
Avhandlingen ”A Software Profiling Methodology for Design and Assessment of Dependable Software”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 18 oktober kl 10.00 i sal HC2, Hörsalsvägen 16, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Martin Hiller, Datorteknik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 5228,
e-post: hiller@ce.Chalmers.se
Bilars prestanda beror bland annat på bilens yttre form, eftersom luften som strömmar runt bilen påverkar dess rörelse och passagerarnas komfort. Den mest uppenbara inverkan av luften är luftmotståndet. En bil som är utformad för att ge litet luftmotstånd har bättre bränsleekonomi och ger mindre utsläpp. Strömmande luft omkring bilen ger också upphov till andra krafter som påverkar körningen och kan inverka på komfort och stabilitet. Med rätt utformning av bilar vill man också undvika att det uppstår ljud i samspelet mellan luften och bilens yta och att det ansamlas smuts och vatten på bilen.
Bilens form beräknas idag till största delen med experiment i vindtunnlar. Dessa är fysiskt begränsade med sina väggar som gör att uppmätta värden kan skilja sig från de på vägen. Dessutom är det svårt att modellera den relativa rörelsen mellan bilen och vägen i en vindtunnel. Detta gäller också för hjulrotationen. Experimenten är kostsamma och medför att det tar lång tid att utveckla nya bilmodeller.
Under de senaste 20 åren har man försökt att gå över från experiment till datorsimuleringar, men det har visat sig att det krävs mycket stora datorresurser för att modellera luftströmningen runt bilar. Eftersom tillräckligt stora datorer inte kommer att finnas under de närmaste 20-30 åren använder man i industrin en förenklad datorteknik där man modellerar ekvationer. Volvo Cars är idag världsledande i att använda dessa modellerade ekvationer i designarbetet. Tyvärr har det visat sig att strömningen kring bilar är alldeles för komplicerad för att kunna modelleras och dessutom har man inte haft tillräcklig kunskap om hur sådan strömning ser ut för att kunna modellera den. Sinisa Krajnovic har samarbetat med Volvo Cars för att utveckla en metod för datorbräkning av strömningen där man beräknar de stora virvlarna och modellerar de små. Med hjälp av den här tekniken har Sinisa upptäckt en helt ny bild av strömningen kring bilen.
– Nu kan vi äntligen se de virvlar som gör att bilen gungar, även om det inte finns några sidovindar. Vi kan också förstå hur den kringströmmande luften ger upphov till ljud och vi kan följa hur vatten och smuts förflyttar sig på bilens yta. Dessutom kan vi lära oss mer om hur man skall utforma bilen för att minska luftmotståndet, säger han.
Resultaten från den här forskningen ger formgivarna helt nya verktyg för att förbättra bilens prestanda och samtidigt skapa en estetiskt lockande form. Dessutom kan man använda den nyvunna kunskapen till att skapa bättre modeller för datorsimuleringar i industrin.
Med ökad datorprestanda kommer tekniken att användas oftare och förändra det sätt på vilket man utvecklar bilens form.
– Förhoppningsvis kommer den här forskningen att hjälpa Vovo Cars att designa säkrare, bränslesnålare och bekvämare bilar, säger Sinisa.
Forskningen presenteras i en doktorsavhandling med titeln ”Large-Eddy Simulations for Computing the Flow Around Vehicles ”, som försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 18 oktober kl 10.00 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Sinisa Krajnovic, Termo- och fluiddynamik, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 1400 eller 031-772 5272, e-post: sinisa@tfd.chalmers.se
Av det totala anslaget är 1,5 miljoner kronor omedelbart tillgängliga, medan resten är beroende av att kompletterande finansiering med 2 miljoner kronor kan erhållas. IFOR har goda förhoppningar om att få till stånd en delfinansiering – i sådana fall rör det sig om totalt 5 miljoner kronor.
Projektet som har beviljats anslaget heter Autonom navigering för skogsmaskiner och är inriktat på att utveckla förarlösa skogsmaskiner som själva klarar av att transportera virke från avverkningsplatsen i skogen till en större transportväg. Genom att en förare kör vägen en gång ska fordonet kunna memorera sträckan och därefter klara av att hitta rätt på egen hand.
– Fordonet ska själv finna vägen och dessutom kunna identifiera hinder som träd, stenar, bäckar och bärplockare, säger Thomas Hellström, som leder projektet.
Forskningsgruppen kommer nu att utveckla metoder som med hjälp av GPS, radar, laser och kamerabilder löser problemet. I ett första skede ska arbetet ske med en miniatyrrobot som utför sina uppgifter i en miniatyrskog. Därefter kommer systemet att flyttas till en fullstor skogsmaskin från samarbetspartnern Partek Forest.
– Den stora fördelen med förarlösa fordon är att en dator ger en högre utnyttjandegrad av de dyra skogsmaskinerna. En operatör kan ansvara för flera maskiner samtidigt. Dessutom avlastas operatören från farliga och monotona arbetsmoment, förklarar Thomas Hellström.
Projektet ingår i en större forskningsplan där målet är att utveckla förarlösa fordon som både kan avverka och transportera virke på egen hand.
IFOR är ett samarbete mellan Tekniska högskolan vid Umeå universitet, SkogForsk, Sveriges lantbruksuniversitet och tillverkare i regionen. Det långsiktiga målet med profilsatsningen är att skapa intelligenta, självgående fordon som kan användas inom exempelvis skogsbruk, gruvindustri och jordbruk.
– Svensk industri är starkt automatiserad, men för att konkurrera internationellt måste utvecklingen drivas än längre. Ett sätt är att utveckla förarlösa system som ansvarar för monotona och farliga arbetsuppgifter under övervakning av en operatör, säger Thomas Hellström.
Tidigare i år beviljades IFOR 4,5 miljoner kronor från Kempestiftelserna för tillsättning av en professur eller ett lektorat, en forskarassistent och en doktorand. Det nya anslaget kommer att innebära ytterligare behov av såväl forskare som doktorander. Tjänsterna är för närvarande under tillsättning.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Hellström, projektledare för Autonom navigering för skogsmaskiner
Telefon: 090-786 77 59, 070-5215 786
E-post: thomash@cs.umu.se
Integrationspolitiken står inför tre utmaningar. För det första måste man hantera en spänning mellan individuella och kollektiva intressen och mål. För det andra står man inför en motsättning mellan två olika sätt att förstå den nationella identiteten: antingen som en etnisk gemenskap, etnos, eller som en politisk gemenskap, demos. För det tredje innebär integrationspolitik en möjlig motsättning mellan en generell politik, som i princip berör hela befolkningen, och en riktad politik, som enbart avser målgrupper definierade utifrån invandrarskap eller etnisk tillhörighet.
Karin Borevi visar i sin avhandling hur Sverige har försökt att hantera dessa principiella motsättningar under de senaste trettio åren. Analysen visar att motsättningen mellan allmänna och riktade åtgärder under senare år har blivit tydligare än någonsin. Invandrares sämre situation t.ex. på arbetsmarknaden gör det å ena sidan nödvändigt för stat och kommun att rikta sig till dem med särskilda åtgärder. Samtidigt finns en insikt att åtgärder som enbart riktas till invandrare kan leda till negativa effekter för integration – stigmatisering och en uppdelning i ”vi och dom”. Analysen visar att politikerna bl.a. försökt hantera dilemmat genom en retorisk strategi, genom att tala om åtgärder som riktas till invandrare i mer generella termer.
Ett annat resultat är att uppfattningen om statens agerande gentemot etniska minoriteter har rört sig från en ”mångkulturell politik” till en politik som innebär ”civil assimilering”. På 1970-talet sökte staten aktivt främja etniska minoriteters möjligheter till kulturbevarande. I dag betonas mer att invandrare ska bli en del av den svenska medborgargemenskapen, bl.a. genom att lära sig det svenska språket. Statens aktiva roll för att främja invandrares möjligheter till kulturbevarande har därmed tonats ned.
Avhandlingens resultat har betydelse för kommande diskussion och beslutsfattande om integrationspolitiken. Integrationspolitiken skulle vinna på om politiker och samhällsdebattörer hade större insikt om de underliggande motsättningar som studien påvisar. En större tydlighet i dessa frågor kan även bidra till att motverka främlingsfientliga opinioner.
Karin Borevi disputerar på avhandlingen ”Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället” fredagen den 25 oktober.
Kontaktinformation
Karin Borevi kan nås på telefon 018-471 76 30 eller via e-post Karin.Borevi@statsvet.uu.se
I USA tillsätts folsyra i mjölet för att förhindra att gravida drabbas av folsyrabrist. Tidigare undersökningar har visat att både brist och tillskott på folsyra kan öka risken för missfall. I Sverige sker idag inget tillskott av folsyra.
– Resultaten från vår studie blir en pusselbit för Livsmedelsverket att ta hänsyn till. De länder som tillför folsyra i födan, kan lugnt fortsätta med det, säger professor Sven Cnattingius.
Resultaten visade att missfall var vanligare bland äldre, rökare och välutbildade. Missfall förekom även i större utsträckning bland personer som hade hög konsumtion av kaffe och alkohol, samt de som drabbats av missfall tidigare. När dessa faktorer korrigerats för var risken att drabbas av missfall 50 procent högre i den grupp som hade låga folsyravärden i plasman.
I studien mättes plasmanivåer av folsyra på 468 kvinnor som drabbats av missfall mellan vecka 6 och 12. Uppmätta värden jämfördes med 921 kontroller som befann sig i samma graviditetsvecka. Alla individer som ingick blev också intervjuade utifrån ett frågeformulär. Studien utfördes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala mellan 1996 och 1998.
Publicerat i JAMA 16 oktober 2002:
Plasma folate levels and risk of spontaneous abortion. George L, Mills JL, Johansson ALV, Nordmark A, Olander B, Granath F, Cnattingius S. The Journal of the American Medical Association, Vol 288, No 15, October 16, 2002.
För mer information kontakta:
Sven Cnattingius, Karolinska Institutet, 08-728 6190
Vid högskolan utbildas civilekonomer med siktet inställt på framtida kvalificerade arbeten inom detaljhandeln. Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet svarar för den akademiska grundutbildningen och är delfinansiär i skolan.
Tillkomsten av NDH har kunnat ske genom att ett antal detaljhandelsföretag, Norrtälje kommun och Roslagens sparbanks stiftelsen för utveckling och forskning gått samman i Stiftelsen Nordiska detaljhandelshögskolan och tillsammans med sponsorer satsat totalt 15 miljoner kronor.
På invigningsdagen som också är en Detaljhandelns Managementdag kommer under eftermiddagens debatt flera ledande företrädare för handeln att ge sin syn på möjligheterna att åstadkomma en gemensam nordisk strategi för handeln. I debatten, som leds av professor Solveig Wikström vid företagsekonomiska institutionen, deltar Andreas Falkenmark, Vd Coop Sverige AB, Christer Asplund, näringslivsdirektör, Stockholms stad, Göran Bille, Sverigechef, H&M Sverige AB, Håkan Nordblad, direktör, Nordea, Ingrid Jonasson-Blank, marknadsdirektör, ICA-handlarna AB, Sverige och Mats Holgersson Statoil detaljhandel Scandinavia. I programmet ingår även högtidstal av Royal Aholds europachef Jan Andreae liksom ett föredrag av trendanalytikern Christina Cheng på temat Trender och Food politics.
Mer information kan fås genom docent Birgitta Olsson tfn 0176-789 12 eller oln@fek.su.se.
Det finns speciella känselorgan i våra muskler och senor, proprioceptorer, som ger hjärnan information om kraften, riktningen och omfattningen hos en rörelse, vilket skapar förmågan att också utan synintryck notera musklers, leders och bens läge och rörelser. Avhandlingen utforskar effekterna vid störningar i nervsignalerna från dessa känselorgan och försöker belysa vilka delar av hjärnan som stimuleras i sammanhanget.
För att avleda proprioceptorerna användes högfrekventa vibrationer och muskeltrötthet; båda är faktorer som har visat sig kunna ändra inflödet av de här nervsignalerna på ett effektivt sätt. Effekterna studerades genom dels analys av rörelsemönstren, dels avbildningar av blodflödet i hjärnan med s.k. PET-kamera (Positition Emission Tomography) för att visa hjärnans reaktioner på rörelserna och de störda nervsignalerna.
Slutsatsen är att ändringar i informationsflödet från proprioceptorerna ändrar aktivitetsmönstret i hjärnan, stör både rörelseförmågan och lägesuppfattningen samt påverkar förmågan att genomföra eller upprepa både snabba, viljestyrda och långsamma rörelser. Ändringarna i hjärnaktiviteten belyser hur komplex behandlingen av dessa nervsignaler är och understryker deras vikt för att komplicerade rörelser ska kunna genomföras. Störande faktorer som vibrationer och trötthet förekommer ofta i arbetslivet och måste motverkas när arbetsuppgifterna kräver precision i rörelserna.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet samt Belastningsskadecentrum, Arbetslivsinstitutet, Umeå, och har titeln ”Effects of altered muscle afferent inputs on brain activation, proprioception and movement performance”. Svensk titel: ”Effekter av ändrade nervsignaler från muskler och deras påverkan av hjärnaktivitet, proprioception och rörelse”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Jean-Pierre Roll, Univ. de Provence, Marseille, Frankrike.
Kontaktinformation
Sasa Radovanovic är verksam vid Belastningsskadecentrum, Arbetslivsinstitutet, Umeå, tel 090-17 61 06, mobil 070-655 64 34, e- post: sasa.radovanovic@niwl.se
Prognosen för behandling av tänder med infekterade rötter (rotbehandling) är god, men misslyckanden förekommer och orsakerna är då främst att vissa bakterier motstått behandlingen. En grupp bakterier har förmågan att motstå de läkemedel som används vid rotbehandlingar, andra bakteriearter har förmågan att sprida sig ut i det käkben som omger tanden och där bli oåtkomliga för behandling.
Avhandlingen kartlägger de mekanismer som ligger bakom denna resistens och spridning. Enterokocker, en grupp bakterier som också orsakar svårbehandlade infektioner inom sjukvården, visade sig vara vanligast i tänder där rotbehandlingar inte lyckas. De egenskaper som dessa bakterier då främst utnyttjar förefaller vara sin förmåga att överleva under extremt näringsfattiga förhållanden och att motstå höga pH-värden.
Avhandlings läggs fram vid Inst. för odontologi, endodonti, och har titeln ”Microbial aetiology of endodontic treatment failure and pathogenic properties of selected species”. Svensk titel: ”Mikrobiell orsak till misslyckande vid rotbehandlingar och patogena egenskaper hos ofta förekommande bakteriearter”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal D, 9 tr , Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Larz Spångberg, University of Connecticut, USA.
Kontaktinformation
David Figdor är tandläkare, f.n. bosatt i Melbourne, Australien. Han kan under disputationsveckan nås via handledaren, professor Göran Sundqvist, enheten för endodonti, tel. 090-785 60 60 eller 070-393 65 23, e-post: goran.sundqvist@odont.umu.se
Idag är det angeläget att en patientjournal innehåller inte bara medicinska uppgifter utan också dokumenterar vad som görs omvårdnadsmässigt då patienter behandlas och vårdas på så många olika nivåer, t ex från vårdcentral till akutsjukvård åter till vårdcentral eller rehabilitering eller annan vårdinstans, som hemsjukvård. Nya studier visar att omvårdnadsdokumentation ökar patientsäkerheten och får sjuksköterskan att reflektera mer över sitt arbete med patienterna.
Sjuksköterskans journalföring har till helt nyligen främst bestått av medicinska ordinationer och uppföljning av dessa. Själva omvårdnaden som sjuksköterskor ansvarar för och har skyldighet att dokumentera har varit mycket knapphändigt beskriven i patientjournalen. Med bristande omvårdnadsdokumentation är risken stor att patientens behov inte tillgodoses så som det är önskvärt och att kontinuiteten tappas bort.
Leg sjuksköterskan Catrin Björvell presenterar i sin avhandling vilken betydelse omvårdnadsdokumentation har för sjuksköterskor i deras arbete och hur den skulle kunna förbättras. Sedan cirka 10 år finns en modell för hur omvårdnad skall dokumenteras, den s k VIPS-modellen, som underlättar att formulera omvårdnadens innehåll i skrift. Denna modell är den form för omvårdnadsdokumentation som används mest av sjuksköterskor i Sverige, men sjuksköterskor har på grund av arbetsorganisation och ovana att dokumentera fortfarande inte tillräcklig tydlighet i sitt skrivande.
Catrin Björvell har utvecklat ett granskningsinstrument Cat-ch-Ing som med hjälp av ett poängsystem värderar såväl kvalitet som kvantitet på journalförd omvårdnadsinformation. Avhandlingsarbetet visar bl a att när sjuksköterskor får en omfattande utbildning i dokumentation och organisationsförändring förbättras deras skrivande avsevärt. Det har dock fortfarande brister både när det gäller kvantitet och kvalitet.
Sjuksköterskor som deltog i en enkätstudie ansåg att journalföringen av omvårdnad ökade patientsäkerheten och att deras journalföring var till nytta för dem i deras arbete. Användandet av VIPS-modellen ansågs underlätta journalföringen. I gruppdiskussioner framkom att det nya strukturerade sättet att journalföra, fick sjuksköterskorna att reflektera mer över sitt arbete med patienterna. Två typer av rollförändring beskrevs: förändring från medicinsk teknisk assistentroll till en omvårdnadsexpertroll och förändring från en vårdare nära patienten till en administratör på expeditionen. Den senare ansågs dock mestadels bero på den ökade administrationen p g a den ökade patientomsättningen.
I andra gruppdiskussioner uppgav sjuksköterskorna att patientens omvårdnadsbehov tydliggjordes på ett nytt sätt när de började använda VIPS-modellen och bl a fick dem att reflekterade mera kring patients behov och vård. De sa dock att de också tyckte att dokumentationen gav dem mera administrativt arbete.
Den presenterade studien visar att utbildning och handledning av sjuksköterskor i att föra en strukturerad journal, förbättrar deras förmåga att dokumentera. Sannolikt finns det dock ytterligare faktorer i vårdorganisationen förutom brist på kunskap och praktisk övning, som påverkar sjuksköterskans journalföring.
Avhandlingens titel:
Nursing documentation in clinical practice: Instrument development and evaluation of a comprehensive intervension programme.
Författare:
Catrin Björvell, Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, tel. 08-517 751 91
Disputation:
Fredag 18 oktober 2002 kl 10.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska sjukhuset, Solna.
– Studentkåren önskade en språkverkstad, och eftersom vi på universitetet ser det som en viktig service för studenterna så startar vi en, säger Arne Olsson Laurin, chef för Studentbyrån vid Stockholms universitet.
Språkverkstaden är ett led i Stockholms universitets mångfaldsarbete, och Arne Olsson Laurin hoppas särskilt att studenter som upplever det akademiska språket som främmande kommer att utnyttja Språkverkstaden. Men alla studenter vid Stockholms universitet är naturligtvis välkomna.
– För att klara sina studier behöver man inte bara skaffa sig ämneskunskaper. Det är ju också viktigt att kunna uttrycka de nya kunskaperna språkligt i tentor, uppsatser och föredrag, säger Rudi Bjerregaard, projektledare för Språkverkstaden. Vi vill ge studenterna hjälp till självhjälp, så att de efter ett eller ett par besök klarar sig själva.
– Vi är flera språkkonsulter och svensklärare som står beredda att ta emot studenterna säger Maria Bylin, språkkonsult vid Språkverkstaden.
Språkverkstaden invigs den 16 oktober, och drivs som projekt med ekonomiskt stöd från Rekryteringsdelegationen.
För ytterligare information:
Arne Olsson-Laurin, tfn 08-16 70 70, 073-536 73 21
Rudi Bjerregaard, tfn 08-16 25 46
Maria Bylin, tfn 08-16 25 65
På några få år förvandlades en sömnig liten by till en marknadsstyrd mångmiljonstad i glas och metall, avgränsad på ena sidan av den hårdbevakade gränsen mot Hongkong, och på den andra av en om möjligt ännu hårdare bevakad gräns mot det övriga Kina.
– Shenzhen var under många år ett slags utland i Kina, säger Kjellgren, och elstaketet som skilde staden från resten av Kina skulle hindra folk att ta sig dit lika mycket som det skulle skydda övriga Kina från de ekonomiska reformernas oönskade bieffekter som smuggling, prostitution, droger och ”depraverade västerländska ideologier”.
– Nu stoppar man ju inte allt med ett elstängsel, och mycket ”ont” var logiska konsekvenser av den reformpolitik som både skulle återupprätta Kinas storhet och det kinesiska kommunistpartiets legitimitet.
Shenzhens utveckling har också varit en symbolisk resa från det traditionellt kinesiska, via det modernt okinesiska, mot det modernt kinesiska. Vanor och tankesätt som tills helt nyligen setts som främmande traditionsbrott ingår idag i en ny förståelse av ”kinesisk modernitet”.
Ett annat tema i avhandlingen är de drömmar som förknippas med staden, drömmar som trots Shenzhens rykte som ett kinesiskt Eldorado inte uteslutande handlar om pengar.
– Vi lever i en tid då ekonomiska förklaringar till människors beteende gärna får tolkningsföreträde. Både utomlands och i Kina har Shenzhens invånare ofta framställts som penninghungriga profitjägare, och jag har därför velat lyfta fram de icke-ekonomiska konsekvenserna av reformerna. Uttalade eller outtalade löften om social frihet har exempelvis betytt oerhört mycket för att locka unga människor till Shenzhen.
Att förse avhandlingen med en sammanfattning på kinesiska är något som borde vara praxis för sinologer, anser Kjellgren.
– Det är önskvärt att utländska forskare bemödar sig om en dialog med kinesiska forskare likaväl som med dem forskningen gäller. En kinesisk sammanfattning är ett enkelt första steg, och avhandlingen kommer också, med stöd från Sida, att distribueras till institutioner och bibliotek i Kina, Taiwan och Hongkong.
Doktorsavhandlingens titel: The Shenzhen Experience or City of the Good Cats: Memories, Dreams, Identites and Social Interaction in the Chinese Showcase. ISBN No 91-7265-496-1
Disputationen äger rum fredag 18 oktober kl. 15.00 i Aulan, Kräftriket 4a, Roslagsvägen 101. Opponent är dr Børge Bakken, Australian National University, Canberra, Australien.
Björn Kjellgren kan nås på e-post: bjorn.kjellgren@orient.su.se
Mycket uppmärksamhet har riktats mot dyslexi under de senaste åren. Framförallt har vikten av en tidig upptäckt av brister i så kallad ‘fonologisk medvetenhet’ blivit internationellt uppmärksammad. Men i Sverige finns det fortfarande inget fonologiskt utredningsmaterial som standardiserats på barn med annat hemspråk än svenska. I denna avhandling har fonologiskt utredningsmaterial utvecklats och testats på skolelever i Göteborg med annat modersmål, som därefter har jämförts med skolelever med svenska som modersmål. En annan viktig fråga som behandlats i avhandlingen är betydelsen av läskunnighet i engelska hos dyslektiska elever med svenska som modersmål. Generellt sett anses läsning på engelska vara speciellt svårt för dyslektiska elever. I denna avhandling behandlas dock flera exceptionella fall där engelska språket representerar en möjlig väg till läsförmåga.
Louise Miller Gurons första studie påvisade hur en grupp svenska dyslektiker föredrog och läste mer effektivt på engelska framför svenska. Denna preferens diskuteras med hänvisning till socio-kulturella och neurobiologiska faktorer såväl som en rapporterad högre motivation och starkare självbild i kontakt med engelska texter. I en annan studie jämfördes ordläsningsstrategier mellan engelska barn och barn i Göteborg i årskurs 1 och 4. Dessa resultat lyfter fram olika förhållningssätt till uppgiften, där de engelska barnen arbetade snabbare men gjorde fler fel än de svenska barnen. Dessutom rättade de svenska eleverna sina fel oftare än de engelska. I denna studie föreslås att ordläsningsstrategi bland nybörjarläsare påverkas av språkets stavningssystem.
I de två avslutande studierna har Louise Miller Guron testat 97 elever med olika språkbakgrund som går i samma klass i två stadsdelar i nordöstra Göteborg. Elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål har testats med avseende på ordförråd, läsvana, läsförståelse, ordläsning samt en rad fonologiska uppgifter, inklusive en vokal benämningsuppgift. Fonologiska uppgifter och benämningsuppgifter betraktas numera som centrala komponenter i dyslexiutredningar. Resultaten i dessa studier visade överlag ingen skillnad när det gäller prestation på de fonologiska uppgifterna. De flerspråkiga eleverna presterade dock bättre och snabbare på sifferbenämning och läsning av främmande (påhittade) ord. Vidare visades att fonologisk medvetenhet i det svenska språket är lika viktig för läsning av svenska ord oavsett språkbakgrund. Studien visar, i enlighet med tidigare studier i England och Canada att, givet att elever har vistats i Sverige i två till tre år, kan de utredas med dessa speciellt anpassade fonologiska test tillsammans med svenska elever. Med dessa test kan läraren utreda stora grupper elever från olika språkbakgrund samtidigt.
Sammanfattningsvis lyfter avhandlingen fram betydelsen av flerspråkighet och dess positiva påverkan på metalingvistisk utveckling och läsning.
Avhandlingens titel: Aspects of cross-linguistic influence on phonological processing in word reading
Avhandlingsförfattare: Louise Miller Guron, tel. 031-135082(bost.), 031-7734282(arb.)
e-post: Louise.Miller@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Uta Frith, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 18 oktober 2002, kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Lärande eller kompetensutveckling i samhället sker i ökad utsträckning på eller i omedelbar anslutning till arbetet och arbetsplatsen. Det är denna form av lärande, dess organisatoriska förutsättningar och villkor, dess pedagogiska metoder med IT-baserade läromedel och andra stödformer för lärande, samt inte minst individers motivation som projektet ”Informationsteknologi för flexibelt och arbetsintegrerat lärande” vill utforska och utveckla.
Små- och medelstora företag och distansutbildning
Förutom forskning kommer forskarna att ägna sig åt att förbättra samarbetet med små- och medelstora företag i Fyrstad och norra Bohuslän. HTU vänder sig här både till företag med låg IT-mognad och IT-företag specialiserade på systemutveckling och tjänsteproduktion.
Ytterligare en del av projektet kommer att ägnas åt att bygga upp nya former för högskolans distansundervisning. Helt internet-baserade kurser och studievägledning på distans med hjälp av informationsteknologi är ett par idéer som ska vidareutvecklas.
IT-laboratorium koordinerar
Projektet koordineras från HTU:s IT-laboratorium i Uddevalla, som sammanlagt förfogar över ca 15 miljoner kronor fram till 2004 för att studera frågor om IT-baserat lärande. Finansiering har bl.a. kommit från KK-stiftelsen. EU-pengarna som det nu beslutats om möjliggör bl.a. fortsatt forskarutbildning, anställning av fler studenter som assistenter vid laboratoriet, samt inköp av utrustning för testning av ny teknik.
För mer infomation om IT-laboratoriet se www.laboratorium.htu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Miriam Rauthing vid IT-laboratoriet, tel 0522-65 60 93, miriam.rauthing@htu.se. Frågor som rör projektets distansutbildningsdel besvaras av Monika Hattinger, tel 0520 – 47 53 04, mobiltel 0733-97 50 60, monika.hattinger@htu.se
I ett försök att minska de negativa konsekvenserna av konsumtion har system för märkning av ur miljösynvinkel mindre skadliga produkter införts. KRAV märkningen av livsmedel är exempel på en sådan miljömärkning. Budskapet som förmedlas är ”denna produkt är bättre för miljön än genomsnittet, välj produkten om du lägger vikt vid miljökonsekvenserna av dina inköp”. I en enkätstudie påvisades att konsumenter som ofta valde miljömärka alternativ av matvaror som mjölk, bröd, kött och potatis, lade större vikt vid inköpskriterierna bra för miljön och bra för den egna hälsan. Dessa konsumenter hade även mer positiva åsikter om miljömärka produkters egenskaper, t ex ansåg de att miljömärkta matvaror smakade bättre än konventionella alternativ. De ansåg även i något högre grad att man borde välja miljömärkta alternativ. Konsumenter som aldrig valde miljömärkta alternativ men lade stor vid inköpskriteriet miljökonsekvenser visade en tendens att vid en senare tidpunkt testa miljömärkta alternativ. Detta antyder att en positiv inställning till miljövänligt agerande är nödvändigt, men inte tillräckligt, för att konsumenten skall välja de i regel något dyrare miljömärkta alternativen.
En alternativ strategi till en miljömärkning som signalerar ett ur miljösynvinkel positivt utfall är en miljömärkning som signalerar ett negativt utfall. Budskapet en sådan märkning förmedlade skulle vara ”denna produkt är sämre för miljön än genomsnittet, välj inte produkten om du lägger vikt vid miljökonsekvenserna av dina inköp”. Avsikten med märkningen skulle vara att förmå konsumenten undvika de produkter som är förknippade med de mest negativa miljökonsekvenserna. I en experimentell studie påvisades att de konsumenter som var ointresserade av miljöfrågor vare sig tog hänsyn till positiv eller negativ miljömärkning. Konsumenter med ett medelstarkt intresse för miljöfrågor visade sig ta större hänsyn till negativ jämfört med positiv miljömärkningen. Ett mycket starkt intresse för miljöfrågor innebar att konsumenten tog ungefär lika stor hänsyn till positiv som negativ märkningen. Dessa resultat antyder att en negativ miljömärkning skulle påverka en stor grupp av konsumenter att välja bort de produkter som är mest skadliga för miljön. Den idag existerande positiva märkningen fungerar bäst för de med avseende på miljöfrågor ”redan frälsta”.
Avhandlingens titel: Determinants of choice of eco-labeled products
Avhandlingsförfattare: Gunne Grankvist, tel. 031-41 79 98(bost.), 0521-26 48 37 (arb.)
e-post: Gunne.Grankvist@htu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Jörgen Garvill, Umeå
Tid och plats för disputation: Fredagen den 25 oktober 2002, kl. 13.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
