Ekoparken, området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i Stockholms, Solna och Lidingö kommuner, är vårt lands hittills enda nationalstadspark. Den tillkom 1995 med syfte att bevara och vårda områdets unika natur-, kultur- och rekreationsvärden.
-Det tätortsnära läget gör att parken är utsatt för ett stort exploateringstryck för bebyggelse, trafikanläggningar och andra verksamheter. Det har nu gått drygt sju år sedan lagstiftningen trädde i kraft och det är därför angeläget att utvärdera effekterna av den, säger Britt Olofsdotter, informationschef på forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas.
-Ur studierna i boken kan vi dra lärdomar för såväl Ekoparkens framtida förvaltning och bildandet av nya nationalstadsparker som eventuella förändringar i lagstiftningen.

För mera information kontakta huvudförfattarna
Peter Schantz är medicine doktor och högskolelektor i Rörelse, hälsa och miljö vid Gymnastik och idrottshögskolan samt Karolinska institutet, tel 08-402 22 98, 08-16 14 64
Lennart Holm är professor emeritus i arkitektur och f d generaldirektör vid Statens planverk, tel 08 756 19 72

Pressbilder för fri användning finns på http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/Pressbilder%20Nat.htm

Kontakta Maria Guminski, tel 08 775 4008, e-post maria.guminski@formas.se om du vill ha ett recensionsexemplar av
Nationalstadsparken – ett experiment i uthållig utveckling
Studier av värden, lagtillämpning och utveckling
Red Peter Schantz & Lennart Holm. Författare: Fil mag Daniela Fröberg, fd JO Bengt Hamdahl, doktorand Katarina Löfvenhaft och professor Staffan Westerlund

Kontaktinformation
Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Britt OLOFSDOTTER
Informationschef
Box 1206, SE-111 82 Stockholm,
Tel: +46 8 775 4007, Fax: +46 8 775 40 05

www.formas.se

För att förklara dessa utvecklingsförlopp beskriver Sven Lindmark en analysram för studier av framväxten av vad han kallar tekniskt-ekonomiska system. Centrala begrepp i analysramen är tekniska system och aktörssystem. Tekniska system (t. ex. ett telefonnät) utgör i sig ofta ingen färdig användbar produkt, utan kräver utveckling och integration av andra, komplementära, system (t.ex. en telefon) för att kunna användas eller spridas på marknaden. De tekniska och de komplementära systemen utgör tillsammans delsystem i en applikation – ett användarsystem. Dessutom finns det ofta konkurrerande tekniska system – substitut – som utför samma eller liknande funktioner. Runt dessa tekniska system finns aktörer som utvecklar, producerar, säljer, köper, använder, standardiserar och reglerar dem. Systemberoenden har verkat olika på mobiltelefoni och mobil data vilket blir särskilt tydligt om man betraktar framväxten av mobil data.

De första näten för mobil datakommunikation utvecklades under tidigt 80-tal, bl. a. världens första publika paketkopplade mobila datasystem – Mobitex. Televerket lanserade Mobitex 1986 med stora förhoppningar som dock inte infriades. Förklaringarna är flera. Det fanns t. ex. inga terminaler när tjänsten lanserades. Dessutom saknades tjänster – applikationer. Innovationssystemet kring Mobitex var helt enkelt inte moget. Dessutom hade i början av 1990-talet delvis konkurrerade system dykt upp, främst GSM. GSM (vars utveckling liksom hela mobiltelefoniutvecklingen beskrivs i detalj i avhandlingen) utlovade förbättrade möjligheter för datakommunikation, samt bättre och billigare terminaler än Mobitex. Standardiseringsarbetet av en paketkopplad variant av GSM (kallad GPRS) speciellt framtagen för datakommunikation var på god väg, och skulle lanseras runt 1997 var det sagt. Detta ledde in alla aktörerna kring mobil data i en väntefas. Standardiseringsarbetet drog emellertid ut på tiden och de första näten lanserades inte förrän 2000, då utan terminaler och med få tjänster. Under tiden hade industrin försökt lansera mobilt Internet i Europa, genom WAP som blev en flopp, återigen på grund av avsaknad av terminaler och tjänster, men även på grund av GPRS- förseningen. Denna utveckling kan ställas mot det kanske mest framgångsrika mobila datasystemet internationellt hittills – i-mode i Japan där det väldiga NTT DoCoMo framgångsrikt kontrollerade och koordinerade hela innovationssystemet.

Sett i historiens backspegel ter sig 3G-förseningarna och besvikelserna inte särskilt förvånande. Det är bara en i raden av besvikelser för en teknik som gång på gång underskattat betydelsen av starka systemberoenden, i form av många potentiella komplementariteter, ett stort antal olikartade applikationer och konkurrerande system.
– Men medan industrin slickar såren kommer mobil datakommunikationsmarknaden att fortsätta att växa relativt snabbt, som den faktiskt gjort de senaste tio-femton åren. Stora generiska tekniska system är svåra att få fart på, men också svåra att stoppa när de väl fått fart., spekulerar Lindmark.

Avhandlingen ”Evolution of Techno-Economic systems: An Investigation of the Evolution of Mobile Communications” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 30 september kl 15.00 i sal Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmers, Göteborg.

Kontaktinformation
Mer information:
Sven Lindmark, Industriell organisation, Chalmers,
tel.: 031-772 3484, e-post: svelin@mot.chalmers.se

Blott konsten, hävdar Nietzsche, förmår rättfärdiga och göra tillvaron meningsfull; men ej den ”sköna” och ”intresselösa” bildkonsten, utan den tidigantika konsten, det vill säga dansarens och rapsodens extatiska konst, som katharsiskt frigör inre spänningar och framkallar en paradoxal estetisk lust i den tillvaro som annars är fasansfull och kännetecknad av ett meningslöst lidande. Avhandlingen innehåller också en receptionshistorisk avdelning, med speciell tyngdpunkt på Heidegger och de dekonstruktiva Nietzscheläsningarna, och ett appendix, där Fredrik Agell en gång för alla söker göra upp med uppfattningen att Nietzsche skrev ett systematiskt ”huvudverk” med titeln Der Wille zur Macht.

Doktorsavhandlingens titel: Frågan efter livets mening. Om kunskap och konst i Nietzsches tänkande. Med en tysk sammanfattning. Brutus Östlings bokförlag Symposion, 418 s. Eslöv 2002, ISBN 91-7139-581-4.

Disputationen äger rum i hörsal 8, hus D, Frescati, fredag 4 oktober kl. 10.00. Opponent är professor Svante Nordin, Lunds universitet.

Fredrik Agell kan nås på tfn 018-10 41 18 alt. 0709-95 06 79 eller e-post fredrik.agell@swipnet.se

Uppföljningen omfattar även en kontrollgrupp vald bland övriga skolbarn i samma årskull. Detta redovisas nu i en doktorsavhandling vid Stockholms universitet av Ruth Mannerfeldt.

Några avgörande skillnader mellan de båda grupperna vid 64 års ålder har inte kunnat påvisas. Det är tänkbart att eventuella skillnader under skoltiden kan ha utjämnats under välfärdsstatens framväxt.

En del av studien rör personernas minnen från skoltiden. Det finns berättelser där det framgår att upplevelser av vuxnas kränkande behandling har lämnat bestående spår. Avhandlingen vänder sig till personer som är intresserade av hälsovård för skolbarn i ett historiskt perspektiv men också till dem som i olika sammanhang arbetar med barn i dag.

Ruth Mannerfeldt är verksam som projektassistent i PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon är sjuksköterska och har tidigare under många år arbetat inom skolhälsovården.

Doktorsavhandlingens titel: Skolbarn, kristid och hälsa. En uppföljningsstudie av stockholmsbarn födda 1933

Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 10.00 i H-aulan, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 30, Opponent är professor Per-Anders Rydelius, Karolinska Institutet.

Ruth Mannerfeldt kan nås på tfn 08-737 55 91, e-post ruth.mannerfeldt@lhs.se

Bengt-Olof Elfström har utsetts till hederspristagare av högskolans rektorsråd, på grundval av de nomineringar som personal och studenter inkommit med. HTU:s motivering till att Bengt-Olof Elfström tilldelas priset lyder:

”Bengt-Olof Elfström har i sin roll som forskningschef vid Volvo Aero Corporation visat ett starkt intresse och engagemang för Högskolans i Trollhättan/Uddevalla utveckling. Detta engagemang har rört såväl forskning som grundutbildning och Högskolans kontakter med det omgivande samhället, bland annat genom initiativ till uppbyggnaden av en teknikpark.
Bengt-Olof har tydliggjort vilka unika möjligheter som finns genom att kombinera verksamheten inom områdena mediaindustri, verkstadsindustri, hälsoområdet och arbetsintegrerat lärande – ett guldägg för HTU. Genom sin drivkraft har han haft en viktig roll i uppbyggnaden av nätverk mellan dessa områden.
Han har varit en viktig länk för HTU gentemot nationella forskningsfinansiärer, och har stött Högskolan i dessa kontakter.”

Rektor och professorer installeras 25 oktober

Den 25 oktober är det som nämnts ovan dags för HTU:s första akademiska högtid. Under en högtidlig ceremoni installeras då rektor Lars Ekedahl i sitt ämbete av universitetskansler Sigbrit Franke. Lars Ekedahl kommer i sin tur att installera tre professorer i dessas ämbeten.

Utförligare inbjudan och information kring akademisk högtid vid HTU, samt de tre professorerna kommer under oktober.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Forskningschef Bengt-Olof Elfström, Volvo Aero Corporation, tel 0520-941 04, bengt-olof.elfstrom@volvo.com

Frågor om HTU:s akademiska högtid besvaras av informationschef Lena Lindhé, tel: 0520-47 51 04, 0733-97 51 04, lena.lindhe@htu.se

Nästa termin startar en ny 10-poängs kvällskurs på halvtid vid Etnologiska institutionen vid Stockholms universitet i samverkan med Stiftelsen Noaks Ark – Röda korset med rubriken ”Sjukdom och berättande”. Kursen är tvärvetenskaplig med en samhällsvetenskaplig och humanistisk inriktning. Elva forskare och lärare från Stockholms och Linköpings universitet, Södertörns högskola och Mångkulturellt centrum i Botkyrka samt Nordiska museet medverkar.

Sjukdomar uppträder inte bara i kroppen som mätbara virusmängder utan också i människors liv och i samhället. Ur den synvinkeln berörs sjukdom och hälsa av många aspekter i mänskligt liv, till exempel av synen på kön, sexualitet, åldrande eller religiös och kulturell identitet. Hur det är att leva med en sjukdom formas också av maktförhållanden.

Hiv/aids är ett talande exempel. Därför genomförs den här kursen nu i samverkan med Stiftelsen Noaks Ark – Röda korset, som under lång tid har kunnat följa sjukdomens sammansatta innebörder i enskilda människors skiftande livssituationer här och i andra länder. En ambition är att kursen ska innebära ett ömsesidigt närmande mellan vetenskap och praktik.

Sjukdom, berättande och erfarenheter är nyckelord för kursens tre moment, där det första fokuserar på förståelsen av sjukdomar ur olika perspektiv. I det andra diskuteras berättandet som en analytisk ingång för att få insikter om människors självförståelse och deras förhållande till sin omvärld. Det tredje kursmomentet syftar till att ge inblickar i det slingrande samspelet mellan upplevelser, erfarenheter och berättande.

Behörig till kursen är alla som har grundläggande behörighet. En förhoppning är att kursen ska engagera delvis nya grupper, t.ex. personer som är verksamma inom samhällets vård- och hälsosektor. Sista anmälningsdag 15 oktober.

Närmare information lämnas av kursledaren, fil.dr Georg Drakos, tfn 08-674 79 10, e-post georg.drakes@etnologi.su.se eller studierektorn Klas Ramberg, tfn 08-674 79 14, e-post klas.ramberg@etnologi.su.se

Att känslor tar sig direkta fysiska uttryck i kroppsspråket, gester och mimik, är väl klarlagt och man talar om att känslouttrycken bottnar i särskilda, biologiskt givna, så kallade ”affektprogram”. En fråga för forskningen är i vilken utsträckning dessa reaktioner är medvetna och kan kontrolleras eller om de styrs av omedvetna mekanismer?

Ulf Dimberg har i sin forskning studerat ansiktsuttryckens koppling till känsloreaktioner och har tidigare publicerat uppmärksammade resultat som visar att även om bilder på t.ex. arga och glada ansiktsuttryck exponeras så snabbt att de inte medvetet kan uppfattas, så reagerar försökspersonerna med ett snabbt svar i form av egna ansiktsmuskelreaktioner som avspeglar det uttryck de omedvetet exponeras för.

I den studie som nu presenteras i tidskriften Cognition and Emotion, har Ulf Dimberg och hans medarbetare i tre olika experiment instruerat försökspersoner att medvetet styra sin ansiktsmuskler genom att vid olika tillfällen snabbt antingen rynka ögonbrynen, le eller att helt låta bli att reagera med ansiktet då de fick se bilder på arga och glada ansikten. Rörelser i ansiktsmuskulaturen registrerades under experimenten med så kallad elektromyografisk teknik, EMG.

Resultaten visar att försökspersonerna inte helt kan kontrollera sina ansiktsmuskelreaktioner trots att de avsiktligt försöker göra det. Det var å ena sidan lättare att reagera med corrugatormusklerna (”ögonbrynsrynkaren”) på arga ansikten och att le mot glada ansikten. Men då instruktionen var motsatt den känsla som ansiktena på bilden visade, dvs. att le mot arga ansikten och rynka ögonbrynen till glada ansikten var det svårare att få ansiktsmusklerna att lyda. Det var t.o.m. så att trots att försökspersonerna medvetet försökte låta bli att reagera på ansiktsbilderna kunde de inte dämpa reaktionen i ”ögonbrynsrynkaren” på arga ansikten eller låta bli att reagera med ”leendemuskeln” på glada ansikten.

Resultaten pekar på att våra ansiktsmuskelreaktioner delvis styrs av omedvetna mekanismer och stöder teorin om att våra emotionella uttryck kontrolleras av biologiskt givna ”affektprogram”. Resultaten är särskilt intressanta då vi kommunicerar med våra medmänniskor i en ”face-to-face-situation”. Vi har alla erfarenhet av att vi tycker oss kunna kontrollera våra kroppsliga uttryck i en sådan situation – att vi kan hålla masken – men resultaten i den aktuella studien pekar alltså på att vi reagerar automatiskt och förutbestämt på andra personers ansiktsuttryck – reaktioner som vi inte kan behärska med viljan.

Ulf Dimberg, Monika Thunberg and Sara Grunedal, Facial reactions to emotional stimuli: Automatically controlled emotional responses, Cognition and Emotion, 2002 (16 (4), 449-471.

Kontaktinformation
Ulf Dimberg kan nås på telefon 018-471 21 40 eller via e-post Ulf.Dimberg@psyk.uu.se