Hältor utgör det största sjukdomsproblemet för rid- och tävlingshästar, och den största delen av dessa beror på problem i nedre delen av hästens ben. Anatomien i nedre benet har genom evolutionen utvecklats för att tåla mycket stora krafter under snabba förlopp. Hur den kraften och rörelsen fördelas på de olika leden i det nedre benet är inte helt känd, och hur olika typer av skor påverkar rörelsen i benet är också bara delvis känt.
Med en ny metod, som Kjartan Halvorsen har utvecklat i samarbete med veterinär Christopher Johnston vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Hästsjukhuset Strömsholm, kan man få fram ny information om hästens rörelser. Metoden gör det möjligt att i detalj studera rörelsen i varje led i det nedre benet, något som tidigare inte varit möjligt. Den öppnar också för nya studier av krafterna som belastar varje led; en typ av studie som kräver att rörelsen i leden är känd.
Den bärande idéen i metoden är att kunskap om ledens och skelettets anatomi utnyttjas i form av en modell. Mätningarna görs med kameror som endast ser infrarött ljus. Kamerorna följer små reflekterande bollar – så kallade markörer – som placeras på hästbenet. Positionen i rymden för varje markör återskapas och används som indata i modellen. Idén är generell och metoden kan användas för att mäta människors rörelser lika väl som djurs.
Avhandlingens titel är ”Model-based methods in Motion Capture” och disputationen äger rum fredag 4 oktober klockan 13.15 i rum 2146, Hus 2, Matematiskt-informationsteknologiskt centrum, MIC, Polacksbacken, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Kjartan Halvorsen, Institutionen för informationsteknologi, telefon 018-471 31 50, mobiltelefon 073 630 84 67, eller e-post Kjartan.Halvorsen@SysCon.uu.se
Förhöjt kolesterol är ett av de stora hoten mot människans hälsa pga den ökade risken för hjärtinfarkt och stroke. Det är dock nödvändigt att kroppens celler kan bilda kolesterol, som bland annat behövs för bildning av gallsyror och livsviktiga stresshormoner. Kolesterol ingår också som viktig beståndsdel i den vita substansen i hjärnan och den övriga delen av nervsystemet.
Sjukdomen SLOS (Smith-Lemli-Opitz syndrom) har visat sig bero på nedsatt aktivitet av ett enzym som behövs för kolesterolbildningen. Barn med SLOS har oftast varierande grad av utvecklingsstörning, uppfödningssvårigheter, är ljuskänsliga och blir lätt infekterade. De har dessutom utseendeavvikelser och kan ha missbildningar av olika inre organ. De svårast sjuka dör i fosterlivet eller under nyföddhetsperioden, men betydligt lindrigare sjukdomsformer finns också med endast lätt utvecklingsstörning eller beteendestörning och diskreta yttre avvikelser.
Barnläkare Lena Starck presenterar i sin avhandling nya metoder för att diagnostisera SLOS. En liten mängd blod kan användas för att ställa diagnosen och säkra metoder för fosterdiagnostik finns. Sparade sk PKU-lappar kan också användas om barnet dött innan sjukdom misstänkts.
Lena Starck visar också hur man genom dietbehandling med kolesterol och gallsyror kan förbättra några av barnens symptom, bl a ljusintolerans och infektionskänslighet och därmed deras livskvalité, även om utvecklingsstörningen i sig ej kan påverkas.
Endast ett tiotal barn har diagnostiserats i landet men troligen finns ett antal som ännu ej upptäckts. Antalet bärare av sjukdomsanlaget är sannolikt relativt högt, cirka 1%, och risken för att få ett sjukt barn kan vara 25% om båda föräldrarna är bärare. Den stora variationen i sjukdomsgrad bidrar till svårigheterna att hitta fall av SLOS. Andra och hittills ej klarlagda faktorer kan sannolikt mildra sjukdomen.
SLOS bör uteslutas under fosterlivet eller nyföddhetsperioden vid alla dödsfall med missbildningar som ej är orsakade av kromosomrubbningar. SLOS kan även övervägas vid utredning av barn med de speciella symptomen även om utvecklingsstörning och utseendeavvikelser är lindriga..
Avhandlingens titel:
Smith-Lemli-Opitz syndrome – a disorder of cholesterol synthesis: Diagnosis, treatment and pathogenetic aspects.
Författare:
Lena Starck, Institution Södersjukhuset, Karolinska Institutet, tel 073 973 2635.
Disputation:
Fredag 27 september 2002, kl. 9.00, sal Ihre, U-flygeln, plan 0, Södersjukhuset, Stockholm
Att vara hiv-infekterad kan betyda att man inte bara påverkas fysiskt utan även psykosocialt på grund av till exempel omgivningens bemötande. Detta kan leda till att patientens välbefinnande och livskvalitet försämras. Även medicineringen med antiretrovirala läkemedel kan påverka patientens livskvalitet på grund av strikta behandlingsrutiner och eventuella biverkningar.
I Claes Cederfjälls avhandling beskrivs och analyseras den hälsorelaterade livskvaliteten inom en grupp människor med hiv-infektion i relation till deras anpassningsförmåga och biomedicinska status, samt hur en grupp homosexuella män med hiv-infektion upplever den vård de får. Ett antal frågeformulär besvarades tre gånger med 12 månaders mellanrum. Frågor angående patientens känsla av sammanhang, uppfattning av generell hälsa, hiv-relaterade symptom, sociala nätverk, samt följsamhet till behandling ingick. Längre intervjuer med homosexuella hiv-infekterade män användes för att analysera hur de upplevde sin situation i vården.
De patienter som hade svårt att anpassa sig till sin sjukdom och sin livssituation hade också svårt att vara följsamma till behandling vilket kan påverka effekten av behandlingen negativt. En majoritet av patienterna rapporterade att de var begränsade i sin vardag på grund av behandlingen.
Känslan av sammanhang syntes vara den främsta positiva prediktorn för hur patienterna upplevde sin hälsorelaterade livskvalitet, oavsett sjukdomsgrad eller biomedicinska markörer. Den longitudinella studien över 24 månader påvisar att den biomedicinska statusen hade höjts signifikant utan en motsvarande förbättring av den självupplevda hälsorelaterade livskvaliteten.
Kvinnor med hiv-infektion rapporterade sämre socialt stöd, sämre välbefinnande och att de var mer känsliga för stressiga situationer i det dagliga livet än männen. Att notera är att de kvinnor som inte berättade för någon om sin diagnos rapporterade ett högre välbefinnande än de kvinnor som var öppna med sin diagnos.
Resultaten från intervjustudien påvisar komplexiteten med att vara homosexuell och hiv-infekterad man när man söker vård. Faktorer som relaterade till tillfredsställelse var att bli bemött som en individ, att bli integrerad i vårdprocessen och i besluten om behandling och omvårdnad. De upplevde även att sjukvårdspersonalen måste vara specialiserade i hiv-vård för att de skulle få sina behov tillfredsställda oavsett sexuell läggning eller diagnos.
Studierna visar på betydelsen av ytterligare åtgärder för att höja livskvaliteten hos de patienter med hiv-infektion som har svårt att hantera den stress som deras hiv-diagnos, och i förlängningen sjukdomsförloppet samt den antivirala behandlingen, medför. Att mäta adaptionsförmågan i ett tidigt stadium rekommenderas för att identifiera de patienter som behöver mest omvårdnad och stöd.
Avhandlingens titel:
Aspects of care among HIV-infected patients – Needs, adherence to treatment and health related quality of life
Författare:
Claes Cederfjäll, Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet, tel 070-488 6829 alt. mail: claes.cederfjall@omv.ki.se
Disputation:
Fredag 27 september 2002, kl. 9.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska sjukhuset, Stockholm.
”IKT-stress finns det?” är namnet på en nyligen utgiven forskningsrapport vid Karlstads universitet, där IKT står för informations- och kommunikationsteknologi, ett begrepp som ofta används synonymt med IT. Undersökningen består av förstudier i tre svenska kommuner och de kommunalanställda tjänstemännens användning och upplevelse av IKT. Studierna har resulterat i en mängd frågor som inom kort kommer att besvaras av personalen i ett stort antal privata företag.
I undersökningen har man inte bara tittat på vårt användande och vår upplevelse av Internet, intranät, e-post och mobiltelefon, som alla är relativt nya tekniker. Man har även studerat hur vi använder och upplever den stationära telefonen, faxen och andra hjälpmedel som funnits betydligt längre.
Tidigare forskning visar på att det finns en stor risk med IKT. Det enorma överflöd av information som finns i vårt samhälle idag skapar stress och osäkerhet. Allt mer information når oss på allt fler vägar, mycket mer än vi förmår ta emot. På grund av sin nästan obegränsade kapacitet driver IKT upp arbetstempot och tidsperspektivet utgår mer från den nya tekniken än från mänskliga begränsningar. IKT rubbar också våra invanda personliga gränser och gör intrång i vårt privatliv.
– Det visar sig dock att det inte bara är den nya tekniken som stressar oss. Det som upplevs som mest stressande är istället den stationära telefonen, berättar Birgitta Johansson-Hidén, universitetslektor i psykologi och ledare för forskningsgruppen. En förklaring är att den är synkron, det vill säga att vi måste svara omedelbart. Våra normer är sådana att vi förväntas svara direkt och vi får på så sätt stressande avbrott i det vi håller på med för ögonblicket. Detta till skillnad från mobiltelefonen eller e-posten som vi associerar till att vi kan vi stänga av och välja när vi vill lyssna av eller läsa.
Undersökningen om IKT-relaterad stress är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Handelskammaren i Värmland. Den ingår i forskningsprojektet Homo Mobile vid HumanIT, ett projekt där förhållandet mellan människa och IT studeras ur flera olika perspektiv. Till forskargruppen hör förutom Birgitta Johansson-Hidén även Susanne Wallin, Erik Wästlund, Sten Carlsson och gästprofessor Mikael Sandberg.
Resultatet av undersökningen visar att upplevelsen av IKT-användningen generellt kännetecknas av ambivalens.
– Upplevelsen av IKT är ofta lika positiv som negativ, berättar Susanne Wallin. Att alltid vara nåbar ses både som en stor fördel och en stor nackdel och är ett exempel på denna ambivalens.
Vad blir då svaret på frågan? Finns IKT-stress? Nej, generellt sett kan vi inte säga att det finns någon IKT-stress, förutom bland dem som redan anser sig vara stressade av andra faktorer. Det visar sig nämligen att de personer som redan känner sig stressade även upplever en IKT-relaterad stress. Undersökningen visar i de fallen att det finns tre huvudsakliga källor till stress. Tidspress är en av dem. Den nya tekniken skruvar upp arbetstempot och kraven att jobba snabbare ökar. En annan är stressen att ständigt bli avbrutna i vårt arbete, och den tredje källan är teknik som krånglar.
– Att vi har tagit den nya tekniken i bruk är helt klart, säger Birgitta Johansson-Hidén, men vi har inte utvecklat normerna för hur vi ska bruka den. Undersökningen visar att normerna idag sätts helt individuellt. Hansson väljer att bli nådd på mobilen medan Olsson vill att man mejlar honom. Vi behöver normerande diskussioner i organisationerna och forskningen går nu vidare med att förhoppningsvis bidra till att tekniken används effektivt och icke-stressande.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta Johansson-Hidén, tfn 054-700 20 19 alt. 070-96 76 475, e-post Birgitta.Johansson-Hiden@kau.se.
USAs elektronikindustri omsätter 550 miljarder dollar per år. Branschorganet Electronics Industries Alliance har ett organ, JEDEC, som utarbetar standarder för industrin.
Ett nytt regelverk rör metoder för testning av störningar hos elektronik på grund av kosmisk strålning. En av tre godkända testmetoder har i sin helhet utarbetats vid The Svedberglaboratoriet i Uppsala. Den bygger på ett samarbete mellan Uppsala universitet och SAAB Avionics, och används idag av japansk komponentindustri – Hitachi, Mitsubishi, Toshiba, NEC och Fujitsu – samt svensk och brittisk flygindustri – SAAB och British Aerospace.
I och med att denna metod nu blivit USA-standard är den i praktiken också världsstandard, på rund av USAs dominerande ställning och det faktum att USA är först med att utarbeta ett regelverk. Att denna standard nu finns tvingar samtliga elektroniktillverkare, som vill verka på den amerikanska marknaden, att genomföra testningar. Detta rör sig om en enorm potentiell marknad. Problemet med kosmisk strålning förväntas dessutom öka kraftigt i en snar framtid.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Jan Blomgren, Institutionen för neutronforskning, Uppsala universitet, telefon 018-471 37 88, fax 018-471 38 53, e-post jan.blomgren@tsl.uu.se
Det är den ideella föreningen Venture Cup Nord — med medlemmarna Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mitthögskolan och McKinsey & Co — som står som arrangör. Tävlingen är upplagd i tre steg, där deltagaren utvecklar sin idé från en affärsidé till marknadsplan och vidare till en komplett affärsplan.
I steg 1 ska deltagaren lämna in en beskrivning av sin affärsidé och dess marknad på två sidor. Denna korta beskrivning ska i steg 2 utvecklas till en marknadsplan, och i det tredje och sista steget tävlar deltagaren med en fullständig affärsplan där genomförande och finansiering av affärsidén är viktig.
Tävlingen är öppen för alla och ingen utslagning sker mellan stegen. Varje steg avslutas med en stor prisutdelning. I steg 1 belönas tio bidrag med 5.000 kronor vardera, i steg 2 belönas tio bidrag med 15.000 kronor vardera och i steg 3 belönas första pristagaren med 200.000 kr, andra pristagaren med 100.000 kr och tredjepristagaren med 50 000 kr. Totalt delar deltagarna på 550.000 kr i prispengar. I Venture Cup får deltagarna även kostnadsfritt tillgång till utbildning, inspiration, handledning samt tillgång till ett värdefullt nätverk.
Motsvarande tävlingar har tidigare hållits i övriga landet, men nu är det Venture Cup Nords tur. Området omfattar praktiskt taget hela Norrland, och studenter och universitetsanställda brukar dominera bland de tävlande, men vem som helst får delta.
Torsdag 26 september kl 18.00-20.00 sker kick-off och invigning av tävlingen på Teknikens Hus på universitetsområdet i Luleå.
I september börjar första omgången av Venture Cup Nord och denna pågår till maj 2003. Tävlingen startar med kick-off där det bjuds på mat och mingel. På denna kick-off finns möjlighet att lyssna till och knyta kontakter med entreprenörer och andra näringslivsaktörer. Pressen är också välkommen.
Vad är Venture Cup Nord?
Venture Cup Nord är en ideell förening med syfte att främja entreprenörskap och hjälpa studenter, forskare och anställda vid högskolor i norrland att gå från idé till företag. Venture Cup driver en affärsplanstävling i tre steg – affärsidé, marknadsplan och komplett affärsplan. Genom Venture Cup får deltagarna chansen att utveckla sina idéer och testa dem innan de tar steget ut på en marknad. Uppdragsgivare och medlemmar i föreningen är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mitthögskolan samt McKinsey & Co.
Kontaktinformation
Satu Norsten Manninen, projektledare, tel 0920-49 30 76, 070-618 30 76
satu@venturecup.org
www.venturecup.org
I försöket att förstå Gustaf Dalénsområdet som stadsmiljö berättar Olshammar i avhandlingen om dess nuvarande bebyggelse- och verksamhetsstruktur, dess historiska och formella förutsättningar samt om initiativ till att förändra området till någonting annat. Ur denna genomgång växer begreppet permanentat provisorium fram vilket gör det möjligt att för-stå Gustaf Dalénsområdet lika mycket som ett fenomen som en stadsmiljö.
I en jämförande studie av andra typer av återanvända industriområden, och via teoretisk genomlysning, fördjupas sedan förståelsen av Gustaf Dalénsområdet som ett fall av permanentat provisorium. Begreppet permanentat provisorium symboliserar i förlängningen ett fenomen där livfulla och kreativa verksamhetsmiljöer vuxit fram till trots men också tack vare hot om rivning och förflyttning. Det handlar om sociala, ekonomiska och estetiska kvaliteter som inte lyckas vinna formellt erkännande utan accepteras i akt av sin tillfälliga karaktär.
Avhandlingen ”Det permanentade provisoriet – ett återanvänt industriområde i väntan på rivning eller erkännande” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 20 september.
Kontaktinformation
Mer information:
Gabriella Olshammar, Stadsbyggnad, Arkitektur, Chalmers, tel:031-772 2489. e-post: gabriel@arch.chalmers.se
Fyra svenska gymnasieelever deltog i tävlingen. Förutom Anna, som kom från Bergslagsskolan i Karlskoga deltog även Johan Genberg från Europaskolan i Strängnäs, Joel Holmqvist från Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan och Charith Cooray från Katedralskolan i Uppsala. Lagledare var Gunvor Bäcklund från Chalmers Lindholmen och Per Lindgren från Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping.
– Hos oss fick studenterna träning inom olika specialområden som inte tas upp i gymnasiekurserna och som är nödvändiga för att delta i kemiolympiaden, säger en nöjd Gunvor Bäcklund.
Förutom Annas bronsmedalj fick Johan Genberg och Charith Cooray ett hedersomnämnande eftersom de hade löst en uppgift i teknisk kemi fullständigt.
Det svenska deltagandet och träningslägret på Chalmers Lindholmen sponsrades av Akzo Nobel, Astra Zeneca, Skolverket och Sven och Dagmar Saléns Stiftelse.
Tävlingen bestod av ett praktiskt prov, enzymatisk hydrolys av metyl N-acetylfenylalaninat, syntes av bensylhydantoin och bestämning av järn i järntabletter. Det teoretiska provet behandlade fyra teman: Livets kemi, Industriell kemi, Funktionella molekyler i naturen och deras kemi samt Kemin bakom ljus och energi.
Medaljer delas ut till hälften av deltagarna beroende på hur man klarar det teoretiska och det praktiska provet. 10 procent får guld, 20 procent silver och 30 procent får brons.
Kontaktinformation
Mer information:
Gunvor Bäcklund, universitetslektor,Chalmers Lindholmen tfn 031-772 5706, e-post: gunvor@chl.chalmers.se
Projektet, som stöds av EU:s 5:e ramprogram, är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Wisair (Israel), Philips (Nederländerna), ENSTA-Armines (Frankrike), Consorzio Universita Industria – Laboratori di Radiocomunicazioni (Italien) och universitetet i Uleåborg (Finland).
Chalmers uppgift är att konstruera själva radiolänken, vilket ligger i frontlinjen av forskning inom radiokommunikation.
Fördelar med UWB
Stor bandbredd – man har tillgång till flera GHz, vilket innebär att UWB kan skicka video från en enhet till en annan med garanterad hög kvalitet. Användare kommer inte att märka någon försämring av videosignalen. UWB-systemet kommer att signalera vid förvånansvärt höga bittakter runt 100 Mbit per sekund – som är 10 till 100 gånger snabbare än traditionella trådlösa lösningar. Högupplösta MPEG filmer kräver 24 Mbit per sekund, medan ett mindre avancerat system typiskt erbjuder 10 Mbit per sekund och därför inte kan överföra en sådan signal. UWB systemet å andra sedan, kan klara detta utan problem.
UWB fungerar bra tillsammans med andra system – En UWB signal kräver mycket liten utsänd effekt vilket undviker irriterande störning i andra existerande trådlösa system för hemmet. UWB mottagaren är dessutom mycket tålig mot störning från andra system. De signalnivåer man använder är under brusnivå på vanlig radio.
UWB testas just nu
UWB skall uppfylla alla regler för radioöverföring och testas för närvarande av standardiseringsorgan runt om i världen.
Kontaktinformation
Mer information:
Professor Arne Svensson, Institutionen för signaler och system, Chalmers,
arne.svensson@s2.chalmers.se, tel 031 – 772 17 51
För att öka sin konkurrenskraft erbjuder allt fler företag sina kunder ett stort antal produktvarianter. Detta medför dock att antalet komponenter och komponentvarianter också ökar, vilket innebär en stor risk för högre lagerhållningskostnader, lägre effektivitet och en större komplexitet i produktionen. Ett sätt att komma runt detta är att använda så kallade sekvensstyrda modulflöden, vilka används i ökande omfattning i många industrier.
Ett sekvensstyrt modulflöde innebär att komponenter först sätts ihop till olika typer av moduler som sedan levereras till en monteringslinje för slutmontering till färdig produkt. Varje modultyp monteras dessutom variant för variant – exempelvis om blåa, röda och gula produkter skall levereras till kunder i den ordningen, så monteras också modultyperna i ordningen blåa, röda och gula. Monteringen av respektive variant av de olika modultyperna utförs alltså i samma sekvens som monteringen av produktvarianterna (dvs blå, röd, gul). Monteringen av moduler i sekvens blir ett viktigt konkurrensmedel för företag, som därmed måste värdera och hantera dessa sekvensstyrda modulflöden på ett korrekt sätt.
Baserat på ett mångårigt och nära samarbete med Volvo Car Corpration, Toyota Motor Manufacturing i England och Saab Automobile AB, utvecklar Peter Fredriksson i sin doktorsavhandling ett ramverk för att analysera dessa sekvensstyrda modulflöden på ett strukturerat och heltäckande sätt.
– Speciellt tre aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid värdering av sekvensstyrda modulflödens prestanda, säger Peter. För det första måste företag använda olika värderingskriterier eller godhetstal. För det andra måste man titta på de starkast påverkande faktorerna. Sist, men inte minst, är det viktigt att använda en varierande analysenhet eftersom olika och kompletterande aspekter av prestanda då kan upptäckas. Om dessa tre riktlinjer följs kan en rättvisande bild av ett sekvensstyrt modulflödes prestanda erhållas.
Avhandlingen med titeln ”A framework for analyzing the operative performance of sequential module flows” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 26 september kl 13.15 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Peter Fredriksson, Arbetsorganisation, Chalmers tekniska högskola, tel:031-772 1224, e-post: petfred@mot.chalmers.se
Hur skapar programledarna kontakt med TV-tittarna? Vilka roller intar och/eller tilldelas studioaktörerna i nyhetsprogrammen? Vilken bild skapas av de interagerande i TV-studion? Det är frågor som Helen Andersson söker besvara i sin avhandling TV:s nyhetsprogram som interaktion. Studien syftar till att utreda hur programledarna i Aktuellt, Tvärsnytt och Nyheterna framställer sig själva, kollegerna och gästerna i studion under nyhetssändningarna. Utgångspunkten är att nyhetsprogrammen kan ses som ett skådespel där aktörerna intar vissa roller och med hjälp av specifika regigrepp tecknas dessa roller inför tittarna.
Resultaten visar bl.a. att programledaren med hjälp av orden signalerar distans till ämnet och sin roll som objektiv nyhetsförmedlare. Genom källangivelser får externa upphovsmän ta ansvaret för det som sägs, genom bruk av vi distanserar nyhetsuppläsaren sig själv från det som sägs och förlägger ansvaret på redaktionen. Strategierna lägger grunden för intrycket av objektivitet; när nyhetsuppläsaren påstår något, framställs det som sanning.
En bra programledare ska dock samtidigt kunna skapa kontakt med tittarna. Om programledaren med hjälp av orden manifesterar rollen som objektiv nyhetsuppläsare tar han/hon hjälp av blickar, minspel, röstkvalitet och tonfall för att framstå som en människa med känslor – en som förmår att skapa kontakt med tittarna. En sorglig nyhet förmedlas med balanserat allvar och empati, en glad nyhet med uppsluppen värme, och redaktionens egen nyhet med ett dramatiskt tonfall och ett spänt drag kring munnen. Programledarna signalerar samhörighet med tittarna men styr samtidigt tolkningen av det som sägs.
Att tittarna förmår att uppfatta känslorna visar två tittarbedömningar som utfördes som komplement till de egna analyserna. Testdeltagarna uppfattade allvaret men också dramatiken och empatin. Nyhetsuppläsare som uppfattas onaturliga och opersonliga ansågs också visa lägst grad av känslor. Helen Andersson beskriver också den kollegiala interaktionen med överlämningar, studiosamtal och intervjuer med gäster.
Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 13.15 i Ihresalen, Språkvetenskapligt centrum. Opponent är prof. Hans Strand, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Helen Andersson kan nås på telefon 019-30 11 41 eller via e-post helen.andersson@hum.oru.se
I Sverige opererar man oftast inte nyckelbensbrott medan man i många andra länder har inställningen att operativ behandling ofta är att föredra. Det finns alltså ett klart värde av bra studier inom detta område för att bättre belysa denna skada samt skapa förutsättningar för bästa möjliga behandling.
Jan Nowak har i sitt avhandlingsarbete studerat olika aspekter på nyckelbensbrott eller klavikelfrakturer. Studien omfattar 245 patienter från åren 1989-91 vilket är samtliga patienter bosatta inom Uppsala län som under de åren ådragit sig ett nyckelbensbrott. Samtliga patienter följdes upp 10 år senare för kartläggning av långtidsresultat.
Projektet är ur många aspekter unikt eftersom det innefattar en stor grupp patienter som konsekvent behandlats på samma sätt och som också följts under ett decennium. I ett av avhandlingens delarbeten redovisar Jan Nowak naturalförloppet vid ickeoperativ behandling från skadan fram till sex månader senare hos de 245 patienter som ingår i projektet. Resultaten ger bland annat en bättre bild än tidigare när det gäller risken för felläkning och utebliven läkning efter denna typ av fraktur.
Resultaten av uppföljningsstudien 10 år efter skadan visar att mer än 40% av patienterna har någon form av kvarstående besvär ett decennium efter frakturtillfället. Andelen med kvarstående besvär är alltså betydligt större än vad man tidigare trott. I samarbete med statistiker har man i detta arbete kunnat beskriva ett stort antal faktorer som har betydelse för risken för kvarstående men efter ett nyckelbensbrott. Med dessa data som underlag kommer man framledes att kunna erbjuda mer differentierad behandling som förhoppningsvis innebär mindre risk för kvarstående men.
Jan Nowak har också studerat nervpåverkan efter nyckelbensbrott, en relativt ovanlig komplikation som ger symtom först sedan frakturen läkt. Många patienter blir antingen missförstådda eller bemötta med inställningen att det inte går att göra något åt. Jan Nowak visar på förekomsten av denna komplikation men även på svårigheten att med neurofysiologiska metoder ge en objektiv bild av problemet. Det viktigaste resultatet är ändå att Jan Nowak visar att man genom operation kan bota utvalda patienter med denna komplikation.
I sitt avhandlingsarbetet beskriver Jan Nowak också två olika operationsmetoder vid nyckelbensbrott som inte läkt normalt. I cirka 7% av nyckelbensbrotten sker inte normal läkning utan det bildas vad man kallar en pseudoartros eller non-union. Detta kan man åtgärda med hjälp av bentransplantation samt fixation. Resultaten visar att inre fixation med en rekonstruktionsplatta är att föredra jämfört med yttre fixation.
Uppföljningsstudien belönades i februari i år vid Amerikanska ortopedföreningens årsmöte i Dallas, USA, med det mest prestigefyllda pris som finns inom klinisk axelforskning – ”The Neer Award”. Det är blott andra gången i historien som en forskare utanför den amerikanska kontinenten får priset.
Avhandlingens titel: Clavicula Fractures – Epidemiology, Union, Malunion, Nonunion. Disputationen äger rum fredag 4 oktober kl. 13 i Stiftets hus, Dragarbrunnsgatan 71. Opponent är docent Lennart Hovelius, Ortopedkliniken, Gävle lasarett.
Kontaktinformation
Jan Nowak kan nås på telefon 018-611 00 00 vx alt 0709-69 90 7 eller via e-post jan.nowak@skulderkliniken.se
Växters och djurs utbredning kan till synes uppfattas som sammanhängande. Vid närmare undersökning kan en arts utbredning dock vara fragmenterad, bestå av grupper som är genetiskt skilda från varandra. Människans påverkan av naturen bidrar till att ytterligare fragmentera olika arters bestånd. Detta kan på längre sikt leda till en genetisk utarmning av en art. Det behövs därför kunskap om hur fragmentering påverkar den genetiska mångfalden inom arter och deras samspel i naturen. Det övergripande målet för avhandlingen har varit att förstå vilka processer som påverkar genetisk mångfald och struktur inom naturliga och av människan påverkade miljöer. Som modellorganismer har växter som rödblära, kvanne, ormrot och fjällnejlika samt en strandlevande daggmask använts.
Växter har en förmåga att anpassa sig i den miljö de växer i. Denna anpassning kan återspeglas i deras morfologi genom så kallade ekotyper. Elisabeth Lundqvist visar att extrema livsmiljöer ger den största morfologiska förändringen.
Olika populationer av en art knyts ihop via genflöde till exempel genom pollen eller fröspridning. En älv är ett bra exempel på ett system som fungerar som en korridor för genflöde genom landskapet. Älvarna transporterar frön och till och med hela växter. Resultaten från ett orört älvsystem visar, att flytförmågan återspeglas i växternas genetiska struktur längs älvarna. Våra norrländska älvar utgör en unik möjlighet att testa hur genflöde påverkas av barriärer. Sjöar utgör naturliga barriärer, men människan har åstadkommit mycket effektivare hinder för genflöde i form av dammar och kraftverk.
Hur genflödet påverkas av naturliga respektive av människan byggda hinder har jämförts genom att studera genflöde i den oreglerade Vindelälven med den reglerade Umeälven. Resultaten visar att den genetiska mångfalden var lägre i Umeälven. Spridningsförmåga och fortplantningssätt visade sig ha stor påverkan på den genetiska mångfalden och strukturen hos de olika modellorganismer som användes.
Fredagen den 27 september försvarar Elisabeth Lundqvist, avdelning för genetik vid institutionen för molekylärbiologi, sin doktorsavhandling med titeln Genetics and ecology of natural populations. Svensk titel: Genetik och ekologi i naturliga populationer.
Disputationen äger rum kl 13.00 i stora hörsalen KBC-huset (KB3B1). Fakultetsopponent är doc. Jouni Aspi, institutionen för biologi, Uleåborgs universitet, Finland.
Kontaktinformation
Elisabeth Lundqvist nås på tel:
090 – 786 70 29
e-post: Elisabeth.Lundqvist@molbiol.umu.se
I kontrast till den gängse uppfattningen att regionalism i södra Afrika är simpel eller misslyckad framhävs att statsaktörer såväl som marknads- och civilsamhällsaktörer (samt externa aktörer) skapar en rad överlappande och ibland motsägelsefulla och konkurrerande regionalismer.
”Öppen regionalism” och ”mikroregionalism” är två framträdande typer, som båda syftar till att öka och rida på den ekonomiska globaliseringen, få till stånd liberalisering och privatisering av staten. Dessa två regionalismer, som är stark uppmuntrade av biståndsgivarna, tenderar att förstärka varandra och går dessutom ofta hand i hand med ”företagsdriven regionalism”, som domineras av Sydafrikanska storföretag. Denna (oheliga och informella) treenighet av regionalismer gynnar i första hand specifika och snäva politiska elit- och kapitalintressen snarare än fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i en bredare mening.
”Informell regionalism underifrån” uppstår ofta som en direkt konsekvens av den formella ekonomins misslyckande. Även om den erbjuder en rad viktiga överlevnadsstrategier, ska denna regionalism inte romantiseras eftersom den ofta övertas eller drivs av illegala och maffialiknande krafter.
Med tanke på att civilsamhället har ignorerats i gängse teoribilding, är det extra intressant att notera civilsamhällets aktörer skapar sina egna regionalismer i södra Afrika. Syftet kan vara nätverkande, gemensamt lärande, informations- och kunskapsspridning, men det kan också vara för att mobilisera sig och kämpa mot de tre etablerade regionalismerna som nämndes ovan. Det skall noteras att i princip all ”civilsamhälles-regionalism” finansieras och uppmuntras av externa enskilda organisationer och biståndsgivare i Nord.
Avhandlingens titel: The Political Economy of Regionalism in Southern Africa
Avhandlingsförfattare: Fredrik Söderbaum, tel. 031-14 02 28(bost.), 031-773 4340(arb.)
e-post: F.Soderbaum@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor James Mittelman, Washington
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 oktober 2002, kl. 13.15, Sal 105, institutionen för freds- och utvecklingsforskning,, Brogatan 4
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Det har länge varit känt att patienter som genomgår hjärtoperationer drabbas av vissa intellektuella störningar. Minne, inlärning och huvudräkning fungerar något sämre än före operationen.
Besvären går ofta över på några veckor eller ett par månader men upp till 30 procent av patienterna får bestående men.
– Orsaken till fenomenet är omstridd, säger docent Henrik Jönsson på thoraxkirurgiska kliniken i Lund.
Vid hjärtoperationer leder blödningar till att blod samlas i hjärtsäcken och i lungsäcken. Detta blod brukar man suga upp och återföra till patienten. Det är ett naturligt förfarande med tanke på bristen på donerat blod och den risk man alltid tar när man tillför annat blod än patientens eget.
– I början av 90-talet upptäckte Dixon Moody att hjärtopererade patienter har fettembolier i hjärnan. Forskningen fram till 1998 har sedan visat att dessa kommer från operationsområdet. Jag träffade själv Dixon Moody och frågade honom hur många fettembolier det finns i hjärnan efter en hjärtoperation. Hans svar var ”c:a tre miljoner”!
Henrik Jönsson har forskat på samma fält och började fundera på om man inte skulle kunna rena blodet med ultraljud. Han kontaktade Institutionen för elektrisk mätteknik vid LTH, som är pionjär för medicinsk användning av ultraljud. Olika komponenter i blodet reflekterar ultraljudet på olika sätt, ett fenomen som kallas akustisk impedans. Henrik Jönssons idé var att om blodet utsattes för en stående akustisk våg skulle blodcellerna samlas i noderna (där vågorna skär varandra) och fettet i de motsatta punkterna, antinoderna.
Man pumpar in blodet i en kammare. Ultraljudet kan då riktas på ett sådant sätt att fettet pressas mot kammarens sidor. Blodet drivs framåt genom kammaren men fettet tvingas ut i bikanalerna. I princip fungerade det men i praktiken stördes processen av de virvlar som bildades i kanalerna. I detta läge föreslog professor Thomas Laurell vid Elektrisk mätteknik att man skulle skala ner processen i mikroformat.
– Vi etsade kanalerna i kiselchips. På det sättet blev vi av med virvelbildningen, säger Thomas Laurell. I gengäld blir flödet litet. En enda kanal släpper bara igenom 0,3 ml/tim. Men det problemet löser man lätt genom att samtidigt pumpa in blodet i många parallella kanaler i chipet. F n har vi en genomströmning på 60 ml/tim på ett chip. Målet är att med hjälp av några få chips nå upp till en genomströmning på en liter i timmen. Då blir metoden praktiskt användbar. Reningsgraden är också hög: minst 95 % av fettembolierna skiljs bort vid processen.
För två år sedan bildade Henrik Jönsson Ideon-företaget Erysave AB i vilket Thomas Laurell nu också medverkar. Där arbetar man med en kiselbricka som innehåller många parallella kanaler och som i full skala är nio gånger nio centimeter. I industriell produktion blir dock ett kisel som materialbas för dyrbar och Erysave utvecklar nu en engångskomponent som kan formsprutas i plast. Man använder samma teknik som när man präglar cd-skivor.
– De konventionella sätten att behandla blod är centrifugering eller filtrering. Det här ett tredje alternativ och därför tror vi det finns många användningsmöjligheter. Exempelvis är det tänkbart att ultraljudsreningen skulle kunna användas vid njurdialys, påpekar doktor Jönsson.
Det ultraljudsdrivna blodreningsverket kommer att visas i LTHs monter på Tekniska Mässan i Älvsjö, Stockholm, den 8 – 12 oktober. Det blir en särskild visning för pressen i montern, C05:20, i Framtidshallen. Mer information i senare utsänt pressmeddelande om LTHs utställning på Tekniska Mässan.
Kontaktinformation
Thomas Laurell träffas på tel 046-222 75 40, e-post Thomas.Laurell@elmat.lth.se. Henrik Jönsson träffas på tel 0705 15 20 37, e-post henrik.jonsson@erysave.se
Pressinbjudan
Bakom konferensen står SSAAPS (Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies), vars verksamhet syftar till att föra den svenska forskningen kring kulturella, ekonomiska, politiska och sociala frågor i Stilla Havsområdet framåt. Ansvariga för konferensen i Göteborg är professor Arne Bigsten, Nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg och dr. Wil Burghoorn, Centrum för Asienstudier/Socialantropologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Bland de utländska forskarna vill vi gärna framhålla följande som särkilt intressanta:
Professor Justin Yifu Lin från China Center of Economics Research, Peking University, är Kinas mest kände och respekterade ekonomiprofessor. Han talar om hur Kina påverkas av WTO-inträdet och om reformerna av de statsägda företagen.
Professor Peter Nolan, Cambridge University, talar om hur Kina anpassar sig till den internationella marknaden.
Professor Xiaobo Lu, Director of East Asian Institute, Columbia University, diskuterar hur statens och byråkratins roll förändras i Kina under omvandlingen till en marknadsekonomi.
Professor Barry Naughton, University of California, San Diego, diskuterar hur den ekonomiska policyregimen och de politiska strukturerna förändras under övergången till en marknadsekonomi.
Professor James C. Scott, Director of the Program in Agrarian Studies, Yale University, forskar bl a om politisk ekonomi, anarkism, ideologi, jordbrukspolitik och klassrelationer. Han talar på temat ”Homogenization of Institutions by the International System”.
Professor David Steinberg, Director of Asian Studies, Georgetown University, Washington, D.C, talar på temat ”American Hegemonic Influences and Anti-American Sentiments: The Korean peninsula and the East Asia policy context”.
Samtliga deltagare och forskningsprojekt/ämnen finns på konferensens hemsida: www.handels.gu.se/econ/asiaconf/
De svenska deltagarna finns under ”List of Participants” och de inbjudna internationella forskarna under ”Participating International Scholars”. Från båda dessa sidor kan man länka sig vidare till flertalet uppsatser som kommer att presenteras. Vidare finns hela konferensprogrammet upplagt på hemsidan ovan.
Konferensen äger rum på Arken Konferenscenter, Oljevägen, Hisingen, Göteborg.
För ytterligare information, kontakta Eva-Lena Neth, Nationalekonomiska institutionen, tel 031-773 1360, e-post Eva-Lena.Neth@economics.gu.se
Med denna inbjudan hälsar vi media hjärtligt välkommen att bevaka konferensen!
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
