I studien analyserar forskarna hur svenskar förhåller sig till olika typer av säkerhetshot, från etablerade militära hotbilder till ”nyare” upplevda säkerhetshot som migration och feminism.
– Vi undersöker hur dessa hot hänger ihop med ideologiska preferenser, förtroende för medier, myndigheter och politiker samt demografiska variabler, säger Eva-Karin Gardell, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
*Demografiska variabler kan vara ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd med mera. Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning.
Många såg feminism som hot mot säkerheten
Resultaten visar att oro för olika typer av säkerhetshot framför allt är kopplat till ett auktoritärt synsätt. Migrationen framträder som ett relativt nytt hot, vilket var väntat enligt Eva-Karin Gardell. Det som var mindre väntat är att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot.
– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger hon.
– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.
Feminism som säkerhetshot – men hur?
Eva-Karin Gardell betonar dock att studien inte tittat på hur, eller varför, den här gruppen ser feminism som ett säkerhetshot.
– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.
Fyra grupper med olika synsätt
Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018.
I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot. I ena änden av spektrumet återfinns en grupp med invandrarfientliga, antifeministiska och anti-jämlika åsikter. I andra den andra änden identifieras en grupp som tror på jämlikhet och tolerans och visar tillit till samhällets institutioner.
– I den första gruppen, som vi benämner ”radikal-höger”, är man orolig för terrorism, migration och feminism, och har lågt förtroende för media och etablerade institutioner. Gruppen består främst av lite yngre personer, till större delen män, som också är relativt mer aktiva online, säger Eva-Karin Gardell.
Fyra synsätt på säkerhetshot
Undersökningen genomfördes som en webbenkät där 3 000 personer svarat. Deltagarna bestod av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, och är: representativ för internetanvändare i Sverige. Datainsamlingen genomfördes under två veckor i juni 2018. I analysen framträder fyra grupper med olika syn på säkerhetshot:
- ”Radikal-höger” med lågt förtroende för media och etablerade institutioner
- De ”konservativa” som räds invandring, terrorism och traditionella militära hot.
- Gruppen ”medelsvensson” där det inte gick att se några mönster.
- ”Urbana multikulturalister” dominerad av kvinnor med universitetsexamen i större städer).
Den andra gruppen – ”konservativa” – inkluderar fler pensionärer som bor i mindre städer eller på landsbygden. De är oroliga för invandring men också för terrorism, traditionella militära hot och situationen i världen i stort.
– De har inte någon större misstro mot media och etablerade institutioner och betraktar inte feminism som ett hot, säger Eva-Karin Gardell.
Den tredje gruppen står mellan de andra grupperna i samtliga frågor och kan betraktas som ”medelsvensson”.
– Här var det svårt se några specifika drag. De hamnar i mitten på alla variabler avseende hur de ställer sig till de här olika säkerhetsuppfattningarna.
Den fjärde gruppen – ”urbana multikulturalister” – domineras av kvinnor med universitetsexamen som bor i större städer.
– De är betydligt mindre oroliga för terrorism, invandring och feminism och får höga värden på jämlikhet och tolerans. De litar också mer på institutionerna och media och är mer aktiva online.
Kön och utbildningsnivå
När det gäller demografi stämmer studien överens med tidigare forskning och pekar på att det är kön och utbildningsnivå som är starkast relaterade till en persons uppfattningar om säkerhet. Tendensen tyder på att det är män med lägre utbildning som dominerar den auktoritära gruppen som är mot invandring, medan kvinnor med högre utbildning dominerar den mer jämlika och toleranta gruppen.
– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.
Vetenskaplig artikel:
The Evolving Security Landscape: Citizens’ Perceptions of Feminism as an Emerging Security Threat (Eva-Karin Gardell, Charlotte Wagnsson och Claes Wallenius) European Journal for Security Research.
Text: Josefin Svensson
Artikeln är hämtad från Försvarshögskolans webbplats
För att förstå hur immunförsvaret byggs upp mot covid-19 följde en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 156 anställda vid fem vårdcentraler inom gruppen Nötkärnan i Göteborgsområdet under ett halvår.
Deltagarna rekryterades under april-maj 2020. Inga av dem var vaccinerade mot covid-19 och de flesta träffade infekterade patienter dagligen.
Svaret på varför vissa i personalen inte insjuknade verkar vara förekomsten av IgA-antikroppar, immunglobin A. Antikropparna finns naturligt i sekret på slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanal, och kan skydda kroppen genom att binda till sig virus och andra inträngande organismer.
Var tionde hade skydd mot covid-19
Studien visar att en tredjedel av de vårdanställda utvecklade antikroppar mot covid-19. Bland dessa fanns två distinkta grupper baserat på antikroppsmönster och insjuknande i covid:
- En grupp med enbart IgA-antikroppar, som aldrig insjuknade
- och en grupp med både IgG-antikroppar och T-celler, där deltagarna fick covid-19.
IgG-antikroppar och T-celler ingår också i det förvärvade immunförsvaret, som ska känna igen och skydda mot exempelvis virus.
Sammanfattningsvis hade var tionde vårdcentralsanställd IgA-antikroppar mot covid-19 vilket sannolikt var det som skyddade dem från att bli sjuka.
lgA-antikroppar finns på slemhinnorna
Ansvariga för studien är Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Kristina Eriksson, professor i virusimmunologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– IgA har vi allihopa, det finns på slemhinnorna, och covid är ju en infektion som tar sig in över slemhinnorna. Vi tyckte det var viktigt att undersöka vad som hände när helt friska människor träffade på det här viruset, innan det fanns tillgång till vaccin, säger Christine Wennerås.
– Av deltagarna i vår studie var det ingen som blev så sjuk att det krävdes sjukhusvård. Mycket annan forskning har handlat om de svårast sjuka, som behövt intensivvård.
Luftvägsallergi skyddar mot covid-19
Fokus i den aktuella studien var att hitta friskfaktorer, vad som verkade skydda mot covid-19. Ett stort antal faktorer ringades in med stöd av omfattande enkäter, blodprover med mera. Så fort någon deltagare fick snuva, hosta, röda ögon, smakförändringar eller annat som skulle kunna vara en infektion fick de svara på frågor och PCR-testa sig.
Det som förenade dem som inte testade positivt eller insjuknade var just IgA-antikroppar som binder till coronaviruset. Kvinnligt kön och luftvägsallergi var andra skyddande faktorer mot att bli smittad. Däremot ger studien inget stöd för att personer utan antikroppar mot covid skulle ha skyddande T-celler, något som tidigare hävdats.
– Mycket har handlat om IgG-antikroppar och T-celler. Det intressanta är att när vi nu lusläser andras artiklar och tabeller hittar vi belägg för det vi själva kommit fram till om IgA, men det är inget som har lyfts fram i de studierna, konstaterar Christine Wennerås.
Vetenskaplig artikel:
The presence of serum anti-SARS-CoV-2 IgA appears to protect primary health care workers from COVID-19
Kontakt:
Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, christine.wenneras@microbio.gu.se
Forskare har undersökt om allvarliga bristningar, så kallade sfinkterskador, minskar om den ansvariga barnmorskan får stöd av en kollega under den sista delen av krystskedet.
– Även om allvarliga bristningar sällan inträffar kan det leda till stora och ibland livslånga konsekvenser för den som blivit drabbad. Kvinnor har symtom som långvarig smärta, avföringsinkontinens, ett påverkat sexliv och andra komplikationer, säger Christine Rubertsson, professor vid Lunds universitet, barnmorska vid Skånes universitetssjukhus och huvudansvarig för studien.
Olika grader av förlossningsbristningar
Vid en förlossning är bristningar i bäckenbotten vanligt förekommande, särskilt hos förstföderskor. Det finns olika grader av bristningar:
- Grad 1 är ytliga bristningar i slida och blygdläppar som är vanliga och kan läka fort utan att ge bestående men.
- Grad 2 innebär att även muskler i slidan eller mellangården gått sönder.
- Grad 3 och grad 4 är allvarligare bristningar, så kallade sfinkterskador, som innebär att muskeln i ändtarmen blivit skadad. Även väggen i ändtarmskanalen kan ha blivit skadad. Dessa allvarligare bristningar drabbar ungefär fyra till fem procent av de födande kvinnorna i Sverige och sys av läkare.
Källa: www.backenbottenutbildning.se
Studien viktig även för barnmorskor
– Antalet allvarliga bristningar minskade med 30 procent i den grupp där kvinnorna fick stöd och vård av två barnmorskor. Eftersom många förlossningsavdelningar redan har infört arbetssättet är det mycket glädjande att vi nu har vetenskapligt stöd för metoden. Vi kommer att undersöka hur kvinnorna upplevt att ha stöd av två barnmorskor. Men även när arbetssättet fungerar som bäst utifrån barnmorskornas synpunkt, säger Malin Edqvist, universitetsbarnmorska vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.
– Dessutom har så många valt att medverka, vilket är mycket bra. Vi förstår att studien har varit angelägen för kvinnorna men även för barnmorskorna och det är fantastiskt hur alla ställt upp. Speciellt när vi vet att arbetsbelastningen för barnmorskor och vården är hög, säger Christine Rubertsson.
Framtida vård som matchar kvinnors behov
Kvinnorna som ingick i studien har även svarat på enkäter en månad och ett år efter förlossningen. Forskarna kommer att analysera vilka symtom kvinnorna har från bäckenbotten och hur symtomen påverkar kvinnors livskvalitet. Frågorna utformades tillsammans med kvinnor med olika erfarenheter och berör frågor som kvinnor prioriterat högt.
– Dessa resultat kommer att ge vägledning för hur framtida kvinnosjukvård och eftervård kan organiseras för att motsvara kvinnors behov, säger Malin Edqvist.
– Det är många forskningsfrågor inom kvinnors hälsa som bör beforskas. Vår forskning bidrar till att fylla några kunskapsluckor, säger Christine Rubertsson.
Så gick studien till
De kvinnor som tackade ja till att medverka i studien blev under förlossningen slumpmässigt tilldelade stöd och vård av antingen en eller två barnmorskor. Den första gruppen som hade en barnmorska närvarande bestod av 1 513 kvinnor. Den andra med två barnmorskor närvarande bestod av 1 546 kvinnor.
Av de som födde med en barnmorska fick 5,7 procent en sfinkterskada. Bland de som däremot födde med två barnmorskor fick 3,9 procent en sfinkterskada.
I övrigt fanns inga skillnader mellan grupperna i andra typer av bristningar eller i hur barnet mådde efter förlossningen.
Vetenskaplig artikel:
The effect of two midwives during the second stage of labour to reduce severe perineal trauma (Oneplus): a multicentre, randomised controlled trial in Sweden, The Lancet.
Kontakt:
Malin Edqvist, universitetsbarnmorska och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska institutet och Lunds universitet, malin.edqvist@med.lu.se
Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet och legitimerad barnmorska vid Skånes universitetssjukhus, christine.rubertsson@med.lu.se
I början av varje år reser hundratals människor från västerländska delar av världen till den indiska pilgrimsorten Rishikesh för att delta i satsang, som är en sorts föreläsningar uppbyggda kring dialoger. Föreläsningarna kretsar kring en nutida tolkning av det klassiska indiska filosofiska systemet Advaita, som kan översättas till icke-dualism.
Grundtanken i icke-dualistiska läror kretsar kring idén att människan, snarare än att vara en separat individ, är en del av en större helhet, och att det vardagliga sättet att identifiera sig med ett ”jag” skymmer insikten om det ”sanna” självet.
– Jag har undersökt vad det är som får människor som lever ett medelklassliv i väst att bege sig till Rishikesh för att fördjupa sig i läror om icke-dualism, och hur de integrerar filosofin i sitt vardagsliv. De här lärorna står på många sätt i kontrast till den individualism som präglar mycket av den värld de lever i, säger Elin Thorsén som har granskat andlig turism i Indien i en avhandling i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ses som filosofisk väg till insikt
Elin Thorsén har tillbringat fem månader med att delta i icke-dualistiska sammankomster och intervjua deltagarna i Rishikesh, och hon ser flera skäl till att människor lockas av icke-dualismens filosofiska idéer. Att de presenteras som en universell väg till självinsikt för alla, snarare än en religion, är en viktig faktor.
– Gemensamt för nästan alla jag intervjuade var att de inte såg sig som religiösa. De lockandes av en individuell andlig väg som inte handlar om gudstro, utan som de tyckte erbjöd konkreta sätt att reflektera över existentiella frågor, säger hon.
Gav redskap att hantera känslor och relationer
– Många värdesatte sammankomsternas fokus på upplevelser och övningarna i att observera tankar i stället för att identifiera sig med och reagera på dem. Det gav dem redskap att bättre hantera känslor och relationer, så på det sättet har den här typen av icke-dualism mycket gemensamt med den terapeutiska kultur som präglar nutiden i väst, säger Elin Thorsén.
Advaita praktiserades ursprungligen främst av asketer, personer som lever mycket enkelt och med sträng disciplin och självbehärskning med avhållsamhet från nöjen (såsom sex och alkohol). Advaita är exempel på ett sydasiatiskt filosofiskt system som har gått igenom stora omvandlingar och blivit populariserat långt utanför sin ursprungliga kontext.
– Avhandlingen illustrerar de förändringar som religiösa traditioner kan genomgå i en alltmer globaliserad värld, när läror och praktiker introduceras och anpassas till nya kulturella kontexter, säger hon.
Återskapar livsstil från Indien i vardagen
I studien blev det tydligt hur platser som är förknippade med en specifik religiös tradition, kan få en ny betydelse som samlingspunkter för internationell andlig turism.
– Resorna till Indien spelade en stor roll för deltagarna. De gav en möjlighet att träffa människor med liknande intressen, där andliga praktiker och existentiella frågor inte sågs som något konstigt. Rishikesh blev en viktig symbol för ett sätt att leva, som människor försökte återskapa i sin vardag när de kom hem, säger hon.
Vetenskaplig avhandling:
In Search of the Self: A Study of the International Scene of Modern Advaitic Satsang in Present-Day Rishikesh .
Kontakt:
Elin Thorsén, elin.thorsen@lir.gu.se
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen och psykisk ohälsa.
Nu visar en ny studie från Karolinska institutet att sexuella och genusbaserade trakasserier på jobbet kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel.
– Det nya i vår studie är att vi även ser en ökad risk för förskrivning av psykofarmaka över tid, vilket tyder på allvarliga och långvariga psykiska besvär, säger Katrina Blindow, doktorand vid Karolinska institutet och en av studiens författare.
Stort antal deltagare i studie
I studien, som bygger på en enkätundersökning, rapporterade i genomsnitt 5,2 procent av över 23 000 deltagare att de hade utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under de senaste tolv månaderna.
7,5 procent av deltagarna uppgav att de varit utsatta för genusbaserade trakasserier, som innebär icke-sexualiserande, nedvärderande beteenden och uttalanden kopplade till kön.
20 procent högre risk
Via läkemedelsregistret kopplade forskarna svaren till deltagarnas uttag av antidepressiva och ångestdämpande läkemedel under upp till nio år.
Analysen visade att personer som rapporterade att de utsatts för sexuella eller genusbaserade trakasserier hade drygt 20 procent högre risk att använda antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel än personer som inte drabbats.
Personer som rapporterade utsatthet för både sexuella och genusbaserade trakasserier hade 31 procent en ökad risk för användning av dessa läkemedel. Det fanns ingen skillnad i sambanden mellan kvinnor och män.
Andra faktorer kan påverka
Studien kan inte fastställa något orsakssamband och forskarna noterar att andra faktorer än de man tagit hänsyn till kan påverka kopplingen.
– Resultaten tyder på att sexuella och genusbaserade trakasserier kan ha varaktiga konsekvenser för de utsatta. Det behövs därför bättre kunskap inom hälso- och sjukvården om att sådana trakasserier i arbetet kan ge upphov till allvarlig psykisk ohälsa, säger Katrina Blindow.
– Utöver att de akuta psykiska besvären behandlas med läkemedel kan de utsatta behöva stöd med att ändra en ohållbar arbetssituation, fortsätter hon.
Enkäterna samlades in mellan 2005 och 2013 via Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar och representerade ett slumpmässigt urval av den arbetande befolkningen i Sverige.
Publikation:
Sexual and gender harassment and use of psychotropic medication among Swedish workers: a prospective cohort study, Occupational and Environmental Medicine.
Kontakt:
Katrina Blindow, doktorand, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, katrina.blindow@ki.se
Om du inte kan tolka eller knyta an till den information du har framför dig, vad hjälper det då att den finns där? Frågan dök upp hos William Illsley när han som SFI-student besökte Göteborgs stadsmuseum. William konstaterade att han tog till sig de historiska utställningarna på ett helt annat sätt än många av hans studiekamrater med en annan bakgrund.
– Jag vill se hur detta glapp kan överbryggas, hur kommunikationen av vår kulturmiljö* kan bli mer tillgänglig för alla. Att kunna knyta an till den plats där man befinner sig är viktigt, särskilt i tider då myter och desinformation är en del av samhällsklimatet, säger han.
*Det här menas med kulturmiljö och kulturarv – gå till faktaruta
Digitalisering kan ge tillgänglighet
I sin avhandling har brittiskfödde William Illsley granskat digitaliseringen av kulturmiljöer i England och Sverige. Att digitalisera ett material kan göra det mer lättillgängligt, men han ser samtidigt utmaningar i hur digitala kulturarv hanteras och presenteras. En risk är att de främst når människor som har samma bakgrund eller yrke som de som har skapat materialet.
– Att något finns tillgängligt online främjar inte automatiskt öppenhet, jämlikhet och tillgänglighet. Digitalisering är ingen universell lösning, utan behöver ske med förståelsen av att vår upplevelse av kulturarv är en dynamisk och högst personlig process som fungerar olika för alla, säger han.
Viktigt involvera allmänheten
Människors bakgrund och vana vid kritiskt tänkande, tidigare kunskap eller teknisk kompetens – där är några av många aspekter som påverkar hur människor tar till sig ett digitalt kulturarvsmaterial. William Illsley påpekar också att allmänhetens möjligheter att synas i, eller bidra till, materialet är begränsade. Något han ser stora möjligheter att ändra på.
– I England finns exempel på att allmänheten bjuds in att bidra med sina berättelser kopplade till olika kulturmiljöer. Och inför utställningen ”Göteborgs födelse” fick skolbarn komma med idéer. Sådant ger ett deltagarperspektiv som jag även tycker ska finnas på digital nivå, säger han.
Interaktivitet kan ge engagemang
Att göra utställningar mer interaktiva kan också skapa ett större engagemang, påpekar han.
– En digital modell som enbart säger sig visa verkligheten blir varken transparent eller särskilt involverande. I dag finns möjligheter att låta besökarna bli mer delaktiga, till exempel genom att de kan gå in i de digitala miljöerna och göra olika val. Då liknar miljöerna mer ett spel som ger besökarna ett mål och en uppgift, vilket kan kombineras med ett lärande, säger han.
William Illsley anser att det behövs stora förändringar för att museers digitala kulturmiljöer ska bli relevanta för fler. Att de som arbetar inom kulturarvssektorn får utbildning i digitaliseringens möjligheter och begränsningar ser han som en viktig nyckel.
– Att göra kulturmiljöer tillgängliga på ett transparent sätt ger människor möjlighet att dra egna slutsatser och tolka sitt kulturarv. I krig och konflikter används kulturarv ofta för att påverka människors känsla av var de hör hemma, vilket inte minst är tydligt i Putins retorik kring kriget i Ukraina. En välinformerad allmänhet är det bästa försvaret mot krafter som förvränger kulturarvet till sin egen fördel, säger han.
Kulturarv och kulturmiljö – vad är det?
Vad menas med kulturarv och kulturmiljö? Forskaren William Illsley definierar i sin avhandling begreppen på ungefär samma sätt som myndigheten Riksantikvarieämbetet gör. Så här skriver myndigheten på sin webbplats (texten är förkortad):
Kulturarv
Kulturarv omfattar alla uttryck för mänsklig påverkan. Det kan alltså vara spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etcetera. bland kan begreppet kulturarv användas för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv.
Kulturmiljö
Kulturmiljö är miljöer som påverkats av människors aktiviteter. Det kan vara en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskap, en bygd eller en region. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även sådant som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet.
Källa: Riksantikvarieämbetet
Avhandling:
Assembling the Historic Environment: Heritage in the Digital Making.
Kontakt:
William Illsley, doktorand, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, william.illsley@snd.gu.se
Cirka tio procent av alla kvinnor drabbas av bröstcancer någon gång under sin livstid, och en del former är mer svårbehandlade.
I nuläget finns färre behandlingsalternativ för så kallad ER-negativ bröstcancer, som innebär att östrogenreceptorer (ER) saknas och sjukdomen svarar då inte på hormonbehandling.
Särskilt svårbehandlad är så kallad trippelnegativ bröstcancer. Då saknas inte bara ER utan även receptorer för hormonet progesteron och HER2 (ett protein på̊ cellernas yta, redaktionens kommentar).
– Det finns ett stort behov av att identifiera nya molekylära mekanismer som reglerar tillväxten av ER-negativ bröstcancer, eftersom dessa mekanismer kan utgöra nya terapeutiska mål, säger professor Per Uhlén vid Karolinska institutet.
Protein reglerar signal
Han har lett en studie som identifierat en ny skyddsmekanism vid ER-negativ bröstcancer. Resultaten visar att det vanligt förekommande proteinet GIT1 reglerar så kallad Notch-signalering i bröstcancerceller, som i sin tur påverkar initiering och tillväxt av brösttumörer.
Undersökning av tumörceller från bröstcancerpatienter visade att höga nivåer av proteinet GIT1 hämmade Notch-signalering och skyddade mot tumörtillväxt. Låga nivåer av GIT1 ökade däremot tumörtillväxten.
Studien visade att ER-negativa brösttumörer från patienter hade lägre nivåer av GIT1 jämfört med ER-positiva brösttumörer. Resultaten visade också att höga nivåer av GIT1 i ER-negativa brösttumörer kunde kopplas till bättre prognos hos patienterna.
Kopplas till prognos
Notch-signalering är en evolutionärt bevarad mekanism som har visat sig reglera beslut om cellens öde i de flesta organ i kroppen och i olika steg under cellens utveckling.
Överaktiv Notch-signalering hos bröstcancerpatienter har tidigare kopplats till sämre prognos.
– Våra resultat ger viktig information om en mekanism som styr initiering och tillväxt av brösttumörer. Vi hoppas att dessa resultat kommer att bidra till utvecklingen av nya terapier för patienter med svårbehandlad bröstcancer, säger Per Uhlén.
Vetenskaplig artikel:
GIT1 protects against breast cancer growth through negative regulation of Notch[/language], Nature Communications.
Kontakt:
Per Uhlén, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, per.uhlen@ki.se
I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. Olika vårtecken tar olika lång tid på sig innan de syns, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr.
I Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställs frågan hur långt olika vårtecken har hunnit vid Valborg, och alla kan hjälpa till att besvara den.
Rapportera in vårtecken 30 april-1 maj – så här gör du
Vem som helst, var som helst i landet, kan vara med genom att gå ut under valborgshelgen (inrapporteringen är tidsbestämd till 30 april–1 maj) och rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se. De aktuella vårtecknen är blåsippans, vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Rapportera det du sett, även om du observerat att det är för tidigt eller för sent för det aktuella vårtecknet hos dig. Markera också var du befinner dig, alla instruktioner finns på Vårkollen.
– Vi ser att det finns ett stort intresse för att spana efter vårtecken. Detta kan också komma till nytta för vetenskapen, om observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen från år till år är stor och det kan därför vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit 1–2 veckor tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande händer det att våren ändå kommer senare än vad vi nu har vant oss vid. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.
Medborgarforskning
De senaste sju åren har det varje år skickats in runt 10 000 observationer från närmare 2 000 platser runtom i landet av blåsippans, vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Med hjälp av allmänhetens observationer har forskarna kunnat visa att vårtecknen numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med dem som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015–2021, men också med dem som gjordes över hela landet för över hundra år sedan. På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket.
Klimatet påverkar våren
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år efter år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till dokumenteringen av växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken.
Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.
Kontakt:
Mora Aronsson, ordförande, Svenska Botaniska Föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se
Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket/
Sveriges lantbruksuniversitet, ola.langvall@slu.se
Modern teoretisk fysik strävar efter att hitta en ”förenad teori” som kan beskriva alla naturens lagar inom ett enda ramverk: En förening mellan Einsteins allmänna relativitetsteori, som beskriver universum på stora skalor, och kvantmekaniken, som beskriver vår värld på atomnivå. En sådan teori för kvantgravitation innefattar både den makroskopiska och den mikroskopiska beskrivningen av naturen.
– Vi strävar efter att förstå naturens lagar och dessa är skrivna på matematikens språk. När vi söker svar på frågor inom fysik så leds vi ofta till nya upptäckter även i matematik. Denna korsbefruktning är särskilt framträdande i sökandet efter kvantgravitation – där det är extremt svårt att göra experiment, säger Daniel Persson, biträdande professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers.
Beskriva svarta hål
Ett exempel på ett fenomen som kräver denna typ av samlad beskrivning är svarta hål. Ett svart hål kan bildas när en tillräckligt tung stjärna slocknar och kollapsar under sin egen gravitationskraft, så att all dess massa koncentreras i en ytterst liten volym. Den kvantmekaniska beskrivningen av svarta hål är ännu i sin linda och involverar avancerad matematik.
– Utmaningen är att beskriva hur gravitationen uppkommer som ett ”emergent”, eller framträdande, fenomen. Liksom vardagliga fenomen – såsom en vätskas flöde – framträder ur atomers kaotiska rörelser, vill vi beskriva hur tyngdkraft framträder ur ett mikroskopiskt kvantmekaniskt system, säger Robert Berman, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers.
En förenklad modell för kvantgravitation
I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nature Communications har Daniel Persson och Robert Berman, tillsammans med Tristan Collins vid MIT i USA, visat hur gravitation framträder ur ett speciellt kvantmekaniskt system, i en förenklad modell för kvantgravitation som kallas den ”holografiska principen”.
– Genom att använda tekniker från den matematik som jag har forskat på tidigare har vi lyckats formulera hur gravitation framträder genom den holografiska principen, på ett mer precist sätt än vad som har gjorts tidigare, säger Robert Berman.
Bubblor av mörk energi
I Einsteins teori beskrivs gravitationen som ett geometriskt fenomen. Liksom en nybäddad säng sjunker ner av en människas tyngd kan tunga objekt kröka universums geometriska form. Men i Einsteins teori har till och med den tomma rymden – universums ”vakuumtillstånd” – en rik geometrisk struktur. Om man hade möjlighet att zooma in och betrakta detta vakuum på mikroskopisk nivå skulle man se många kvantmekaniska fluktuationer, eller ”bubblor”, som kallas mörk energi. Det är denna mystiska energiform som – ur ett storskaligt perspektiv – orsakar universums accelererade expansion.
Resultatet ger viktiga pusselbitar
I artikeln ger forskarna en ny beskrivning av hur dessa mikroskopiska kvantmekaniska bubblor uppkommer. Detta är ett framsteg som ger nya pusselbitar i vår förståelse kring relationen mellan Einsteins gravitationsteori och kvantmekaniken, något som gäckat forskarna i decennier.
– Dessa resultat öppnar möjligheter för att kunna testa andra aspekter av den holografiska principen, såsom den mikroskopiska beskrivningen av svarta hål. Omvänt, så hoppas vi även att i framtiden kunna utnyttja dessa nya samband till att bryta ny mark i matematik, säger Daniel Persson.
Vetenskaplig artikel:
Emergent Sasaki-Einstein geometry and AdS/CFT publicerad i Nature Communications[/language].
Kontakt:
Daniel Persson, biträdande professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, daniel.persson@chalmers.se, Robert Berman, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, robertb@chalmers.se
Enligt Stefan Axelsson, professor i digital forensik* och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, är många cyberbrottsgäng i dag lika kompetenta som mindre underrättelsetjänster och kan konkurrera med nationalstaters resurser när det gäller cybermuskler.
*Digital forensik handlar bland annat om att spåra digitala brottslingar.
– Det har skett en styrkeförskjutning. Det som tidigare krävde CIA-resurser kan en tonåring i dag göra i sin källare, särskilt om det sker i samarbete med andra, säger Stefan Axelsson.
– Vi ser grupper som började som kriminella, men som i dag fungerar som digitala legoknektar för stater. De arbetar inte direkt för en underrättelsetjänst, men tar uppdrag.
Har det skett några kända cyberattacker under kriget i Ukraina?
– Ryktet säger att amerikanska cyberförband briefat presidenten om möjligheten att använd sig av cyberangrepp på växlar och signalsystem i det ryska järnvägssystemet. Detta för att få tågen att köra fel eller stanna så att militära förnödenheter inte når fram till ryska förband.
Nästa steg skulle då, enligt Stefan Axelsson, kunna vara att lägga om järnvägens växlar så att tåg spårar ut och människor mister livet.
– Ukraina har också gått ut och öppet bett om hjälp från olika grupper. Det finns tecken på att överbelastningsattacker har gjort det svårt för en del ryska officiella sajter att stanna uppe.
Vad är en cyberattack?
Ett cyberangrepp innebär att en stat försöker påverka en annan stat med digitala maktmedel. Det kan handla om allt från desinformation eller spioneri till att påverka interna system för att spilla människoliv och slå ut samhällsviktiga funktioner.
Attackerna utförs inte alltid av underrättelsetjänster, utan även av digitala legoknektar och cyberkriminella.
– Man använder exakt samma metoder när man utför ett cyberangrepp oavsett om man är en brottsling, en underrättelsetjänst eller en digital legoknekt. Det som skiljer är bara motivet, säger Stefan Axelsson, vars forskningsfokus till vardags är brottsbekämpning med digitala bevis.
Var går gränsen för vad någon kan åsamka en annan stat?
– Sanningen är att vi inte vet var gränsen går för vad en angripare skulle kunna göra.
Går det att försvara sig mot cyberattacker?
– Det är svårt att försvara sig mot cyberangrepp. Angriparen har en fördel eftersom det är svårt att bygga säkra system. Komplexiteten i systemen gör att de innehåller svagheter och oförutsedda beteenden som leder till svaghet. Att de inte är linjära, utan innehåller mängder av kopplingar, gör att de inte heller går att testa med vanliga metoder.
Så avslöjas en cyberattack
Hur lätt det är att avslöja angriparen beror på vad målet med angreppet är.
– Vad vi gör är att identifiera nya angreppssätt, vi hittar systemsvagheter och ställer sex enkla undersökningsfrågor:
- Vem är det som har gjort det?
- Vad har de gjort?
- När gjordes det?
- Varför?
- Var skedde det?
- Hur?
– Under cyberattacker är det mesta dolt. Traditionell krigföring kan liknas vid en flygattack – cyberattacker är mer som ett intrång från en ubåt. Man måste göra observationer och dra slutsatser, säger Stefan Axelsson.
Hur säkrade är vi i Sverige inom olika områden?
– Vissa branscher är bättre rustade än andra. Banker lever till exempel ständigt i en tillvaro där olika aktörer hela tiden vill ta deras pengar. De har tränat på att stå emot olika typer av angrepp. En angripare kommer sannolikt inte att få ut några pengar, men kan ju förhindra att privatpersoner kommer åt sina pengar. Mindre och medelstora företag ligger därför sämre till än försvarsmakten eller bankerna.
Innebär kriget i Ukraina ett ökat cyberhot mot Sverige?
– Ja och nej. Vi är redan dagligen utsatta för kriminella ligor. Det vi har sett är att vissa brott ökar när annan oro sprids. Bedrägerier om att stödja Ukraina genom att sätta in pengar förekommer till exempel.
– Det vi är extra vaksamma på är förekomsten av påverkansoperationer, som sannolikt kommer att öka i antal. Den ryska underrättelsetjänsten begår ju i det närmaste tjänstefel om den inte försöker påverka den svenska opinion mot Natomedlemskap inför valet.
Hur går påverkanskampanjer till?
– Ofta handlar det om något som kallas astro-turfing-kampanjer, ett engelskt varunamn för konstgräsmatta. Det ska med andra ord se ut som en gräsrotsrörelse, men är det inte. Astro turfing har begränsat genomslag, men är billigt att genomföra. Jag brukar be mina studenter att, om de har en timme över, leta på svenskspråkiga forum tills de hittar det första digitala ”trollet” och det tar oftast inte lång tid.
Enligt Stefan Axelsson har astro-turfing-kampanjerna blivit bättre och bättre på att dölja att de är ”troll”. Tidigare var de ofta mera klumpiga och fyrkantiga.
– Nästa steg i påverkansnivå är till exempel att en grupp identifierar nyckelpersoner i en organisation eller ett samhälle och bryter sig in i dessa personers datorer för att hitta material som går att använda för utpressning och på så sätt uppnå sina mål.
Handlar dagens krig mer om cyberattacker än traditionella angrepp?
– Nja, vad som har blivit vanligare är att underrättelsetjänster riktar om sin verksamhet. Istället för signalspaning med mänskliga källor har mycket växlat över till att man begår olika typer av cyberattacker och intrång.
Vad har Sverige för möjlighet att försvara sig mot cyberhot?
– Det finns mycket man kan göra för att försvara sig som nation som man inte kan göra som privatperson. Då är man kringgärdad av mycket mera lagar och regler. En stat har helt andra möjligheter att försvara sig. Som stat kan man till exempel hota sin motståndare eller slå tillbaka. Det gör att många stater drar sig för att göra cyberangrepp. Risken är för stor att man får tillbaka. Det ligger troligen inte i Rysslands intresse att genomföra ett cyberangrepp mot Sverige av den anledningen. Sverige har förhållandevis större muskler i cybersammanhang.
Svenskt nationellt center för cybersäkerhet
Sedan 2020 har Sverige ett nationellt center för cybersäkerhet. Myndigheterna som ingår i centret är, förutom Försvarsmakten även Försvarets radioanstalt, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen i nära samverkan med Försvarets materielverk, Polismyndigheten och Post- och telestyrelsen.
Läs mer om det nationella cybersäkerhetscentret.
Hur ska man tänka som privatperson när det gäller cyberhot?
– Vad man kan göra som anställd är att vara noga med att följa alla säkerhetsregler, som att inte klicka på en massa länkar och att hålla sig till betrodda källor. En nations cyberstyrkor skulle använda sig av exakt samma metoder som andra digitala hackers om de vill ta sig in.
– Som privatperson är det viktigt att vara skeptisk till nyheter man får från nya, och mindre renommerade källor. I krig är sanningen det första offret – man ska vara försiktig med vad man tror på, säger Stefan Axelsson.
Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.
Varmare klimat tinar permafrosten i de arktiska områdena. Det kan skapa mycket stora utsläpp av kol, bland annat i form av metangas.
Men i en ny studie har forskare kommit fram till att upptining inte alltid behöver leda till stora utsläpp av denna gas som bidrar till att förstärka växthuseffekten.
– Mycket av vår kunskap om metanutsläppen när permafrosten tinar kommer från kolrika områden i Arktis som genererar stora utsläpp av växthusgaser. Vår studie är däremot gjord i mineraljordar nära Abisko och där såg vi en tiofaldig minskning av metanutsläppen när vi jämförde områden där upptiningen skedde för 15 till 25 år sedan, säger Mats Björkman som forskar om arktiska ekosystem vid Göteborgs universitet.
Jorden blir torrare
Forskarna såg att när permafrosten försvunnit blev ytskiktet av jorden torrare. Därmed försämrades förutsättningarna för produktion av metan.
– Det blir som att tappa ur ett badkar när permafrostens islock i marken försvinner. Markvattnet sjunker och de ytligaste jordlagren torkar upp, säger Mats Björkman.
Mängden metan som släpps ut från marken är beroende av två mikrobiella processer. Den ena rör produktionen av metan som kräver syrefattiga och gärna våta miljöer. Den andra processen rör konsumtionen av metan i syrerika miljöer, till exempel nära markytan.
En relativt liten förändring i markfuktighet i de översta centimetrarna kan därmed påverka utsläppen, och till och med ändra utsläpp till upptag av metan från atmosfären.
Studien visar också att vegetationen förändras efter några år utan permafrost i marken, och det spelar roll för metanutsläppen.
Växter anpassade för blöta marker, som exempelvis tuvull, minskade och antalet buskar blev fler och större. Tuvullen, liksom många andravåtmarksväxter, är näst intill ihålig med en tvättsvampsliknande struktur så att syre kan komma ner till växtens rötter. Denna vävnad fungerar även som skorsten för metangas som kan smita förbi metankonsumenterna i markens syrerika ytskikt. När mängden tuvull minskade, minskade även utsläppen.
Från Arktis beräknas klimatförändringarna medföra utsläpp av upp till 250 gigaton kol fram till år 2100 på grund av den tinande permafrosten.
Mycket av kunskapen om de processer som frigör kolväten kommer från kolrika områden i Arktis. Få studier är tidigare gjorda på hur dessa processer påverkar Arktis mineraljordar. De utgör omkring 87 procent av hela landmassan i norr.
För att förstå hur vegetationen, marken och mikroorganismerna påverkats efter permafrostens försvinnande använde sig forskarlaget av två platser med mineraljord i Abiskofjällen, där permafrosten upphörde under 1980- och 1990-talet.
Heltäckande bild av Arktis behövs
De flesta studier om kolutsläppen i Arktis har gjorts på ställen med extremt djup permafrost. Det ger ett annat resultat än när isen smälter i tunnare jordlager och helt försvinner, som i exempelvis de svenska fjällen som dessutom innehåller mindre kol.
– Vår forskning visar att utsläppen från områden där permafrosten tinar bort inte ser likadana ut överallt. Rönen är en viktig del i att få en mer heltäckande bild av klimatpåverkan i Arktis, säger Mats Björkman.
–Våra resultat visar också att det är viktigt att inkludera hydrologiska, vegetations- och mikrobiella förändringar när man studerar långsiktiga effekter av att permafrosten tinat och är borta.
Människors utsläpp avgörande
Framöver vill Mats Björkman kartlägga vilka områden som antingen blir blötare eller torrare och se hur de påverkas när permafrosten tinar. Han påpekar också att hans rön inte förändrar människans inverkan på klimatförändringarna.
– Det bästa sättet att bromsa växthuseffekten är fortfarande att mänskligheten minskar sina utsläpp av växthusgaser.
Kontakt:
Mats Björkman, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, mats.bjorkman@gu.se
Vetenskaplig studie:
Reduced methane emissions in former permafrost soils driven by vegetation and microbial changes following drainage , Global Change Biology
Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, Baltic Sea Action Plan, med konkreta mål och åtgärder för utsläppsminskningar för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön. Bara Sverige har implementerat de flesta åtgärderna.
Grundläggande åtgärder saknas
– Det som är mest förvånande är hur många länder som fortfarande inte har genomfört grundläggande åtgärder för att minska övergödningen, exempelvis regler kring hantering och spridning av stallgödsel, säger Mark Brady, en av forskarna bakom studien. Detta tyder på att Helsingforskommissionen, som ska skydda Östersjön från föroreningar, saknar de nödvändiga institutionella musklerna för att rädda Östersjön.
Den politiska viljan att minska utsläppen är svag i vissa länder där medborgarna har en lägre betalningsvilja än de har i Sverige för åtgärder som kan rädda Östersjön.
Fördelningen av kostnader orättvis
– Denna ovilja att genomföra åtgärder för minskade näringsutsläpp förstärks av en åtgärdsplan som är mer kostsam än nödvändigt och en kostnadsfördelning som upplevs som orättvis av vissa länder, säger Anna Andersson, en av forskarna bakom studien.
– Om en miljöåtgärd ska vara kostnadseffektiv, det vill säga uppnå miljöeffekter till lägsta möjliga kostnad, måste den genomföras på rätt plats. Tyvärr beaktar inte Baltic Sea Action Plan var det är billigast att minska utsläppen, fortsätter Anna Andersson.
Behoven skiljer mellan länder
Starka lokala myndigheter och oberoende rådgivningstjänster finns främst i de nordiska länderna, och vad som behövs på lokal nivå för att skapa en fungerande miljöpolitik för Östersjön skiljer sig mellan länderna. I länder med kust mot sydöstra Östersjön behöver lokala institutioner, såsom vattennämnder och rådgivningstjänster, förstärkas för att öka jordbrukarnas acceptans för åtgärderna. I de nordiska länderna skulle de frivilliga miljöstöden, som finns inom jordbrukspolitiken, kunna ge större miljöeffekt för pengarna om utbetalningarna baserades på hur mycket utsläppen minskar.
– Ett ersättningssystem baserat på prestation i form av modellerade utsläppsminskningar på gårdsnivå skulle kunna vara ett alternativ till nuvarande åtgärdsbaserade ersättningar, avslutar Mark Brady.
Så gjordes forskningen
Studien har genomförts av forskare vid bland annat AgriFood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
I studien har politiken för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön granskats genom systematiska studier av den vetenskapliga och offentliga litteraturen.
Rapport:
Fungerar politiken för ett renare Östersjön?
Kontakt:
Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi, AgriFood Economics Centre/ Institutionen för ekonomi, SLU, mark.brady@slu.se
Vi vet att psykiska besvär hos ungdomar har ökat under de senaste 30 åren – men vad beror den ökningen på? Mikael Ahlborg, doktorand i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad, har undersökt ungdomars psykiska hälsa kopplat till socioekonomisk status. Han har också frågat hur ungdomarna uppfattar sin situation i relation till andras, samt vilket socialt kapital de har.
Socialt kapital handlar om resurser i sociala relationer och nätverk som människor bidrar till, nyttjar och som påverkas av.
Familj och skola viktigast för unga
Undersökningen visade tydliga skillnader i ungdomars psykiska hälsa genom att titta på hur ungdomarna uppfattade sin ekonomiska situation och sitt sociala kapital.
– Ungdomar som upplevde bristande tillit, låg känsla av samhörighet och små möjligheter till stöd hos familj, skola och bland vänner rapporterade högre grad av psykiska besvär och lågt välbefinnande. Familj och skola verkade vara viktigast, säger Mikael Ahlborg, som före forskarutbildningen arbetade som sjuksköterska med inriktning på barn och ungdomar med sällsynta diagnoser och funktionsnedsättning.
Bara vänner räcker inte för att må bra
Ett starkt socialt kapital bland vänner spelade mindre roll för ungdomarnas psykiska besvär och välbefinnande. Vänner verkade inte kunna kompensera för en dålig situation inom familjen eller i skolan, trots att ungdomarna själva beskrev sina vänskapsrelationer som viktiga för den psykiska hälsan.
– Tjejer hade generellt ett starkare socialt kapital bland vänner än killar och ändå rapporterade tjejer en högre förekomst av psykiska besvär. Könsskillnaderna i psykisk hälsa bland ungdomar är tydliga, men komplexa. Resultaten i min undersökning skapar frågor kring vilken roll vänskapsrelationer egentligen spelar för den psykiska hälsan, säger Mikael Ahlborg.
Trygga zoner stöttar villkorslöst
Ungdomarna i studien beskrev så kallade ”safe spaces” som kännetecknades av ömsesidig tillit, ärlighet och en känsla av villkorslöshet, alltså att andra fanns där oavsett vad som händer och sker.
– Safe spaces var viktiga, oavsett om ungdomarna bråkar med sin bästa kompis eller tjafsar med sina föräldrar så har de ändå en känsla av att kunna vända sig till någon om de mår dåligt. I mina studier kunde jag se att det med stor sannolikhet är så att de som saknar ett safe space också har en hög nivå av psykiska besvär och är mindre nöjda med sitt liv, säger Mikael Ahlborg.
Gemensam grund viktigt vid nya kontakter
När ungdomarna umgicks med dem som står dem nära spelade aktiviteterna en mindre roll, det var viktigt att bara ”hänga med” familj och vänner. I andra relationer och när nya kontakter ska skapas, var gemensamma intressen, värderingar eller åsikter viktiga för ungdomarna – både för deras välbefinnande och identitetsskapande.
– Förutsägbarhet är också en viktig resurs i relationer och nätverk eftersom ungdomarna beskrev hur de på olika sätt strävade efter kontroll för att må bra.
Stora variationer fångas inte upp
Enligt Mikael Ahlborg behöver forskningen fortsätta att följa hur socioekonomiska skillnader påverkar ungdomars psykiska hälsa på strukturell nivå. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur ungdomar upplever sin situation för att problem som finns på alla socioekonomiska nivåer ska bli synliga.
– Det finns behov av att utveckla nya metoder för att mäta socialt kapital bland ungdomar. De enkätinstrument som används i dag verkar inte fånga de stora variationer av sammanhang som är viktiga i relation till ungdomarnas psykiska hälsa, säger Mikael Ahlborg.
Bättre stöd för sårbara ungdomar
Socialt kapital, som koncept, kan vara användbart för att identifiera sårbara ungdomar. Det kan hjälpa för att skilja mellan vad som är en naturlig obalans under ungdomstiden och vad som bör väcka oro. I avhandlingen beskrivs olika profiler av socialt kapital som kan visa hur det kan se ut för olika ungdomar. Profilerna kan kännas igen av dem som jobbar med ungdomar. De kan vara ett stöd i att upptäcka om de uttrycker sig på sätt som gör att ungdomarna verkar ha lågt socialt kapital i familjen, har det jobbigt hemma eller liknande.
– I min avhandling ges ungdomar en röst och får själva beskriva sina relationer och nätverk och vilka resurser som de anser är viktiga för sin psykiska hälsa. Det behövs mer forskning för att på ett bättre sätt kunna mäta socialt kapital bland svenska ungdomar, och för att kunna gånga hur relationen mellan socialt kapital och psykisk hälsa ser ut. Det kan hjälpa oss att skilja mellan dem som är ”vanliga tonåringar” och dem som har större risk att drabbas av allvarliga former av psykisk ohälsa, säger Mikael Ahlborg, som efter disputationen ska fortsätta forska och undervisa på Högskolan i Halmstad.
Fotnot. Ungdomarna som deltog i studierna var i åldrarna 11–15.
Vetenskaplig avhandling:
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden.
Kontakt:
Mikael Ahlborg, mikael.ahlborg@hh.se
Många har föreställningen att få kvinnor arbetar i svenska gruvor. Men bland gruvarbetarna i Sverige är nästan var femte kvinna. I den aktuella studien av Lisa Ringblom, arbetslivsforskare vid Malmö universitet, har tjugo gruvarbetare av båda könen intervjuats.
– Arbetsplatsjargongen är en viktig arbetsplatsmarkör. När du är en del av den blir du upptagen i gemenskapen och är en del av gruppen. I riskmiljöer som gruvor blir skojandet med kollegor också en omsorgspraktik, ett sätt att ta hand om varandra, säger Lisa Ringblom.
Chefens jargong mer känslig
Det finns risker med hård jargong. Arbetsplatser med sexualiserad jargong riskerar att flytta gränserna för vad som ses som ett övertramp. Det spelar också roll vem som skämtar. Om en chef säger något kan det vara mer känsligt.
– Kvinnorna hade strategier för att hantera när skämtandet gick överstyr. Då valde de att fysiskt lämna situationen eller sluta lyssna. Samtidigt var det svårt för de kvinnliga gruvarbetarna att beskriva vad som gör att ett skämt når en ”tipping point”. Det kan man förstå eftersom skämtande är en sådan finlirspraktik, säger Lisa Ringblom.
Kvinnorna kunde även använda jargongen till sin fördel.
– Kvinnorna kunde använda sig av arbetsplatsjargong för att utmana rådande strukturer. En del kvinnliga gruvarbetare kunde höja sin status genom att vara rappa i käften och ge tillbaka med samma mynt, säger Lisa Ringblom.
Hur allvarligt menat är skämtet?
Inom ramen för ett ”skämt” kan mycket sägas. Den som protesterar mot ”skämtet” kan få höra att hen inte har någon humor.
– Att säga att något bara var ett skämt kan bli ett sätt att undgå direkt konfrontation eftersom skämtandets grundläggande premiss är att det som sägs inte ska tas på allvar. Det är intressant att fundera på hur mycket mer som kan sägas om man påstår att man skämtar, säger Lisa Ringblom.
Kallas för pit talk
Olika yrkeskårer har olika sätt att prata och interagera med varandra. Gruvmiljöer utmärker sig vad gäller jargong; i forskningen beskrivs det ibland som ”pit talk”. Men det här är inte något som endast finns i gruvor. Gå till exempelvis vilket ingenjörstätt techbolag som helst så finns det andra sätt att exkludera och inkludera, menar Lisa Ringblom.
Lösningen är heller inte att förbjuda skämt och jargong.
– Det går inte att reglera manus för vad anställda får eller inte får säga på jobbet. Arbetsgivare ska inte försöka reglera det formellt på det sättet utan snarare ha ett pågående diskussion om samtalsklimatet på arbetsplatsen, säger Lisa Ringblom.
Vetenskaplig artikel:
“It is Just a Joke!” Informal Interaction and Gendered Processes Underground
Kontakt:
Lisa Ringblom, postdoktor, Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö universitet, lisa.ringblom@mau.se
– Det är bra att ha en plan, säger Linda Kvarnlöf, forskare och lektor vid Mittuniversitetets Risk and Crisis Research Centre, RCR.
– Hur kommer jag i kontakt med mina anhöriga om telefon och internet slås ut? Hur kan vi hjälpas åt i grannskapet, trappuppgången eller i byn om en samhällskris inträffar? Har jag någon granne som kan tänkas vara i behov av lite extra stöd?
Mer förberedda än vi tror
Linda Kvarnlöf har ett pågående forskningsprojekt kring just hemberedskap. Hennes forskning visar att det finns ett stort intresse för hemberedskap och att vi många gånger är mer förberedda än vad vi tror.
– Det kan till exempel handla om att man har ett trangiakök hemma för att man är friluftsintresserad, att man bor i ett gammalt hus med vedeldad spis eller att man har frysen full av älgkött. Allt det där kommer till nytta i händelse av en samhällskris men det är väldigt få av oss som tänker på det som en form av beredskap, säger hon.
– Ett tips är att först och främst fundera på vad som finns hemma och hur det kan användas i händelse av kris. Vad finns hemma som skulle underlätta om vatten, el eller telefoni försvann? Vad behöver man komplettera med?
Skillnad mellan storstad och landsbygd
Studier visar att beredskapen är generellt högre på landsbygden än i städer och Linda Kvarnlöf har i sin forskning försökt förstå vad det beror på. Hon konstaterar att det bland annat är avsaknad av tillit till samhällets institutioner som gör att människor på landsbygden har högre beredskap.
– På landsbygden finns en vana av att behöva klara sig själv, till vardags så väl som i kris. Tanken om att ”samhället” ska finnas till hands när det krisar är mer eller mindre uppgiven. I städer finns det ett helt annat förgivettagande av att saker och ting ska fungera och att om man blir insnöad eller träd faller över vägen så kommer någon annan och tar hand om det här.
Beredskap är en gemensam angelägenhet
Linda Kvarnlöf understryker vikten av att se beredskap som en gemensam angelägenhet. Som något som utvecklas i dialog mellan samhällets aktörer och enskilda medborgare – och som med fördel kan praktiseras tillsammans inom familjen, bland grannar eller i vänkretsen.
– Om det finns ett samhälleligt engagemang i riskreducerande och krigsförberedande åtgärder ökar det människors motivation att engagera sig i det samma.
Det visar resultaten av en studie som letts av Mehreen Zaigham, ST-läkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
– Detta är en ovanlig men allvarlig komplikation av covid-19-infektion under graviditet. Vi rekommenderar alla kvinnor som är eller planerar att bli gravida att vaccinera sig, även om de haft covid tidigare, säger Mehreen Zaigham.
– Studier som gjorts i olika länder under pandemin har visat på en ökad risk för dödlighet och sjuklighet hos gravida kvinnor och hos fostret. Vi har dock inte sett samma utveckling i Sverige. Men i samband med pandemins olika vågor kom det fall där vi inom sjukvården såg tecken på att moderkaka och foster kunde ha påverkats, berättar Mehreen Zaigham.
Samtliga kvinnor var ovaccinerade
I en retrospektiv fallstudie undersökte Mehreen Zaigham och hennes forskarkollegor 13 fall varav en tvillingfödsel, från sju olika förlossningsenheter i landet. I samtliga fall var de gravida kvinnorna covidpositiva och ovaccinerade. Samtliga moderkakor var infekterade av viruset och i hälften av fallen hade viruset även infekterat fostren.
I fem av fallen hade fostret avlidit i livmodern och i nio av fallen hade barnen fötts men med komplikationer. Två av dessa barn hade senare avlidit på grund av skador.
Lett till syrebrist
Forskarna har genom att undersöka prover från moderkakorna från de 13 fallen kommit fram till att de i olika utsträckning hade skadats av viruset sars-cov-2 och att det lett till syrebrist hos fostret.
– Vi kunde se att moderkakorna var infekterade av viruset och att det gett upphov till skador i form av döda celler, förstörd vävnad och att det bildats en beläggning av fibrin i moderkakan. Det leder till att moderkakan inte kan ge syre och näring till fostret. Det här är karakteristiskt för covid-19-infektion, det finns inget annat som kan ha påverkat moderkakorna på det här sättet, säger Mehreen Zaigham.
Försämring kan gå fort
Forskarna såg även att försämringen av moderkakans funktion kan gå fort.
– I fallen där barnen överlevt såg vi att det tog sex dagar i mediantid från det första tecknet på covid hos mamman tills infektionen påverkade fostret i form av tecken till syrebrist. I fallen där barnen avled tog det 11 dagar i median innan fosterdöd upptäcktes.
En del av de svenska resultaten ingår i en internationell studie där man tittat närmare på 68 fall från 12 olika länder. I samtliga fall fanns samma typ av skador på moderkakan som i den svenska studien.
Ovanlig komplikation
Mehreen Zaigham betonar att de allra flesta gravida kvinnor som blir sjuka i covid-19 inte kommer att drabbas av att moderkakan infekteras.
– Det är ovanligt men trots det rekommenderar vi alla kvinnor som är eller planerar att bli gravida att vaccinera sig, även om de haft covid tidigare. I vår data finns inget fall där en vaccinerad gravid kvinna som blir sjuk i covid drabbats av att fostret avlider i livmodern eller visar tecken på allvarlig syrebrist. Jag tycker det är viktigt att man vaccinerar sig, följer de rekommendationer som gäller för gravida under pandemin och söker vård om fosterrörelserna förändras så att vi kan undersöka varför, säger Mehreen Zaigham.
Vetenskaplig artikel:
Clinical-pathological features in placentas of pregnnancies with SARS-CoV-2 infection and adverse outcome: case-series with and without congenital transmission. BJOG: an international Journal of Obstetrics and Gynaecology
Text: Magnus Aspegren, Skånes universitetssjukhus
