Vaccineringen mot covid-19 har lett till ett ökat intresse för vacciner i allmänhet och för coronavaccin i synnerhet. Men vad innehåller vaccin – mer än sin verksamma substans? Hur går det till när man tar fram vacciner? Och hur kan man veta att vaccinet är säkert?
Här kan du klicka dig vidare till våra artiklar i ämnet!
Nytt coronavaccin ska ge bredare skydd
Ett nytt coronavaccin rustas för att klara muterade virus. Det nya vaccinet innehåller fler delar av coronaviruset, som inte muterar lika lätt som spikprotein.
Covid-19 ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad. Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Men forskning visar också att genomgången covid och en eller två vaccindoser ger det bästa skyddet mot att bli sjuk.
Utan vaccin skulle social distans, hemkarantän och munskydd vara det enda att ta till när en smitta som coronapandemin slår till. Att leva livet fullt ut och tillgodose våra behov av sociala kontakter och närhet skulle bli omöjligt.
Vaccinerna mot covid-19 har tagits fram på samma sätt som andra vacciner, men på rekordtid. Finns det några risker med det? Och hur testas de egentligen för att bli godkända för människor?
Aborterade foster, kylarvätska och kvicksilver… Eller bara salt och socker? Missuppfattningarna om vaccininnehållet är många. Vad är det egentligen som sprutas in i armen? Det har vi svarat på här!
I början på 2020 fanns varken vaccin eller läkemedel mot coronaviruset – men forskning pågick redan på flera platser i världen, även i Sverige. Den här artikeln ger en ögonblicksbild av läget i februari 2020.
Det finns ingen ökad risk för komplikationer under graviditeten vid vaccination mot covid-19. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge.
Skyddet av vaccin mot att insjukna i covid-19 avtar successivt efter ett antal månader, beroende på vaccintyp. Skyddet mot att bli svårt sjuk bibehålls däremot betydligt bättre över tid, visar en studie från Umeå universitet.
Två vaccindoser boostar antikroppsnivåerna
i luftvägarna
Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin.
De som fick första sprutan med Astra Zenecas vaccin och ett mRNA-vaccin i spruta nummer två löpte mindre risk att bli sjuka i covid-19, än de som fick bägge doserna av Astra Zenecas vaccin, visar en studie från Umeå universitet.
Coronavaccination minskade smittspridningen inom familjen
Personer som inte var immuna mot covid-19 löpte klart lägre risk både att smittas och att bli allvarligt sjuka om deras familjemedlemmar vaccinerat sig. Det visar en studie vid Umeå universitet.
Äldre och viss vårdpersonal bör få en tredje dos vaccin mot covid-19. Det anser Vetenskapsakademins expertgrupp. Även ungdomar mellan 12 och 15 år bör vaccineras om smittspridningen av coronaviruset ökar.
Covid-19 -vaccinerna var ett undantag, i vanliga fall tar det mer än tio år att få fram ett nytt vaccin. EU och läkemedelsindustrin storsatsar nu på att snabba på framtagningen även av andra nya vaccin – bland annat mot sexuellt överförbara sjukdomar.
Vissa av vaccinerna mot covid-19 tar sig in i cellerna med hjälp av ett annat protein och en annan väg än man tidigare hade trott. Detta kan förklara varför vissa av de så kallade vektorbaserade vacciner kan vara bättre än andra.
Vaccination med olika vaccintyper kan förstärka effekten
Ett nyutvecklat covid-19-vaccin från en så kallad dna-vaccinplattform har visat sig effektivt i möss. Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan därför fungera bättre tillsammans.
Förväntningar på coronavaccin ger slarv med distansering
När vaccinationerna mot covid-19 startat riskerar vi att slarva med social distansering. Informationen om vaccinerna kan alltså paradoxalt nog accelerera spridningen av viruset.
Paradoxen som kan vara nyckeln till effektivare vaccin
När ett nytt vaccin tillverkas använder man vanligen delar av mikroorganismens yta där flest antikroppar fastnar. Men, vaccin tycks bli effektivare om istället mindre ”populära” delar används.
Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller kan vara ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler.
Resultatet har stor betydelse inte bara för utvecklingen av hållbar energilagring utan även för utvecklingen av nya biohybridsystem, exempelvis funktionella material och kompositer. De elektroniska rötterna bidrar också starkt till utvecklingen av sömlösa kommunikationsvägar mellan elektroniska och biologiska system.
Oligomerer
En oligomer är en struktur av ett fåtal molekyler. En ensam molekyl betecknas monomer medan en polymer kan bestå av ett i stort sett obegränsat antal molekyler.
Källa: Wikipedia
Eleni Stavrinidou, universitetslektor och forskningsledare för området elektroniska växter vid Laboratoriet för organisk elektronik, visade redan 2015 att elektroniska kretsar kan tillverkas inne i rosors kärlsystem. Den ledande polymeren PEDOT sugs in rosens kärlsystem och formar elektriska ledare som bland annat kan användas för att bygga transistorer. I ett senare arbete, publicerat 2017, visade hon att en oligomer, ETE-S, polymeriseras i växten och formar elektriska ledare som kan lagra energi.
En polymer, i dagligt tal plast, består av många olika molekyler, en oligomer består av mellan två och fem molekyler. I detta fall har forskarna använt, ETE-S, en trimer, som polymeriseras i växtens eget kärlsystem i en naturlig process. En ledande hinna av polymeren bildas på växtens rötter som gör att hela rotsystemet fungerar som ett nätverk av lätt tillgängliga ledare.
Från snittblommor till bönplantor
–Tidigare har vi arbetat med snittblommor som kan ta upp och organisera ledande polymerer och oligomerer. Nackdelen är att snittblommor bara överlever några få dagar och de slutar också växa. I den nya studien använder vi intakta plantor från vanliga bönor som växt upp från frön. Vi kan visa att bönplantans rötter blir elektriskt ledande när den vattnas med en lösning som innehåller en oligomer, säger Eleni Stavrinidou.
Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker med bönplantan som är en biohybrid. Bild: Thor Balkhed.
Bönplantan fortsatte att vara elektriskt ledande i minst fyra veckor med en ledningsförmåga i de utvuxna rötterna på cirka 10 S/cm (Siemens per centimeter).
Forskarna undersökte möjligheten att använda rötterna för energilagring och byggde upp en rotbaserad superkondensator där rötterna fick fungera som elektroder vid upp- och urladdning.
Miljövänligt alternativ för energilagring
–Superkapacitanser (energilagring) baserade på ledande polymerer och cellulosa är ett miljövänligt alternativ för energilagring som är både billigt och skalbart, säger Eleni Stavrinidou.
Rot-superkapacitensen fungerade väl och kunde lagra 100 gånger mer energi än tidigare försök med superkapacitanser i växternas stam. Metoden är också användbart över tid eftersom bönplantorna i forskarnas experiment lever vidare och frodas.
–Plantan får ett mer vittförgrenat rotsystem, men påverkas inte på annat vis utan utvecklas vidare och ger bönor, intygar Eleni Stavrinidou.
Eleni Stavrinidou, universitetslektor och forskningsledare vid Linköpings universitet, eleni.stavrinidou@liu.se
Om forskargruppen:
Forskargruppen består av forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Umeå Plant Science center, Wallenberg Wood Science center vid Linköpings universitet samt forskare från universitet och institut i Frankrike, Grekland och Spanien.
Forskningen finansieras bland annat via EU:s Horisont-program FET-OPEN-HyPhOE, Vetenskapsrådet, Wallenberg Wood Science center och den strategiska satsningen på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.
I atmosfären spelar gaser och aerosolpartiklar betydelsefulla roller för kemin. Deras växelverkan påverkar både moln och klimat. Typiska exempel på aerosoler är rök, dimma och luftföroreningar.
Även om vi inte ser aerosolpartiklarna är de synnerligen viktiga eftersom de har ytor i en atmosfär som annars bara består av gaser. Forskare har nu hittat bevis för att när sådana ytor börjar suga upp vatten och lösas upp kan ny och tidigare oupptäckt kemi äga rum.
Aerosol är partiklar lösta i gas
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas. Partiklarna kan antingen vara fasta eller flytande, och aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Aerosol kommer från grekiska: aer, ”luft” och latin: solutio, ”lösning”.
Saltyta skapade oväntad kemisk reaktion
I studien, som initierades av ett team från Göteborgs universitet, beskriver forskarna att när en yta av ammoniumsulfat löses upp så främjar det en sulfatreducerande ammoniumoxidation.
Upptäckten är oväntad eftersom reaktionen normalt kräver extra energi för att övervinna en barriär och därför inte sker spontant.
– Det var en överraskning att se reaktionen inträffa, men vi kom att förstå att reaktionen möjliggjordes av den vattenlösliga saltytan. Detta har fått oss att tänka om angående de katalytiska effekterna av ytor, där vissa reaktioner faktiskt kan gynnas under de rätta förhållandena, säger Xiangrui Kong, forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien.
Kemisk reaktion som kan användas vid avloppsrening
Forskningen har konsekvenser för förståelsen av den atmosfäriska svavelcykeln och förekomsten av andra viktiga föreningar som är involverade i många kemiska reaktioner i atmosfären.
Den observerade sulfatreducerande ammoniumoxidationsreaktionen kan också komma till nytta vid exempelvis avloppsrening och andra industriella tillämpningar. Idag krävs biokatalysatorer eller andra dyra metoder för att aktivera sådana reaktioner. Den nya mekanismen tyder på att det går att utveckla kostnadseffektiva tillämpningar baserat på den nya kunskapen, enligt forskarna.
– När våra resultat började förverkligas fick vi verkligen ta oss tid att förstå vad vi observerade och varför, men resultaten är spännande och motiverar oss att gräva djupare i hur fasförändringar hos en yta kan förändra den kemiska miljön, säger Erik S. Thomson, universitetslektor vid Göteborgs universitet och en av författarna bakom studien.
Internationellt samarbete
Den nya studien är frukten av ett samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet och forskarefrån Paul Scherrer Institute i Schweiz och Qatar Environmental and Energy Research Institute. Observationerna gjordes vid forskningsanläggningen Swiss Light Source i Schweiz och teoretiska beräkningar stöder de experimentella observationerna och den föreslagna reaktionsmekanismen.
Hur kan så kallat anropsstyrd kollektivtrafik förbättra servicen i områden där det är svårt att bedriva lönsam kollektivtrafik med tätt mellan avgångstidern? Det har Sergei Dytckov och Fabian Lorig, vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Malmö universitet, undersökt. De ingår i en grupp forskare från Malmö universitet och Lunds universitet.
Anropsstyrd trafik finns redan, men med begränsad flexibilitet för resenären vad gäller framförhållning, tidtabeller och fasta hållplatser. I Dytckovs och Lorigs studie skulle man kunna beställa transport från och till valfria platser med kort varsel och ange önskad ankomsttid.
Anropsstyrd taxi kan ge bättre kollektivtrafik på landet
Det handlar om sträckor där det inte är lönsamt med ordinarie kollektivtrafik men där kommunen ändå vill erbjuda alternativ till att köra med egen bil. Istället ska resenären kunna beställa transport till en hållplats/station. För resenären skulle kombinationen kosta som motsvarande sträcka med buss eller tåg.
Hypotesen var att möjligheten att beställa en taxi till närmaste hållplats/station skulle vara det bekvämaste för resenären – och det billigaste för trafikföretaget. Servicen skulle kunna ersätta vissa små busslinjer som kör sällan.
Studien har gjorts genom datorsimuleringar i två områden: Sjöbo i Skåne och en del av Lollands kommun i Danmark. Resenären ska via mobilen kunna lägga in varifrån och vart hen vill åka och när hen behöver vara framme på exempelvis jobbet.
– Vi har jämfört om en person åker från en punkt till en annan med antingen buss, egen bil eller anropsstyrt fordon. Vi har jämfört om man kör hela sträckan med kombinationen att bli körd till en hållplats, säger doktoranden Sergei Dytckov.
Taxi i biljetten ökar tillgången till kollektivtrafik
Resultaten av studien visar att såväl körsträckan som åktiden blir likvärdig mellan scenarierna med bil hela vägen eller kombinationen med bil till hållplats. I Sjöbofallet ökade kombinationen tillgången till kollektivtrafik med 93 procent på platser där det inte finns busshållplats i närheten eller passande avgångstider. Ökningen gällde längre resor från en kommun till en annan och resultatet baserades på 20 tillgängliga anropsstyrda taxibilar.
– Med bara fem fordon skulle ökningen kanske bli cirka 25 procent, säger Sergei Dytckov.
Det blir förstås både billigare och miljövänligare om flera personer kan dela samma transport. Men om bilen plockar upp tre personer på olika adresser blir åktiden lite längre för den som gick på först. En kvart extra kan man kanske acceptera, men inte om det tar en och en halv timme kollektivt och en halvtimme med egen bil, resonerar forskarna.
Anropsstyrd kollektivtrafik kräver snabb och lättanvänd teknik
Många frågor kvar att lösa. Det finns stora utmaningar kring tekniken och ojämn efterfrågan över dygnet.
Det måste också vara enkelt att boka snabbt. Om det ska ske ett par timmar i förväg blir det mindre attraktivt. Tekniken behöver också vara användarvänlig. Ytterligare en utmaning är den ojämna efterfrågan på transporter över dygnet och alltså överkapacitet utanför rusningstid. För att nå en mer jämnt fördelad efterfrågan kan kanske inte alla börja jobbet och skolan samtidigt, menar Fabian Lorig, biträdande lektor.
– Praktiskt är det fortfarande en lång väg att gå. Flera tidigare pilotstudier har visat hög servicekvalitet för resenären, men även bristande lönsamhet. Men vi tror på tekniken och att anropsstyrd trafik kan göra kollektivtrafik mer attraktiv, kanske också mer kostnadseffektiv, säger han.
– Politiken under pandemin har lett till att kvinnor har tvingats tillbaka och ta ett oproportionerligt stort obetalt ansvar för att ta hand om barn, gamla och alla andra med behov av omsorg, säger Sofia Strid, som är forskningsledare för projektet RESISTIRÉ, som undersökt hur jämställdhet påverkas av de politiska beslut som fattas med anledning av covid 19-pandemin.
I studien ingår alla EU-länder, samt Storbritannien, Island, Serbien och Turkiet
– För alla sårbara och redan marginaliserade grupper i samhället har utanförskap och utsatthet ökat under pandemin och utvecklingen går mot ökad ojämlikhet. Vi kan se att de politiska besluten mest har varit inriktade på att skydda invånare med säkra jobb, högre utbildning och högre inkomster, säger Sofia Strid.
Migranter, gamla med låga pensioner, människor utan IT och datorvana och kvinnor med traditionellt ansvar hem och storfamilj tillhör förlorarna.
Konsekvenser av pandemi-politik
Forskarna har analyserat material från nio europeiska workshoppar, intervjuer med 30 experter på jämställdhet och intervjuer med 200 invånare från de 31 länder som ingår i projektet.
Intervjuerna har handlat om sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin och ”pandemi-politiken”, men också om hur människors beteende påverkats sedan pandemin bröt ut våren 2020. Resultaten av studien lämnades till EU-kommissionen nyligen.
Så har corona drabbat jämlikheten:
Vårdkrisen har vidgat klyftan mellan kvinnor och män. Kvinnor har tvingats ta ett oproportionerligt stort – och obetalt – ansvar för att ta hand om barn, gamla och personer med funktionsnedsättning.
Pandemipolitiken har en”survival of the fittest”- mentalitet. Mest tydligt är detta på arbetsmarknaden, där politiken gynnat de som redan före pandemin hade säkra arbetsställningar, högre utbildningsnivåer, och högre inkomst.
Det har rått en ”krigsmentalitet” bland beslutsfattare, med snabba beslut i homogena, priviligierade grupper, med hänvisning till de exceptionella omständigheterna.
Pandemin har varit en ”genus trigger”. Stängning av stora delar av samhället (lock down) ökade riskerna för att falla tillbaka i stereotypa könsmönster, med kvinnor och flickor i traditionella roller och mer av mäns våld mot kvinnor som en konsekvens.
Pandemin är en förtroendekris. Pandemin har lett till en kris för tilliten i samhället, en brist på förtroende som påverkat individer och blivit ett hot mot samhällets planer på att få invånarna att vaccinera sig.
Brist på jämställdhetsperspektiv i politiska beslut som fattats för att motverka pandemin. Beslutsfattarna har inte använt den data som finns och inte tagit hänsyn till hur olika grupper drabbas.
Forskarna definierar pandemin som en vårdkris. Lösningen på krisen är skattefinansierad vård och omsorg, till rimlig kostnad och tillgänglighet, för alla.
– Det är avgörande för kvinnors möjlighet till egen försörjning, säger Sofia Strid.
Studien visar också att utöver vårdkrisen och en ”pandemi-politiken” som gynnat dem som redan har en trygg ställning i samhället, har den politiska pandemihanteringen sammantaget präglats av en ”krigs-mentalitet” – med snabba beslut fattade av priviligierade grupper.
Utifrån den slutsatsen menar forskarna att politiska beslut i framtiden måste bygga på att inkludera alla grupper i samhället. Något som oftast inte skett vid beslutsfattande under pandemin. Ett exempel är beslut om att låsa grönområden i städer, eller boenden för våldsutsatta kvinnor.
Därmed blev pandemin också en rumslig kris, där tillgången till rekreation och trygga utrymmen är ojämnt fördelad mellan individer och grupper, menar forskarna.
Renässans för stereotypa könsmönster
Studien visar också att en stängning av stora delar av samhället (lock down) ökade riskerna för att falla tillbaka i stereotypa könsmönster, med kvinnor och flickor i traditionella roller och mer av mäns våld mot kvinnor som en konsekvens.
Pandemin har lett till en kris för tilliten i samhället, en brist på förtroende som påverkat individer, men också blivit ett hot mot samhällets planer på att få invånarna att vaccinera sig.
Men det finns också en motsatt reaktion:
– Vi har också sett att isolering och rädsla kan få människor att vilja söka stöd hos varandra – och även i praktiken gå samman, säger Sofia Strid.
Pandemi-politik utan könsperspektiv
När det gäller hur pandemin påverkat jämställdheten mellan könen finns skillnader mellan länder och mellan olika delar av samhället.
– Det visar att könsperspektivet saknats i de politiska besluten för att motverka pandemin. Beslutsfattarna har inte använt den data som finns och inte tagit hänsyn till hur olika grupper drabbas, säger Sofia Strid.
Nästa steg i RESISTIRÉ är att upprepa datainsamling och analys av pandemins effekter. Och sätta fokus på en mer jämlik återhämtning, och bättre policylösningar i de 31 länderna.
Jämlik återhämtning från coronapandemin
Projektet RESISTIRÉ undersöker hur jämställdhet påverkas av de politiska beslut som fattas med anledning av covid19-pandemin och sedan visa på hur återhämtningen kan ske på ett mer jämställt sätt. Projektet omfattar alla länder i EU, plus Storbritannien, Island, Serbien och Turkiet. RESISTIRÉ står för Responding to outbreaks through co-creative inclusive equality strategies. Det har partners i tio europeiska länder och har fått 50 miljoner kronor från EU:s Horizon 2020-program. Omkring sex miljoner kronor går till Örebro universitet och projektet pågår 2021–2023.
– Vardagsrasism är något som pågår varenda dag, hela tiden. Det handlar inte om direkta glåpord och hatuttryck, utan det är små kommentarer eller handlingar som är inbyggda i en vardaglig interaktion, säger Linda Lill, lektor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Slutsatserna kommer från en forskningscirkel med åtta kvinnor som arbetade inom äldreomsorgen i en större stad i södra Sverige. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att prata om erfarenheter av vardagsrasism i arbetet. I samtalen fick kvinnorna beskriva och samtala om hur de hanterade de olika situationer som kunde uppstå på jobbet.
– Å ena sidan beskriver kvinnorna att utsatthet är en del av jobbet och att de har stor förståelse för de äldres uppträdanden. Å andra sidan visar studien att det i grunden handlar om ojämlikhet; att vissa människor alltid måste förhålla sig till hur de bedöms och behandlas utifrån sin hudfärg eller att de bryter på ett annat språk.
Humor som strategi mot rasism
När kvinnorna talade om sina upplevelser framkom det att samtliga hade erfarenheter av rasistiskt bemötande från de äldre. Det handlade inte bara om verbala uttryck utan också om känslan att bli ignorerad eller behandlad som luft.
En av kvinnorna, undersköterskan Ariel, ger flera exempel på hur hon använder humor och självironi som ett sätt att bemöta och förekomma kommentarer om sin hudfärg:
Jag skämtar mycket om mig själv. Jag säger det de sitter och tänker, så kan de inte säga det. När jag kommer in så säger jag: ”Sitter du här i mörkret? Då ser du ju inte mig!” Och då skrattar alla. Det funkar bra. Så jag tar upp det själv.
Tidigare forskning, framförallt från en nordamerikansk kontext, har visat hur humor använts som en strategi mot just rasism – genom humorn kan man göra sig själv till subjekt. Något som även Ariels resonemang avspeglar i Linda Lills studie.
– Att skämta är väldigt effektivt och verkar avväpnande. Ariel använder den här humoristiska tonen för att på något sätt ”mildra omständigheten” för de andra att hon är svart. Genom detta tar hon ett extremt stort ansvar över situationen själv, något som förstås tar mycket kraft också, säger Linda Lill.
Den enskilde individen tar stort ansvar
Forskningscirkeln är beskriven i ett kapitel i den nyutgivna antologin Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. En av slutsatserna i studien är att chefer inom äldrevården borde bli bättre på att uppmärksamma och stötta de medarbetare som utsätts för vardagsrasism.
– Om det här hände på en annan arbetsplats så skulle en stor apparat sätta igång direkt. Men i äldreomsorgen står inte förkämpar för lika villkor på arbetsplatsen på barrikaderna precis. Istället är det den enskilde individen som tar ett mycket stort ansvar för den utsatthet i arbetet som vardagsrasismen skapar, säger Linda Lill.
– Det finns en stor risk att de här upplevelserna kokar ner till en känsla av maktlöshet och hopplöshet. Därför är det extra viktigt att cheferna görs medvetna om problemen för att kunna förebygga ojämlikhet och stärka de här människornas status och värde.
I antologin lyfter 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner fram de många former av ojämlikhet som återfinns på svenska arbetsplatser. Författarna belyser klass- och genusbaserade orättvisor och hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra.
Antologin kan läsas och laddas ner via förlagets hemsida.
Att begränsa den globala uppvärmningen till Parisavtalets mål på 1,5 grader kommer sannolikt att kräva att kol- och gasanvändningen minskar i en takt som sällan noterats i något större land. Det visar en ny analys av fossilbränsleanvändningen i 105 länder från 1960 och framåt.
Forskarna bakom studien har också identifierat faktorer som historiskt har möjliggjort en minskning av fossila bränslen: konkurrerande teknik, motivation att byta energikällor och effektiva statliga institutioner.
Vi använde mindre olja under oljekrisen på 1970- och 80-talen
– Tidigare studier på global nivå har visat att användningen av fossila bränslen historiskt hela tiden ökat. Så vi blev förvånade över att användningen av vissa fossila bränslen, särskilt olja, faktiskt minskade ganska snabbt under 1970- och 1980-talen. I alla fall på nationell nivå i Västeuropa och andra industriländer som Japan. Det var ett svar på den energiosäkerhet som oljekrisen orsakade, säger Jessica Jewell, docent i energiomställning vid Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien.
– Det är inte den tidsperiod som vanligtvis förknippas med energiomställning, men vi tror att några viktiga lärdomar kan dras därifrån, säger Jessica Jewell.
Tillsammans med kollegorna Vadim Vinichenko, postdoktor vid Chalmers och Aleh Cherp, professor vid Central European University i Österrike och Lunds Universitet, har hon undersökt om några perioder de senaste 60 åren kan uppvisa en nedgång av användningen av fossila bränslen som motsvarar den takt som behövs för att uppnå klimatmålet.
Fossila bränslen minskade under en tioårsperiod vid 147 tillfällen
De har identifierat 147 tillfällen i ett urval av 105 länder där användningen av kol, olja eller naturgas minskade med mer än 5 procent under en tioårsperiod. De jämförde sedan de identifierade perioderna med simulerade klimatscenarier. Dessa simulerar hur mycket användningen av fossila bränslen måste minska för att nå klimatmålet på 1,5 grader.
Författarna jämförde historiska exempel med en nedgång av kolanvändning i Asien i den takt som Parisavtalets mål skulle kräva. De upptäckte då att ungefär hälften av klimatscenarierna helt saknar historiska motsvarigheter. Resterande scenarier liknar enbart den historiska nedgången av oljeanvändning som noterats i Västeuropa och Japan under 1970- och 1980 talen. Det gäller också majoriteten av klimatscenarierna för minskad kolanvändning i OECD-länderna. Samt över hälften av scenarierna för minskad gasanvändning i före detta sovjetiska länder, Mellanöstern och Afrika.
Energiomställning kräver ny teknik och statlig reglering
När fossilbränsleanvändningen minskat snabbt i större länder, i en omfattning som motsvarar den nödvändiga minskningen enligt klimatscenarierna, har det inte skett av sig själv. Det har samtidigt krävt:
framsteg inom konkurrerande tekniker,
effektiva statliga institutioner som kan genomföra de nödvändiga förändringarna, samt
en stark motivation att ändra energisystem,
för att till exempel undvika hot mot energiförsörjningen.
– En tillräckligt snabb minskning av användningen av fossila bränslen är en enorm utmaning. Men vår studie visar att det det finns lärdomar att dra historien, där man kunnat uppnå snabba nedgångar på nationell nivå, säger Jessica Jewell.
De senaste årtiondena har ekologisk livsmedelsproduktion fått stor uppmärksamhet i diskussioner kring hur vi ska nå Sveriges och EU:s miljömål. EU uppmuntrar medlemsländerna att använda så kallad grön offentlig upphandling för att få offentlig sektor att öka sina ekologiska livsmedelsinköp. Därmed skapar man incitament för jordbrukare att ställa om sin produktion.
Målet är 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor
I Sverige har det funnits subventioner för ekologiskt jordbruk sedan mitten av 90-talet. År 2006 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att 25 procent av offentlig sektors livsmedelskonsumtion skulle vara ekologisk.
– Effekten av grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument är inte självklar. Den beror exempelvis på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy, samt privata konsumenters priskänslighet, säger Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.
– Konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat, och detaljhandelns prissättningsstrategier, är centrala för att subventionerna ska få avsedd effekt. Men trots att det finns ett stort politiskt intresse för ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige så saknas det i hög utsträckning empirisk forskning om dessa faktorer,
I sin forskning har Hanna Lindström därför studerat hur grön offentlig upphandling kan fungera som ett miljöpolitiskt styrinstrument. Hon har analyserat svenska kommuners ekologiska livsmedelsinköp över tid.
– Resultaten visar att ekologiska livsmedelsinköp har en positiv effekt på mängden ekologisk jordbruksmark i Sverige. Denna effekt kan framförallt kopplas till den samlade köpkraften hos svenska kommuner.
– Jag har också studerat vilka faktorer som kan tänkas påverka grön offentlig upphandling. Trots att de policys som syftar till att öka kommunens ekologiska livsmedelsinköp är frivilliga, och kostsamma, tillämpas de ändå i hög utsträckning.
Konsumenter känsliga för prisförändringar på ekologisk mjölk
Med hjälp av uppgifter från mejeriindustrin och detaljhandeln har Hanna Lindström också undersökt skillnader i efterfrågan och prissättning mellan ekologisk och konventionell mjölk.
– Genom att använda data på streckkodsnivå för ekologiska och konventionella mjölkprodukter skattar jag svenska konsumenters priskänslighet. Det vill säga hur mycket efterfrågan på mjölk förändras när priset förändras. Jag kan då se att efterfrågan på ekologisk mjölk är mer priskänslig än efterfrågan på konventionell mjölk. Konsumenterna verkar ha starka preferenser för de traditionella leverantörernas märken.
– Jag undersöker också hur konsumentpriset påverkas av höjningar, respektive sänkningar av mjölkpriset från mejerierna. För konventionella mjölkprodukter pekar resultaten på så kallad positiv asymmetri. Det innebär att en höjning av mjölkpriset från mejerierna märks mer och snabbare för konsumenterna, jämfört med en prissänkning. När det gäller ekologisk mjölk är denna positiva asymmetri inte lika framträdande. Därmed kommer konsumenterna att uppleva mindre skillnader i priset på ekologisk mjölk när mejerierna höjer eller sänker sina priser gentemot detaljhandeln.
Offentlig sektor kan bidra till mer ekologiskt jordbruk
Hanna Lindström visar på den potential som finns hos grön offentlig upphandling till att bidra till en ökad ekologisk livsmedelsproduktion. Hon ger också en tydligare bild av hur efterfrågan på, och prissättningen av, ekologiska livsmedel ser ut inom svensk detaljhandel.
– Tillsammans med mina kollegor kan jag visa att den gemensamma köpkraften kan bidra till en ökad omställning bland svenska jordbrukare. Även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel.
– Jämfört med tidigare studier från andra marknader finner jag också en relativt hög priskänslighet gentemot ekologisk mjölk bland svenska konsumenter. En förklaring kan vara svenska konsumenters starka preferenser för traditionella märken. Måhända finns det lokala anknytningar som redan appellerar till konsumenternas miljömedvetenhet, , säger Hanna Lindström.
Dessa nya kunskaper kring grön offentlig upphandling och priskänslighet bidrar till att myndigheter och praktiker har bättre möjlighet att utforma effektiva policyförslag, menar hon.
I skriften Vetenskapen säger – om klimatet slår forskarna fast att klimatförändringarna redan påverkar varje region på jorden på flera sätt och att framtidens klimat kommer att bestämmas av utsläppens utveckling och klimatkänsligheten.
En av de sakkunniga är Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, som även var med och skrev IPCC:s (FN:s klimatpanel) senaste rapport som släpptes i början av augusti i år. Han har under sin forskarkarriär på nära håll följt hur kunskapsläget utvecklats inom fältet.
– Första gången jag arbetade åt IPCC var i slutet av 1990-talet. I den rapport som jag medverkade till då skrev man att det var ”troligt” att människan varit den dominerande orsaken till den globala uppvärmningen. I IPCC:s rapport från 2013 stod det att det var ”extremt troligt”. Och den här gången, 2021, skriver organisationen att det ”utan tvekan är mänsklig påverkan” som ligger bakom.
Samsyn om klimatförändringarna
Deliang Chen tror inte att allmänheten är fullt medveten om att forskningen på senare år nått fram till en samsyn om klimatförändringarna. Istället sprids ibland missuppfattningar om att det fortfarande råder oenighet inom vetenskapssamhället om hur det faktiskt förhåller sig.
– Det är viktigt att känna till att det kapitlet är avslutat nu. Det är också viktigt att veta att det inte är för sent att agera och att allt vi gör påverkar klimatet. Ibland hör man att det inte spelar någon roll vad vi gör i Sverige, men det är inte sant. Varje ton koldioxid vi släpper ut har en påverkan.
Vad vetenskapen säger om klimatet – på fem minuter:
Vi har i decennier haft kunskap om att jorden blivit varmare. De klimatförändringar vi ser idag är utbredda, snabba och allt tydligare. Dessa förändringar saknar motstycke i ett flertusenårigt perspektiv och vissa av dem är unika i ett betydligt längre tidsperspektiv.
Det är obestridligt att människans påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har orsakat en global uppvärmning och andra förändringar i klimatsystemet. Mänsklig påverkan gör också att vissa extrema klimathändelser – inklusive värmeböljor, kraftig nederbörd och torka – blir mer frekventa och intensiva.
Klimatförändringar påverkar redan varje region på jorden på flera sätt. Många förändringar i klimatet beror direkt på graden av global uppvärmning, men regionalt kan det skilja sig mycket åt från det globala genomsnittet. Exempelvis är uppvärmningen över land större än det globala genomsnittet, och uppvärmningen är dubbelt så hög i Arktis som det globala medelvärdet.
Även för norra Europa förväntas uppvärmningen fortsätta med gradvis allt kortare och mildare vintrar och längre samt varmare somrar. Frekvensen av kalla perioder och dagar med frost minskar, samtidigt som antalet varma dagar och värmeböljor ökar.
Den genomsnittliga nederbörden förväntas öka och extrema nederbördshändelser blir vanligare och mer intensiva. Snötäckets utbredning och varaktighet kommer att minska och glaciärerna fortsätta krympa.
Den relativa havsnivåhöjningen kommer att fortsätta, utom i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken, på grund av landhöjningen. Utbredningen av havsis minskar och marina värmeböljor blir vanligare.
Många förändringar i klimatsystemet är oåterkalleliga och tröga. Koldioxiden som redan har släppts ut orsakar förändringar i världshaven, i markområden med permafrost och i havsnivån – effekter som kommer att kvarstå i tusentals år.
Vissa förändringar som exempelvis ökande temperatur och förändrad nederbörd kan inte helt hejdas, men kan bromsas genom omfattande minskningar av utsläpp av växthusgaser.
Att återvända till förindustriella nivåer är omöjligt i ett kort tidsperspektiv. Förmodligen också i ett längre tidsperspektiv.
Framtidens klimat kommer att bestämmas av utsläppens utveckling och jordens klimatkänslighet, vilken i sin tur beror på återkopplingarna i klimatsystemet. Storleken av framtida utsläpp kan vi styra, däremot inte klimatkänsligheten. Klimatkänsligheten är ett uttryck för hur mycket varmare eller kallare klimatet blir efter en störning av något slag.
I IPCC:s1 senaste rapport har man lyckats minska osäkerheten i uppskattningen av klimatkänsligheten. Det innebär att projektioner av framtidens klimat vid olika utsläppsscenarier har blivit säkrare.
Snabba och ihållande minskningar av sothaltiga partiklar, metan och andra växthusgaser skulle inte bara ge en viss minskning av den globala uppvärmningen utan också förbättra luftkvaliteten. En minskning av sulfat och andra reflekterande partiklar skulle också förbättra luftkvaliteten, men dessa partiklars avkylande effekt skulle då samtidigt minska och därmed bidra till en förhöjd uppvärmning.
Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver mycket snabba utsläppsminskningar med en halvering av koldioxidutsläppen till omkring 2030, nettonollutsläpp av koldioxid till omkring 2050 samt avlägsnande av koldioxid från atmosfären. Samtidigt måste också andra utsläpp minskas. Utvecklingen i världen idag pekar snarare mot 2,5 till 3 graders uppvärmning, baserat på olika länders planer, beslut och utfästelser – om de genomförs.
Det är en grupp med framstående klimatforskare, både ledamöter av Vetenskapsakademien och externa experter, som har arbetat fram materialet tillsammans med en redaktör. Det har även granskats av SMHI, Sveriges kontaktpunkt för IPCC.
Fokus på extremväder
– Det vi skriver baserar sig på den senaste IPCC-rapporten och andra publicerade forskningsresultat för Norden. IPCC-rapporten är på nästan 4 000 sidor med 40 sidors sammanfattning på engelska, men vi håller oss till 15 sidor på svenska och försöker förklara på ett populärvetenskapligt sätt. Vi vänder oss till både journalister, beslutsfattare, gymnasieelever och den breda allmänheten, säger Deliang Chen.
Ett särskilt fokus ligger på extremhändelser som skyfall, torka och värmeböljor. Men också på det nordiska perspektivet. Den som läser skriften får bland annat lära sig att temperaturökningen de senaste 160 åren har varit som störst på de nordliga breddgraderna. I Sverige är ökningen nästan dubbelt så stor som det globala medelvärdet på cirka 1,1 grader.
Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Båda grupperna fick samma medicinska behandling. Men för patienter som hade en positiv förväntan på medicineringen var effekten fyra gånger så hög som hos patienter som hade en låg förväntan. Den nya studien tyder på att det är transportörproteinet för dopamin som är nyckeln.
I en studie av social ångest, kunde forskarna bekräfta att placeboeffekten var stark när det gäller den ångestdämpande effekten av SSRI-medlet escitalopram. Placeboeffekten i det här fallet är att den positiva effekten av en behandling blir större när patienten förväntar sig att bli hjälpt. Det överraskande med studien är att förbättringen efter SSRI-behandlingen till stor del kan knytas till effekter på dopamin snarare än transportörerna av serotonin.
God effekt av positiv förväntan
En tydlig skillnad mellan grupperna kunde ses när transportörproteinet för dopamin mättes efter behandlingen. De deltagare som gick in i behandlingen med vetskap om att de fick ett verksamt läkemedel hade färre fria dopamintransportörer i striatum (en del av storhjärnan). Effekten gick i motsatt riktning i den grupp som informerats med en cover story, som gav dem lägre förväntningar på behandlingen.
En förklaring kan vara att förväntningar påverkar dopaminfrisättningen i hjärnans belöningsnätverk, och det skapar skillnader i andelen lediga dopamintransportörer efter behandling i de två grupperna.
– Resultaten tyder på att positiva förväntningar, som uppstår i relationen mellan läkare och patient, påverkar dopamin och förstärker effekten av SSRI-behandling, säger professor Tomas Furmark, som ledde studien.
Dopamin viktigt för framgång vid behandling
Vid depression och ångest är SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) etablerade och effektiva läkemedel, som fungerar genom att hämma transportörproteinet för serotonin. Men det är ett välkänt fenomen att placeboeffekten spelar stor roll. Effekten kan vara stark, men det är oklart hur mycket av förbättringen som beror på förväntningar och vad som beror på medicinering vid behandling. Man har inte heller vetat om förväntningarna använder samma mekanism i hjärnan som SSRI-preparaten, eller om andra signalämnen är inblandade.
I studien behandlades alla deltagare med social ångest med samma kliniska dos av det verksamma medlet escitalopram under nio veckor. Skillnaden vara att de hade olika förväntningar på behandlingen. Hälften av deltagarna fick korrekt information om läkemedlet och dess effektivitet, medan en “cover story” användes för att informera de andra deltagarna. De informerades om att medlet var en så kallad ”aktiv placebo” som ger liknande biverkningar som SSRI, men som inte förväntades hjälpa mot deras sociala ångest.
– Resultaten visade att andelen som blev bättre av behandlingen var nära fyra gånger högre när den korrekta informationen gavs, vilket stämmer med tidigare forskning att förväntningar påverkar behandlingsutfallet, säger forskaren Olof Hjorth.
Relationen mellan läkare och patient betydelsefull
I undersökningar med PET-scanner (positronemissionstomografi) kunde forskarna se att SSRI-medlet gav samma effekt på serotoninet i de båda grupperna och hade blockerat omkring 80 procent av serotonintransportörerna. Det gällde alltså även den grupp som hade låga förväntningar och som inte förbättrades.
– Det tyder på att den farmakologiska effekten av SSRI var identisk i båda grupperna och att den inte kan förklara varför korrekt information gav bättre behandlingseffekt. Det räcker alltså inte med att hämma serotonintransportörerna för att SSRI-medel ska kunna lindra social ångest, säger Olof Hjorth.
Olof Hjorth, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, olof.hjorth@psyk.uu.se
Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet, tomas.furmark@psyk.uu.se
Det visar forskning från Lunds universitet som har kartlagt bolagens expansionstakt under det senaste decenniet. Kartläggningen visar att världens 12 största bolag inom plastindustrin sammanlagt startade 88 nya projekt mellan åren 2012 och 2019 . Samtliga projekt baserades på fossila resurser.
Inte ett enda projekt utgick från ”gröna” råvaror som biomassa eller infångad koldioxid.
– Den här sektorn flyger under radarn och har inte politikernas ögon på alls samma sätt som exempelvis energisektorn där omställningstrycket är mycket högre, säger Fredric Bauer, forskare vid avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
Råolja omvandlas till kemikalier
Stora investeringar har även gjorts för att öka produktionstakten på plast i Nordamerika i takt med att tillgången på skiffergas har blivit större. Trenden har också spridit sig till Europa, Kina och Indien i takt med ökad import av skiffergasen. Studien pekar även ut en annan investeringsvåg – där råolja omvandlas till kemikalier snarare än bränsle. Många plast- och kemiföretag är också helt eller delvis ägda av oljebolag.
– Bolagens strategi låser in samhället i ett fortsatt fossilberoende. Det handlar inte bara om nyproduktion, utan om ett aktivt motstånd mot åtagandena i Parisavtalet. Satsningarna på återvinning är begränsade, och i USA finns dessutom flera rättsprocesser där bolag har stämt delstater och städer som vill införa skatt på plastpåsar eller andra typer av krav för ökad återvinning.
Att just plast-och kemiindustrin har lyckats med att hamna under radarn vad gäller omställningen har olika förklaringar, förklarar Fredric Bauer. En är att konsumenter inte har så stark relation till plastproduktion, utan snarare till plast i haven. En annan att många oljebolag, som ju äger många plast-och kemiföretag, själva är indirekt eller direkt ägda av nationalstater. Det innebär större utmaningar vad gäller att få till stånd förändringar och politiska påtryckningar.
Många bolag kommunicerar visserligen en vilja att bli mer hållbara utåt. Men skrapar man på ytan finns det lite praktisk substans i deras målsättningar, enligt Fredric Bauer. Han menar att man bör följa pengarna – och här talar nyinvesteringar och utbyggnader av fabriker sitt tydliga språk.
– Studier har visat att bolag verksamma inom olja, kemi och plast som ExxonMobil under många år har spridit desinformation om kunskapen om klimatförändringarna och argumenterat för att mer fossila bränslen behövs. Shell har till och med fällts i domstol för att ha otillräckliga planer för klimatomställningen.
Gratis utsläppsrätter till plastindustrin
Hur ser det då ut i Europa och Sverige där den gröna omställningen är ett hett ämne?
Fredric Bauer svarar att i EU har den utsläppsintensiva plast-och kemiindustrin hittills fått mer gratis utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet (EU ETS) än vad de behövt, vilket minskat trycket på en omställning.
Vissa reformer har nyligen föreslagits för att komma tillrätta med det, men även där har plast-och kemiindustrin och flera andra industrier varit kritiska. Kopplingarna mellan den svenska kemi- och plastindustrin och den internationella arenan är många och komplexa.
– Bolagen som är verksamma i Sverige ingår i större koncerner, och är i hög grad integrerade på de internationella marknaderna. De kan därför ha svårt att driva omställningsprojekt trots lokala ambitioner, vilket vi visat i en tidigare studie. Som forskare saknar jag konkret information och färdplaner för hur de vill ställa om. Vad vill de faktiskt göra, och hur tänker de gå till väga? Industrin kan inte fortsätta ducka för omställningen, säger han.
I skolans värld har spelifiering utforskats under ett antal år men det relativt unga forskningsfältet har flera kunskapsluckor. Exempelvis, hur uppfattas spelinslagen inom kompetensutveckling för yrkesarbetande, och hur ska de utformas för att engagera?
I undervisningssammanhang handlar spelifiering om att integrera idéer och principer bakom spel i undervisnings- och lärprocesser. Syftet är att motivera elever att i högre grad engagera sig i aktiviteter, för att därmed möjliggöra ett ökat lärande.
Doktoranden Adam Palmquist har tillsammans med masterstudenten Izabella Jedel lett en studie som undersökt uppfattningar om speldesign i en fortbildningskurs. Studien genomfördes bland tjänstemän på ett globalt transport- och logistikföretag.
– Deltagarna uppfattade kursen som innovativ och mer engagerande jämfört med tidigare fortbildningskurser de deltagit i, både inom företaget och på andra arbetsplatser, säger Adam Palmquist.
Engagerande med nivåer och medaljer
Studien undersökte också hur kursdeltagarna uppfattade de tre vanligaste designelementen inom spelifierat lärande: poäng (points), medaljer (badges) och erfarenhetsnivåer (levels).
– Kursdeltagarna var positivt inställda till erfarenhetsnivåer och medaljer vilket de menade bidrog till deras engagemang, medan poäng betraktades likgiltigt och stundom överflödigt, säger Adam Palmquist.
Den digitala fortbildningskurs som studerades pågick under tre veckor och hade 18 deltagare. Kursen var inte omgjord till ett spel, utan snarare var lärupplevelsen i kursen spellik.
– När kursdeltagarna hade genomfört en uppgift aktiverades en eller flera av spelelementen och de belönades med poäng. När deltagarna hade utfört vissa uppgifter avancerade de till nästa nivå av kursen. De fick också digitala medaljer när de genomfört de svårare kursuppgifterna, säger Adam Palmquist.
Viktigt med visualiseringar
Sammanlagt intervjuades fyra stycken kursdeltagare om deras erfarenheter samt att en enkät skickades ut till alla som deltog.
I enkätsvaren visade det sig att samtliga kursdeltagare inte hade lagt märke till alla spelfunktioner. Just de kursdeltagarna visade sig vara mer negativt inställda till kursen, än de som erfarit alla funktioner.
– Det är en liten studie men resultaten indikerar att olika visualiseringar av spelelementen kan påverka helhetsintrycket av spelifierat lärande, säger Adam Palmquist.
Studien ingick i ett Vinnova-projekt med aktörer från både akademi och industri.
Adam Palmquist är industridoktorand och arbetar även deltid på en gamification-studio. Studien är gjord tillsammans med Izabella Jedel som skrev sin masteruppsats vid Göteborgs universitet.
En forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet visar att det finns ett stort intresse för att använda digital spelifiering i undervisningssammanhang.
Kursen som studerades var utformad efter metoder från så kallat självreglerande och decentraliserat lärande. Den hade inga träffar eller formella examinationstillfällen utan betraktas som ett möjligt tillvägagångssätt i strategin för att främja ett livslångt lärande.
Öringen (Salmo trutta) är en socioekonomiskt och ekologiskt viktig laxfisk som finns över hela Sverige och stora delar av världen. Den är mycket anpassningsbar och förekommer både i bäckar, åar, sjöar och i havet. Men det som kännetecknar alla öringbestånd är deras krav på strömmande vatten, dels för själva leken och dels som uppväxtlokal för ynglen.
– Exploatering och klimatförändringar kan vara förödande för den biologiska mångfalden. Kunskap om hur levnadsbetingelserna för olika arter kan förbättras är därför viktig.
– Tyvärr har majoriteten av våra rinnande vatten modiferats kraftigt genom mänskliga aktiviteter under senaste århundradet med stora negativa konsekvenser för livskraften hos många öringbestånd, säger Carl Tamario, doktorand och huvudförfattare.
Öringar är beroende av strömmande vatten. Bild: Lars Vallin
Studien från Linnéuniversitet visar att både långa strömsträckor och närheten till andra strömsträckor är viktigare för den populära sport- och matfisken, än man tidigare trott.
Öringarna är inte bara fler i större strömsträckor – bestånden är också tätare och stabilare över tid. Att öringbestånden är kraftigare om de strömmande sträckorna ligger närmare varandra beror på att utbytet av individer och gener mellan delpopulationer i olika strömsträckor ökar, menar forskarna.
Gäddor lurar i lugnvatten
– Vi upptäckte också att ju närmre kanten till ett lugnvatten, desto glesare levde öringarna där – men detta samband gällde bara om det förekom gädda på platsen. Gäddor är effektiva rovfiskar. Man brukar säga att gäddan lurar i vassen, men i vattendragen lurar de i lugnvattnen, gärna i kanten till strömmarna, förklarar Anders Forsman professor i evolutionär ekologi vid Linnéuniversitetet och en av medförfattarna.
Resultaten tyder på att gäddorna gör korta exkursioner in i strömmarna för att försöka fånga öringar, vilka antingen flyr eller blir uppätna, en så kallad negativ kanteffekt. När habitaten med strömmande vatten är små blir hotet från gäddan mer uttalat. Dammar hindrar också utbytet av fisk mellan olika strömsträckor. Öringen förlorar då möjligheten att vandra och mängden värdefulla habitat minskar.
Dammrivning och fiskvägar kan rädda öring
– Kunskapen om att strömsträckornas storlek och närhet till andra strömsträckor har så stor effekt på öringarnas antal och dynamik är viktig information för planering av resursutnyttjande och för restaurering av vattendrag. När det uppdelade vattenlandskapet med små isolerade enheter kopplas ihop igen, exempelvis genom dammrivningar eller fiskvägar, kan de negativa kanteffekterna minimeras, avslutar Carl Tamario.
Carl Tamario, doktorand, Institutionen för biologi och miljö, carl.tamario@lnu.se
Anders Forsman, professor, Institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, anders.forsman@lnu.se
Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. Fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, kan på ett tillförlitligt sätt förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.
Fluktuationer i hjärnans aktivitet har historiskt sett betraktats som en markör för oönskat ”brus” i hjärnan. Men denna föränderlighet eller variabilitet, från sekund till sekund, i hjärnans signaler har visat sig vara tecken på individuella skillnader och effektivitet i nervcellernas funktion.
Forskare har länge velat hitta användbara metoder för att kunna förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, men det har visat sig vara en svår utmaning.
Pålitlig prognos med hjälp av hjärnsignaler
För att kunna göra detta utformade forskargruppen en unik studie; 45 patienter med social ångest fick sina hjärnor skannade med fMRI under passiv vila och när de tittade på andra personers ansikten (en uppgift som är relevant för patienter med social ångest). Hjärnavbildningen genomfördes två gånger med 11 veckors mellanrum.
Efter skanningen fick patienterna KBT via internet under nio veckor. Den variabilitet som uppmättes när försökspersonerna tittade på andras ansikten var den starkaste och mest pålitliga indikatorn för behandlingsresultatet, trots att uppgiften tog mindre än tre minuter att genomföra.
– Variabilitet i hjärnsignaler ses ofta som ett brus som bör minimeras före vidare analys. Vi visar att den här variabiliteten kan vara ett tillförlitligt mått för att förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, särskilt om man analyserar hjärnans variabilitet från sekund till sekund. Vi måste ompröva våra vanliga mätmetoder inom fMRI för att maximera den kliniska nyttan med hjärnavbildning, säger Kristoffer Månsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Möjligt förutspå specifik behandling
I nästa fas kommer forskarna att samla in mer data och undersöka om det går att förutsäga vilken specifik behandling en patient bör genomgå, genom att mäta hjärnans variabilitet.
– För att mätningen ska vara kliniskt användbar behöver den inte bara tala om hur mycket en patient kommer att förbättras av en viss behandling, utan den måste också förutsäga vilken behandling som är bäst lämpad för patienten. Att fastställa det är vårt långsiktiga mål, säger Douglas Garrett , forskningsledare för Lifespan Neural Dynamics Group vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research i Berlin.
Mikrober i underjorden har likheter med hur man tror att första livet på jordens yta såg ut. Hur länge organismerna levt i den djupa berggrunden är intressant ur evolutionssynpunkt. Kunskap om beboeligheten i berggrunden kan kan få oss att förstå mer om ursprunget och utvecklingen av livet på vår planet.
Nu har forskarna Henrik Drake, docent vid Linnéuniversitet och Peter Reiners, professor vid University of Arizona, USA, undersökt hur temperaturen i jordens urbergsområden varierat bakåt i tiden. De har gjort den första så kallade termokronologiska kartläggningen av livet i underjorden, som svarar på frågorna:
Under vilka tidsrymder har berggrunden, på olika kontinenter, varit beboelig
var har mikroorganismer levt isolerade under längst tidsrymd.
De flesta mikroorganismerna av släktena bakterier och arkéer på jorden lever i underjorden under våra fötter. Kontinenternas jordskorpa består till största delen av urberg likt det vi har i Sverige. I urbergets djupa sprickor ryms grundvatten och lösta gaser, och här finns mikroorganismerna som bland annat bildar metan från koldioxid och vätgas.
Den termokronologiska undersökningen ger en teoretisk ram för hur lång tid det var sedan mikroorganismer koloniserade underjorden på olika kontinenter.
– Vi såg att på flera platser, som svenska urberget och Australien har mikroorganismer maximalt funnits i 250-400 miljoner år. På andra platser som östra Finland, Grönland och möjligen någon del av Kanada, kan det funnits djupt liv i en miljard år och kanske lite till. Dessa platser är nu högintressanta för våra fortsatta studier. Här kan evolutionen pågått isolerat under enorma tidsrymder, säger Henrik Drake.
Man kan se termokronologi som en klocka i berget som startar eller stannar när berget utsatts för olika temperaturer. Olika mineral i berget har egna klockor som startar vid olika temperaturer.
– Genom att kombinera och sammanställa flera olika mineral kunde vi ta fram temperaturkurvor för varje urbergsområde över tid, och eftersom inget liv existerar över 122 °C kunde vi ta fram en modell för när urberget varit beboeligt och när det varit för varmt. Vi kunde se att de flesta urbergsområdena har haft komplexa historier, med flera episoder av potentiell kolonisering, men även långa perioder när de ”steriliserats”, berättar Henrik Drake.
Mikrober är osynliga för blotta ögat
En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.
Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna. Arkéer är encelliga mikrober med enklare cellvägg än bakterierna. Eukaryoter är en- eller flercelliga mikroorganismer som har cellkärna. Virus är stora molekyler, som ibland betraktas som organismer.
Fossila spår av liv i svenska urberget
Även om urbergsområdena är miljarder år gamla och vanligen ses som stabila visade sammanställningen att de alla rört sig likt en jojo upp och ner i skorpan på grund av att tyngden av sedimenttäcken periodvis tryckt ner det. Temperaturen i jordskorpan ökar mot djupet, och under perioder när sedimenttäcket var tjockt steg temperaturen i urberget till nivåer där liv inte var möjligt. När erosion blottat urberget var temperaturen lägre och kolonisering möjlig.
– När vi lade samman våra tidigare upptäckter av fossila spår av liv i svenska urbergets sprickor med kurvor för hur temperaturen i urberget förändrats över tid såg vi att de stämde överens med perioder av låga temperaturer, säger Henrik Drake.
Detta gav idén att sammanställa alla urbergsområden på jorden. Av särskilt intresse var den kanadensiska urbergsskölden, där världens äldsta grundvatten upptäckts. Vad forskarna nu upptäckte var att temperaturen inte varit tillräckligt låg för mikrobiell aktivitet under hela den tidsrymd som vattnen funnits i de djupa spricksystemen. Det betyder att mikroberna koloniserat sprickorna senare än vad man tidigare trott, men trots detta är det hisnande tidsperioder vi talar om.
Henrik Drake, forskare, docent vid Institutionen för biologi och miljö vid Linnéuniversitetet, henrik.drake@lnu.se
Liksom alla andra organ behöver tumörer tillgång till blodsystemet för att kunna växa. För femtio år sedan visade den amerikanske läkaren och forskaren Judah Folkman att cancerceller lurar kroppen att ge tumörer tillgång till blodsystemet, genom att utsöndra molekyler som stimulerar utväxt av nya blodkärl.
Folkman la då också fram idén att tumörer utan tillgång till blodkärl aldrig skulle kunna bli mer än någon millimeter i diameter. Det blev startskottet för många års intensivt arbete bland cancerforskare, som under 1990-talet utmynnade i att tillväxtfaktorn VEGF (Vascular endothelial growth factor) identifierades som en signal till intilliggande blodkärl att de ska skicka iväg en ny förgrening.
Men de som hade hoppats på att detta skulle bli det stora botemedlet för all cancer med solida tumörer blev besvikna, eftersom de läkemedel som blockerar tillväxtfaktorn inte alls visade sig vara så effektiva.
Blodkärl delar sig även på längden
I mitten av 1980-talet, i skuggan av den intensiva forskningen kring hur nya grenar växer ut från ett blodkärl, så kallad sprouting angiogenes, visade forskare i Schweiz att blodkärl också kan dela sig på längden, intussusceptiv angiogenes.
Att blodkärl kan växa ut med nya grenar har varit känt i närmare 200 år, men intussusceptiv angiogenes är fortfarande ett relativt okänt fenomen, med bara omkring 150 vetenskapliga artiklar publicerade om ämnet.
I ett omfattande arbete har forskare vid Göteborgs universitet undersökt avbildningar av tiotusentals kärl i metastasprover från patienter med malignt melanom. I en publicering i tidskriften The American Journal of Pathology kan de nu för första gången visa att denna form av kärlnybildning förekommer i metastaser vid malignt melanom.
På en timme bildar blodkärlen små pelare inför delning
– Det har tagit lång tid, där vi noggrant gått igenom av bilder från patienters metastaser för att hitta de små strukturer som är tecken på att blodkärlen håller på att dela sig. Vi har letat efter små pelare i blodkärlen, som uppstår strax innan kärlet delar på sig. Pelarna är extremt små, bara en tjugondel av ett hårstrå i tjocklek, säger studiens förstaförfattare Ankur Pandita, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare inom onkologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Max Levin är, adjungerad universitetslektor vid Göteborgs universitet, onkolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och korresponderande författare:
– Att tumörer har ett alternativt sätt att få tillgång till blodkärl kan förklara varför försöken med VEGF under 90-talet inte blev en framgång. Intussusceptiv angiogenes är ett oerhört kraftfullt sätt för blodkärl att sprida sig i en vävnad. På mindre än en timme har blodkärlet bildat pelaren som gör det redo att dela på sig, säger han.
Möjligt läkemedel mot malignt melanom
Gruppen kombinerade två metoder, epifluorescens och konfokalmikroskopi, för att kunna visualisera pelarna inuti kärlen i tumörproverna. Med rna-sekvensering har forskarna börjat identifiera faktorer som krävs för att delningen av blodkärl ska ske. Där verkar proteinfamiljen matrix metalloproteinaser (MMP) spela en viktig roll för den uppluckring av blodkärlsväggarna som krävs för att kärl ska kunna dela sig på längden.
MMP-proteiner är en sorts enzym som bryter ned kollagen och får tumörceller att röra sig i den omgivande vävnaden.
– Vi visar att intussusceptiv angiogenes kan bidra till att dottertumörer hos patienter med metastaserad malignt melanom växer till sig. Det finns redan idag läkemedel som hämmar MMP-proteiner. Vi har kunnat se att dessa hindrar att det bildas pelare i metastaser i cellodling. Läkemedlen kan vara en kandidat att ingå i en behandlingsarsenal, där det kan bidra till att metastaser för patienter med malignt melanom hålls tillbaka, säger Max Levin.
I nästa steg kommer gruppen att använda en ny teknik, spatial transciptomics, för att analysera genuttrycket i blodkärlspelare. Målet är att identifiera vilka proteiner och signalvägar som är startsignalen för intussusceptive angiogenes. Parallelllt arbetar gruppen med att identifiera musmodeller för malignt melanom där intussuceptive angiogenes bidrar till tumörtillväxt.
