– Det här visar på hur en genetisk variant kan vara ett tveeggat svärd; å ena sidan är den dålig om personen får covid-19 men å andra sidan ger den ett skydd mot hiv, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland.
Vissa människor blir allvarligt sjuka när de smittas av coronaviruset sars-cov-2 medan andra bara får lindriga symtom eller inga symtom alls. Förutom riskfaktorer som hög ålder och vissa kroniska sjukdomar, som diabetes, bidrar vårt genetiska arv också till vår individuella risk att drabbas av svår covid-19.
Hösten 2020 visade Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Max Planck Institutet att den mest betydelsefulla genetiska riskfaktorn för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare.
Våren 2021 studerade samma forskarduo genvarianten i forntids-dna från människor och såg att denna variant hade stigit kraftigt i frekvens efter den senaste istiden. För att vara en genetisk variant som är nedärvd från neandertalare har den blivit oväntat vanlig, vilket tyder på att den har varit gynnsam i det förgångna.
Dålig vid covid-19 men bra mot hiv
– Denna genetiska riskfaktor för covid-19 är så vanlig att jag börjande fundera på om den kunde vara bra för något, till exempel skydda mot en annan infektionssjukdom, säger Hugo Zeberg.
Den genetiska riskfaktorn sitter i en region på kromosom 3 med många gener. I närheten sitter flera gener som kodar för receptorer i immunförsvaret. En av dessa receptorer, CCR5, används av hiv-viruset för att infektera vita blodkroppar.
Hugo Zeberg fann att personer som bar riskfaktorn för covid-19 hade färre antal CCR5-receptorer. Detta ledde honom till att testa om de också hade lägre risk för att bli infekterade med hiv. Genom att analysera patientdata i tre stora biobanker (FinnGen, UK Biobank och Michigan Genomic Initiative) fann han att bärare av riskvarianten för covid-19 hade 27 procent lägre risk att bli infekterade med hiv.
Eftersom hiv uppstod under 1900-talet kan motståndskraft mot hiv inte förklara varför den genetiska riskvarianten för covid-19 blev så vanlig bland människor redan för 10 000 år sedan.
– Nu vet vi att den här riskvarianten för covid-19 ger skydd mot hiv, men det var förmodligen någon annan sjukdom som drev upp dess frekvens efter den senaste istiden, avslutar Hugo Zeberg.
Arvet från neandertalarna
Forskning visar att nedärvda gener från neandertalarna kan vara både bra och dåliga.
2020 upptäcktes att var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.
Samma år visade samma forskare att den som bär på en viss bit dna, nedärvd från neandertalare, har tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av coronaviruset.
Fortsatt forskning visade sen att det också fanns en genvariant som skyddade mot svår covid-19 med 20 procent, ett arv från neandertalarna som hälften av alla människor utanför Afrika bär på.
Nyligen (januari 2022) rapporterade forskarna om ett protein som är unikt för människor, skyddar mot oxidativ stress. Motsvarande neandertalprotein som finns nedärvt hos 1-2 procent av befolkningen i Indien, Pakistan och Bangladesh, ger en flerfaldigt ökad risk för kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.
Larmrapporter om vikande läsning har duggat tätt de senaste åren. Forskaren Henrikka Wilinger har studerat en särskilt läsintresserad grupp – högutbildade och flerspråkiga – och hur de tar sig an den svenska skönlitteraturen.
Varför ville du göra studien?
– Både flerspråkighet och läsandets roll i samhället är högaktuella ämnen. Personerna i min avhandling tillhör en grupp vars röster vi sällan får höra och många av dem är dessutom väldigt kompetenta läsare. En allt större del av befolkningen är född i ett annat land och därför är det angeläget att forska om flerspråkighet, mångfald och integration. Jag är själv flerspråkig och mycket litteraturintresserad.
Hur har du gått till väga?
– Jag har intervjuat och observerat ett 20-tal personer med utländsk bakgrund som läser svenskkurser på avancerad nivå i universitetsmiljö. Dessutom har jag skrivit fram tio läsarbiografier, eller porträtt om man så vill, som bygger på djupintervjuer med personer som bott länge i Sverige om hur de läser på fritiden.
Hur läser personerna du intervjuat?
– De har med sig stor språklig kompetens och har varit vana vid att läsa även innan de kom till Sverige. De är väl bekanta med världslitteraturen och uttrycker en vilja att läsa de svenska klassikerna, som ett sätt att lära sig om Sverige. Flera förväntar sig också att det ska finnas en officiell kanon (”en lista med goda svenska litterära verk”, redaktionens kommentar) som alla svenskar har läst i skolan. Så är det i många länder, till exempel i Östeuropa. Någon beskriver också hur läsandet av klassikerna kan bli ett sätt att knyta an till tidigare generationer, när de själva saknar historiska och geografiska band till Sverige.
Vad bidrar din studie med i samhällsdebatten om läsning, flerspråkighet och integration?
– I Sverige har det länge funnits en enspråkighetsnorm vilket innebär att en person anses ha ett förstaspråk och sedan kanske ett mindre utvecklat andra språk. Det är en förenklad uppdelning, som tyvärr även forskningen ofta gör. Flera av personerna jag intervjuat talar, skriver och läser obehindrat på flera språk. Svenskan läggs alltså ofta till en större språklig palett. Vissa beskriver till exempel hur de väljer lässpråk utifrån typ av litteratur. Jag hoppas att min studie bidrar till en nyansering och ökad förståelse för hur flerspråkigt läsande fungerar.
Henriikka Wilinger, adjunkt i svenska som andraspråk, ämneslärarprogrammet samt i svenska som främmande språk, Malmö universitet, henriikka.wilinger@mau.se
– Elever över hela världen har påverkats av skolstängningar under coronapandemin. Men elever med funktionsnedsättningar har drabbats hårdare än andra. De är en bortglömd elevgrupp som ofta hamnar längst ned på agendan.
Det fanns vissa saker som var gemensamt för alla fyra länder som ingick i studien.
– Det fanns en utbredd oro att eleverna inte skulle få bra utbildning. Föräldrar betonade bristen på läromedel och stöd från skolan som det största hindret för deras barns utbildning. I Malawi, Nepal och Etiopien skedde distansutbildning främst via nationella TV- och radiosändningar som inte var anpassade till elever med funktionsnedsättningar. Oron gällde både att barnen gick miste om undervisning här och nu, men också att de får sämre framtidsutsikter, säger Shruti Taneja Johansson.
Olika förutsättningar för skolor i olika länder
Malawi är ett av världens fattigaste länder. När skolorna för elever med funktionsnedsättningar stängdes förlorade majoriteten av eleverna kontakten med skolan och ägnade lite, eller ingen alls, tid åt att studera.
Även i Etiopien förekom ytterst lite kontakt mellan lärare och hemmen när skolorna var stängda. Brist på material och resurser för att betala telefonsamtal beskrevs som hinder för att fortsatt undervisning. Skolor med särskilda resurscenter för elever med funktionsnedsättning hade något mer kontakt med elever och hemmen.
I Nepal intervjuades föräldrar och lärare till elever som gick i specialskolor för döva och blinda. Här kontaktade en del lärare på eget initiativ föräldrarna för att de skulle kunna ge instruktioner till barnen. Men även om eleverna ägande viss tid åt att studera, fanns det en stor oro över att de hamnade efter och även en oro att de inte skulle återvända till skolan efter pandemin.
I det rikare Qatar hade eleverna tillgång till datorer och fick distansutbildning. Eleverna hade i princip daglig kontakt med sina lärare, men föräldrarna var oroliga för sämre kvalitet i undervisningen och lärarna kände sig oförberedda och stressade.
Det faktum att föräldrarna visade engagemang är positivt, säger Shruti Taneja Johansson.
– Det visar att utbildning värdesätts högt. I flera låginkomstländer är det många elever med funktionsnedsättningar som inte alls går i skolan och tidigare forskning har visat att många föräldrar inte ser någon anledning till att funktionsnedsatta barn ska gå i skolan.
Barnen med funktionshinder förlorade stöd och behandling
I samtliga länder framkom att barnens socioemotionella situation försämrades då de dagliga rutinerna och den sociala kontakten med kompisar försvann. I alla länder som ingick i studien gick barnen dessutom miste om stöd och behandling.
– Föräldrarna beskrev att barnen var mer ensamma, ledsna och oroliga. Pandemin har visat att skolan inte bara är en plats för utbildning. Skolan är också viktig för barnens psykosociala hälsa.
Lärare saknade verktyg att anpassa för funktionshinder
En viktig lärdom är vikten av att fortbilda lärare i att anpassa undervisningen till elever med funktionsnedsättningar. Många av de lärare som intervjuades uppgav att de kände sig ensamma och hjälplösa.
– Lärarna sa att de saknade verktyg, att de inte visste hur de skulle stötta elever med funktionsnedsättningar. Det är tydligt att det finns ett stort behov av fortbildning, säger Shruti Taneja Johansson.
Shruti Taneja Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, har tillsammans med en internationell forskargrupp undersökt hur elever med funktionsnedsättningar i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien har påverkats av skolstängningar. Shruti Taneja Johansson har varit forskningsledare tillsammans med Nidhi Singal som är professor vid University of Cambridge, och sedan har forskare i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien gjort intervjuer med vårdnadshavare och lärare i respektive land.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Det är också missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Att vara utsatt för våld i nära relation och samtidigt ha missbruks- och beroendeproblematik leder till flera riskfaktorer för försämrad fysisk och psykisk hälsa.
För att få kunskap om huruvida våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik får det stöd de behöver inledde Länsstyrelsen Västmanland ett samarbete med forskare vid Mälardalens universitet.
Sexuellt våld var vanligt
Resultatet presenteras i studien ””Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras upplevelser av våld i nära relation” och visar att:
Kvinnor med missbruk har en högre utsatthet för våld och kränkningar i nära relationer jämfört med kvinnor generellt
Nära hälften av de deltagande kvinnorna har varit utsatta för grovt våld
40 procent har fått skador som krävt akutvård
Sexuellt våld var vanligt förekommande
Nära hälften av kvinnorna uppgav att de har fått skador vid sexuellt umgänge
Nästan alla, 96 procent av kvinnorna, har utsatts för verbala kränkningar
Studien viktig för framtida forskning
Charlotta Hellström är lektor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet:
– Den här målgruppen tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället och det har länge varit en lågt prioriterad grupp inom forskning. Det här är den första studien i sitt slag i Sverige och studien är viktig för länets utveckling men även som förstudie inför framtida fördjupade undersökningar, säger hon.
Hur påverkar det missbruksbehandlingen?
Enligt Länsstyrelsen Västmanland är det viktigt att få mer kunskap om våldsutsatta kvinnor med missbruk och beroendeproblematik utifrån flera perspektiv.
– Syftet med den här undersökningen var, förutom att kartlägga förekomsten av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld bland den här gruppen av kvinnor, även att undersöka om deras erfarenheter av våld i nära relation påverkar deras pågående missbruksbehandling. Vi hoppas att studien kan ligga som grund för att kunna ge dem rätt stöd framöver, säger Pernilla Börjesson, enhetschef, Länsstyrelsen Västmanland.
Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Vad är egentligen metaverse? Ordet myntades i science fiction-litteratur på 1990-talet, och fick ett rejält uppsving när Facebookgrundaren Mark Zuckerberg gick ut och förkunnade att Facebook byter namn till Meta.
– Metaverse handlar om att virtuella världar kopplas ihop med den fysiska världen. Vissa uppfattar det som att öppna en dörr till ett nytt universum, en sammanhållen digital värld. Jag ser det snarare som att det finns många digitala upplevelser som vi kan gå in i, och de kan överlagras med den verkliga världen.
Det säger Theo Kanter, professor på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Under sin forskarkarriär har han på olika sätt undersökt hur ny teknik och intelligenta tjänster kan flyttas närmare människor, och hur gränser mellan verkligt och virtuellt suddas ut.
– Metaverse kan innebära nya affärsmöjligheter, du kan till exempel driva en gruva eller umgås på stan i en digital värld. Facebooks intresse handlar förstås om att aggregera mer data. Men det finns också större värden i det. Jag tror att vi kommer få se nya värdekedjor, nya partners och nya sätt att lösa samhällsproblem, säger Theo Kanter.
Liten akronymlista
IoT står för internet of things, eller ”sakernas internet” på svenska. Det är teknik som gör att vardagsföremål, som kylskåp, kläder och bilar, kan styras och utbyta data över nätet. Distribuerad IoT betyder att föremålen kommunicerar direkt med varandra, utan att behöva gå via en central molntjänst.
VR står för virtual reality, eller ”virtuell verklighet” på svenska. Genom att ta på dig ett VR-headset ser du en datorsimulerad verklighet framför dig och kan uppleva att du rör dig och agerar i den världen.
AR står för augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” på svenska. AR-teknik adderar fiktiva objekt till vår fysiska verklighet. Ett exempel är appen Pokémon Go där spelarna jagar digitala monster som placerats ut i den miljö som spelarna ser runt omkring sig.
MR står för mixed reality, eller ”blandad verklighet” på svenska. MR integrerar VR och AR.
XR står för extended reality, eller ”utökad verklighet” på svenska. XR är ett samlingsbegrepp för VR, AR och MR.
Missuppfattningar kring AI
Han är tveksam till begreppet artificiell intelligens, AI, och vill hellre prata om teknikområdet som en pågående automatisering där intelligensen blir rörlig och kan ta plats i saker.
– Många tror att AI handlar om att replikera människan, men det är en missuppfattning. Egentligen rör det sig om nästa steg i en automatisering. Begreppet ”ambient intelligence” beskriver hur intelligensen flyttar ut i människors omgivning, där vi rör oss.
Theo Kanter har studerat detta i ett projekt kring äldre människors omsorg och hälsa. En del äldre känner oro när de är ensamma och har stort behov av närvaro. Anhöriga kan ha svårt att räcka till, även om Skype och andra tjänster är till stor hjälp.
– Vi ville gå ett steg längre och använde oss av sensorer och kameror i de äldres hem. Målet var att de äldre och deras anhöriga skulle kunna vara med i – och vara medvetna om – varandras sammanhang i högre grad.
Försöket föll väl ut. Via tekniken registrerades rörelsemönster så att vårdpersonal och anhöriga fick veta om den äldre personen inte rörde sig som vanligt. Spisvakt och översvämningslarm i badrummet bidrog till en känsla av säkerhet: De äldre personerna kände sig trygga och sedda, snarare än övervakade.
– Det här är ett exempel på ”ambient intelligence”, smarta funktioner i närmiljön som låter människor leva sina liv som vanligt. De behöver inte ha på sig ett särskilt armband som registrerar allt, säger Theo Kanter.
Kulturella upplevelser i XR
XR – som står för ”extended reality” – är ett nytt sätt för människor att mötas och ta del av olika intryck. I projektet Prompter utforskade Kanter och hans kollegor hur våra upplevelser kan förflyttas till virtuella rum som är överlagrade på verkligheten. Studien genomfördes i samarbete med Kungliga dramatiska teatern i Stockholm.
– Som besökare vill jag kanske promenera runt inne på Dramaten och runt själva byggnaden, ta del av upplevelser och dela dem med andra besökare i realtid. Det är fullt möjligt, säger Theo Kanter.
– Verksamheter som Dramaten vill engagera och involvera sin publik, inklusive internationella besökare, på ett nytt sätt. För Facebook har sättet att mötas i Metaverse identifierats som en överlevnadsfråga.
Upplev Dramaten i XR – se filmen från forskningsprojektet Prompter
I dag lutar vi oss alltmer mot enorma plattformar som Facebook, Google, Microsoft och Apple som förser oss med tjänster. Vår information lagras i molnet – en plats som för många känns diffus och avlägsen.
– Vad händer om någon drar ur kontakten, frågar Theo Kanter retoriskt.
– Vill vi gå mot ett samhälle där allt är beroende av en tredje part? Där våra självkörande bilar spårar ur totalt om de tappar kontakten med molnet?
Sensorer som snackar med varandra
Själv vill han i stället se ett skifte där användarna återfår kontrollen över sin information för att kunna fatta smarta beslut. Och han menar att utvecklingen inom sakernas internet – IoT – går åt det hållet.
– I dag ser vi en galopperande ökning av sensorer i prylar vi äger, och i vår miljö. Smarta saker på oss eller i vår omgivning måste kunna handla på egen hand för att tillhandahålla olika tjänster som underlättar vardagen.
– Nästa steg är det vi kallar distribuerat IoT. Det innebär att sensorerna på allvar börjar prata med varandra, så att våra prylar kopplas till varandra helt sömlöst – utan att behöva gå via molnet, säger Kanter.
Det innebär inte att molnet kommer att försvinna. Men för snabb kommunikation mellan användare finns ingen anledning att ta omvägen via molnet, menar han.
– Vi kan inte vänta på att molnet ska analysera vår data, till exempel när vi använder platstjänster i trafiken. ”Nu” måste vara nu, inte för två minuter sedan. Då kommer jag att krocka. Molnet är viktigt, men behövs framförallt för att analysera och överblicka allt som sker.
Förstärkt roll för staten
När tekniken flyttar allt närmare medborgarna och bidrar till att lösa samhälleliga utmaningar bör staten ta ett större ansvar, anser Theo Kanter. Med ökad tillgänglighet behövs också ökad säkerhet. Många är omedvetna om att programvara de laddar ner kan dela den egna informationen till andra parter. De vet inte vilken lagstiftning som gäller i landet som äger IoT-plattformen, vad den smarta pluggen för motorvärmaren är uppkopplad mot, eller vad robotdammsugaren gör med informationen från kameran.
– Jag skulle vilja komma tillbaka till det samhällskontrakt vi hade tidigare, och förstärka staten som en god aktör. Det behöver finnas en gemensam infrastruktur med regelverk och verktyg som det går att lita på.
– Ingenting är kört! Men vi måste fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut, säger Theo Kanter.
Det visar en vetenskaplig artikel av Cecilia Österman och Magnus Boström på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.
Arbete till sjöss är ett maskulint kodat yrke med en stark kultur som värdesätter praktisk erfarenhet. Arbetet ombord är i stor utsträckning kännetecknat av osäkra anställningar, hög arbetsbelastning och stundtals motstridiga krav på att jobba både effektivt och säkert. Detta är en grogrund för arbetsmiljöproblem som ökar risken för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen, men som också kan leda till ohälsa och olyckor.
Svaga gränser mellan arbete och privatliv
Kränkande särbehandling förekommer på alla typer av arbetsplatser där orsakerna ofta går att finna i brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det innebär otydligheter kring roller, uppgifter och ansvar, ohälsosam arbetsbelastning med chefer som ofta saknar kunskap, verktyg och förutsättningar att jobba förebyggande med arbetsmiljöarbetet.
– Några av de bidragande faktorerna till att sjöfartssektorn är extra hårt drabbad av kränkande behandling på jobbet är de svaga gränserna mellan arbete och privatliv som råder ombord på fartyg. Besättningen arbetar och bor tillsammans, ofta i långa perioder i sträck. Det ställer ytterligare krav på fungerande ledarskap och mellanmänskliga relationer i den sociala miljön, säger Cecilia Östman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.
Finns ett behov av framtida forskning
Artikeln visar att det inte hänt speciellt mycket sedan den första studien i ämnet 1995. Andelen som blir mobbade och trakasserade på arbetsplatser till sjöss i dagsläget varierar från 8 till 25 procent av all sjöpersonal och över 50 procent av sjöpersonal som är kvinnor. Dessa siffror skiljer sig inte mycket från de tidigaste studierna i ämnet.
– Även om forskning om mobbning och trakasserier på arbetsplatser till sjöss blir vanligare, finns det ett generellt behov av framtida forskning. I synnerhet interventionsstudier, säger Magnus Boström, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.
Framför allt finns det ett behov av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till kränkande särbehandling för att säkerställa att personal till sjöss har anständiga arbetsvillkor. Chefer i land samt befäl ombord måste bli försedda med tillräckliga resurser, användbara verktyg och tillräckligt med tid för att med proaktivt arbete minska de faktorer som utgör grogrunden för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.
Det handlar om att värna om allas välbefinnande
Cecilia Österman och Magnus Boström har även tagit fram Ogilla läget – en populärvetenskaplig broschyr med tips på hur chefer och anställda inom sjöfartssektorn kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Vi behöver ställa nya typer av frågor för att få bättre och djupare insikter om arbetsförhållandena ombord. Med den förutspådda framtida bristen på kvalificerade personer till sjöfartsnäringen behövs åtgärder för att förbättra rekryteringen av ny arbetskraft och för att behålla befintlig personal. Det handlar om att skydda personal till sjöss från mobbning och trakasserier och värna om välbefinnandet för alla till sjöss oavsett ålder, kön, etnicitet eller sexuell läggning, säger Cecilia Österman.
Cecilia Österman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, cecilia.osterman@lnu.se
Magnus Boström, universitetslektor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, magnus.bostrom@lnu.se
Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU har nyligen fått stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen är både felaktig och vilseledande, enligt forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet. Det som presenteras är istället en lista på mer eller mindre hälsosamma livsmedel.
Det menar Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik. Han är van att förklara hur olika typer av industriell bearbetning av råvaror är en förutsättning för att vi ska kunna ha det liv vi lever.
– Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder.
Med andra ord: Att påstå att processad mat skulle vara ohälsosamt är ungefär lika logiskt som att hävda att teknik är farligt eftersom den kan användas för att göra vapen eller skadliga kemikalier.
Nyttig mat kan vara hårt processad
Teknik och metoder är ofta neutrala, allt handlar om vad vi gör med dem. Därför är det även möjligt att använda industriella metoder för att tillverka livsmedel som vi inte bör äta för mycket av, men i fallet med livsmedel har tekniken överlag varit till godo, enligt Andreas Håkansson.
– Konserverade bönor, naturell yoghurt, växtbaserade drycker och havregryn är alla livsmedel som, utifrån en rent objektiv definition, har processats tämligen hårt av industrin, men som vi snarare bör äta mer av. Därför sänder debatten om att ”ultraprocessad” mat ut helt fel budskap.
Men kanske ännu värre – och mindre känt – är att klassificeringen i sig är direkt felaktig. Den så kallade NOVA-klassificeringen togs fram av ett par brasilianska forskare i näringslära år 2009 och delar in livsmedel i fyra kategorier:
Helt oprocessad eller minimalt processad mat,
processade kulinariska livsmedel,
processade livsmedel och
ultraprocessade livsmedel.
Vi har alltid processat vår mat
Bearbetning av våra livsmedel har alltid funnits, och har följt utvecklingen av jordbruksindustrin. Redan våra förfäder gjorde omvandlingsprocesser, till exempel genom att tillaga maten för bättre smak, och genom att torka eller röka kött för bättre hållbarhet.
I takt med en ökad livsmedelsproduktion och ultrabearbetade produkter har både konsumenter och producenter sett mot vår hälsa och miljö de senaste decennierna. Därför skapades NOVA-klassificeringen, som är en uppdelning av livsmedel i fyra grupper beroende på graden av bearbetning av de material som de är tillverkade av.
Idag är NOVA-klassificeringen internationellt erkänd som ett legitimt verktyg av organisationer som Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Källa: Wikipedia
Märkliga klassificeringar av ultraprocessad mat
Men många livsmedel har hamnat i helt fel kategori, enligt Andreas Håkansson, som tar naturell yoghurt som exempel. Den har klassats i den lägsta klassen, ”minimalt processad”.
– Utifrån ett processtekniskt perspektiv är det svårt att förstå varför. Mjölken som ska bli yoghurt har utsatts för relativt hårdhänt bearbetning i många steg – upplevt hundratals g-krafter i centrifugalseparator, accelererats till hundratals km/h i homogenisatorn och värmts till höga temperaturer i pastören, säger Andreas Håkansson.
Sötad fruktyoghurt klassar däremot NOVA som ”ultraprocessad”. Rent processtekniskt är skillnaden en ytterst mild inblandning av sylt.
– Att den som byter sin kraftigt sötade fruktyoghurt mot naturell yoghurt har större chanser att må bra är knappast någon nyhet. Men skillnaden beror inte på hur industriellt bearbetade livsmedlen är, utan på sammansättningen av näringsämnen.
Det finns gott om fler exempel på märkliga klassificeringar i NOVA, enligt Andreas Håkansson.
Hembakade kanelbullar klassas exempelvis som ultraprocessade medan hembakat bröd endast klassas som processat. Har brödet däremot tillverkats på ett större bageri och packats i plastförpackning klassas det plötsligt som ultraprocessat. Mjölkpulver – den kanske allra hårdast processade mejeriprodukten rent objektivt sett – klassas som minimalt processad. Läsk klassas samtidigt som ultraprocessad trots att läsktillverkning är en relativt enkel inblandning av koldioxid i saft.
Industriell tillverkning av livsmedel har gynnat de fattigaste
Någon komplett genomsyn har ännu inte gjorts. Därför går det inte att fastslå hur stor andel som är felmärkt. Men att många produkter hamnar fel och att indelningen tycks styras av mer eller mindre uttalade ideologiska föreställningar tycks klart, enligt Håkansson.
Hur har en sådan här missvisande lista kunnat få ett så stort genomslag?
– Det är en tilltalande story som fungerar väldigt väl, i allt från vetenskapliga artiklar till kvällstidningslöpsedlar, säger Andreas Håkansson
Storyn har en tydlig skurk som är lätt att känna igen (den onyttiga godisbiten i gräll plastförpackning) och den utmålar en till synes enkel lösning på ett komplext problem (allt som är fel med hur vi äter är industrimatens fel).
– Vi måste också komma ihåg att industriell livsmedelstillverkning alltid huvudsakligen gynnat de minst bemedlade i samhället. De med pengar, tid och kulturellt kapital har alltid rynkat lite på näsan åt den här vulgärt billiga och lättlagade maten. Till skillnad från många andra fördomar har den här dock fått blomma ut relativt förbehållslöst.
Artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet där forskare kommenterar aktuella händelser.
I studien gjorde forskarna ett experiment där man utsatte deltagarna för bilder på aggressiva ansikten. Genom apparatur för ögonrörelsemätning som finns vid Humanistlaboratoriet (HumLab) i Lund kunde forskarna mäta deltagarnas reaktioner på ansikten med olika känslouttryck. Syftet var att se om individer med så kallat undvikande beteende tittade på bilderna på ett annorlunda sätt än människor som inte har det beteendet.
– Människor med undvikande beteende anses avfärda känslomässig information och koppla bort sig från känslomässigt laddade stimuli i vardagen. Det kan ses som en strategi för att hålla sig i psykisk balans om man inte har andra strategier för att hantera känsloladdade situationer, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi som tillsammans med Rebecca Mellor, mastersstudent, har utfört studien.
Mätte undvikande beteende med prickar
För att mäta det undvikande beteendet använde forskarna förutom ögonrörelsemätning även en metod som kallas dot-probe. Experimentet innebar att deltagarna först fick se ett ansikte med ett argt känslouttryck. Millisekunder senare dök det upp en prick på skärmen; antingen där ansiktet funnits eller i motsatt hörn. Pricken upptäcks snabbare om den dyker upp precis där deltagaren har sin blick. Om deltagaren varit snabb att upptäcka en prick som visats på motsatt sida där det känslomässiga ansiktet tidigare dykt upp, antas att hen automatiskt och omedvetet har undvikit ansiktet. Ögonrörelsemätaren mätte mikroryckningar i ögonen (mikrosackader).
– Vi fann ett signifikant samband mellan deltagarnas självrapporterade undvikande beteende och att ha tittat bort från de känsloladdade ansiktsuttrycken, säger Elia Psouni.
– Dessutom korrelerade ögonrörelserna med dot-probe-data, vilket tyder på att mikroryckningarna i ögonen – mikrosackaderna – verkligen avslöjar ett undvikande beteende.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?
– Mikrosackader avslöjar att det undvikande beteendet sker mycket tidigt. Det tyder på att man inte väljer bort känsloladdade stimuli medvetet utan att man automatiskt riktar bort sin uppmärksamhet. Vi vill nu använda mikrosackader för att studera när i utvecklingen dessa beteenden blir automatiska.
Rebecca Mellor, forskningsassistent vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, elia.psouni@psy.lu.se
Vid Arktis har havsisens tjocklek sommartid minskat med närmare 65 procent jämfört med 1970-talet. Det här är processer som påverkar väder och klimat över hela världen.
– Den grundläggande frågan vi ville ha svar på var varför havsisen smälter så snabbt i Arktis. Isens utbredning sommartid har nästan halverats sedan 1980-talet och tjockleken minskat till en tredjedel. Minskande havsis är ju en symbol för pågående global uppvärmning, säger Céline Heuzé, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Varmt vatten från Atlanten påverkar
Det är svårt att mäta vintertid i Arktis. Men genom att isbrytaren Polarstern frös fast i isen och flöt vidare med isflaket, kunde forskarna få mätresultat kontinuerligt. Inte bara temperatur, vindstyrka och salt- och koldioxidhalt mättes, utan hundratals miljöparametrar registrerades för hav, luft, is och snö, ekosystem och kemi i centrala Ishavet över en hel årscykel.
– Det viktigaste vi hittills sett är effekten av det vi kallar ”atlantifieringen”, när varmt vatten från Atlanten drar in i Arktis. Resultaten visar att påverkan var kraftigare än förväntat. Det varma vattnet nådde längre in i Arktis än vi tidigare trott, och djupare ner.
Vattentemperaturen ökat med fem grader
Det varma Atlantvattnet tar över kallt Arktisvatten med resultatet att havstemperaturen vid 100 meters djup ökade från cirka minus 1,8 till plus 3 grader.
– Vi såg också mer uppblandning av varmare och kallare vatten än förväntat. Troligen beror det på att den tunnare havsisen lättare påverkas av vinden och det i sin tur ökar vattenblandningen.
När vattnet blandas blir ytvattnet under isen varmare och isen smälts underifrån.
– Vi såg dessutom att det lager av smältvatten, som skapas när havsisen börjat smälta, försvann väldigt snabbt efter en storm. Det är inte bra eftersom vi tror att smältvattnet skyddar havsisen temporärt från att smälta ännu mer. Som jag förstår är detta första gången detta har kunnat ses. Men det är otydligt vad det innebär för ekosystemet.
Snö är en viktig faktor
Snön i Arktis är också en viktig faktor för klimatet och det komplicerar de klimatmodeller som finns för närvarande.
Snön skyddar havsisen från solen. Den reflekterar bort mer ljus än is, som har en blå ton och lättare absorberar ljus.
– Modellerna funkar inte just nu, eftersom snöns påverkan är mer komplicerad än vad som syns i dagens klimatmodeller. Och i Arktis just nu ändrar sig snön hastigt i takt med temperatur och fuktighet.
Vädret inte som förväntat
Klimatmodellerna måste modifieras eftersom Arktis är regnigare och varmare än förväntat och vinden kraftigare.
– Atmosfärstryck och vindsystem – med starka stormar vintertid, tillsammans med tunnare is – påverkar klimatet i Arktis. Isens botten i havet är inte platt utan har struktur, så när vinden i luften sätter isen i rörelse trängs kallt vatten allt längre ned av ökad blandning och havsvattnet närmast isen blir varmare.
Under expeditionen visade det också sig att isbrytaren Polarstern drev med isen snabbare än förväntat. På sju månader avverkade man den sträcka som tog tre år för upptäcktsresanden Fridtjof Nansen (norsk upptäcktsresande som reste till Arktis i slutet av 1800-talet, redaktionens kommentar).
Céline Heuzé, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, celine.heuze@gu.se
De 12-13 åringar som deltog i undersökningen har sedan dess följts genom livet ända fram till i dag. Hur du svarar på frågan säger något om dina tidspreferenser, alltså hur du värderar nuet i förhållande till framtiden.
– Det finns egentligen inget bra eller dåligt alternativ. Det handlar bara om vilka preferenser man har – föredrar man att få något nu eller att vänta på en större belöning senare, säger Lisa Norrgren, som i sin avhandling i nationalekonomi undersöker sambandet mellan tidspreferenser, utbildning, hälsa och död.
Ålder, kön och utbildning gör ingen större skillnad
Lisa Norrgrens resultat visar att de tålmodiga ungdomarna, som valde att få 1 000 kronor om fem år, har mellan 17 och 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag än sina mer otåliga klasskamrater. De blir också inlagda på sjukhus mer sällan, får färre diagnoser som vuxna och blir diagnostiserade i lägre grad med så kallade livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
System som fokuserar på belöningar i dag
En förklaring till resultatet är att personer som väljer alternativet att få 1 000 kronor om fem år har en låg så kallad diskonteringsränta. De tycker alltså att omedelbara och framtida betalningar är ungefär lika värdefulla. Detta gör dem mer sannolika att investera i en bättre framtida hälsa.
En person med hög diskonteringsränta tycker däremot att omedelbara utfall är mycket mer värdefulla än framtida. Det finns tidigare forskningsresultat som visar att tidspreferenser spelar roll för sådant som rökning eller fetma, men den här typen av långsiktig undersökning över hela livet är unik.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
Finns samband med mammans tidpreferens
Vad det är som gör att vissa personer fokuserar mer på sitt framtida jag, eller om man kan lära sig att bli mer tålmodig är inte helt klarlagt, enligt Lisa Norrgren.
– I en annan studie i avhandlingen ser vi att det finns ett samband mellan barnens och mödrarnas tidspreferenser, men jag kan inte säga om det är genetiskt eller om man socialiseras in i det.
Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera den skållheta atmosfären hos en Jupiterliknande exoplanet (det vill säga en planet i ett annat solsystem än vårt eget).
Planeten som studerats heter WASP-189b och är en extrem planet, kanske den mest extrema av de cirka 4 300 exoplaneter som hittills bekräftats. Den ligger mycket nära sin värdstjärna och har en dagstemperatur på 3 200 grader. Ett år på WASP-189b varar i 2,7 dygn – det är den tid det tar för planeten att kretsa kring stjärnan. Ända sedan den observerades 2020 av satelliten Cheops har den varit föremål för världens astronomers intresse. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy, kan ett forskarlag från Lunds universitet lägga fram ny fakta om den brännheta gasjätten.
Vad är en exoplanet?
Ordet exoplanet är en förkortning av extrasolär planet, vilket syftar på att planeten kretsar runt en annan stjärna än solen. En exoplanet är en planet som befinner sig i ett annat solsystem än vårt eget. De första exoplaneterna hittades på 1990-talet.
– Vi har använt en högupplöst spektrograf för att samla in stjärnljus från värdstjärnan vid en tidpunkt då ljuset även passerade exoplanetens gashölje. Efter att ha extraherat de relevanta delarna av spektrumet kunde vi knyta minst nio varianter av kända ämnen till WASP-189b:s atmosfär, säger Bibiana Prinoth, astronomidoktorand vid Lunds universitet som har lett forskningsstudien.
Atmosfären innehöll titanoxid
Den stora upptäckten i studien är att WASP-189b:s atmosfär innehåller titanoxid, ett ämne som inte tidigare med säkerhet har upptäckts runt en ultrahet gasjätte utanför vårt solsystem. Förutom titanoxiden hittade forskarna följande grundämnen: järn, titan, krom, vanadin, magnesium och mangan. Men det är inte bara grundämnesfynden som sticker ut. Genom att studera de så kallade linjepositionerna för varje ämne i atmosfären kunde forskarna observera att dessa skilde sig åt. Detta visade på att WASP-189b har en skiktad typ av atmosfär där tredimensionell kemi, termiska effekter och dynamik i form av vindar spelar en viktig roll.
– Tidigare har det enbart varit möjligt att analysera atmosfärerna hos den här typen av exoplaneter med endimensionella modeller. I vår studie banar vi väg för att, med hjälp av högupplösta spektrografer, få en betydligt djupare förståelse för exoplanetatmosfärer, säger Bibiana Prinoth.
Hitta liv i universum
Att karakterisera atmosfären hos exoplaneter har blivit ett viktigt forskningsområde inom astronomi och astrofysik. När de tekniska verktygen nu finns på plats kommer det att bli möjligt för forskarna att i detalj jämföra den kemiska sammansättningen i olika typer av exoplanetatmosfärer, även på kallare himlakroppar som är mer lika vår egen planet.
– Jag får ofta frågan om jag tror att min forskning är relevant för sökandet efter liv någon annanstans i universum. Mitt svar är alltid ja. Den här typen av studier är ett första steg i detta sökande, säger Bibiana Prinoth.
*Spektroskopi är ett samlingsnamn för metoder för att studera spektra, vanligen med hjälp av elektromagnetisk strålning, och därigenom får kunskap om kemiska koncentrationer och sammansättningar. Källa: Wikipedia
Bibiana Prinoth, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, bibiana.prinoth@astro.lu.se
– Resultaten är så pass intressanta att det är motiverat att gå vidare med kliniska studier. Däremot är det absolut olämpligt att själv börja experimentera med tillskott eftersom östrogen också kan ge en rad mer eller mindre svåra biverkningar och bara ska tas i samråd med läkare, säger Malin Sund, professor vid Umeå universitet och första författare till studien.
Östrogen gav minskad dödlighet vid covid-19
I registerstudien som har genomförts vid Umeå universitet, har forskarna jämfört dödstalen i början på pandemin för kvinnor med covid-19-diagnos som redan behandlades med läkemedel som höjde respektive sänkte östrogennivåerna.
Forskarna kunde se att risken för dödsfall i covid-19 i för gruppen i studien som fick tillskott av östrogen var mindre än hälften (2,1 procent) jämfört med kontrollgruppen, där dödligheten låg på 4,6 procent.
– Det är en signifikant minskad dödlighet som visar samband med just östrogentillskott. Detta vet vi eftersom vi har rensat för möjliga bakgrundsfaktorer, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid Umeå universitet och senior författare till studien.
Testosteron påverkar inte vid svår covid-19
Det är känt att risken att drabbas allvarligt och dö i covid-19 är betydligt större för män än för kvinnor. En hypotes har varit att det skulle bero på det manliga könshormonet testosteron. En svensk tidigare studie med testosteronsänkande läkemedel kunde dock inte påvisa någon sänkning av risken för dödlighet i covid-19 bland dem som fick läkemedlet. Istället kan en möjlig förklaring till skillnaden i dödlighet mellan könen alltså vara det kvinnliga könshormonet östrogen. Det krävs dock randomiserade behandlingsstudier för att bekräfta fynden i denna registerstudie.
Vaccinering extra viktigt vid östrogensänkande behandling
Högst risk för dödsfall hade gruppen som istället fick östrogensänkande behandling. Men där är orsakssambandet med östrogen inte säkerställt, eftersom den gruppen både var äldre och hade genomgått cancerbehandling, något som i sig ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Studien genomfördes innan det fanns vacciner mot covid-19. Det går därför inte att utifrån denna studie säga hur mycket östrogen minskar risken för svår sjukdom och död bland vaccinerade kvinnor.
– För kvinnor som genomgått cancerbehandling är det viktigt att fortsätta ta sin medicin för att minska risken för återfall i cancern. Den här studien ger inget skäl att sluta. Däremot bör de givetvis vara noga med att bli vaccinerade och inte utsätta sig för onödig smittorisk, säger Malin Sund.
Så gick studien till om östrogenets påverkan vid covid-19
Studien omfattar totalt nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år som diagnostiserades med covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020. Bland dessa fanns en grupp om 2 500 kvinnor som åt östrogentillskott som behandling vid klimakteriebesvär, en betydligt mindre grupp om drygt 200 kvinnor som åt östrogensänkande läkemedel efter cancerbehandling samt en kontrollgrupp som varken fick tillskott eller sänkning av östrogenet.
Malin Sund, gästprofessor, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
Anne-Marie Fors Connolly, MIMS clinical research fellow, leg. Läkare, Institutionen för Klinisk Mikrobiologi, Umeå Universitet, anne-marie.fors.connolly@umu.se
− De kvinnliga idrottarna som vi har intervjuat i vår studie önskade mer kommunikation och diskussion när de var yngre, framförallt kring frågor om hälsa, om menstruation, preventivmedel och om hur det påverkar tränings- och tävlingsupplägg, säger Martina Höök, som är doktorand på Mittuniversitetet samtidigt som hon är anställd som tränare för Svenska Skidförbundet Längd.
I studien har tretton svenska längdskidåkare på nationell och internationell nivå deltagit, liksom åtta av deras tränare. Syftet var att få ökad förståelse kring vilka utmaningar som kan finnas kring kommunikationen om kvinnliga idrottares hälsa. Forskarna undersökte deltagarnas utbildningsbakgrund, deras kunskap om kvinnliga hormoncykler och relationen mellan tränare och idrottare innan de fick en online-utbildning om kvinnliga hormoncykler och idrottsprestationer. Därefter genomfördes fokusgruppsintervjuer med aktiva och tränare var för sig, samt med aktiva och tränare tillsammans.
− Slutsatserna blir att kunskapen i dessa frågor måste ökas bland både aktiva och ledare, för att på så sätt underlätta kommunikationen. Många aktiva har en känsla av att de inte vet vad som är ”rätt” eller ”fel” och därför inte heller pratar med tränare och kompisar om frågor som rör till exempel hormoncykler, säger Martina Höök.
Utbildning kring idrottshälsa behövs
I nästa del av studien ska forskarna, tillsammans med elever och tränare vid skidgymnasiet i Åre-Järpen, skapa en utbildning för att öka kunskap och kommunikation om idrottares hälsa, som exempelvis energibalans, kvinnliga/manliga hormoner, återhämtning, sömn och mental hälsa.
− Aktiva och tränare efterfrågar också strukturerade forum för att diskutera dessa frågor, då erfarenhetsutbytet gör att kommunikationen därefter känns lättare. Den kunskapen tar jag som forskare med mig in i förbundet där vi kommer att försöka skapa plattformar för diskussioner och utbildningar av våra åkare och aktiva, säger Martina.
Studierna ingår i projektet Den kvinnliga idrottaren som utgår från att friska kvinnor i reproduktiv ålder har en naturlig hormonell cykel, menstruationscykeln. Projektet leds av Kerry McGawley, docent i idrottsvetenskap, och forskningsgruppen jobbar med liknande frågor hos medeldistanslöpare och deras tränare. Forskarna arbetar också med en ny studie som undersöker kvinnliga elitidrottares tankar kring graviditet och föräldraskap.
Martina Höök, doktorand på Mittuniversitetet och tränare för Svenska Skidförbundet Längd, martina.hook@miun.se
Kerry McGawley, projektledare och docent vid institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet, kerry.mcgawley@miun.se
Fotnot:
Projektet genomförs i samverkan med Svenska Skidförbundet Längd och ingår också i samverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun.
Med inspiration från levande rollspel, och genom att utgå från speldesign, har doktoranden Hedvig Jalhed utvecklat fyra immersiva operor i mindre format, så kallade kammaroperor. Hon har bidragit till operorna i olika konstnärliga yrkesroller – som operasångare, regissör, librettist och dramaturg.
– Vad som i första hand skiljer dessa verk från traditionell opera är att de utgör dynamiska äventyr med potentiellt fler utfall jämfört med statiska ödesberättelser som kan upprepas gång efter gång med likartat resultat, säger Hedvig Jalhed.
Begreppsförklaring
Immersiv: Att något är immersivt innebär i korthet att det är omslutande och öppet för inblandning. Libretto: Text eller storyboard till en opera eller annat musikdramatiskt verk. Den person som skriver texten kallas librettist. Partitur: Ett notblad som innehåller alla stämmor i ett musikaliskt verk.
Hon menar att traditionella operor söker det ideala, medan immersiv opera söker det dynamiska. I stället för en publik som förhåller sig passivt till verket talar Hedvig Jalhed om att besökare kan ingå i den immersiva operan.
− Själva immersionen uppstår då en individ omsluts av musik, scenografi och annan estetisk information som avskärmar och utestänger resten av tillvaron, säger hon.
Besökaren får vara med och styra handlingen
Flera av operorna har haft interaktiva inslag som uppmuntrar besökaren att komplettera och slutföra operan på mer eller mindre begränsade, fantasifulla eller kreativa sätt. Till exempel har besökarna fått förhandla med sjungande operakaraktärer för att befria karaktärer från fångenskap. Besökaren får också utrymme att fritt röra sig, yttra sig och bestämma sig för att försöka påverka den fiktiva handlingen i olika riktningar.
– Min forskning har resulterat i en modell för hur man kan arbeta med immersion inom opera, säger Hedvig Jalhed.
Nytt sätt att skapa en opera
Immersiv teater har studerats tidigare. Att utforska hur man kan använda immersion inom opera är däremot nytt.
Att vända på arbetsordningen och låta den komma närmare arbetsordningen i rollspel har varit ett sätt att öppna för ett annat sätt att se på skapandet av en opera.
– Inom klassisk opera bestäms vanligtvis först handling, sedan samordning och till sist omgivning. Därefter kommer instruktioner med libretto, partitur och iscensättning, varpå artisterna levandegör verket i text, ton och aktion, säger Hedvig Jalhed.
I rollspel är ordningen den omvända där spelmiljön och dess möjligheter bestäms först. Därefter presenteras utmaningar, vilka utvecklas genom karaktärernas val och handlingar för att driva händelseförloppet framåt.
– Opera som upplevelseform kommer med särskilda förväntningar som inte är helt lätta att utmana. Men genom att förändra den sociala dynamiken kan även operakonsten utvecklas i nya riktningar, säger Hedvig Jalhed.
Hedvig Jalhed, doktorand vid Göteborgs universitet,hedvig@jalhed.se
– Temperaturdata finns det gott om, medan man får leta efter snödjupsmätningar som har utförts under hela Vasaloppets historia, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet.
Var femte vinter har haft liten snötillgång
Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 41 centimeter i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet blev inställt på grund av snöbrist år 1932. Det är det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, trots att snödjupet då var tio centimeter.
Diagram 1: Diagrammet visar snödjupet den 1 mars under den 100-åriga perioden 1922–2021. Det genomsnittliga snödjupet har minskat från 43 centimeter till 38 centimeter under dessa år.
Under sammanlagt 21 av 100 vintrar har det varit kris med liten snötillgång, vilket är mer än var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar. Den senaste snörikaste vintern under Vasaloppets historia var 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant. Det vill säga – det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.
– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, säger Ola Langvall.
År 1922 startades klimatstationen i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora, i ett samarbete mellan dåvarande Statens Skogsförsöksanstalt och SMHI. Siljansfors försökspark ingår sedan 1977 i SLU. Den har varit bemannad året runt sedan starten 1921. Samarbetet med SMHI avslutades 1990, och från 1991 driver SLU klimatstationen i egen regi.
Siljansfors kan vara den enda klimatstation i Vasaloppets närhet som har en komplett serie snödjupsmätningar under hela Vasaloppets historia. Mätstationen ligger 240 meter över havet och har ett klimat som ungefär motsvarar det i Oxberg, som är startplatsen för Tjejvasan, Kortvasan och Halvvasan.
Läget ser stabilt ut inför årets Vasalopp
Hur ser det då ut med temperaturförändringar sedan 1922? Temperaturen under februari månad från samma mätstation i Siljansfors visar en trend att månadsmedeltemperaturen har ökat från -7,9 grader år 1922 till -5,5 grader år 2021. Men denna ökning är inte heller statistiskt signifikant (diagram 2). Under Vasaloppets hundraåriga historia har medeltemperaturen i februari varit över noll endast under åren 1989 och 1990. Det har sannolikt varit en stor anledning till att loppet inte har behövt ställas in mer än två gånger.
Diagram 2: Månadsmedeltemperatur i luften i Siljansfors i februari månad under åren 1922–2021. Den lägsta månadsmedeltemperaturen i februari uppmättes år 1947 och den högsta år 1990.
– Även för 2022 års tävlingar, som inleddes med Jubileumsvasan nu i lördags, ser det stabilt ut. För närvarande är snödjupet 27 centimeter i Siljansfors. Långtidsprognosen talar för att snön ligger kvar och kanske till och med kommer att öka fram till övriga lopp under Vasaloppet som går längre fram, säger Ola Langvall.
– Att vintertemperaturerna har varit så stabila är glädjande, men när vi tittar på årsmedeltemperaturen, har den stigit signifikant med en grad under de här 100 åren, vilket i sig är anmärkningsvärt, men det är en annan historia, säger Ola Langvall.
Vasaloppets vintervecka 2022
Första söndagen i mars varje år går det klassiska Vasaloppet av stapeln. Loppet är 90 kilometer långt och går från Sälen till Mora. Det är den sträcka som Gustav Vasa enligt historien ska ha tagit som flyktväg under vintern 1520–1521.
Vasaloppets vintervecka består av ett antal olika längdskidlopp och sträcker sig över två helger. De riktar sig till både motionärer och elitåkare. Det hela inleddes med Jubileumsvasan lördag 12 februari som är ett hyllningslopp till de som drog igång och genomförde det allra första loppet 1922.
Ola Langvall, försöksledare, enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Ola.Langvall@slu.se
På 20 år har dejtingplattformar radikalt ritat om kartan för hur och var vi kan träffa någon, både på kort och på lång sikt.
– Den stora förändringen, och en viktig anledning till att det har blivit så stort, är att nätdejting gör dejting mycket mer privat. Dejtingen flyttar in i hemmet, i stället för att den första kontakten med någon äger rum på en offentlig plats tar man kontakt hemifrån. säger Marie Bergström, forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
– På nätet träffar man folk som man inte känner och inte har någon koppling till. Det gör att man kan ha en tydlig gräns mellan sitt sociala och sitt sexuella liv.
Studerar villkoren för sex och nära relationer
Hon är intresserad av villkoren för sexualitet och intima relationer, som har genomgått stora förändringar på ganska kort tid. Hbtqi har på många sätt gått före vad det gäller nätrelationer, konstaterar hon, men för att kunna göra historiska jämförelser valde hon i sin forskning att koncentrera sig på heterosexuella kvinnor och män.
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Källa: RFSU
Bild: Renate Vanaga, Unsplash
– Vi har till exempel fler sexuella partners och vi skiljer oss oftare än för 50 år sedan. Och även om det fortfarande finns starka genusnormer så är förändringen stor när det gäller synen på kvinnors sexualitet, säger Marie Bergström.
Hennes bokThe New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) kretsar kring frågor som dessa. Boken är baserad på hennes doktorsavhandling, med utgångspunkt i intervjuer med användare och företagare bakom dejtingplattformar, samt statistiska data.
Vägen till sex är snabbare vid nätdejting
– Det finns en utbredd bild av att nätdejting är mycket sexdejting. Och det stämmer; det är mycket kortvariga relationer. Men det är samtidigt så att det är väldigt många par som bildas. Det ena utesluter inte det andra.
Flera av Marie Bergströms intervjupersoner säger att de undviker dejtingprofiler som de har gemensamma bekanta med.
I de fall där två personer inleder kontakt på en dejtingplattform går det betydligt fortare för relationen att bli sexuell än när det första mötet sker på krogen. Allra längst tid tar det i de fall där man delar arbetsplats.
Hur vanligt är nätdejtning?
Enligt rapporten Svenskarna och internet (2021) hade mer än var fjärde svensk singel nätdejtat det senaste året. Yngre generationer var mest aktiva på dejtingplattformar.
Var sjunde svensk som är i en relation i dag har träffat sin partner via en dejtingsajt eller en dejtingapp, i de flesta fall Tinder.
Appen Tinder skriver på sin sajt att de hittills har haft över 55 miljarder matchningar världen över, bland totalt knappt 8 miljarder människor.
Tinder ägs av amerikanska Match Group som även äger andra stora dejtingplattformar som Match, OkCupid och Hinge. Match Group hade hösten 2021 ett börsvärde på cirka 380 miljarder kronor.
– Att inleda en relation med en kollega är något man tänker både en och två gånger kring, men med människor man träffar på nätet behöver man inte tänka så mycket. Det är lättare helt enkelt, socialt, att ha sex med folk som man inte behöver träffa igen om man inte vill, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformar speglar synen på kärlek
Men många dejtingplattformar utlovar å andra sidan det motsatta, nämligen att man ska vilja träffas igen. Det finns någon för just dig, och dig – det finns någon för alla. Vissa sajter anlitar psykologer och andra går betydligt längre. Amerikanska DNA Romance säger sig inte bara matcha personlighet och intressen utan också DNA-markörer.
– Det löfte som många dejtingplattformar ger om att du ska kunna träffa någon som du matchar med, säger något om hur vi ser på kärlek i dag. För inte så länge sedan pratade man om kärlek som något magiskt och ödesbestämt, något man inte kan förklara. Den bilden av kärlek är svagare i dag. Vi är övertygade om att vi kan räkna ut nästan allt, säger Marie Bergström.
Dejtingplattformarnas algoritmer är vidsynta
Och en del kan vi faktiskt räkna ut, sett till faktorer som visat sig ha starkt genomslag vid parbildning. Det handlar både om sociala dimensioner som bildningsnivå och klasstillhörighet, men också normer som att mannen ska vara lite längre och gärna ett par år äldre än kvinnan. Dejtingplattformarnas algoritmer har på flera punkter visat sig ge betydligt mer vidsynta förslag än vad användarna sedan väljer när de tar ställning till dem.
Att plattformarna på det här sättet ställer oss ansikte mot ansikte med våra egna önskemål tror Marie Bergström ligger till grund för en del av den kritik som ofta riktas mot formatet i media; att det får oss att förhålla oss till andra människor och relationer som konsumtionsvaror. Vi vill helst inte kännas vid våra fyrkantiga begär.
– I vanliga sociala sammanhang är det så mycket som kan ske implicit, vi kommunicerar till stor del icke-verbalt och kan göra bedömningar av andra samtidigt som vi är upptagna med något annat. Men på nätet måste det skrivas ner. När man går igenom alternativen blir man medveten om sina egna preferenser, och de kanske är rasistiska och diskriminerande mot ålder och social bakgrund. Det blir som att se sig själv i en inte särskilt smickrande spegel.
Samma kritik mot nätdejning som mot dåtidenes kontaktannonser
I The New Laws of Love drar Marie Bergström paralleller till dejtingplattformarnas föregångare i form av kontaktannonser. Få, inte ens en av hundra, använde sig av kontaktannonser. Men fenomenet var uppmärksammat och kritiserat när det var nytt, och det på i stort sett samma grundvalar som dejtingplattformarna.
Bild: Brooke Cagle, Unsplash
– I tidningsartiklar från slutet av 1800-talet formuleras i princip ord för ord samma kritik av kontaktannonser som man i dag kan höra om nätdejting. Det är samma rädsla för att de långvariga relationerna håller på att försvinna och samma bild av att sexualitet och marknaden utgör hot mot våra nära relationer, säger Marie Bergström.
Bilden av den romantiska kärleken har funnits länge
Det romantiska kärleksidealet sägs ofta ha fått fäste på 1800-talet. Men det går längre tillbaka än så. I avhandlingen Kärlekens språk: adel, kärlek och äktenskap 1750-1900 (2014) intresserar sig historikern Brita Planck för den dåtida balansen mellan strategiska äktenskap och den fria kärleken. Kvinnor var omyndiga och i juridisk mening inte fria att välja själva, men ömsesidiga känslor var ändå ett ideal redan på 1700-talet, skriver Brita Planck. En lämplig äktenskapskandidat var ”av hög börd, besutten och någon man var kär i”.
– Slutsatsen var att äktenskap borde bygga på kärlek. Att gifta sig vid den här tiden var som att starta företag. Det gällde alla, bönder som skulle driva en gård, hantverkare som skulle driva en verkstad och präster som skulle driva ett pastorat, det var bara lite olika skala. Hela samhället var konstruerat med hushållet som minsta enhet, med det äkta paret som kärnpunkt. Och då var det ju mycket lättare att lyckas tillsammans med någon man trivdes med, säger Brita Planck.
Dejtingformernas popularitet förändras över tid
Men börd, eller klass, var också viktigt. Med tiden ändrade den svenska 1700-talsadeln sina umgängesformer för att hålla den växande medelklassen borta. Danser gick från öppna till slutna tillställningar.
Då var det föräldrar och andra släktingar som skötte den sociala kontrollen. I dag är det upp till var och en.
– Det ser man i hela samhället, hur vi signalerar vår exklusivitet på olika sätt, säger Brita Planck.
På dejtingplattformarna innebär det att klientelet tenderar att bytas ut med tiden. Inte bara därför att man hittar en respektive. Det är också så, konstaterar Marie Bergström, att den ekonomiska och kulturella eliten lämnar en app när ”alla” plötsligt är där. Då går de vidare till en ny tjänst.
Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se
Hon studerar dejtingplattformar
Boken The New Laws of Love: Online Dating and the Privatization of Intimacy (2022) bygger på Marie Bergströms doktorsavhandling och publicerades ursprungligen på franska 2019. Hon är forskare i sociologi vid l’Institut national d’études démographiques i Paris.
Studien bygger bland annat på enkäter, anonymiserade användardata från flera stora dejtingplattformar. Marie Bergström har också intervjuat 82 franska användare och 19 franska, amerikanska och kanadensiska entreprenörer inom branschen.
Den engelska utgåvan av boken är kompletterad med data från engelskspråkiga länder samt Tyskland och Sverige.
