Hudinfektioner med MRSA-bakterier (motståndskraftiga gula stafylokocker) är potentiellt dödliga, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. För närvarande behandlas infektionerna med en intravenös injektion med antibiotika.
Injektion med antibiotika ger biverkningar
Antibiotika av typen vankomycin är en av de huvudsakliga behandlingarna och ges som en intravenös injektion. Anledningen till att läkemedlet inte ges lokalt är att det har svårt att tränga igenom huden. Det ges inte heller oralt eftersom det har dålig absorption genom tarmen. Problemet med att tillföra antibiotika i blodet är att det ofta resulterar i betydande biverkningar, och även när relativt höga doser administreras blir den lokala koncentrationen av vankomycin i huden låg, vilket kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta stammar. Det finns därför ett kliniskt behov av att kunna tillföra vankomycin lokalt i huden.
Möjligt kontrollera mängden läkemedel
– Vi har försökt lösa detta med hjälp av mikronålsplåster som består av pyttesmå nålar tillverkade av en polymer som är fylld med läkemedlet. Genom en innovativ mikronålsdesign kunde vi effektivt kontrollera mängden läkemedel som levereras i huden, säger studiens förstaförfattare Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Plåstret placeras på huden vid det infekterade området. De knappt synliga mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna vilket gör behandlingen relativt smärtfri. Mikronålarnas förmåga att tränga in i huden studerades i hudvävnad från gris och människa. Resultaten visar att läkemedlet effektivt levererades ner i huden och signifikant minskade mängden MRSA-bakterier.
Bättre livskvalitet för patienten
– Om den här medicintekniska produkten når klinik kan den totalt förändra hur hudinfektioner med potentiellt dödliga bakterier behandlas, med en drastisk förbättring av patienternas livskvalitet, säger studiens sisteförfattare Georgios Sotiriou, ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Forskarna kommer nu att utvärdera mikronålarnas prestanda i djurmodeller av MRSA-hudinfektion. Nästa steg är att vidareutveckla produkten så att den utövar antimikrobiell aktivitet genom flera olika mekanismer i syfte att förbättra effektiviteten.
Vacciner levereras redan med tekniken
Mikronålar utnämndes till en av de 10 mest lovande teknologierna av World Economic Forum 2020. Tekniken används redan kliniskt för att administrera vacciner och det finns många pågående kliniska prövningar för andra användningsområden, som behandling av diabetes, cancer och neuropatisk smärta.
Mikronålarnas bas är endast 0,2 mm bred. Bild: Jill Ziesmer.
– Mikronålar för leverans av antibiotika är ett nytt forskningsområde, men den framgångsrika användningen av mikronålar i andra syften ger hopp om att antibiotika i mikronålar kan öppna för nya sätt att behandla hudinfektioner, säger Georgios Sotiriou.
Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, jill.ziesmer@ki.se
Fotnot:
Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), NordForsk, fakultetsnämnden vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning.
– I Sverige har utvecklingen skett ganska tyst trots att myndighetsutövning enligt svensk lag är ett ansvar för kommunal och statlig förvaltning, säger Ulrika Järkestig Berggren, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.
Det här är en barnavårdsutredning
En barnavårdsutredning utförs av socialtjänsten för att ta reda på hur ett barn mår och har det hemma, samt om det behövs insatser för att stötta barnet och i så fall vilka.
Källa: Barnombudsmannen
Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet har hon undersökt de faktorer som har bidragit till att användandet av privata konsulter inom socialtjänsten tagit fart. Studien har följt utvecklingen i Sverige från en låg nivå av konsulter till en snabb ökning under 2015–2016, som fortsätter att öka under andra halvan av 2010-talet.
– I England har samma fenomen varit en intensiv allmän debatt då det funnits politiska intentioner att privatisera verksamheten. Här i Sverige har det passerat nästan obemärkt och inte uppmärksammats alls på samma sätt.
Personalbrist och större arbetsbörda
Resultaten visar att flera faktorer bidragit till att socialtjänsten har tagit hjälp av privata aktörer för att göra barnavårdsutredningar.
– Personalbrist tillsammans med en ökad anhopning av arbete har skapat en plattform för att ta in privata konsulter, och gör att det kan fortsätta.
En annan faktor är att privatiseringen av offentliga välfärdsverksamheter sedan tidigare redan har etablerats i både stora nationella och mindre företag i Sverige. Företagen driver uthyrning av till exempel läkare, behandlingshem och familjehemsrekrytering. Förutsättningarna för att kunna erbjuda privata konsulter till kommunerna fanns redan, vilket är förklaringen till att det kunde ske så snabbt.
Forskarnas resultat visar också att de konsulter som anställts i kommunerna oftast har fler år i yrket än socialsekreterare anställda direkt av kommunerna. Att arbeta som privat konsult beskrivs av konsulter bland annat som en professionell utvecklingsmöjlighet.
– Vår kartläggning visar att det ofta är erfarna personer som blir privata konsulter. På det sättet skaffar sig kommunen ett erfarenhetstillskott genom de privata konsulterna.
Ingen kontinuerlig relation
Samtidigt menar forskarna att det kan finnas risk att användandet av privata konsulter kan påverka barns och föräldrars möjlighet att komma till tals och utveckla ett förtroende för socialtjänsten. Detta eftersom konsulterna oftast är anställda för specifika uppdrag som sedan avslutas, vilket inte möjliggör en kontinuerlig relation.
– Det finns både positiva och negativa aspekter av de privata konsulterna. Den här frågan är inte svart-vit, men det är viktigt att undersöka vad förändringen innebär, säger Ulrika Järkestig Berggren.
Ett stort antal prover med blodplasma förvaras i 80 minusgrader i frysar i norra delen av Sverige. Sedan mitten på 1980-talet har tusentals blodprov och uppgifter samlats in från frivilliga i Norrbotten och Västerbotten.
Personerna har sedan kunnat följas över tid för att se om de drabbas av olika typer av sjukdomar, särskilt med inriktning på hjärt-kärl-sjukdomar. Nedfrysningen gör att proverna bevaras intakta över lång tid.
Forskare vid Örebro universitet har nu studerat en liten beståndsdel i blodproven, inflammationsmarkören Interleukin-6 (IL-6) på ett annat sätt än tidigare.
Syntes sju år innan sjukdom
I den nya undersökningen har prover från nära 300 personer som senare i livet drabbats av hjärtinfarkt jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Det visade sig att halterna av en ny biomarkör var förhöjda – redan flera år innan hjärtinfarkten. Hos några personer sågs en förhöjd nivå av biomarkören redan sju år innan de blev sjuka.
– Vi upptäckte att den här biomarkören kunde förutse vad som skulle hända, säger Mulugeta Zegeye, forskare vid Örebro universitet.
Men IL-6 påverkar även andra funktioner i kroppen och har både en god och en ond sida. Tidigare studier har visat att den både kan förhindra och orsaka inflammationer.
– Det unika med den här studien är att vi enbart har studerat de inflammatoriska aspekterna av IL-6. Vi har mätt hur mycket inflammatoriskt IL-6 som finns i blodet, säger Mulugeta Zegeye.
Har en ond och en god sida
I den nya studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Atherosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology, har IL-6 studerats på ett nytt sätt. IL-6 är en del av kroppens immunförsvar och produceras där en akut eller kronisk inflammation finns. Den är bland annat en av orsakerna till feber.
Genom att enbart fokusera på den inflammatoriska funktionen har forskarna kunnat visa att IL-6 ofta spelar en avgörande roll för att två stora riskgrupper ska drabbas av hjärtinfarkt. För rökare och personer med högt blodtryck orsakas infarkten inte alltid direkt av deras livsstil. Det sker istället ibland genom att kroppen på olika sätt reagerar på rökningen eller det höga blodtrycket.
Undersökningen visar att nivåerna av inflammatoriskt IL-6 höjs vid rökning eller högt blodtryck. Den inflammatoriska delen av IL-6 fungerar alltså som en brygga, som leder fram till hjärtinfarkten.
– Det är en helt ny upptäckt, säger Mulugeta Zegeye.
Nytta för patienterna
Den nya biomarkören kan göra det möjligt att mäta om patienter som förändrar sin livsstil samtidigt minskar risken för hjärtinfarkt. Genom att följa patienter som sänker sitt blodtryck eller slutar röka, går det att se om nivåerna av inflammatoriskt IL-6 minskar.
Studien ger också ny kunskap om mekanismer för hur vanliga riskfaktorer, som till exempel rökning och högt blodtryck leder fram till en hjärtinfarkt. Det är kunskap som är viktig för att kunna behandla och förhindra sjukdomen i framtiden.
Förhöjda nivåer av inflammatoriskt IL-6 är bara en del av förklaringen till att de undersökta personerna blivit sjuka. Många andra samband behöver undersökas för att få hela bilden klar. Men den nya biomarkören står för mellan 15 och 30 procent av risken att rökare eller personer med högt blodtryck drabbas av hjärtinfarkt.
– Det är mycket, med tanke på att vi bara har tittat på en biomarkör. Så i framtiden planerar vi att ta med andra biomarkörer, för att kunna se sambandet mellan andra riskfaktorer och hjärtinfarkt, säger Mulugeta Zegeye.
Y
Världens vanligaste dödsorsak
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken i världen och står bakom nästan vart tredje dödsfall.
Enligt världshälsoorganisationen WHO avlider 17,9 miljoner personer varje år på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Framförallt är det stroke och hjärtinfarkt som leder till de flesta dödsfallen. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som till exempel kön, ålder, övervikt, diabetes, högt blodtryck och rökning. I många fall påverkar inte dessa faktorer hjärtat direkt, utan verkar indirekt på flera olika
Än så länge finns inga godkända läkemedel som specifikt blockerar de inflammatoriska effekterna av IL-6, men det pågår kliniska studier för flera olika sjukdomar.
– Om man siktar in sig på att enbart minska de inflammatoriska egenskaperna av IL-6, skulle det kunna dämpa inflammationen utan att andra viktiga funktioner i kroppen försämras. Det betyder att allvarliga biverkningar av medicinen kan undvikas, säger Liza Ljungberg.
Artikeln är skriven av Mulugeta Zegeye, Örebro universitet, Jonas Andersson, Skellefteå lasarett, Patrik Wennberg, Umeå universitet, Dirk Repsilber, Örebro universitet, Allan Sirsjö Örebro universitet och Liza Ljungberg, Örebro universitet.
Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna.
Men en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet visar att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade när depressionen avtog hos patienter som fått behandling med kognitiv beteendeterapi.
– Våra resultat tyder på att förändringar i serotoninsystemet är en del av biologin vid depression och att denna förändring är tillfällig, snarare än medfödd. Fynden väcker många frågor om serotoninsystemets funktion vid depression och öppnar för forskningslinjer där den nuvarande idén om serotonin och depression kan komma att utmanas, säger Johan Lundberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Serotonin påverkar känslorna
Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor. Serotonintransportörproteinet 5-HTT anses ha en central funktion vid depression då det pumpar bort serotonin från hjärncellernas synapser och därmed reglerar mängden aktivt serotonin i hjärnan.
Många av dagens antidepressiva läkemedel hämmar denna transportör vilket ökar koncentrationen av serotonin i synapserna. Effekten av dessa läkemedel kan dock dröja i flera veckor och i vissa fall utebli, så behovet av nya eller förbättrade läkemedelsbehandlingar är stort. För att komma dit behövs ökad kunskap om sjukdomens biologiska orsaker.
Oväntad nivå av serotonin i synapserna
Tidigare studier har visat att deprimerade personer har en lägre nivå serotonintransportör i hjärnan jämfört med friska individer. Detta fynd är något överraskande med tanke på den dominerade teorin om serotoninets funktion vid depression, ”serotoninhypotesen,” som hävdar att låga nivåer av synaptiskt serotonin orsakar depressiva symptom.
Eftersom serotonintransportörens funktion är att minska koncentrationen av serotonin skulle man därför kunna förvänta sig höga nivåer av serotonintransportör hos deprimerade individer. För att bättre förstå dessa resultat behövs studier över tid samt efter behandling, som kan svara på frågan om serotonintransportören är tillfälligt eller kroniskt låg hos individer med depression.
Blev bättre med kbt på nätet
I den här studien ville forskarna undersöka hur serotonintransportören förändras när en deprimerad individ får behandling och blir bättre. Forskarna mätte serotonintransportörnivåerna hos 17 individer med depression före och efter behandling med Internet-baserad kognitiv beteendeterapi. Mätningarna genomfördes med positronemissionstomografi (PET), en hjärnavbildningsteknik där man genom att injicera radioaktivt märkt läkemedel kan mäta nivåer av olika substanser i hjärnan.
Forskarna fann att serotonintransportörnivåerna ökade med i genomsnitt 10 procent efter cirka tre månaders behandling, när 13 av 17 rapporterade markant förbättrade symtom. Innan behandlingen hade personerna med depression ungefär samma genomsnittliga nivå av serotonintransportör som en kontrollgrupp på 17 friska individer.
Skyddar i stället för orsakar depression?
– I stället för lägre nivåer av serotonintransportör när depressionen behandlats såg vi det motsatta, alltså mer transportörer efter förbättrade symtom. En möjlig tolkning av våra resultat är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism för att skydda sig mot depression.
– Man skulle till exempel kunna tänka sig att serotonintransportörnivån går ner när en individ utsätts för stress, som vid en depression, och att nivån stiger eller normaliseras när stressen försvinner. Det är dock viktigt att poängtera att även om dessa idéer väckts av vår studie så tillåter designen oss inte att dra några slutsatser om orsaker till förändringen av serotonintransportören, säger Jonas Svensson, postdoktor inom Johan Lundbergs forskargrupp.
Studien innehåller även vissa begränsningar, bland annat ingick enbart 17 individer med depression, som är ett heterogent tillstånd, och kontrollgruppen undersöktes bara en gång. Forskarna håller nu på att designa nya studier för att testa om serotoninsystemets dynamiska funktion kan utgöra en del i ett skyddande system mot stress.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt om hundars stressnivåer påverkas av människorna som hundarna bor ihop med. Stressnivåer över flera månader kan avläsas hos både hundar och människor i de stresshormoner som lagras in i hårstrån efterhand som de växer.
I den aktuella studien samlade forskarna in hår från både hundar och ägare och mätte halterna av kortisol, det viktigaste stresshormonet. Forskarna var bland annat intresserade av om det finns skillnader mellan olika hundraser. Genom avel har olika hundraser selekterats fram för att passa bra för olika typer av uppgifter.
Hundraser som ingick i studien:
18 stycken hundar av raser som är avlade för självständig jakt, som jämthund, gråhund, och tax.
24 stycken hundar av rasen urhund som genetiskt sett ligger närmare förfadern vargen jämfört med andra raser, som shiba, basenji, och Siberian husky.
Alla hundägare fyllde i enkäter om både sin egen och hundens personligheter. De fick också besvara en enkät om sin relation till hunden, med frågor om hur ägaren upplevde interaktionen med hunden, känslomässig närhet till hunden och i hur stor utsträckning det var besvärligt att ha hund.
– Resultaten visade att ägarens personlighet hade betydelse för jakthundarnas stressnivåer, men intressant nog inte för raserna av urhundstyp. Dessutom visade det sig att relationen mellan hunden och ägaren hade betydelse för hundens stressnivå – även om det återigen var svagare resultat för raserna av urhundstyp, säger Lina Roth, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.
Olika raser påverkas olika mycket
I en tidigare studie har samma forskare sett att vallhundar, som är selekterade för samarbete med människan, speglar ägarens långtidsstress. När forskarna i den nya studien dessutom la till uppgifterna om vallhundarnas relation till ägaren visade sig relationen ha betydelse även för vallhundarnas långtidsstress.
Forskarna drar slutsatsen att långtidsstressnivåer hos raserna av urhundstyp påverkas minst av ägaren och deras relation tillsammans. Jakthundarna visar tydliga associationer mellan både ägarens personlighet och deras relation tillsammans, men det är alltså bara vallhundarna som visar på den unika synkroniseringen i långtidsstress med människan.
– Vi tror att stress-synkroniseringen har sin grund i att vallhundarna har avlats fram för samarbete med människan, men att relationen till ägaren och ägarens personlighet är viktiga parametrar som påverkar synkroniseringen av stressnivåer, säger Lina Roth.
Lina Roth, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, lina.roth@liu.se
Fotnot:
Delar av studien har finansierats med stöd av Svelands Stiftelse.
Sekularisering, medlemstapp och sämre ekonomi. Svenska kyrkan och det kyrkliga kulturarvet står inför många utmaningar.
– Kyrkans byggnader är i gott skick och har ett starkt lagskydd. Men idag har många människor inte någon självklar anledning att besöka kyrkan längre, och många kyrkor står tomma. Detta behöver församlingarna ta sig an, säger Maria Nyström, som nyligen har lagt fram en avhandling vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.
Kyrkor vill bredda verksamheten
Avhandlingen granskar en växande rörelse för att motverka kyrkans negativa utveckling, där församlingar försöker bredda verksamheten och använda det kyrkliga kulturarvet som en samhällsresurs. Det kan till exempel handla om att öppna kyrkorummen för konserter, utställningar, föreningar eller pedagogisk verksamhet.
– Det är initiativ där den lokala kyrkan får en utökad användning och ses som en resurs i lokalsamhället. I vissa fall ingår någon form av byggprojekt, med det kan också vara betydligt mindre insatser, säger hon.
I avhandlingen granskas två initiativ, där användning och utveckling av äldre, svenska kyrkor står i centrum:
”Projekt Domkyrkoberget” i Strängnäs vill skapa en kyrkomiljö där olika aktörer möts. Bland annat planeras en mindre ombyggnad av Domkyrkan samt en ny byggnad intill kyrkan för att rymma nya verksamheter.
Projekt ”Natur- och kulturvärden som grund för turistisk utveckling” utgår från Hamra kyrka i Hälsinglands inland – en bygd med kraftig avfolkning. Målet är att öppna kyrkan för aktiviteter kopplade till områdets vildmarksturism, samt natur- och kulturvärden.
Motstridiga ramverk och tolkningar
Gemensamt för båda projekten är ett starkt samarbete mellan kyrkan och den offentliga kulturmiljövården, liksom en vilja att vara en del av samhällsutvecklingen. Men Maria Nyström har upptäckt hinder som riskerar att bromsa dessa och liknande initiativ. Främst ser hon inbyggda motsättningar i de ramverk som omger kyrkan, men också olika tolkningar av vad som är kulturmiljövård.
– Kulturmiljölagen är fokuserad på att bevara det kyrkliga kulturarvet, och statliga bidrag – som den kyrkoantikvariska ersättningen – går idag främst till underhåll och restaureringar av kyrkor. Samtidigt finns kulturpolitiska policyer och strategier som tydligt stödjer en bred användning av kulturarvet. Här blir det en krock. Hur mycket går att utveckla och göra? Kan kyrkans verksamhet ses som en del av det kyrkliga kulturarvet? Att olika aktörer har olika roller bidrar till skilda uppfattningar och svårigheter att mötas, säger hon.
Enligt Maria Nyström krävs tydligare riktlinjer för att aktörer från Svenska kyrkan och kulturmiljövården ska kunna skapa en effektiv förvaltning. Dessutom ser hon ett behov av fler sammanhang där de olika parterna kan mötas på neutral mark.
Fler initiativ i framtiden
Flera andra europeiska länder har kommit längre när det gäller en breddning av kyrkan och dess kulturarv, men Maria Nyström tror att vi kommer få se fler liknande initiativ i Sverige framöver.
– Även om min avhandling visar på hinder som bromsar utvecklingen så har det kyrkliga kulturarvet ett brett stöd idag, och det finns goda möjligheter att låta människor ta del av det på nya sätt, säger hon.
Maria Nyström, institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet, aim.nystrom@gmail.com
Det har visat att ekologisk odling ofta innebär en högre förekomst av blommande ogräs och pollinerande insekter men lägre skördar. I en ny svensk studie har en grupp forskare vid Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne undersökt möjligheterna att kombinera höga skördar med att gynna blommande ogräs och pollinerande insekter i ekologisk och konventionell spannmålsodling.
Fler sorters humlor men lägre skörd i eko-odlingen
Studien som nyligen publicerades i Journal of Applied Ecology utfördes i 38 korn-, vete- och havrefält i Skåne. Tjugo fält odlades ekologiskt och 18 konventionellt. Blommande ogräs och humlor inventerades fem gånger i fälten mellan maj och augusti. Grödans planttäthet mättes i juni. Information om skörden samlades in från lantbrukarna.
I likhet med tidigare studier fann man en högre artrikedom och täckningsgrad av blommande ogräs i ekologiskt jämfört med konventionellt odlade fält. Artrikedomen av humlor var också högre i de ekologiskt odlade fälten. Spannmålskörden var dock i genomsnitt 36 procent lägre i de ekologiskt odlade fälten.
Blomresurser viktiga för humlor
Förhållandet mellan spannmålskörden och de blommande ogräsens täckningsgrad och artrikedom såg olika ut i ekologiskt respektive konventionellt odlade fält. I ekologiskt odlade fält fanns det ett tydligt negativt samband, med lägre täckningsgrad och artrikedom av ogräs vid högre skördar.
I konventionellt odlade fält var sambandet svagare och ogräsens täckningsgrad och artrikedom var låg oavsett skördenivå, vilket kanske berodde på att ogräsen bekämpades med ogräsmedel. Vidare analyser pekade på att det förmodligen var blomresurserna som var avgörande för den högre artrikedomen av humlor i ekologiskt odlade fält.
Lägre planttäthet en nyckel
Slutligen kunde man se att om spannmålsplantorna stod glesare med längre mellanrum i raderna (10 cm istället för 5 cm) ökade ogräsens täckningsgrad och artrikedom, men däremot påverkades inte skörden på något tydligt sätt. Författarna föreslår därför att man kombinerar ökad förekomst och artrikedom av blommande ogräs och pollinerande insekter med bibehållen skörd – genom att sänka utsädesmängden.
Forskare vid Örebro universitet är klara med sin rapport om hur det gått för högstadieelever från stadsdelen Vivalla i Örebro som flyttats till andra skolor i kommunen.
– Vi visar att en flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället beror resultatet på de processer som tar form på skolorna, och de förutsättningar som ges av kommunal och nationell nivå, säger Jan Jämte, en av forskarna.
Från och med höstterminen 2017 togs inga nya elever in på högstadiet i stadsdelen Vivalla i Örebro, utan anvisades till fyra andra skolor i kommunen. Det politiska beslutet hade fattats året innan med syftet att bidra till att alla elever i kommunen ska ges samma förutsättningar att nå målen, och för att öka integrationen.
Färre nådde målen
När det gäller måluppfyllelse har omorganiseringen av Vivallaskolan ännu inte haft någon positiv effekt visar rapporten. På de nya skolorna nådde i genomsnitt 42 procent av eleverna som kom från Vivallaskolan grundläggande behörighet till gymnasiet efter årskurs nio. I jämförelse med tidigare avgångsklasser på Vivallaskolan var det ett klart sämre resultat. För dem var medeltalet 59 procent för åren 2001 till 2018.
– Även om resultatet pekar på en negativ utveckling, så går det inte att dra några säkra slutsatser än. Det skiljer sig också mellan mottagande skolor. För att få ett säkert resultat måste analysen baseras på fler årskullar av elever, säger Anders Trumberg, en av forskarna.
Rapporten visar att övriga elever på de mottagande skolorna inte har påverkats resultatmässigt av att det kommit nya elever, inte heller har elevers skolvalsmönster förändrats.
Integrationen svår att bedöma
Ett annat mål var ökad integration. Här visar studien på en rad motsatta tendenser. Å ena sidan förekommer intern segregation på de nya skolorna, där möten mellan elever försvåras av till exempel utestängande normer, fördomar om Vivalla och olika former av social oro. Å andra sidan finns exempel på elever som möts och bygger broar mellan grupper, och hur lärare använder klassrummet för att skapa möjligheter för eleverna att mötas och lära tillsammans.
– Generellt gäller att skolor och lärare som redan har erfarenheter av att arbeta med heterogena elevgrupper har haft ett försprång, säger Emma Arneback, en av forskarna.
Skolorna behöver mer stöd
Rapporten visar att arbetet på skolorna i hög grad har påverkats av de förutsättningar som getts av Örebro kommun. Många i personalen på skolorna efterlyser mer centralt stöd och ökad samverkan mellan skolor. Inte minst efterfrågas kunskap om hur arbetet bedrivits på Vivallaskolan.
– I det här fallet har en stor del av ansvaret landat på skolorna och de enskilda lärarna. Här behövs också mer ansvarstagande från både nationellt och kommunalt håll, där olika aktörer behöver samverka, säger forskaren Andreas Bergh.
Forskarna konstaterar i rapporten att skolan är en nyckelaktör för att motverka segregation, men kan inte själv förväntas lösa de komplexa problem som segregationen ger upphov till.
– Syftet med vår studie var att undersöka kopplingen mellan kroppsmasseindex, det vill säga BMI, och depressiva symtom och titta närmare på om utsatthet för mobbning påverkar det här sambandet över tid. Vi ville också undersöka om det fanns några könsskillnader, säger Sofia Kanders, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
I studien fick ungdomar födda i Västmanland svara på frågor om längd, vikt och depressiva symtom vid tre olika tillfällen under sex år. Medelåldern hos deltagarna var 14,4 år vid första svarstillfället och 19,9 år vid det sista.
Baserat på BMI delades ungdomarna in i tre grupper: normalvikt, övervikt och fetma. De grupperades också utefter i vilken utsträckning de hade depressiva symtom.
Högt BMI påverkade inte flickor
Generellt var det vanligare att tjejer, oavsett vikt, uppgav att de hade depressiva symtom. 2012 svarade 17 procent av tjejerna och sex procent av killarna att de hade depressiva symtom. 2015 var andelen unga med sådana symtom högre: 32 procent för tjejerna och 13 procent för killarna. Motsvarande siffror för 2018 var 34 procent för tjejerna och 19 procent för killarna.
Ett högre BMI påverkade, vad forskarna kunde se, inte flickornas psykiska mående i någon större utsträckning. Men hos pojkarna sågs ett helt annat mönster.
– När vi analyserade tjejer och killar separat såg vi att killar som hade fetma 2012 statistiskt sett hade fem gånger högre odds jämfört med normalviktiga killar för att ha depressiva symtom 2015. Hos tjejerna fann vi inte det här sambandet, säger Sofia Kanders.
Studien har inte kunnat ge något svar på vad den här könsskillnaden beror på och forskarna menar att det behövs mer forskning på området.
Mobbning ger förhöjd risk
Ungdomarna fick också svara på frågor om mobbning. Bland annat fick de uppge om de under det senaste året varit fysiskt utsatta för slag och sparkar, blivit retade eller exkluderade, utsatts för sms- eller nätmobbning eller mobbade av en vuxen i skolan.
I samtliga analyser var utsatthet för mobbning förknippat med en förhöjd risk för depressiva symtom. Det här sambandet sågs även sex år senare och framför allt hos pojkar med övervikt. Forskarna menar att resultaten pekar på att det tycks finnas en könsskillnad för hur BMI och mobbning samverkar till att utveckla framtida depressiva symtom.
– En viktig slutsats att ta med sig från vår studie är att mobbning kan påverka den psykiska ohälsan under lång tid framöver och att det därför är väldigt viktigt med förebyggande åtgärder mot mobbning i skolorna, säger Sofia Kanders.
Sofia Kanders, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet sofia.kanders@neuro.uu.se
– Vi har undersökt 15 universitet i olika länder och resultaten är nedslående. Vi behöver tänka om och fokusera på att ge studenterna praktiska verktyg, säger Rodrigo Lozano, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Undersökningen är en fortsättning på ett arbete om hur lärosätena implementerar hållbarhet i den högre utbildningen, ett arbete som tidigare prisats i USA, nu med fokus på hur hållbarhet faktiskt lärs ut.
Svaren från 600 lärare och professorer från 15 universitet i Sverige, Finland, Italien, Spanien, Ungern, Sydafrika, Australien, Mexiko, Colombia, Portugal. Serbien och Polen, har resulterat i en bok (se länk nedan).
Kombinera teori med annat lärande
Forskarna kan se att även om studenterna ges kunskaper i kritiskt tänkande, analys och interdisciplinärt arbete, så fungerar inte lektionerna när det gäller att utveckla praktisk kompetens i hållbarhetsarbete.
De landar i att det som måste göras, och som också styrks av tidigare forskning, bland annat vid MIT i USA, är att antingen omvärdera lektionerna till att bättre utveckla hållbarhet, eller helt enkelt minska antalet lektioner och undervisa genom andra pedagogiska former.
– Vi behöver kombinera de teoretiska lektionerna med andra typer av lärande, med fallstudier, med att ge oss ut på fältet och med strategiskt tänkande, säger Rodrigo Lozano.
Framtida ledare och beslutsfattare
– Jag dömer inte helt ut undervisningen, men jag säger att det måste ske på ett annat sätt som studenterna kan relatera till. Att de visas hur de kan implementera sina kunskaper i sina liv.
Han poängterar att det är nödvändigt att visa och lära studenterna inte bara verktygen för sitt yrke, utan också vilka konsekvenser besluten de fattar får för samhället och för miljön.
– Boken handlar om detta och visar hur det kan göras. Det är så viktigt att studenterna verkligen förstår den komplexitet som hållbarhet har. Det handlar om våra framtida ledare, beslutsfattare, akademiker och professionella i den här världen, säger Rodrigo Lozano.
Rodrigo Lozano, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, rodrigo.lozano@hig.se, Maria Barreiro Gen, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, maria.barrerio@hig.se
AI har en unik position bland tekniker för digitalisering som förändrar vårt samhälle. Att arbeta med AI spås även bli en nyckelfaktor och en konkurrensfördel inom industrin när det till exempel handlar om processförbättringar och resurseffektivitet.
Niclas Ståhl är doktorand på Högskolan i Skövde och har studerat hur själva AI-metoderna kan förbättras. I sin avhandling har han fokuserat på AI-metoder inom stålindustrin och läkemedelsindustrin och avhandlingen innehåller flera fallstudier i samarbete med aktörer som verkar inom ståltillverkning och läkemedelsframtagning.
– I min forskning har jag studerat hur AI-metoder kan bli bättre genom att få dem att efterlikna resonemanget som mänskliga experter använder för att lösa vissa problem, säger Niclas Ståhl.
Mänsklig problemlösning inkluderas i AI-modellerna
Fallstudierna inom ståltillverkning fokuserar på valsning och smältning medan fokus inom läkemedelsframtagningen ligger på framtagandet av nya läkemedelskandidater och hur man kan förutspå egenskaper hos molekyler.
Niclas Ståhl har jämfört AI-modeller där expertkunskapen inkluderas med AI-modeller där expertkunskapen utlämnas. Resultatet visade att en inkludering av expertkunskapen gör att modellerna presterar bättre. De mänskliga experterna har jobbat med problemen i många år och har därmed redan mycket kunskap om de problem som AI-modellerna ska lösa, menar han.
– Genom att efterlikna experternas tankesätt kan vi från start få med kunskap om hur man löser problemet. AI-modellen behöver därmed inte starta från noll. Att AI-modellerna efterliknar mänskliga experter i sitt resonemang gör också att det blir lättare för andra att lita på modellerna, säger Niclas Ståhl.
Ökar vinsterna med att använda AI
Med förbättrade AI-metoder blir även de vinster som AI för med sig större. Resultaten från Niclas Ståhls forskning kan användas för att till exempel effektivisera framtagningen av nya läkemedelskandidater, förbättra styrningen av industriprocesser och för att automatisera repetitiva arbeten.
Det innebär ekonomiska vinster för industrin men också en samhällelig vinst. När läkemedel kan tas fram snabbare, kommer de snabbare till de som behöver dem. Förbättrade processer innebär minskad resursåtgång och minskat avfall, vilket är en vinst för klimatet. Vid repetitiva arbetsuppgifter inom industrin kan slentrianmässiga fel undvikas eftersom AI aldrig tröttnar på sin uppgift utan fortsätter att prestera lika bra hela tiden.
Niclas Ståhl, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, niclas.stahl@his.se
Resultatet av studien betonar, enligt forskarna, betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom.
– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Kronisk njursjukdom vanligt
Kronisk njursjukdom, som kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen, är väldigt vanligt hos äldre personer, med en global befolkningsprevalens på 25–40 procent beroende på ålder. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.
I den här svenska studien på fler än 325 000 individer som var 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för att få en demensdiagnos under uppföljningsperioden. Totalt upptäcktes nästan 19 000 fall av demens (5,8 procent).
Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.
– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.
Det här är demens
Demens kännetecknas av en progressiv nedgång i kognition och funktion utöver den normala åldrandeprocessen. Mellan 5–7 procent av världens befolkning över 60 års ålder beräknas ha demens. Tillståndet är förknippat med dålig hälsa i allmänhet samt ökad risk för död. För att förhindra demens är det viktigt att identifiera riskfaktorer som går att påverka.
Hong Xu, postdoktor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, hong.xu.2@ki.se, Juan Jesus Carrero, professor, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, juan.jesus.carrero@ki.se
De allra flesta av de många miljoner småfåglar som varje år flyttar mellan Europa och Afrika flyger på natten och vilar och äter på dagen. Vissa arter, som normalt bara flyger på natten, gör emellanåt några dygnslånga etapper för att undvika att behöva rasta på ogästvänliga platser med dålig tillgång på föda, som öknar och hav.
Trastsångaren, Acrocephalus arundinaceus, är en sådan art. Under den månadslånga flyttningen flyger de en eller ett par etapper på upp till 34 timmar i sträck utan att landa.
Forskare från Lunds universitet, Köpenhamns universitet och Nature Research Centre i Vilnius har med hjälp av ultralätta dataloggar fästa på fåglarna, kunnat studera långflygningarna nästan minut för minut. De 1,2 gram lätta dataloggarna fästes på 14 trastsångare som fångades in i somras vid sjön Kvismaren i Närke.
Loggat fåglarnas liv i luften
Dataloggarna har sedan under ett års tid samlat in data och försett forskarna med information. När trastsångarna flyttat till och från tropikerna har loggarna hela tiden lagrat information om höjd, rörelse och solens upp- och nedgång. Höjdmätningarna har noterats en gång i timmen och var femte minut har loggarna sparat information om individerna flugit, letat efter mat på marken eller vilat.
Dataloggarna har sedan under ett års tid samlat in data och försett forskarna med information. När trastsångarna flyttat till och från tropikerna har loggarna hela tiden lagrat information om höjd, rörelse och solens upp- och nedgång. Höjdmätningarna har noterats en gång i timmen och var femte minut har loggarna sparat information om individerna flugit, letat efter mat på marken eller vilat.
Stiger 3000 meter i gryningen
Baserat på informationen i dataloggarna har forskarna räknat ut att trastsångarna nattetid flyger på i genomsnitt 2400 meters höjd. De fåtalet gånger som de flyger mer än en natt i sträck stiger de 3000 meter i gryningen för att i genomsnitt flyga på 5400 meters höjd under dagen. Den höjden flyger de på fram till skymningen då de dyker 3000 meter och flyger vidare på cirka 2000 meters höjd nästa natt.
Sissel Sjöberg och Dennis Hasselquist vid Lunds universitet har lett studien. Resultaten kom som en överraskning för dem och deras kollegor. De beskriver trastsångarnas beteende som konsekvent, ett mönster som indikerar att fåglarna kanske måste flyga mer än dubbelt så högt på dagen för att över huvud taget klara av att flytta när det är ljust.
Någon definitiv förklaring finns inte ännu. Forskarlaget utesluter emellertid de tidigare dominerande förklaringarna till flyttande fåglars val av flyghöjd: vindar och lufttemperatur.
Ser längre på högre höjd
– På höjder över 2000 meter förändras inte vindar och lufttemperatur bara för att natt blir dag eller dag blir natt, säger Sissel Sjöberg.
Det finns inte heller några höga berg längs rutten som skulle kunna pressa upp fåglarna på extrema höjder. Ett par möjliga förklaringar skulle kunna vara att trastsångarna dagtid ser längre på hög höjd samt att de lättare undviker att bli rovfåglarnas byte. Men forskarna föreslår också en annan förklaring: Fåglarna stiger till mer än dubbla flyghöjden på dagen för att undgå att bli överhettade när de utsätts för solens värmestrålning.
– Det blir kallare högre upp och när fåglarna stiger till 5400 meter så kommer de upp i ett luftlager med en temperatur på cirka minus 9 °C. Det är 22 grader kallare jämfört med temperaturen på den höjd där de flyger under natten, säger Sissel Sjöberg.
Extra vingslag värmer
– Flyttande småfåglar slår flera vingslag i sekunden och jobbar därför extremt hårt, vilket gör dem väldigt varma oavsett om de flyger på dagen eller natten. Men om de flyger på dagen utsätts de även för solens värmestrålning och det är den som vi föreslår att de kompenserar för när de stiger till ett kallare luftlager. Sannolikt hade de inte klarat av att flyga på dagen utan att bli överhettade om de inte stigit upp till dessa extrema höjder, säger Dennis Hasselquist.
Forskarna fortsätter att studera trastsångarna. På sikt hoppas de få svar på frågan varför fåglarna utför det här beteendet, något som antagligen också kan hjälpa till att förklara varför de allra flesta fåglar som flyttar till Afrika under vinterhalvåret flyger på nätterna när de under resten av året istället är aktiva på dagarna och sover på nätterna.
Vacciner utvecklas precis som andra läkemedel i en noggrann process som styrs av ett strikt regelverk. Den stora skillnaden mot andra läkemedel är att vacciner ges till friska människor.
– Det gör att man behöver göra större studier, och har lägre tolerans för biverkningar. En biverkning som kan vara helt acceptabel för ett läkemedel kan göra att man stoppar en vaccinstudie, säger Charlotta Bergquist, som är vaccinsamordnare vid Läkemedelsverket.
Genomgår många tester
Innan ett vaccin godkänns och kan börja användas genomgår det en rad tester, först i celler och djur, sedan i människa. Normalt kan det ta fem till tio år, men vaccinet mot covid-19 har tagits fram på rekordtid. I Sverige började vaccinationerna strax före nyår, knappt ett år efter de första tecknen på att en epidemi hade brutit ut.
– Utvecklingen har gått väldigt fort och det beror på många faktorer: Det är en global satsning, informationsdelning har gjort att många har tillgång till nödvändiga data och läkemedelsföretagen har satsat på stora och överlappande studier, säger Charlotta Bergquist.
Studierna på människa har gjorts på fler personer än vanligt, vilket gör att det har gått snabbare att se effekt. Läkemedelsbolagen har gjort flera så kallade kliniska studier parallellt, i stället för som de brukar, göra klart en studie i en klinisk fas (se ruta nedan) innan de beslutar att gå vidare med nästa. Samtidigt har godkännandeprocessen snabbats på. I vanliga fall skickar bolaget in ansökan till myndigheterna om godkännande när en studie är klar. Nu har myndigheterna granskat arbetet löpande.
Bild: Spencer Davies, Unsplash
Så utvecklas och testas vaccinet
Vaccinerna mot covid-19 testas av läkemedelsbolagen på samma sätt som andra vacciner. För att få starta en vaccinstudie krävs tillstånd av läkemedelsmyndigheten, som också ger slutgodkännande.
A. Preklinisk utveckling. Forskare på (eller i samarbete med) ett läkemedelsbolag tar fram en lovande vaccinkandidat, till exempel en molekyl. De undersöker vaccinkandidaten i labb, för att se hur antikroppar reagerar på den. Därefter gör de försök i djur, till exempel i mus, kanin och apa och undersöker deras immunsvar samt biverkningar. Är vaccinets funktion och säkerhet bra kan man fortsätta med försök i människa, så kallad klinisk utveckling.
B. Klinisk utveckling – kandidaten testas i människa. Alla kliniska studier görs enligt ett i förväg bestämt studieprotokoll, och ska följa den internationella Helsingforsdeklarationen. Innan en studie får starta måste den vara godkänd av läkemedelsmyndigheten och etiska kommittéer i det land där studien ska utföras. Kliniska studier delas in i fyra faser:
Fas I. Första gången ett vaccin ska testas på människa, fas I, testas vaccinet på friska, frivilliga personer, Först på några få unga vuxna, därefter i fler åldersgrupper. De får initialt en låg dos, som successivt ökas efter att säkerheten utvärderas och man vet att det inte ger farliga biverkningar. Vanligen deltar 20 – 100 personer. I den här fasen undersöks kroppens immunsvar på vaccinet (i form av antikroppar som reagerar på vaccinet) och att det inte ger allvarliga biverkningar.
Fas II. Här undersöks vaccinets säkerhet i större grupper, ofta i olika åldersgrupper. I denna fas tittar man också på hur många doser som kommer att krävas, samt intervall mellan doserna. Kroppens immunsvar följs. En grupp deltagare får vaccinet, en ofta lika stor kontrollgrupp får ett verkningslöst preparat, så kallad placebo.
Fas III. Här görs stora studier med upp till tiotusentals deltagare. Det finns modeller för att räkna ut hur många som behöver testas. Läkemedelsbolaget undersöker vaccinets effekt och säkerhet ytterligare. Skyddseffekten kan mätas som skillnad i sjukdomsförekomst mellan vaccin- och kontrollgrupp. En grupp deltagare i studien får vaccinet, en kontrollgrupp får ett verkningslöst preparat.
Om vaccinet uppfyller kraven skickas en ansökan om godkännande in till läkemedelsmyndigheten. Myndigheten gör en bedömning av nytta och risk, baserad på de data som tillverkaren skickar in (se nästa ruta).
Fas IV. Efter att vaccinet börjat användas övervakas det. Läkemedelsmyndigheterna följer effekt och säkerhet så länge vaccinet används. Data från uppåt hundratusentals vaccinerade samlas in.
Prioritering av covid-vacciner
– Alla har prioriterat detta. Både läkemedelsbolag och myndigheterna har jobbat mycket övertid och med speciella procedurer som gör att man kan bedöma data fortlöpande allteftersom de blir tillgängliga, säger Charlotta Bergquist.
Läkemedelsmyndigheterna har också valt att ge villkorade godkännanden, vilket innebär att de kan godkänna ett vaccin när det finns tillräckligt mycket data om effekt och säkerhet – trots att det finns saker som läkemedelsbolagen behöver komplettera. Det handlar då om sådant som inte innebär någon risk för dem som vaccineras.
I de kliniska studierna (sådana som utförs på människor) studerar läkemedelsbolagen vaccinets effekt och att det är tillräckligt säkert. Vad som menas med ”tillräckligt säkert” finns dock inget enkelt svar på. Ger ett vaccin ingen nytta är det inte ens okej att få ont i armen efter sticket, enligt Charlotta Bergquist.
– Det är en bedömningsfråga. Läkemedelsmyndigheterna väger nytta och risk mot varandra när vi godkänner. Vi beskriver hur vi resonerat i vårt beslut, säger hon.
Bild: Mat Napo, Unsplash
Så godkänner läkemedelsmyndigheterna ett vaccin
Vacciner godkänns centralt inom EU, av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, vilket innebär att varje godkänt vaccin har granskats av experter från alla medlemsländer. För varje nytt vaccin som godkänns av läkemedelsmyndigheterna görs en bedömning av nyttan och riskerna, baserad på de data som tillverkaren skickar in.
För att bedöma nyttan tittar man på hur bra vaccinet skyddar mot sjukdomen – hur många färre som insjuknar efter vaccination jämfört med placebo eller annan kontroll.
Riskerna med ett vaccin bedöms utifrån de biverkningar som rapporterats i de kliniska studierna.
Läkemedelsmyndigheterna följer sedan upp säkerheten efter godkännandet för att undersöka om mycket ovanliga biverkningar inträffar som inte är kända vid godkännandet.
EU har hittills godkänt vacciner från Pfizer, Moderna, Janssen och Astra Zeneca. Alla fyra ger gott skydd mot sjukdomen, men de två senare kan ge en mycket ovanlig men livshotande biverkning, en kombination av blodproppar och få blodplättar (drabbar mindre än 1 på 10 000). Risken att drabbas av det är i princip obefintlig om man inte tar vaccinet. Å andra sidan är risken större att dö i covid-19 om man inte vaccineras, en risk som ökar med stigande ålder, enligt bland andra den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Vad är en liten risk – eller stor?
Risk består av två komponenter, sannolikheten för ett dåligt eller negativt utfall och konsekvensen av det. Det kan finnas biverkningar som är sannolika, men inte så allvarliga. Vissa typer av risker är allvarliga – som förtida död. Inte sällan så innebär det att om man undviker en risk så tar man en annan istället. Risken för biverkningar i form av blodsjukdom är liten eftersom sannolikheten är låg. I en annan mening är risken stor eftersom den möjliga negativa konsekvensen är allvarlig.
Enligt Niklas Juth, som är docent i medicinsk etik vid KI, är det här något vi människor har svårt att resonera om.
– Man tar en risk för att undvika en annan risk. Det finns inte riskfria alternativ. Det är en risk att inte ta vaccin, eftersom det ökar sannolikheten att få den sjukdom man inte vaccinerar sig mot. Den allvarliga risken för förtida död är betydligt högre om man inte tar sitt vaccin. Det gäller samtliga vacciner. Därför tycker jag det är korrekt att erbjuda även Astra Zenecas och Janssens vaccin, säger han.
Han pekar på att alla medicinska behandlingar (hit räknas även vacciner) som fungerar – det vill säga har en biologisk verkan – generellt ger biverkningar.
– Det är fullt tänkbart att vi om några månader ser biverkningar som vi inte har märkt än. Det enda sättet att undvika det är att sluta med läkemedelsbehandling och det tror jag inte att vi vill, säger han.
Studier kan avbrytas
För att hitta ovanliga biverkningar, som exempelvis narkolepsi som orsakades av vaccinet mot svininfluensa (läs mer nedan), skulle man behöva testa flera hundratusen personer.
Sådana biverkningar upptäcks därför ofta först i uppföljningen av vacciner, efter godkännande, då en stor del av en befolkning har vaccinerats.
Bild: Kinga Cichewicz; Unsplash
Pandemrix och narkolepsi
Efter vaccination med pandemrix mot svininfluensa 2009-2010 insjuknade ett antal barn och unga i narkolepsi. Det är en neurologisk sjukdom som innebär att hjärnan inte kan styra över vakenhet och sömn.
Narkolepsi är en autoimmun sjukdom. Någon del av immunförsvaret reagerar på en kroppsegen molekyl. Det finns en genetisk förklaring, men för att få sjukdomen krävs ytterligare faktorer som inte är kända.
Det är fortfarande inte klarlagt vad i vaccinet som orsakade sjukdomen. Det fanns inget fel på vaccinet – och det uppfyllde myndigheternas krav. Biverkningen upptäcktes inte när vaccinet testades eftersom den är så ovanlig. Det tog dessutom lång tid efter vaccination innan den upptäcktes. Efter justering mot normalförekomsten av narkolepsi bedömer Läkemedelsverket att cirka 150–200 individer drabbades av narkolepsi till följd av vaccineringen med Pandemrix.
Biverkningar kan vara ett skäl att avbryta utvecklingen av ett vaccin. Astra Zeneca och Janssen har flera gånger pausat studierna, när någon deltagare har blivit sjuk, för att undersöka om det finns någon koppling till vaccinet. När de sedan har tagit upp testerna igen, har beslutet fattats i samarbete med läkemedelsmyndighet.
Testerna avbryts också om ett vaccin inte har någon effekt, eller om det ger så bra skydd, att det är oetiskt att fortsätta ge placebo till patienterna i studien. Det senare hände med Pfizers vaccin. När det stod klart att det gav 95 procent skydd mot covid-19, fick de inte fortsätta ”vaccinera” kontrollgruppen som dittills hade fått placebo, det vill säga ett verkningslöst preparat.
Internationella krav
Samtidigt är fler covid-vacciner på väg från nya håll. EU granskar nu det ryska vaccinet Sputnik för ett eventuellt godkännande. De ska förstås uppfylla samma krav som vacciner från Storbritannien eller USA. Alla kliniska studier ska följa den internationella Helsingforsdeklarationen.
– Det spelar ingen roll var tillverkningen ligger eller var studierna görs, kraven ska vara uppfyllda. Om vacciner efter granskning godkänns i Europa, så uppfyller de kraven som ställs, säger Charlotta Bergquist.
Text: Siv Engelmark på uppdrag av forskning.se
”Individen ska gå före vetenskapens och samhällets intressen”
Helsingforsdeklarationen är en överenskommelse om etiska riktlinjer för läkemedelsprövningar på människor. Den antogs av den internationella läkarorganisationen World Medical Association 1964. En grundläggande princip är att omsorg om individen ska gå före vetenskapens och samhällets intressen. Helsingforsdeklarationen är en riktlinje som inte är juridiskt bindande, men internationella läkarförbundet har förbundit sig att följa den. Deklarationen har uppdaterat flera gånger sedan den skrevs.
I utbyggda älvar kan vattenflöden och vattenstånd skifta snabbt vilket orsakar stress och störningar för vattendragens djur- och växtarter. Men det innebär också långa perioder av nolltappning, det vill säga att vattenkraftverken står stilla i veckor och månader.
– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven står helt stilla mellan 9-55 procent av tiden ett normalår, vilket också innebär att vattnet står helt stilla och forssträckor är torrlagda, säger Åsa Widén, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Grundforsens torrfåra, Ume älv. Bild: Åsa Widén
Nolltappning drabbar strömlevande djur
Nolltappning i ett vattenkraftverk innebär att inget vatten alls släpps förbi eller genom vattenkraftverket. I bästa fall bildar vattnet nedanför ett sjöliknande system, i sämsta torrläggs vattendragsfåran helt.
Det finns en naturlig nedre gräns för vattenflöde i ett vattendrag – basflödet. I oreglerade vattendrag kan det inträffa under korta perioder vid extrema torrår. Något som ekosystemet klarar av att återhämta sig från, när det blir nederbörd igen.
Men när basflödet underskrids gång på gång i länge perioder, som vid nolltappning, innebär det en onaturlig stress på vatten- och den omgivande landmiljön. Något som leder till en gradvis försämring av ekosystemen.
Källa: Havs och vattenmyndigheten
De biologiska effekterna av nolltappningen är dåligt studerade, men omfattar bland annat beteendeförändringar hos fisk, matbrist för filtrerande vatteninsekter och syrefria bottenförhållanden under längre perioder med nolltappning.
Forskarna valde därför att studera nolltappning per timme, ekologisk reglering beskriven som minimitappning genom vattenkraftsturbin, potentiella miljövinster i form av livsmiljöer för strömlevande arter samt vilka effekter minimitappningen förväntas få på vattenkraftsproduktionen. Studien utfördes i Umeälvens avrinningsområde och den omfattade alla kraftverk i Umeälven.
Större ytor för strömlevande arter
Forskarnas resultat visar att om man skulle kunna införa ett förbud mot nolltappning i älven, vilket innebär att alla kraftverk har ett krav om minimitappning, skulle detta medföra bara 0,5 procent förlust av vattenkraftsproduktionen per år. Miljönyttan är beräknad till 240 hektar av nyskapat och befintligt strömvattenhabitat.
Åsa Widén förklarar att det aldrig tidigare har publicerats forskningsresultat om nolltappning av kraftverk och konsekvenser av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats.
– Våra resultat är viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkrafttillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas, säger hon.
Åsa Widén, forskarassistent, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, asa.widen@umu.se
I den nya studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Sciencehar ett forskarlag undersökt hur människan påverkat öars vegetation och biodiversitet. Totalt har 27 avlägsna öar och ögrupper över hela jorden specialstuderats, bland annat Tristan da Cunha, Nightingale Island och Azorerna.
Analyser av pollen från sjösediment
Genom att analysera pollen från sjösediment på öarna har forskarna lyckats rekonstruera hur vegetationen förändrats under de senaste 5 000 åren. Tack vare detta unika långtidsperspektiv har forskarna sedan kunnat studera människans påverkan på ekosystemen.
– Öarnas ekosystem har förändrats elva gånger mer på grund av människan än på grund av naturliga faktorer. Vår studie visar också att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd även om all mänsklig påverkan upphörde, säger Karl Ljung, geologiforskare vid Lunds universitet.
Öarna har sårbara ekosystem
Forskarvärlden har tidigare vetat att människan bidragit till förändringar av öarnas ekosystem. Men att det skedde så fort, ledde till så stor påverkan och att systemen inte återhämtade sig är helt ny kunskap.
– Koloniseringen har lett till en väldigt hög artomsättning. Och ju senare människan stövlat in desto större har effekten på vegetationen varit. Vår studie visar helt enkelt att öars ekosystem är väldigt sårbara för mänsklig påverkan, säger Karl Ljung.
Bevara och återställa ekosystem
Hur kan då de nya resultaten komma till användning? Till skillnad från direkta observationer av öarnas ekosystem kan det tusenåriga tidsperspektivet ge viktiga nycklar när det kommer till att förstå och hantera de förändringar vi står inför i framtiden. De nya resultaten kan användas till att få kunskap om hur man bäst bevarar och återställer sårbara ekosystem.
– Det är särskilt viktigt på avlägsna öar där ekosystemen påverkas av invasiva arter, klimat, markanvändning och havsnivåförändringar. Effekterna kan bli dramatiska och vara helt avgörande för uppehälle, jordbruk och vattenförsörjning. Den här kunskapen är nödvändig för att trygga en hållbar framtid, säger Karl Ljung.
