Sedan slutet av 90-talet har brott som skadegörelse, stölder och olika typer av våldsbrott där unga är gärningspersoner, stadigt minskat.
– Utvecklingen är inte unik för Sverige utan ser likadan ut i de flesta andra länder. Den har också varit känd sedan länge. Däremot har det saknats en djupare analys av hur man ska kunna förstå denna utveckling, säger Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet som tillsammans med professor Dietrich Oberwittler, sociolog vid Max Planck-institutet, genomfört en studie över just de faktorer som kan knytas till den nedåtgående trenden.
Starkare band till föräldrar och skola
Undersökningen är den första i sitt slag i Sverige och internationellt finns bara ett fåtal liknande studier. Den baseras på enkätsvar från drygt 50 000 niondeklassare som Brottsförebyggande rådet samlat in under 1999–2017 då brottsligheten bland unga minskade med hela 50 procent. Eleverna har fått svara på frågor om egen brottslighet men också om sociala band till föräldrar och skola, aktivitetsmönster, alkoholintag och attityder till brott.
– Det har skett förändringar över tid inom alla dessa områden. Föräldrarna har bättre kontroll på sina barn än tidigare och unga trivs bättre i skolan. I studien ser vi ett samband mellan förändringar i de sociala banden till föräldrar och skola och en minskning i brottslighet. Vi ser dessutom att ungdomar har blivit mer avståndstagande till brott vilket även detta är relaterat till en minskad brottslighet, säger Robert Svensson.
Håller sig inomhus och online
Den enskilt viktigaste faktorn är dock ett förändrat beteende bland unga: Nya aktivitetsvanor är det som förklarar den största delen av minskningen i brott, enligt studien.
– Här kan vi se ett starkt samband. Ungdomars dagliga rutiner har förändrats över tid. De är inte lika mycket ute på kvällarna, de dricker mindre alkohol och de tillbringar mindre tid i riskfyllda miljöer. De gör helt enkelt andra saker, säger Robert Svensson och fortsätter:
– Vi har inte studerat vad beteendeförändringen beror på men det ligger nära till hands att se en koppling till att ungdomar idag tillbringar en stor del av sin lediga online för att till exempel hålla sig uppdaterade via sociala medier istället för att träffas utomhus, säger Robert Svensson.
– Det har länge spekulerats i olika förklaringar men genom denna studie så har vi tydliga och konkreta resultat. Det är viktigt, dels teoretiskt, men också när det gäller att förebygga brott bland unga, säger Robert Svensson.
Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet, robert.svensson@mau.se
I två nya studier har forskarna undersökt det som kallas ”bystander-effekten”, det vill säga ögonvittnens villighet att rycka in till offrets försvar vid mobbning, och vad det är som påverkar denna. Enligt en grupp Lundaforskare är vittnets egen ångest en pådrivande faktor.
– Det är kanske inte så förvånande, men det spelar stor roll om den mobbade tillhör den egna gruppen eller inte, säger Tomas Jungert som är docent i psykologi.
Inre motivation att hjälpa
Tillhör den mobbade den egna gruppen brukar ett vittne som agerar drivas av inre motivation. Inre motivation är starkare och leder oftare till handling än yttre motivation, som drivs av belöning eller påtryckning utifrån.
– När ett vittne rycker in och hjälper ett okänt offer brukar det snarare handla om yttre motivation än inre, säger Tomas Jungert.
Om forskningen
Forskningen baseras på två olika enkätstudier. I den ena intervjuades 202 16-åringar på fyra svenska skolor. Den andra baseras på 390 11-14-åringar i Turkiet, där en av Lundaforskarna bor.
Lundaforskarna studerade också i vilken mån ångest var en pådrivande faktor för den som ingriper mot mobbning och kom fram till följande; ju mer benägen en person är att känna ångest desto troligare är det att hen ingriper. Detta gäller dock endast när den mobbade och vittnet ingår i samma grupp.
Att ångest spelar en viktig roll beror enligt forskarna på att den triggar i gång ett beteende: antingen känner sig vittnet tvingat att rycka in för att hjälpa offret eller så undviker hen aktivt att försätta sig i en obehaglig situation. I bådas fallen handlar om ett beteende som syftar till att minska vittnets egen ångest.
– Är den mobbade en person man inte känner kan det vara enklast att inte agera alls, säger Tomas Jungert. Att stoppa huvudet i sanden är däremot svårare om den utsatte tillhör den egna gruppen.
Större chans få hjälp vid nätmobbning
Forskarna har också undersökt om traditionell mobbning eller cybermobbning, det vill säga via sociala medier, spelar roll för vittnets inre motivationen att hjälpa offret. Det visade sig att även om traditionell mobbning ansågs värre än cybermobbning, så var elever mer villiga att rycka in till den mobbades försvar om mobbningen ägde rum på nätet.
Även här tros ångest ha en viktig förklaring till agerandet eftersom det kan kännas mindre farligt att agera vid cybermobbning än vid fysisk, traditionell mobbning. Tomas Jungert och hans kollegor menar att det är viktigt att såväl elever som lärare reflekterar kring och känner till de drivkrafter som får elever att agera mot mobbning.
– Ett schysst beteende ger ringar på vattnet och skapar i längden en sundare kultur på skolorna.
Det finns idag en uppsjö av metoder – med varierande resultat – som ska minska mobbning i skolan. För ett par år sedan gjordes en stor internationell studie* som visade att många antimobbningsprogram faktiskt hade liten effekt (men det varierade beroende på typ av program och ålder på barnen).
– Sverige har idag ingen enhetlig antimobbningsstrategi, säger Tomas Jungert. Det borde vi ha och den borde vara forskningsbaserad, annars riskerar åtgärderna i värsta fall få motsatt effekt. Den aktuella forskningen tyder också på att anti-mobbningsprogram behöver hjälpa barn att förstå hur deras ångest påverkar deras vilja att hjälpa offer för mobbning.
Kontinenten kommer även att drabbas av omfattande kusterosion och påverkan på hela ekosystem. Det framgår av en rapport som nyligen släppts av EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ.
Europeiska forskare som utsetts av ländernas vetenskapsakademier har i två års tid gått igenom aktuell forskning när det gäller vilka konsekvenser klimatförändringar kan få för Nordatlanten. Genomgången visar bland annat att kontinenten måste förbereda sig för en ökning av havsnivån med en meter eller mer mellan 2000 och 2100.
”Enorma effekter”
Enligt Leif Anderson, professor i hydrosfärsvetenskap vid Göteborgs universitet, kommer det att få enorma följdeffekter för våra samhällen. Och det handlar inte bara om att man kan bli tvungen att bygga vallar för att skydda kustsamhällen.
– Det får också effekter på vattenutbytet med Östersjön. Det kommer att öka kusterosionen, och i takt med att vattentemperaturerna höjs så förändras förutsättningarna för hela ekosystem. Det är oerhört komplexa system som rubbas av klimatförändringen och dess betydande påverkan på våra livsvillkor behöver politiker och allmänhet få upp ögonen för, menar han som är en av dem som varit med och författat rapporten.
Forskarna har tittat på de mest aktuella rönen för smältande glaciärer och istäcken på Grönland och i Antarktis. Att isen smälter påverkar även gravitationskraftens inverkan på jordens oceaner. När inlandsisen på Antarktis minskar förflyttar sig vattenmassorna längre norrut, något som i sin tur leder till att havsnivåerna ökar ännu fortare runt Europa.
Havet blir surare
Ett annat problem med ökade koldioxidhalter i atmosfären är att Europas hav och andra oceaner runt om i världen blir surare. Kombinerat med varmare vatten kan det få stora effekter på fisket. Här efterlyser EASAC ett övervakningssystem för att kunna förstå vilka konsekvenserna på marina ekosystem blir.
Däremot ser forskarna ingen överhängande risk för att golfströmmen skulle försvagas i närtid, något som i sådana fall skulle kunna leda till betydligt kallare förhållanden i Nordeuropa. Men man påpekar samtidigt att även om risken för detta inte är stor för tillfället, så kan det ske på längre sikt om inte uppvärmningen av jorden hejdas.
EASAC betonar slutligen att enda sättet att hejda den negativa utvecklingen är att snarast minska koldioxidutsläppen och öka upptaget av koldioxid i till exempel skogen.
Rapporten:
A sea of change: Europe’s future in the Atlantic realm.
Vid epilepsi är nervcellerna i hjärnan överaktiva, vilket utlöser epileptiska anfall. De nya molekylerna har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi, menar forskarna vid Linköpings universitet.
– Över 60 miljoner personer i världen har epilepsi. En tredjedel av dem får fortfarande anfall trots medicinering, så det finns ett mycket stort behov av nya typer av läkemedel, säger Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Epilepsi och jonkanalerna
Nervimpulser är blixtsnabba elektriska signaler i nervceller. Epilepsi och flera andra sjukdomstillstånd beror på att nerverna skickar signaler alltför lätt, när de egentligen inte borde.
Nervimpulserna skapas genom att små kanaler, så kallade jonkanaler, i nervcellernas membran släpper genom elektriskt laddade joner. När tillräckligt många joner har kommit in i cellen uppstår en elektrisk impuls, som skickas vidare längs en lång nervtråd och sedan stimulerar andra nervceller.
Jonkanalerna spelar därför en nyckelroll vid epilepsi. Många av dagens läkemedel mot epileptiska anfall verkar genom att påverka olika jonkanaler.
Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet undersöker hur olika molekyler påverkar jonkanalerna i nerceller. Bild: Thor Balkhed/LiU
Harts från tall och gran
Forskarna vid Linköpings universitet har tidigare visat att så kallade hartssyror som finns i kåda från tall och gran kan påverka vissa typer av jonkanaler. Med dessa naturliga hartssyror som utgångspunkt har forskarna utvecklat nya liknande molekyler. Det långsiktiga målet är att få fram läkemedel som förebygger epileptiska anfall.
I den aktuella studien har forskarna intresserat sig för en särskild jonkanal som påverkar hur lätt nervimpulser utlöses. Denna kanal, kaliumjonkanalen hKV7.2/7.3, är en viktig spelare vid epilepsi. Om den stängs kan epileptiska anfall uppstå, och om den öppnas kan anfallen hävas.
Det har funnits ett läkemedel, retigabin, som öppnar hKV7.2/7.3 och som hade god effekt mot svårbehandlad epilepsi. Men retigabin påverkade även andra jonkanaler, framför allt i så kallad glatt muskulatur i exempelvis urinblåsan och blodkärl. Detta gav biverkningar, som onormalt lågt blodtryck och svårigheter att tömma blåsan. Retigabin slutade säljas som läkemedel för ett par år sedan.
Mindre biverkningar
I studien visar forskarna att flera av de nya hartssyramolekylerna kan öppna hKV7.2/7.3. De undersökte också om molekylerna även påverkar en närbesläktad jonkanal, hKV7.4, som öppnas av retigabin och bidrar till dess biverkningar. Experiment i vävnad från råtta visar att de nya molekylerna har mindre effekt på glatt muskulatur och att det därmed är mindre sannolikt att de ger biverkningar på blodkärl och urinblåsan.
Forskarna fann att de nya hartssyramolekylerna påverkade jonkanalen genom en annan mekanism än den för retigabin. De tror att skillnaderna i verkningsmekanism jämfört med retigabin har betydelse för effekter i olika vävnader.
– Jag tror att mekanismen för hur våra molekyler verkar på jonkanalen kan bli väldigt viktig. Vi hoppas att vi genom kommande samarbeten kan utveckla våra molekyler hela vägen fram till läkemedel, säger Nina Ottosson.
En annan viktig fråga är om de nya molekylerna kan förebygga krampanfall i en hel organism. Därför undersökte forskarna molekylernas effekt i zebrafisklarver där epileptiska anfall orsakades genom att larverna behandlades med ett speciellt ämne.
– Vi såg att flera av molekylerna hade en anti-epileptisk effekt i dessa experiment och i samma koncentrationer som läkemedlet retigabin, säger Nina Ottosson.
Behov av nya epilepsi-behandlingar
Forskarna arbetar nu vidare med att i detalj förstå hur hartssyramolekylerna påverkar jonkanalen och hur de kan förbättras ytterligare för att kunna bli nya läkemedel.
– Jag blir ofta kontaktad av patienter och anhöriga vars berättelser vittnar om att det finns ett stort behov av behandling som fungerar. Det vore fantastiskt om en del av de drabbade på sikt kan bli hjälpta av vår forskning. Samtidigt behöver vi vara öppna för att det är otroligt svårt att nå hela vägen fram till ett nytt läkemedel. Våra fynd kan också bidra till utvecklingen genom att stimulera annan forskning, säger Fredrik Elinder, professor vid BKV vid Linköpings universitet.
Några av forskarna har sökt patent för hartssyramolekylerna som beskrivs i studien.
Nina Ottosson, förste forskningsingenjör vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, nina.ottosson@liu.se
Fredrik Elinder, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, fredrik.elinder@liu.se
Perovskit är ett nytt material som lämpar sig ypperligt för produktion av solceller och lysdioder tack vare sina attraktiva egenskaper. De senaste tio åren har forskarvärlden försökt tränga djupare in i det mystiska materialets innersta väsen. I en studie har ett svensk-tysk-ryskt forskarlag för första gången fått en djupare inblick i perovskitens laddningsbärande och fotofysikaliska egenskaper. Med hjälp av en ny spektroskopiteknik har forskarna lyckats skapa diagram som ger en bred representation av materialets särdrag.
– Att kartlägga perovskit med den här metoden ger oss otroligt mycket ny information. Det är som att få ett fingeravtryck av en halvledare, säger Ivan Scheblykin, kemiforskare vid Lunds universitet.
Studera materialets karaktär
Tillsammans med sina kollegor lyckades Scheblykin få fram detaljerade 2D-diagram som kartlägger hur materialets fotoluminiscens och förfallsdynamik varierar med lasers styrka och avstånd mellan pulserna. Med hjälp av diagrammen kunde forskargruppen sedan studera perovskitens rika palett av karaktärsdrag.
Genombrottet med den nya spektroskopimetoden – som även är applicerbar på andra halvledarmaterial – innebär att forskarna nu har ett verktyg för att kvantitativt testa teorier som använts för att försöka förklara perovskitens fotofysikaliska egenskaper.
– Genom en djupare kunskap om perovskiten kommer det bli enklare att i framtiden modifiera den och utveckla nya och mer effektiva solceller och lysdioder. Något som kommer att gynna både människan och miljön, säger Ivan Scheblykin.
Resultat av coronapandemin
Den nya spektroskopitekniken är indirekt ett resultat av den globala covid-pandemin. Eftersom forskarna inte har kunnat mötas och arbeta i laboratoriemiljö blev de tvungna att skapa en teknik som är helt och hållet automatiserad.
– Eftersom vi inte kunde jobba som vanligt i labbet blev vi tvungna att modifiera vår ursprungliga experimentuppställning. Det var faktiskt dessa förändringar som ledde fram till det här stora genombrottet genom en dramatisk ökning av precisionen, säger Ivan Scheblykin.
Förutom Lunds universitet har Russian Academy of Science och Technical University of Dresden deltagit i arbetet.
Vetenskaplig artikel:
Are Shockley-Read-Hall and ABC models valid for lead halide perovskites?.
– Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter förekommer dock fortfarande på andra platser i Europa, vilket innebär att de skulle kunna återinföras i Sverige. Våra datorsimuleringar visar hur vi teoretiskt sett skulle kunna maximera framgången för sådana återutsättningar, säger Bengt Hansson, biolog vid Lunds universitet.
Skadliga mutationer
I studien har forskarna undersökt vilka individer som är mest lämpade för att etablera nya populationer. Tidigare har bevarandegenetiker förespråkat att flytta de mest genetiskt variabla individerna, men i den nya studien visar forskarna att det är viktigt att överväga vilken typ av genetisk variation man flyttar runt. Med hjälp av datorsimuleringar visar de att skadliga mutationer som finns i arvsmassan hos flyttade individer kan orsaka problem för framtida generationer. Denna så kallade ”mutationsbelastning” kan äventyra livskraften för de nya populationerna på lång sikt och så småningom leda till utrotning.
Individer från olika populationer
Enligt Bengt Hansson, som lett studien tillsammans med Cock van Oosterhout vid University of East Anglia i Norwich, är det bästa valet att utesluta individer med många skadliga mutationer, samtidigt som man väljer individer från flera olika källpopulationer.
– Att aktivt flytta individer mellan platser är ofta det sista alternativet man som bevarandebiolog har att tillgå för att rädda hotade arter. Genom att noggrant välja individer utifrån deras mutationsbelastning kan vi försöka minimera de skadliga effekter som normalt förknippas med inavel i små populationer, säger Bengt Hansson.
Lättare att bevara hotade arter
Stora framsteg har gjorts inom DNA-sekvenseringsteknik, och hela genomet (arvsmassan) hos individer kan numera sekvenseras för relativt låga kostnader. Detta öppnar nya möjligheter att förbättra förvaltningen av hotade arter.
– För många arter av däggdjur och fåglar vet vi nu vilka mutationer som är skadliga. Liknande mutationer finns också hos människor, så vi förstår vad de gör, och därför vet vi vad vi ska leta efter när vi analyserar DNA för dessa arter. Det betyder att vi kan utesluta de dåliga mutationerna redan innan de orsakar problem. Vår datormodell visar att det åtminstone teoretiskt säkerställer högsta möjligheten för populationers överlevnad. Detta kan hjälpa bevarandebiologer att välja ut optimala individer för återetablering, säger Cock van Oosterhout.
Bengt Hansson, professor i evolutionsbiologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, bengt.hansson@biol.lu.se
– Att veta hur många syskon en individ har och om hen är äldst eller inte, kan vara av stor nytta för att identifiera om det finns ökade risker för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. Framtida forskning bör därför inriktas på att hitta biologiska eller sociala mekanismer som kopplar samman status av att vara förstfödd till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket våra observationer visar, säger Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, och som har lett studien.
Identifierar riskindivider
I dag identifierar man riskindivider bland annat genom att fråga patienter om familjehistoria och förekomst av tidig hjärtkärlsjukdom inom familjen för att få en fingervisning om ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar. I den aktuella studien valde forskarna att analysera en annan aspekt av familjemönster och studerade i stället syskon och deras inbördes ordning och vilken betydelse detta har biologiskt, psykologiskt och socialt.
I det nationella Flergenerationsregistret hade forskarna tillgång till uppgifter om 1,36 miljoner män och 1,32 miljoner kvinnor som var födda mellan 1932 och 1960 och som 1990 hade en ålder mellan 30 och 58 år. De tittade på syskonens antal och var i syskonskaran personer befann sig. Justeringar gjordes även för det totala antalet syskon i förhållande till födelseordning när risken för olika resultat beräknades med förstfödda som referens. Informationen kopplades sedan registermässigt till dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke över en period på 25 år. I analyserna tog forskarna även hänsyn till och justerade för socioekonomisk status, fetma, diabetes, kronisk lungsjukdom (KOL) och alkoholism och relaterade leversjukdomar.
Förstfödda har lägre risk
Resultaten visade bland annat att de utan syskon hade en ökad frekvens av hjärtproblem och att förstfödda barn hade en lägre risk för hjärtproblem som hjärtinfarkt och stroke. När forskarna tittade på familjens storlek och jämförde män utan syskon med män med ett eller två syskon, hade de senare en lägre risk för kardiovaskulära händelser, medan de med fyra eller fler syskon löpte en högre risk.
– Likaså hade män med mer än ett syskon en lägre risk för dödsfall än män utan syskon, medan de med tre eller fler syskon hade en ökad risk för kranskärlshändelser. Ett liknande mönster kunde vi se hos kvinnor. Jämfört med de utan syskon hade kvinnor med tre eller fler syskon en ökad risk för kardiovaskulära händelser, medan de med två eller fler syskon löpte en ökad risk för kranskärlshändelser. Kvinnor med ett eller flera syskon hade en lägre risk för dödsfall, säger Peter M Nilsson.
Ser men kan inte förklara samband
De svenska befolkningsregistren innehåller inte uppgifter om diagnostiska procedurer eller data om individernas livsstilsfaktorer som rökning och kost eller kroppsmasseindex (BMI). Forskarna kan se samband fast inte förklara dessa. För detta behövs mer ingående data från biobanker, blodprov, och närmare analyser av olika individuella riskfaktorer som blodtryck, kolesterol och rökning.
Forskarna påpekar att resultaten från denna studie skiljer sig mot tidigare forskningsresultat genom att även ha tagit hänsyn till icke-dödliga hjärtkärlhändelser, och fyller därmed ett kunskapsgap. De menar att resultaten även kan vara av betydelse för utformningen av ett lands familjepolitik, vilket illustreras av att Kina nyligen övergett ettbarnspolitiken och nu tillåter upp till tre barn per familj.
– Eftersom det av olika skäl, med selektiva aborter, skett en ansamling av pojkar i ettbarnsfamiljer har dessa blivit bortskämda och ofta överviktiga, vilket leder till folkhälsoproblem. Ytterligare forskning behövs dock för att bekräfta hälsoeffekter kopplade till familjestorlek och biologiska såväl som sociala roller relaterade till placering i syskonskaran.
Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet, peter.nilsson@med.lu.se
Tillsammans med forskare i bland annat Tyskland, Nederländerna, Frankrike och USA har forskarna i Linköping upptäckt det nya ultratunna materialet som liknar grafen, och fått namnet beryllonitren.
– Ultratunna material kan ha fantastiska egenskaper med många tänkbara tillämpningar. När vi letar efter nya material har vi främst haft temperatur och kemisk sammansättning till vårt förfogade för att styra utformningen av materialet. Men tack vare den senaste tidens teknikutveckling har vi nu också möjligheten att skapa material under extremtryck. Det öppnar för många nya möjligheter och spännande material, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
– Diamanter skapas under extremt högt tryck men när de väl är formerade blir de ett av världens hårdaste material som klarar sig fint utan det höga trycket. Det är en egenskap vi försöker uppnå i vår jakt på nya ultratunna och funktionella material.
Rör sig nära ljusets hastighet
Beryllonitren består, som namnet antyder, av beryllium- och kväveatomer som arrangeras i en tvådimensionell struktur. Varje berylliumatom knyter till sig fyra kväveatomer och tillsammans bildar de ett asymmetriskt hexagonalt mönster som elektronerna rör sig i. Elektronerna i den här typen av strukturer rör sig nära ljusets hastighet vilket är en förutsättning för framtida forskning inom partikelfysik och kvantmekanik.
Professor Ingrid Hotz har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av det nya materialet. Bild: Thor Balkhed
– Med hjälp av material som grafen och beryllonitren får vi ett fantastiskt komplement till stora partikelacceleratorer. I materialen kommer vi kunna studera tillvarons minsta beståndsdelar och fundamentala egenskaper på vårt skrivbord. I förlängningen kan vi också studera och simulera vårt universums egenskaper likväl som andra alternativa universum, säger Igor Abrikosov.
Men den visionen kräver mer forskning för att förverkligas. I närtid är förhoppningen att beryllonitren ska kunna användas i kvanttekniska tillämpningar som supersnabba beräkningar.
Visualiserar hur det förhåller sig i material
Beryllonitren utgör basen en helt ny grupp med material och det finns stora utvecklingsmöjligheter. Upptäckten är resultatet av ett stort internationellt forskningssamarbete där forskarna från Linköpings universitet lett det teoretiska arbetet.
Ingrid Hotz är professor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och har lett arbetet med den vetenskapliga visualiseringen av materialet. Enligt henne är visualisering viktigt för att få förståelse för hur atomernas koppling till varandra påverkar materialets egenskaper, särskilt under olika förhållanden som exempelvis förändrat tryck.
– Människor är väldigt bra på att känna igen visuella mönster. Med visualisering kan vi få en djupare förståelse för hur den underliggande fysiken i material fungerar. Dessutom kan materialet studeras och jämföras med andra material på en mycket mer detaljerad nivå än med traditionella metoder, säger Ingrid Hotz.
Vad är grafen?
Grafen är ett ultratunt material som består av ett lager kolatomer ordnade i symmetriska hexagonala strukturer. Materialet har många eftertraktade egenskaper som hög hållfasthet och god ledningsförmåga av både elektroner och värme. Efter upptäckten av grafen har jakten på fler tvådimensionella material ökat intensitet.
Vetenskaplig artikel:
High-Pressure Synthesis of Dirac Materials: Layered van der Waals Bonded BeN4 Polymorph(Maxim Bykov, Timofey Fedotenko, Stella Chariton, Dominique Laniel, Konstantin Glazyrin, Michael Hanfland, Jesse S. Smith, Vitali B. Prakapenka, Mohammad F. Mahmood, Alexander F. Goncharov, Alena V. Ponomareva, Ferenc Tasnádi, Alexei I. Abrikosov, Talha Bin Masood, Ingrid Hotz, Alexander N. Rudenko, Mikhail I. Katsnelson, Natalia Dubrovinskaia, Leonid Dubrovinsky, Igor A. Abrikosov)Physical Review Letters.
Kontakt:
Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, igor.abrikosov@liu.se
Maktlöshet är kanske den känsla som bäst kan beskriva hur vi känner när vi står där i affären och inte kan betala. Eftersom Sverige är ett av världens mest kontantfria länder, är vi medborgare beroende av att betalsystemen fungerar. Hur kan vi vara säkra på att få matkassen med oss hem?
För att få svar på vilka konsekvenser som uppstår vid ett långvarigt avbrott i betalsystemen har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierat forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar”. I form av ett spel.
Det är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet och företaget Combitech AB med Högskolan i Skövde som projektägare.
Övar på krasch-scenarier
– Vi har utvecklat något helt unikt: våra deltagare har kunnat öva hundratals varianter av samma händelseförlopp och på så sätt vara beredd på alla tänkbara scenarier. Deltagarna har inte bara fått en förståelse för det drabbar den egna verksamheten, utan även hur deras val påverkar andra aktörer. En kunskap som bygger bättre och tryggare krishanterare, säger Joeri van Laere, projektledare och krisforskare på Högskolan i Skövde.
I spelet drabbas ett fiktivt samhälle av en långvarig störning där kortbetalningar inte är möjliga under 10 dygn. Projektet har sedan bjudit in samhällsaktörer som fått spela spelet, totalt har det anordnats 21 speldagar i 14 län.
– Forskningsprojektet visar att vi genom övning, samverkan, flera olika typer av betalningsalternativ och god kommunikation tar oss igenom en omfattande betalkris, säger Joeri van Laere.
Samverkan leder till samsyn
Det som visat sig vara nyckeln till framgång är ett fungerande samarbete mellan de aktörer krisen berör: nationellt, regionalt till lokalt, offentligt-privat till respektive näringsidkare. Effekten av god samverkan är samsyn och förståelse för vad som är “bäst för alla” i stället för att utgå från vad som är mest fördelaktigt för den egna verksamheten.
– Under spelsessionerna blev det väldigt tydligt att ju mer deltagarna diskuterade och resonerade fram en åtgärd, desto bättre effekt fick den. Aktörerna behöver öva samma scenario flera gånger tillsammans för att bygga den helhetssyn som mildrar effekten under en betalningsstörning, säger Joeri van Laere.
Speldeltagarna har byggt upp en förståelse för vikten av samsyn samhällsaktörer och blivit bättre krishanterare.
Jonas Milton på MSB är nöjd med projektets resultat och menar att projektet lämnar efter sig goda råd för hur näringsliv, myndigheter, MSB och medborgare bör agera under en omfattande betalkris.
Behöver fler betallösningar
– Projektet har inte bara utvecklat en ny metod för att öva en störning i betalsystemet, forskarna har även lyckats föra samman de viktigaste aktörerna på området och i olika delar av Sverige, redan det är en vinst, säger Jonas Milton.
– Men projektet visar även på att vi inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda med det vi har. det finns ett stort behov att vidareutveckla de digitala betalningslösningar som vi har till att bli mer resilienta så att de även kan nyttjas exempelvis offline med hjälp av krediter eller lösningar baserade på förskottsbetalning
Vad bör jag själv tänka på?
Projektets uppföljare på MSB, Jonas Milton, nämner vad vi som medborgare bör tänka på:
– Ha en summa kontanter i mindre valörer hemma tillsammans med ett lager förnödenheter. Det ökar möjligheten att klara sig under exempelvis en längre störning i betalsystemet. Kontanter är dock inte enskilt den enda lösningen utan endast ett komplement. Ju fler alternativa sätt att betala man har som privatperson desto bättre klarar man sig.
En långvarig betalsystemsstörning kan snabbt eskalera till en samhällskris, där oro kan leda till hamstring. Tomma butikshyllor har vi nog alla färskt i minnet som en effekt av oron i början av Coronapandemin. Genom kommunikation går oro att motverka. Under Coronapandemins första period då hamstringsbeteenden uppstod gick bland annat en av Sveriges papperstillverkare ut och meddelade att ”toalettpappret kommer inte att ta slut”, och flera livsmedelskedjor lugnade med att informera att butikshyllorna kommer fyllas på.
– Som medborgare kan du själv bygga på effekten av oro hos andra genom att exempelvis bunkra toalettpapper. Helt i onödan.
Kontakt:
Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, Högskolan i Skövde, joeri.van.laere@his.se
En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Det är dåliga nyheter för nästan alla organismer eftersom de flesta respirerar syrgas, det vill säga använder syre och glukos i cellandningen för att producera energi.
Men det finns en grupp som med största sannolikhet kommer att frodas framgent. De kallas skalamöbor och är ett slags encelliga mikroorganismer som finns i nästan alla marina miljöer. Det som utmärker de sandkornsstora och skalklädda gynnarna är deras förmåga att respirera både syrgas och nitrat.
Andas nitrat – om de får välja
Nu har ett svensk-amerikanskt forskarlag kartlagt två skalamöbearters genuttryck och respirationspreferenser.
– I studien kan vi slå fast att de arter som var med i våra experiment nästan alltid valde denitrifikation oavsett syrgashalt i sediment och bottenvatten. Detta trots att det ger mindre energi, säger Helena Filipsson, geologiforskare vid Lunds universitet.
Skalamöborna är viktiga i den marina kolcykeln eftersom de producerar stora mängder kalciumkarbonat. De hjälper även till att hålla vattenkemin i balans.
– Dessutom blir de föda för högre organismer. På det stora hela kan man säga att skalamöborna, trots sin ringa storlek, är mycket viktiga för världshaven, säger Helena Filipsson.
Berättar om forna tiders klimat
De uråldriga mikroorganismerna är intressanta för forskarvärlden eftersom de kan bevaras i bottensediment under många miljoner år. De kan därför användas som ett slags ”minidiktafoner” för att få fram information om forna tiders marina klimat. Genom att analysera skalamöbor som borrats upp ur havsbottnen har forskarna fått fram viktig information om hur salthalt, vattentemperatur och syrgashalt förändrats genom historien.
– Det är viktigt att förstå hur skalamöban fungerar och hur den kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Mycket tyder på att vissa arter effektivt kan anpassa sig till minskad syrgashalt och bli en potentiell vinnare när bottendöd och syrebrist breder ut sig, säger Helena Filipsson.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Woods Hole Oceanographic Institution, Harvard University, University of Rhode Island.
Vård i respirator på en intensivvårdsavdelning är ofta nödvändigt för att upprätthålla liv, och längre vårdtider ökar riskerna för svåra komplikationer och ökad dödlighet.
Avvecklingen av respiratorn för att kunna andas själv är vanligtvis okomplicerad men vid vårdtider över en vecka kan den så kallade urträningen ur respirator bli komplicerad. Urträningen kräver individuella strategier som ställer höga krav på specialistutbildade sjuksköterskor och vårdteamets kompetens.
Carl-Johan Cederwall, intensivvårdssjuksköterska och doktorand vid Göteborgs universitet har undersökt vården av vuxna patienter som kräver längre vårdtider än sju dygn i respirator, och därmed längre urträningstid.
Ofta män och multisjuka äldre
– Patienter som vårdas i respirator under lång tid är ofta män men också äldre med flera sjukdomar sedan tidigare. En ökande äldre befolkning är därför en utmaning för vården och kommer att kräva ökade intensivvårdsresurser i framtiden, konstaterar han.
– Intensivvårdssjuksköterskan spelade en nyckelroll när det gällde att skapa ett fungerande teamarbete och när det gällde att prioritera, initiera och driva urträningsprocessen framåt, menar Carl-Johan Cederwall.
Personcentrerad vård
Flertalet av de undersökta avdelningar saknade vårdrutiner baserade på personcentrerad vård och patientmedverkan var låg. Ändå fanns det personcentrerade arbetssättet med under urträningsprocessen. Hinder som identifierades var bristande teamarbete och bristande personalresurser.
Att korta patienters vårdtider i respirator, med effektivare vård, skulle ha betydande effekt på de akuta intensivvårdsresurserna. Samtidigt skulle den långvariga urträningen, som kräver väl fungerande teamarbete, troligen underlättas om den bedrevs separerad från akut intensivvård, i en vårdmiljö med resurser för långsiktig vård, menar Carl-Johan Cederwall.
– Ökad personcentrering under långvarig respiratorvård skulle kunna öppna upp för ytterligare individualisering, och patientmedverkan, för att minska vårdtiden och riskerna för allvarligare komplikationer, avslutar han.
Vad är personcentrerad vård?
I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Fokus ska vara på de resurser varje person har och vad det innebär att vara människa och i behov av vård – snarare än ohälsan eller funktionshindret. I stället för att patienten är passiv mottagare av en medicinsk åtgärd blir det då ett partnerskap mellan patienter och de som arbetar inom hälso – sjukvård – ofta i samarbete med anhöriga. Utgångspunkten är patientens berättelse om sin sjukdom, och utifrån den görs en gemensam vårdplan där båda parter är delaktiga i processen – med mål och strategier för genomförande och uppföljning på kort- och lång sikt.
Carl-Johan Cederwall, specialistsjuksköterska i intensivvård och doktorand vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet carl-johan.cederwall@gu.se
En farhåga har varit att universitetsstudenter i högre grad skulle rapportera ökad psykisk ohälsa under tider av undervisning på distans och minskade sociala kontakter.
I en studie vid Sophiahemmet högskola och Karolinska Institutet har över 1 800 universitetsstudenter undersökts före och under de första sex månaderna av covid-19-pandemin.
Studien visade på stabila nivåer av depressions-, ångest- och stressymptom hos svenska universitetsstudenter under pandemins första tre månader, jämfört med före pandemin. Under sommarmånaderna sjönk symptomnivåerna något, vilket forskarna tror kan vara relaterat till säsongsvariationer i psykiskt mående.
Vet inte förklaringen
– Vi kan inte dra några säkra slutsatser om varför studenternas psykiska hälsa är oförändrad. En möjlig tolkning kan vara att de åtgärder som genomförts med undervisning på distans inte haft så stor påverkan på studenters psykiska hälsa, säger Fred Johansson, psykolog och doktorand i det pågående forskningsprojektet Sustainable University Life (SUN) som följer universitetsstudenter under ett års tid för att identifiera faktorer som har betydelse för deras hälsa.
Sårbara grupper studerades extra
Studien tittar också närmare på studenter som rapporterat sömnproblem, ensamhet och psykisk ohälsa innan pandemin bröt ut, då dessa befarades vara särskilt sårbara för effekterna av social distansering. Inte heller hos dessa grupper har forskarna sett någon försämring av psykisk hälsa.
Studenter som rapporterat ensamhet och sömnproblem hade visserligen högre grad av psykisk ohälsa både innan och under pandemin, men dessa grupper har inte haft en sämre utveckling av psykisk hälsa jämfört med studenter utan sådana problem under pandemin.
– Resultaten stöder inte våra farhågor och vi ser inte några försämringar i psykisk hälsa överlag i dessa grupper, säger Fred Johansson.
Fred Johansson, psykolog och doktorand, fred.johansson@shh.se, Eva Skillgate, professor, eva.skillgate@shh.se
En fjärdedel av Europas totala växthusgasutsläpp kommer från byggnader och världen i stort står inför en enorm utmaning i att snabbt minska våra koldioxidavtryck för att hålla nere den globala uppvärmningen. Ett område som EASAC (European Academies Science Advisory Council), anser att vi behöver titta närmare på är våra byggnader. I dag släpper organisationen en rapport där forskare från olika delar av Europa har sammanställt kunskap inom området.
EASAC utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge, Schweiz och Storbritannien. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende information i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor, till exempel rörande miljö, jordbruk, energi, fiske, hälsa och livsmedel. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor.
Byggmaterial orsakar utsläpp
I många år handlade diskussionen främst om att energieffektivisera så att utsläppen vid framför allt uppvärmning blir så små som möjligt. Men när svenska forskare gjort livscykelanalyser visar det sig att själva byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år. En orsak är att Sverige har en renare energimix ur klimatsynpunkt än många andra länder och dessutom kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering. Men fortfarande sker stora utsläpp då byggmaterial produceras. Även byggarbetet och transporter i samband med byggnation orsakar utsläpp av koldioxid.
– Vi ligger ganska långt framme och ny lagstiftning är på gång till nästa år med en klimatdeklaration för nya byggnader. Samtidigt är det alltid bättre att fortsätta använda befintliga byggnader än att riva ner gamla hus och bygga nytt, säger Tove Malmqvist Stigell vid KTH som är en av de svenska forskare som varit med och skrivit rapporten åt EASAC.
Få renoveringar
Trots det renoveras det mycket lite i Europa, mellan 1 och 1,5 procent av alla byggnader årligen. Hur mycket det handlar om i Sverige är svårt att hitta siffror på. Men stora delar av vårt byggbestånd kan behöva ses över de närmaste åren, bland annat miljonprogrammen.
I rapporten poängteras att det även vid renoveringar uppstår klimatpåverkan och det är viktigt att vara noga med hur arbetet sker samt vilka material och byggprodukter som används. Material bör även återanvändas och återvinnas för att minska resursuttaget och minimera avfallet. Idealt ska byggnader kunna plockas ner och delarna användas på nytt i till exempel nya byggnader. Samtidigt med minskad klimatpåverkan kan hälsovinster göras i samband med renoveringar genom förbättrad kvalitet på inomhusluft och ökad tillgång till dagsljus.
EASAC:s budskap till europeiska beslutsfattare är bland annat att modernisera byggindustrin som helhet och ge den tillgång till bättre information om vilken klimatpåverkan olika material och metoder innebär.
Urberg, eller kristallin berggrund som det också kallas, utgör majoriteten av berggrunden i Skandinavien och av kontinentalskorpan globalt. I urbergets djupa sprickor ryms grundvatten och lösta gaser.
Denna djupa biosfär är jordens största ekosystem (sett till volym) men spåren av uråldrigt liv har hittills varit begränsade till ett fåtal platser, främst de som undersökts för kärnbränsleförvaring.
Vilka organismer finns i urberget?
I en ny omfattande studie har forskare undersökt prover från ett stort antal djupa gruvor i Sverige och Norge, främst från Bergslagen, för att ta reda på hur utbredda fossila spår av mikroorganismer är i urbergets spricksystem, när urberget koloniserades, och av vilka organismer.
– Vi undersökte mineralprover från fler än 30 gruvor och hittade faktiskt entydiga spår av mikroorganismer i en majoritet av dem. Vi letade efter tre typer av bio-signaturer för liv: isotop-, molekyl-, och morfologi-signaturer, och kunde belägga alla typer, från de tre grenarna på livets träd, arkéer, bakterier och eukaryoter, säger Henrik Drake, docent vid Linnéuniversitetet och studiens forskningsledare.
Proverna hämtades både från nedlagda gruvor i bland annat Hofors, Stråssa, Grängesberg och Striberg, samt från aktiva gruvor såsom Garpenberg, där spår av liv kunde beläggas till nästan en kilometers djup. Proverna från nedlagda gruvor har insamlats av gruvarbetare och samlare och hämtades ur Naturhistoriska riksmuseets samlingar, vilket gav möjlighet att undersöka platser som är vattenfyllda och bortbrutna idag.
Urberget fullt av fossilt liv
Urberget är även livsmiljö för en grupp mycket härdiga mikroorganismer som har anpassat sitt liv till en mörk, syrefri miljö och till den energifattiga kost i form av lösta gaser och det sparsamma organiska material som sipprar ned från ytbiosfären. Under de senaste åren har forskarna hittat fler och fler pusselbitar för hur livet djupt där nere fungerar, men studier av uråldrigt liv i denna miljö har hittills varit få.
Kunskapen om djupt livs utbredning i tid och rum har därför varit starkt begränsad och därmed även kunskapen om evolutionen i denna skyddade miljö och dess interaktion med ytbiosfären.
– Fynden visar att urberget är fullt av fossilt liv. Fossil har man tidigare tänkt sig vara förbehållet sedimentära avlagringar, men här visar vi att urberget också har ett rikt fossilt arkiv, i alla fall av mikroorganismer, säger Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet.
Guldgruva av mikroorganismer
Det är ett unikt provmaterial som legat på museet och väntat – i vissa fall i över 100 år – på att någon ska upptäcka att de faktiskt innehåller spår av Sveriges fossila djupbiosfär.
– Ett gruvområde som skiljde ut sig speciellt var Norberg, och då särskilt Kallmora Silvergruva, som varit nedlagd sedan nästan 100 år. Denna gruva visade sig vara något av en guldgruva för att leta efter spår av mikroorganismer, om uttrycket ursäktas. Här kunde vi belägga att metan bildats av arkéer och att sulfatreducerande bakterier varit aktiva.
Med hjälp av mikroanalyser av stabila isotoper av grundämnena kol och svavel kunde man se att arkéerna ersattes av bakterier. Man kunde också se att metanbildande organismer levde för ca 50–30 miljoner år sedan och sulfatreducerande bakterier för 19–13 miljoner år sedan.Mer information:
De restriktioner som införts världen över i kampen mot covid-19 har lett till en dramatisk minskning av brottsligheten i storstäderna, visar en ny studie. Sverige och Malmö sticker dock ut med den mest blygsamma nedgången bland de länder som jämförts.
27 städer i 23 länder världen över ingår i studien. Muzafarpur i Indien, Seoul i Korea och storstäder på de nord- och sydamerikanska kontinenterna som San Fransisco, Mexico City och Lima är exempel på städer som undersökts. Manne Gerell och Robert Svensson, båda kriminologer vid Malmö universitet, har lett arbetet med den svenska delen av studien och bidragit med data över Stockholm och Malmö.
– Det här är ett unikt projekt, att på så kort tid samla forskare och data från 23 olika länder och analysera det samlat, säger Robert Svensson.
Sex brottstyper studerade
Forskarna har studerat data över utvecklingen av sex olika brottstyper: misshandel, stöld, inbrott, rån, bilstölder och mord, före och efter pandemin. Sammanlagt har det skett en minskning med 37 procent för alla brottstyper i urban miljö.
Studien fastslår att minskningen är kopplad till hur starka restriktioner som införts. Städer med skarpa nedstängningar har haft stora minskningar av brottslighet, medan Sverige som haft mildare restriktioner, har den minsta nedgången av de länder som ingår i studien. I Malmö är den bara två procent och Stockholm 13 procent.
– Att nedstängning påverkar brottsligheten är väntat, och med denna studie finner vi starka belägg för att rutinaktiviteter, till exempel att folk jobbar hemifrån istället för att åka till jobbet, påverkar brottsligheten, säger Manne Gerell.
Finns det anledning att överväga restriktioner som en metod för att förebygga brott?
– Även om vi kan se att restriktioner har påverkat brottsligheten i positiv riktning så är det knappast värt att stänga ner hela samhället för att förebygga brott.
Däremot ger studien ett bra underlag till polis och rättsliga myndigheter, enligt Manne Gerell. Genom att kunna förutse krisers effekter på brottsligheten blir det möjligt att anpassa sig när förutsättningarna plötsligt förändras.
– Om polisen kan förutsäga att gatuvåldet kommer att minska under en pågående samhällskris så kan de planera för att lägga resurser på andra typer av brott. Det möjliggör ett mer proaktivt brottsförebyggande arbete.
Så mycket minskade brottsligheten
Lima var den stad som uppvisade störst minskning av brottsligheten medan nedgången var minst i Malmö:
Läkaren Joel Ohm beskriver i sin avhandling hur socioekonomiska faktorer har en stor inverkan på de sekundärpreventiva insatserna och prognos. Resultaten kan få betydelse för personer som överlevt hjärtinfarkt.
Vad handlar din avhandling om?
– Kunskapen om olika riskfaktorer för att drabbas av en första hjärtinfarkt är god, men det behövs mer kunskaper om riskfaktorer av betydelse inom gruppen som överlevt en hjärtinfarkt. Med undantag för läkemedelsbehandling har de olika sekundärpreventiva insatserna, det vill säga vårdinsatser för att förhindra ytterligare hjärt-kärlhändelser, låg följsamhet och generellt dåliga resultat. Min första studie tydde på ett samband mellan socioekonomisk status och risken för nya hjärt-kärlhändelser, och det väckte en rad följdfrågor från både mig och andra.
Hur har studierna gjorts?
– Resultaten i avhandlingen bygger på ett urval från det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård och omfattar omkring 30 000 män och kvinnor som drabbades av akut hjärtinfarkt mellan 2005 och 2013, och deltog i rutinmässiga återbesök på sjukhus under det första året efter händelsen. Den kliniska datan om deltagarna kopplades till andra myndighetsregister om indikatorer på socioekonomisk status, läkemedelsbehandling samt uppgifter om ny hjärtinfarkt, stroke eller död under en uppföljningstid på upp till tolv år.
Vilka resultat kom ni fram till?
– I den första studien gjorde vi huvudfyndet att det fanns starka associationer mellan socioekonomiska faktorer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. Här ställde vi oss också frågan om utbildning, civilstånd eller disponibel inkomst är den bästa markören för socioekonomisk status efter hjärtinfarkt. Det är en komplex fråga på flera sätt, men associationen var starkast för inkomstnivå.
– Primär- och sekundärprevention har likartade utmaningar när det gäller att förebygga åderförkalkning, ateroskleros. I den andra studien undersökte vi blodfettsnivåer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. LDL, som ibland kallas det onda kolesterolet och är en starkt etablerad riskfaktor, visade sig ha den svagaste associationen och det var intressant och oväntat. Vår förklaring till det svaga sambandet var att i princip alla patienter får statinbehandling efter en hjärtinfarkt i Sverige och det kan förklara det låga prognostiska värdet av uppnådda blodfettsnivåer för ny hjärt-kärlhändelse.
– I den tredje studien gjorde vi en djupdykning i tänkbara förklaringar till huvudfyndet i den första studien. Vi hade mycket data om vad som händer med gruppen som genomgår sekundärpreventiva insatser under det första året efter hjärtinfarkt. Här såg vi skillnader i hur väl olika socioekonomiska grupper monitoreras, till exempel när det gäller doshöjning av statiner och tydligast avseende andelen som deltog i hjärtrehabiliteringsprogram som syftar till livsstilsförändring.
Överlag såg det bra ut i hela urvalet avseende läkemedelsbehandlingen, men gruppen med lägst inkomst fick mindre statiner och RAS-blockerare än de med högre inkomster. Även de behandlingsmål för sekundärprevention som ställts upp av internationella riktlinjer uppnåddes överlag sämre av gruppen med lägst inkomst.
Hur kan dina forskningsresultat användas?
– Det behövs mycket mer kunskaper inom sekundärprevention, där vi bland annat behöver bli bättre på att identifiera personer med störst risk för nya hjärt-kärlhändelser så att de kan erbjudas intensivare behandling. Det behövs mer kunskaper om olika riskmarkörer, där LDL kanske inte är så viktig som vi tidigare trott men socioekonomi är det. I arbete fem identifierade vi konkreta förklaringsmekanismer till riskökningen i låginkomstgruppen. Deltagande i hjärtrehabilitering, som bevisligen förbättrar prognosen efter hjärtinfarkt, behöver överlag bli bättre och i synnerhet bland grupper med låg socioekonomi. Det skulle kunna förbättra socioekonomisk jämlikhet och prognosen generellt efter hjärtinfarkt.
