Rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan leda till att fiskar av arten ruda ändrar beteende och blir nervösa och fega. Det visar Jerker Vinterstare, vid Biologiska institutionen på Lunds universitet, i sin avhandling. Han visar också att när rovfisk som gädda finns i närheten kan rudorna förändra både kroppsform, ögonstorlek och färg, men också byta dygnsrytm. Dessutom har han upptäckt stora skillnader mellan hur honor och hanar reagerar när risken att bli uppäten är överhängande.

Rester av Prozac i vattendrag

SSRI-mediciner som Prozac och Fluoxetin används ganska ofta mot psykisk ohälsa. Användningen har lett till att det går att detektera rester av antidepressiva läkemedel i vattendrag. I avhandlingen har Jerker Vinterstare bland annat undersökt hur rester av signalsubstansen serotonin, som ingår i SSRI-läkemedel, påverkar rudor. Resultaten visar att individer som får i sig en relativt hög dos blir nervösa och fega på ett helt annat sätt än de som inte får i sig något.

Serotoninets påverkan på rudor påminner, enligt Jerker Vinterstare, en aning om hur antidepressiva SSRI-läkemedel initialt påverkar deprimerade människor. I ett inledningsskede kan läkemedlen förstärka depressionen och framkalla suicidala beteenden.

Påverkar även kroppsformen

Men det är inte bara fiskarnas beteende som förändras, även kroppsformen påverkas (magen blir större) om de får i sig antidepressiva läkemedel.

Stress i form av annalkande fara, som rovfiskar, förändrar också rudornas kroppsform. När gäddorna lurar i vassen reagerar rudorna genom att dels få en mörkare färg, dels bli högre genom att ryggen växer – ett sätt att säga till gäddan att det inte lönar sig att attackera eftersom rudan är ett för stort byte. Men hanar och honor reagerar olika på rovfisk: Medan hanarna blir avsevärt högre förändras knappt honorna.

– Hanar verkar lägga energin på att förbereda sig för att skydda sig mot sina naturliga fiender medan honor istället lägger energin på att få ungar, säger Jerker Vinterstare.

I sin forskning har han dessutom upptäckt att rudor som simmar i gäddvatten ändrar dygnsrytm och blir mer nattaktiva. En annan kroppslig förändring är att pupillerna blir större. Båda förändringarna innebär ett slags skydd mot rovfiskar eftersom gäddor är mest aktiva dagtid och stora pupiller släpper in mer ljus, vilket förbättrar mörkerseendet.

Avhandling:

Defence on Demand: A physiological perspective on phenotypic plasticity in anti-predator traits.

Kontakt:

Jerker Vinterstare, Biologiska institutionen, Lunds universitet, jerker.vinterstare@biol.lu.se

– Växterna behöver koldioxid för sin fotosyntes, men högre halter av koldioxid i atmosfären leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt i vegetationen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet.

I studien har en grupp internationella forskare sammanfattat kunskapen om hur växter påverkas av ökade koldioxidnivåer. Växtligheten på land tar för närvarande upp cirka en tredjedel av den koldioxid som släpps ut till följd av mänsklig aktivitet.

Dramatisk utveckling

Trots att växternas upptag är en sänka för koldioxid följer världen ändå för närvarande det mest dramatiska scenariot för global uppvärmning av de olika scenarier som den internationella klimatforskningspanelen IPCC har skisserat. Utan vegetationens stora upptag av koldioxid skulle klimatförändringarna ha varit ännu mer drastiska än idag. Det är därför väsentligt att beräkna hur det upptaget kan komma att förändras.

Beräkningar av den globala kolcykeln, hur kolet frigörs som koldioxid och sedan binds, bygger på såväl statistikdata som datormodeller och mätningar av bland annat koldioxidkoncentrationen.

Koldioxidsänka på 11 miljarder ton

Den terrestra koldioxidsänkan har under senaste åren varit kring 11 miljarder ton koldioxid per år, jämfört med utsläpp på 35 miljarder ton. Detta är nuläget, men för att gå framåt och beräkna den globala kolbalansen vid nästa sekelskifte, för våra barnbarnsbarn, fick forskarna först bena ut de fysiologiska mekanismerna bakom. Det handlar om hur mycket av koldioxidupptaget som förklaras av koldioxiddriven ökning av fotosyntesen, och huruvida modeller för fotosyntesen beskriver dess ökning på rätt sätt. Utöver detta måste man utreda om nuvarande effekter består över årtionden.

Analys av gamla sockerbitar

Forskningen i Jürgen Schleuchers grupp vid Umeå universitet har bidragit med resultat om hur koldioxidökningen har påverkat växternas fotosyntes under de senaste decennierna. Det har varit något av ett detektivarbete där forskarna först fick utveckla metoder för att upptäcka förändringar genom kemisk analys av socker som bildats av fotosyntesen. Metoderna har sedan kalibrerats genom experiment där man ändrat koldioxidkoncentrationen. Slutligen analyserades bland annat sockerbitar som folk har sparat sedan 1950-talet.

Slutsatsen i den vetenskapliga artikeln är att den hittillsvarande modellen för fotosyntesen bara förklarar en del av den terrestra koldioxidsänkan.

– Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det istället att krävas ännu större minskningar av utsläppen. Det är glädjande att denna forskning har bidragit till EU:s beslut att höja klimatmålen för år 2030, säger Jürgen Schleucher.

Vetenskaplig artikel:

Integrating the evidence for a terrestrial carbon sink caused by increasing atmospheric CO2.

Kontakt:

Jürgen Schleucher, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, jurgen.schleucher@umu.se

”Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har med andra människor att göra?”

Denna fråga har ställts till över 35 000 amerikaner mellan åren 1973 och 2018 genom den amerikanska enkätundersökningen General Social Survey (GSS). Under dessa år har andelen som menar att man kan lita på de flesta människor minskat från 46 till 32 procent. Därmed skiljer sig utvecklingen i USA från den i många europeiska länder där upp- och nedgångar i tillit ofta är marginella. I Danmark har den sociala tilliten till och med ökat.

Viktigt för tillväxt och demokrati

– Tidigare forskning har visat att frånvaro av tillit leder till minskad ekonomisk tillväxt och att demokratin fungerar sämre. Därför oroar utvecklingen i USA. Särskilt i tider av ökad polarisering, säger Jan Mewes, som tillsammans med en forskargrupp från Sverige och Kanada har gjort en unik undersökning där man för första gången kan peka på vad den minskande tilliten beror på. Eller åtminstone vad hälften av minskningen beror på.

En del forskare menar att tillit framför allt är en generationsfråga: att den tillit till andra som du får med dig från unga år är grundmurad och håller i sig livet genom. Andra forskare menar att det inte endast är en generationsfråga och pekar på individuella förklaringar såsom ökade inkomstklyftor, förändrade attityder, ökad boendesegregation och ökad etnisk mångfald.

Individuella förklaringar påverkar tilliten

Jan Mewes och hans kollegor ville undersöka de individuella förklaringarna och kunde med hjälp av enkätundersökningen GSS plocka fram data där samma individer, vid tre tillfällen under åren 2006 och 2014, svarade på frågor om social tillit i relation till förändringar i inkomst, erfarenhet av att ha varit arbetslös, förändringar i hur ofta de träffar släkt och vänner samt förtroende för politiska institutioner.

– Vi såg inget samband med mellan tillit och förändringar i hur ofta man träffar släkt och vänner. Däremot såg vi att tilliten påverkades framför allt av erfarenhet av att ha varit arbetslös samt av misstro gentemot de politiska institutionerna. Även missnöje med inkomst spelade in, men till en lägre grad.

Förklarade halva minskningen

När resultaten från studien från 2006–2014 ställdes mot den långsiktiga nedåtgående trenden från åren 1973–2018 kunde man utläsa att arbetslöshet, missnöje med politiska institutioner samt missnöje med inkomst låg bakom hälften av den totala minskningen.

– Om man ska tolka resultaten positivt kan man säga att vår studie pekar på att minskningen av tilliten inte följer en naturlag där tilliten minskar över generationerna. Med rätt åtgärder kan kurvan vändas uppåt igen.

Vad beror resten av minskningen på?

– Eftersom det ligger utanför vår studie kan jag tyvärr bara spekulera om det. Det finns exempelvis en annan, också aktuell, studie som lyfter fram sambandet mellan polariseringen och social tillit i USA. Andra forskare betonar de extremt ökade inkomstklyftorna i USA .

Vad finns det för förklaringar till att länder i Västeuropa har en stabil och i jämförelse med USA hög tillitskurva och att den till och med ökar i Danmark?

– Om vi exempelvis jämför USA och Norden är nog den viktigaste skillnaden Nordens utpräglade och stabila tillit till de politiska institutionerna medan vi ser en tydlig minskning i USA mellan 1973 och 2018. Eftersom erfarenhet av arbetslöshet är en viktig anledning till att amerikanernas sociala tillit minskar så kan man också anta att mindre arbetslöshet och bättre arbetslöshetsförsäkringar spelar en viktig roll.

Vetenskaplig artikel:

Experiences matter: A longitudinal study of individual-level sources of declining social trust in the United States.

Kontakt:

Jan Mewes, lektor i sociologi, Lunds universitet, jan.mewes@soc.lu.se

Forskarna har tidigare påvisat att sammansättningen av barns tarmmikrobiota påverkas av hur de föds, och vad de äter. I den aktuella studien har man på detaljnivå studerat hur sammansättningen av tarmbakterier utvecklats hos 471 barn, födda på sjukhuset i Halmstad.

Första avföringsprovet togs när respektive barn var nyfött, följt av provtagning vid 4 månader, 12 månader, 3 år och 5 år. Forskarna kunde därmed följa hur olika bakterier successivt inkorporerades i barnens tarmmikrobiota.

Långsam mognad

Redan vid födseln koloniseras tarmen av bakterier och andra mikroorganismer. Under de första levnadsåren ökar sedan artrikedomen allt eftersom. Det som nu framträder är en avsevärt mer detaljerad bild av denna utveckling.

En viktig slutsats är att tarmmikrobiotan är ett ekosystem som tar lång tid på sig att mogna. Inte ens vid 5 års ålder är systemet komplett. Mognadsprocessen kan se väldigt olika ut hos olika individer, och ta olika lång tid.

De kejsarsnittfödda barnen i studien, en dryg tredjedel, hade vid 4 månaders ålder en lägre diversitet i sin tarmmikrobiota än övriga barn. Mellan 3 och 5 års ålder var de dock i kapp och uppvisade en i stort sett normaliserad tarmmikrobiota för sin ålder.

– Våra fynd visar att tarmmikrobiotan är ett dynamiskt organ och framtida studier får visa om de tidiga skillnaderna i tarmmikrobiotan kan påverka barnen längre fram i livet, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Göteborgs universitet, som är ansvarig för studien.

Mognar olika fort

– Det är slående att även vid 5 års ålder saknas flera av de bakterier som är viktiga tarmmikrobiotan hos vuxna, fortsätter han. Det tyder på att tarmen utgör en komplex och dynamisk miljö där bakterier skapar förutsättningar för varandras kolonisation.

Den aktuella studien har enligt forskarna vidgat förståelsen för hur människan samverkar med de miljontals bakterier kroppen hyser och hur dessa etableras. Lisa Olsson är forskare vid Göteborgs universitet, och en av förstaförfattarna:

– Barn lär sig färdigheter som att gå och prata olika snabbt och det visade sig att samma sak gäller tarmmikrobiotans mognad, säger hon.

Fredrik Bäckhed igen:

– Att undersöka och förstå hur tarmmikrobiotan utvecklas i friska barn ger oss en referens för att i nya studier undersöka om den kan vara bidragande orsak till sjukdomar längre fram, avslutar han.

Vetenskaplig artikel:

Developmental trajectory of the healthy human gut microbiota during the first 5 years of life, Cell Host & Microbe.

Kontakt:

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, fredrik.backhed@gu.se

Frågan om D-vitamin kan minska risken för infektioner är omdiskuterad. För fyra år sedan publicerades en sammanställning av aktuell forskning som
visade att tillskott av D-vitamin kan ge visst skydd mot luftvägsinfektioner. Nu har samma forskargrupp från bland annat Karolinska Institutet,
Harvard Medical School och Queen Mary University of London kompletterat det tidigare materialet med ytterligare 18 studier och gjort nya analyser.

Resultaten bygger på 43 randomiserade och placebo-kontrollerade studier med nästan 49 000 deltagare om det eventuella sambandet mellan D-vitamin och luftvägsinfektioner. Kunskapsunderlaget omfattar såväl publicerade som registrerade men ännu inte publicerade studier, och är den hittills mest omfattande sammanställning som gjorts.

Daglig dos mest effektiv

Den nya studien tillför ytterligare information om D-vitamin som skydd mot luftvägsinfektioner, men omfattar inte frågeställningen om D-vitamin kan skydda mot covid-19. Den totala skyddseffekten mot luftvägsinfektioner var 8 procent, men forskarna ser till exempel att en daglig dos av D-vitamin har en mycket bättre effekt än en dos som ges varje vecka eller månad. Det finns heller ingen anledning att överskrida den rekommenderade dosen.

– Det verkar inte behövas en särskilt hög dos, utan de som fick 400– 1000 IU per dag hade bäst effekt mot luftvägsinfektioner. Gruppen som fick en sådan dos uppvisade en minskning av infektionsrisken med 42 procent. Jag vill understryka att det inte fanns några signaler i studien om att normala doser av D-vitamin skulle vara farligt eller ge upphov till biverkningar, säger Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Friska personer blir inte friskare

Enligt Peter Bergman är en slutsats man kan dra från studien att sjukvården bör vara uppmärksam på grupper med en känd risk för D-vitaminbrist, som personer med mörk hud, övervikt och hög ålder.

– En daglig dos D-vitamin kan skydda skelettet och kanske också minska risken för luftvägsinfektioner hos utsatta grupper i samhället. Den breda allmänheten kommer sannolikt inte ha lika stor nytta av tillskott. Friska personer blir inte ännu friskare av D-vitamin, säger Peter Bergman.

Nu vill forskarna förstå mekanismerna bakom den skyddande effekten av D-vitamin mot luftvägsinfektioner. Till exempel vilka genetiska faktorer som avgör varför olika individer svarar olika på tillskott av D-vitamin.

En svaghet med sammanställningen är att den kan ha påverkats av så kallad publikationsbias, det vill säga att studier som inte påvisar en effekt aldrig publiceras, vilket kan skapa en falsk bild av att effekten är större än vad den egentligen är. För att kompensera för detta inkluderades även data från registrerade men ännu inte publicerade studier.

Vetenskaplig artikel:

Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory infections: a systematic review and meta-analysis of aggregate data from randomised controlled trials.

Kontakt:

Peter Bergman, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, peter.bergman@ki.se

Kvinnor som har blivit våldtagna uppvisar ofta traumatiska reaktioner, såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De terapeutiska effekterna av att rapportera och berätta om sexuella övergrepp tycks bero på om den utsatta upplever att den professionella som lyssnar är empatisk och stödjande. I tidigare studier rapporterar kvinnor som anmäler våldtäkt att ett rättvist och respektfullt bemötande är lika viktigt som det straffrättsliga utfallet. Kvaliteten på bemötandet har också visat sig påverka hur kvinnan bearbetar det som hänt och om hon väljer att söka hjälp igen.

Poliser har en viktig roll

Polisers erfarenheter av att möta kvinnor som rapporterar våldtäkt är därför av stor betydelse. Vad motiverar poliser och vilket stöd behöver de för att vara bättre rustade att möta dessa kvinnor på ett kunskapsbaserat och empatiskt sätt?

Lisa Rudolfsson är forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och står bakom studien ”At least I Tried” där polisers erfarenhet av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt analyserats.

– Deltagarna i min studie uttrycker att de vill vara stödjande och empatiska, men de menar också att de saknar stöd och förutsättningar, till exempel saknas bekvämligheter i förhörsrum. De uttrycker frustration och beskriver sitt arbete som att de ’försöker’ snarare än ’lyckas’. Om dessa brister inte åtgärdas riskerar de att påverka både poliser och utsatta kvinnor negativt, säger Lisa Rudolfsson.

Våldtäktsfall svåra att utreda

Poliserna beskriver våldtäktsfall som svåra att utreda och att kraven som ställs på dem ibland är utmattande.

Poliserna i studien beskriver hur varken det svenska samhället eller polismyndigheten prioriterar våld mot kvinnor. Som en följd av detta uttrycker de frustration över bristen på förutsättningar, utbildningar och stöd. Kopplat till detta lyfter några av studiens deltagare bristen på förebyggande arbete mot sexualbrott.

– Med allt annat pratas det mycket om förebyggande arbete. Hur ska vi förebygga gängrelaterade skjutningar och stoppa rekryteringen till gäng? Men den diskussionen existerar inte när det handlar om sexualbrott.

Ett arbete som berör mig

Poliserna beskriver hur möten med våldtagna kvinnor påverkat dem emotionellt, hur de blir känslomässigt involverade och hur berättelser de får höra ger upphov till en växande sorg. Deltagarna kämpar med att förstå hur vissa kvinnor kan stå ut att leva på det sätt de gör, om det är möjligt att hjälpa alla kvinnor och om de får lov att tvivla på anklagelserna. I strävan efter att förstå ingår ibland också försök att få kvinnan att förstå att det hon varit med om i själva verket är ett brott.

En kamp för upprättelse

Poliserna beskriver hur de flesta våldtagna kvinnor inte får vad de behöver från det juridiska systemet, och uttrycker det därför som en personlig kamp att erbjuda dem någon slags upprättelse. De beskriver det också som en kamp att ta hand om sig själva i dessa möten. Deltagare beskriver att om de inte klarar att ta hand om sig själva så kommer de inte heller att kunna vara ett stöd för de utsatta. Samtidigt beskriver deltagarna en kultur inom polismyndigheten, som uppmuntrar till tuffhet och som inte värderar deras ansträngningar.

5 procent av de rapporterade våldtäktsfallen leder till åtal

  • Svensk lagstiftning definierar våldtäkt som samlag eller jämförbar sexuell handling, beroende på graden av våld, med en person som inte deltar frivilligt, som inte kan förstå eller samtycka till handlingen, eller som på något sätt står i beroendeställning till gärningsmannen.
  • Det svenska polisväsendet undersöker 94 procent av alla rapporterade våldtäktsfall och cirka 5 procent av dem leder till åtal och dom.
  • Under 2019 anmäldes totalt 8 580 våldtäkter till svensk polis. Samtidigt visar den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från 2019, att 9,4 procent av alla kvinnor i Sverige hade blivit utsatta för ett eller flera mer allvarliga sexuella övergrepp. (≈ 482,400 kvinnor), vilket är i linje med det accepterade antagandet att de flesta sexualbrott inte anmäls.
  • Under 2019 var 7 940 av totalt 8 580 anmälda våldtäkter mot kvinnor (Brå, 2019 ).

Vetenskaplig artikel:

”At least I tried”: Swedish Police Officers’ Experiences of Meeting With Women Who Where Raped.

Kontakt:

Lisa Rudolfsson, forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, lisa.rudolfsson@genus.gu.se

Forskning visar att den som har ett starkt socialt nätverk enklare får arbete via kontakter och genom direktanställningar hos arbetsgivare, än via arbetsförmedlingar. Studien lyfter också att ett gott självförtroende hjälper den arbetssökande att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Resultaten visar att sökande med högt socialt kapitalt är mer benägna att få information om nya jobb från det sociala nätverket, men mindre benägna att använda offentliga tjänster så som Platsbanken och arbetsförmedlingen. Personer med mindre resursrika sociala nätverk måste däremot förlita sig på de jobbsökartjänster som erbjuds, säger Anton Bjuggren Andersson, sociolog och forskaren bakom studien.

Det tar också längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden för den som saknar socialt nätverk.

Förstå ojämlikhet på arbetsmarknaden

– Genom studien kan man också förstå ojämlikhet på arbetsmarknaden. Unga vuxna som inte har sociala nätverk eller arbetar effektivt för att komma in på arbetsmarknaden har inte heller samma chanser att få en etablerad anställning. De som vänder sig till arbetsförmedlingen har inte lika bra nätverk och behöver ta till den här typen av tjänster i sitt jobbsökande, menar Anton Bjuggren Andersson.

Resultaten bygger på enkätsvar bland unga i åldern 19–22 år, där forskarna undersökt vilken roll socialt kapital har. De flesta i gruppen har slutat gymnasiet och är i fasen att söka sitt första jobb. Enkätsvaren är sedan kopplade till inkomstregister.

– Själva måttet på socialt kapital är här inom hur många olika yrken man känner någon, alltså hur brett ens sociala nätverk är. Det sociala nätverket består av släktingar och vänner, där vänner utgör den större delen.

Finns det något i resultaten som förvånar?

– Det som har förvånat är att det inte bara handlar om att få jobb via vänner och bekanta, utan också att unga gör direktansökningar till arbetsgivare via kontakter. Det kan handla om att man känner till jobb som inte har annonserats utan istället hört om dem i sitt nätverk. Man kanske inte har någon direkt koppling till arbetsgivaren, men man har mer information om vilka företag som anställer folk, än de som saknar socialt nätverk.

Anton Bjuggen Andersson menar att resultaten är viktiga i en svensk kontext eftersom arbetsmarknadspolitikens roll är att kompensera för de som har svaga nätverk. Viktiga aktörer som bör ta del av studien är aktörer som arbetar med arbetsmarknadspolitik, såsom arbetsförmedlingen.

– Resultaten är viktiga eftersom det är lätt att man idag tror att kan alla få jobb genom kontakter och att arbetsförmedlingen därmed har spelat ut sin roll. Men då har man inte insikt i att det inte är lika lätt för alla – olika personer kan behöva olika saker.

Vetenskaplig artikel:

Social capital and self-efficacy in the process of youth entry into the labour market: Evidence from a longitudinal study in Sweden.

I de flesta av världens språk har ett antal basala ord liknande ljud. Till exempel innehåller orden för mamma och näsa ofta ”m” och ”n” i nästan alla språk.

– Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.

Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.

Exempel på basala ord

mamma, pappa
hit, dit
jag, du, vi
aska, blåsa, moln
näsa, bröst, ben, hud, knä, öra, tunga, horn
hosta, nysa
gapa, gäspa
ljus, mörk, vit, röd
stor, liten, vid, rund, kort, sträv

Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och inte bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska. Den nya studien gjord av forskargruppen vid Lunds universitet kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.

Studien samlade 344 basala ord i 274 språk från olika familjer i hela världen. I 40 av dessa ord återfanns sammantaget 120 universella kopplingar mellan ljud och betydelse. Sedan fastställdes språkljuds stabilitet över tid genom att analysera ett dataset med 1 016 basala ord i 107 eurasiska språk. Till detta samlade studien ett dataset med vilka språkljud barn lär sig tidigare och ett senare, när de börjar prata.

Grundläggande ord stabilare över tid

Då dessa tre set jämfördes visade det sig att de ljud som förekom i de universella kopplingarna var överrepresenterade både bland de ljud som var mest stabila över tid och de ljud som barn lärde sig tidigast.

– I de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.

Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. Och de har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.

Orden är lättare att säga

– Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.

Kopplingen mellan ljud och betydelse i de mest basala orden – i alla språk – upprätthålls i generation efter generation, enligt studien. Dessa språkljud är generellt sätt bekvämare att uttala, och därför fortsätter barnen att säga orden likadant som tidigare generationer.

Vetenskaplig artikel:

Preferred sound groups of vocal iconicity reflect evolutionary mechanisms of sound stability and first language acquisition: evidence from Eurasia, The royal society publishing

Kontakt:

Gerd Carling, docent i lingvistik, Lunds universitet, gerd.carling@ling.lu.se
Niklas Erben Johansson, PhD i allmän språkvetenskap, Lunds universitet, niklas.erben_johansson@ling.lu.se

Minst en miljard människor i världen beräknas ha hål i tänderna (karies) eller tandlossning (parodontit). Sötsaker ökar risken, men hur munnens bakterieflora ser ut spelar också stor roll. Pågående forskning kan leda till snabbtest som avslöjar om man riskerar att drabbas.  

– I Sverige drabbas cirka tio procent av allvarlig karies eller tandlossning och andelen förväntas öka framöver på grund av den stigande andelen äldre i samhället, säger Gunnel Svensäter.

Hon är professor i oral biologi vid odontologiska fakulteten, Malmö universitet, och leder ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, FORESIGHT, för att hitta metoder som kan förutsäga vilka patienter som löper stor risk att drabbas.

Beror på bakterier och socker

Att vi får hål i tänderna beror på kariesbakterier på tändernas yta som bryter ner kolhydrater i maten, framför allt socker. Då bildas syra i munnen som fräter på emaljen och rotytan. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp kan det bildas hål, så kallad karies.

Svenskt sockersug värst i världen

Svenskar lär äta mest godis i världen – speciellt lösgodis – och allra mest äter vi till påsk. Drygt 15 kilo per person och år sätter vi i oss. För en familj på fyra personer blir det 1,1 kilo i veckan, enligt preliminära siffor från jordbruksverket (2019). I varugruppen sötsaker ingår socker, sylt, honung, choklad och godisbitar av olika slag.

Bästa sättet att äta påskgodis

Om du ska äta sötsaker i påsk:

  • Gör det med hull och hår. Ät allt på en gång. Småätande innebär en lång syraattack på tändernas emalj.
  • Var försiktig med påskmusten. Den innehåller både socker och syra. Syran fräter på tänderna.
  • Välj godis som inte stannar i munnen så länge. Choklad är bättre för tänderna än karameller, klubbor och kola, eftersom den sköljs bort från tänderna snabbare.
  • Ost, mjölk och annan basisk mat som exempelvis nötter kan hjälpa till att neutralisera syran i munnen.
  • Ät utan ångest. En enstaka helg med mycket socker gör inga hål. Det är de långsiktiga vanorna som får karieskonsekvenser.

Källa: Folktandvården

Det är alltså viktigt att se upp med sockrad mat och söta drycker, men det handlar också om vilka bakterier vi har i munnen.

Enligt den rådande förklaringsmodellen ”den ekologiska plackhypotesen”, uppstår tandproblemen när det blir en obalans i det orala mikrobiomet, det vill säga bakteriefloran i munnen. Detta innebär att det inte är närvaron av bakterier, eller specifika bakterier i sig, som ger upphov till karies eller tandlossning – bakterier gör ju generellt stor nytta i munnen. I stället handlar det om sammansättningen av bakterier och deras specifika egenskaper i munnens biofilm – det yttre skyddande skiktet med bakterier.

Vad tror man spelar spelar störst roll: sockerintaget eller bakterierna?

– Det enkla svaret på en komplicerad fråga är att utan bakterier blir det ingen karies. Men det är sockerkonsumtionen som bestämmer vilka bakterier som trivs i munnen, säger Gunnel Svensäter.

Letar sätt att upptäcka riskfaktorer

Så frågan är: hur ska man upptäcka dessa bakterier med specifika egenskaper?

I FORESIGHT-projektet utgår forskarna från de ”biomarkörer” som bildas i biofilmen där bakterierna kan samarbeta metaboliskt. Biomarkörer är ofta olika enzymer som bakterierna producerar. Kan man upptäcka dessa biomarkörer hos patienter innan sjukdomen brutit ut, kan preventiva insatser sättas in i tid.

Den svenska tandvården beräknas kosta cirka 10 miljarder kronor år 2021. Kan man få bort över- och felbehandlingar finns det stora pengar att tjäna.

Räknas som folksjukdomar

De orala sjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandköttsinflammation/tandlossning) klassas som folksjukdomar eftersom de drabbar mer än 1 procent av befolkningen.

Karies, hål i tänderna, eller tandröta, är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier, framför allt Streptococcus mutans och laktobaciller. Bakterierna lever normalt i munhålan, där de producerar en svag syra, mjölksyra, som i sin tur sänker pH-värdet och fräter på emaljen. Obehandlad karies kan leda till ”hål i tänderna”, och kan i förlängningen leda till tandvärk om nerven i tanden blivit inflammerad.

Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna. Detta kan leda till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad.

Källa: Wikipedia, 1177 Vårdguiden 

För att hålla tungan rätt i munnen här är det kanske bäst att beskriva angrepp och resultat för tandlossning respektive karies var för sig:

Tandlossning (parodontit)

– Om vi tittar på tandlossning så letar vi efter tänkbara biomarkörer som antingen kommer från mikrobiella biofilmer i munnen eller från våra egna proteiner som finns i tandköttsfickan. Eller både och. Men det kommer inte vara endast en biomarkör utan en serie. Det här är alldeles för komplext för att bara en biomarkör ska kunna förutsäga sjukdom, säger Gunnel Svensäter.

I FORESIGHT-projektet, som pågått i två år, ingår forskare från olika odontologiska ämnesområden, men också inom biomedicinsk teknik, hälsoekonomi och medicinsk riskbedömning.

Pilotstudie avslöjar specifika proteiner

Hittills har en klinisk pilotstudie med två patientgrupper genomförts på 100 patienter: hälften av dem bedöms ha en hög risk för tandlossning och hälften låg risk. Faktorer som ingår i bedömningen är bland annat tidigare tandlossning (benförlust), pågående inflammation runt tänderna, plack på tänderna och förekomst av allmänsjukdomar som diabetes och rökning.

– Här har vi hittat vissa proteiner som är unika för personer med hög risk, men även andra som är unika för personer med låg risk. Vi har även tittat på hela mikrobiomet hos dessa patienter. Där ser vi att vissa bakterier är gemensamma, medan andra endast finns hos respektive grupp.

Provinsamling till denna studie pågår i ytterligare två år men arbetet med att utveckla undersökningstekniker med olika samarbetspartners har redan påbörjats.

Mäter bakteriernas aktivitet i munnen

Ett forskarlag vid Linköpings universitet har till exempel utvecklat en prototyp av en sensor som kan mäta bakteriernas aktivitet i munnen direkt på patienten: ett så kallat ”chair-side test”.

– Det är en optisk sensor, där den viktigaste delen kan sitta på en liten pappers- eller plastbit, modifierad med nanopartiklar som påverkas av den proteolytiska aktiviteten och ändrar färg, säger Daniel Aili, professor i molekylär fysik, och forskningsledare vid Linköpings universitet.

Tekniken har tre komponenter: ett litet sensor-chip med biomolekyler som reagerar på aktiviteten, rapportörer som består av guld som ändrar färg när biomolekylerna bryts ner, och så slutligen en känslig avläsare, som tandläkaren kan ha vid sin sida, som mäter färgförändringen.

De tittar även på en lösning där man med hjälp av fiberoptik kan registrera bakteriernas aktivitet direkt i tandfickan.

Möjliga biomarkörer för tandlossning

På bakteriesidan har strålkastarljuset hamnat på det proteinnedbrytande enzymet ”gingipain”, ett så kallat proteas som verkar kunna förutsäga sjukdom.

Man har även upptäckt att en handfull olika cytokiner vars funktion är att bära kemiska signaler – i kombinationen med gingipains kan fungera som biomarkörer.

Ett tredje spår är att titta på bakteriernas proteinnedbrytande aktiviteter. Här är det inte förekomsten av specifika bakterier som är det intressanta. Här tittar man på hur olika bakterier, i samverkan, påverkar aktiviteten i tandköttsfickan.

Karies

När det gäller karies utgår Gunnel Svensäters forskningsprojekt från hypotesen att risken ökar med ökad andel syratoleranta bakterier i munnens slemhinna. Antagandet bygger på följande tanketråd: Bakterierna i munnen producerar syra från de kolhydrater vi stoppar i oss. Syran sänker pH-värdet, och det är vid lågt pH som emaljen upplöses och karies kan slå rot. De bakterier som är syratoleranta kan dock fortsätta producera syra, även när pH sjunker, vilket leder till längre och mer utdragna pH-fall.

– Tidigare har man varit inne på specifika bakterier som ger karies, men här är approachen alltså en helt annan, säger Gunnel Svensäter.

En annan studie som ingår i Foresight blev klar i slutet av 2020 och materialet kommer att sammanställas under våren 2021.

Snabbtest för specifik molekyl

Här har Börje Sellergren, professor vid Biofilms Research Center på Malmö universitet, kopplats in. Målet är att ta fram ett snabbtest där tandläkaren direkt kan avläsa hur hög koncentration av ett visst enzym är hos patienten. Utmaning ligger i att utveckla en sensor som kan upptäcka en specifik molekyl.

– Det som är spännande här är ju den flervetenskapliga ansatsen. Att det är från ax till limpa. Vi är alla beroende av varandra. Daniel och Börje kan ju inte göra nånting om de inte får några förslag från den biologiska biten, säger Gunnel Svensäter.

Hur ska riskanalysen användas?

En annan aspekt av forskningsprojektet handlar om riskbedömning. För om det via ett snabbtest går att få en indikation på om det föreligger en framtida risk för karies eller tandlossning. Vem avgör då om en insats, eller en utebliven insats, står i proportion till ett eventuellt lidande. Är det samhället, tandläkaren eller patienten?

Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, funderar på dessa spörsmål i projektet:

– Ett beslut grundar sig alltid på en kombination av just osäkerhet och värderingar, men även om kunskapsöverföring, om hur den kunskap som tandläkaren besitter ska kommuniceras till patienten. En patient kan ju vara väldigt förnöjsam med sitt tillstånd och inte alls vara intresserad av en förebyggande åtgärd så länge hon inte har ont, säger Nils-Eric Sahlin.

Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se

Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak

Personer med en speciell variation i genen SL2CA4 behöver äta mer socker för att känna söt smak, och får också mer karies i tänderna, visade en studie vid Umeå universitet. Det kan bero på att människor med mindre känsla för söt smak behöver sockra mer för att få samma upplevelse av sötma som andra. Och därför får mer karies. Det skulle i så fall vara möjligt att via gentest identifiera de med genvariationen, och sätta in förebyggande åtgärder. Men studien visar bara på ett samband mellan en variation i genen SL2CA4, mindre känsla för söt smak och fler hål i tänderna. Inte vad som orsakat vad. Kariesgåtan är komplex och detta är mer en bekräftelse på att genvariationen har något med karies att göra, menar Linda Eriksson, tandläkare och den som gjort studien.

– Tandhälsa handlar om ett samspel mellan ärftlighet, bakterieflora, kostvanor och munhygien. Våra gener kan vi inte påverka, men det är bra att vara medvetna om dem för att i gengäld kunna göra mer åt det som vi kan påverka, nämligen kost och munhygien.

Avhandling:

Oral microbiota in relation to host traits, environment, and dental caries

Källa: Vissa måste äta mer socker för att känna söt smak, forskning.se.

Insekter lyfts ofta fram som framtidens mat – en miljömässigt hållbar källa till protein. I stora delar av världen är det inte konstigt alls att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Tvärtom.

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt.

Åsa Berggren är ekolog vid SLU och forskar om insekter som mat – vilka arter vi skulle kunna äta och hur de kan födas upp. Ingvar Svanberg är etnobiolog vid Uppsala universitet och studerar människans relationer till andra organismer i hennes närhet ur ett kulturellt och historiskt perspektiv.

Bra näringsvärde i insekter

Tillsammans ger de perspektiv på en het fråga. Kommer vi att äta mer insekter i framtiden? Insekter har bra näringsvärde och produktion av matinsekter kan – om man gör det på rätt sätt – bli mer miljövänlig än dagens animalieproduktion.

– Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, säger Åsa Berggren.

Globalt äts många olika arter av insekter på många olika sätt. Men vilka traditioner vi har med oss i bagaget spelar stor roll för vad vi vill se på vår tallrik. Hur vi har använt naturens resurser historiskt är en viktig pusselbit när vi undersöker hur ett uthålligt brukande av resurser skulle kunna se ut i framtiden.

Insekter som snacks

Forskarna lyfter fram att insekter som mat eller snacks har förekommit i Europa. I till exempel Ryssland och Frankrike har man ätit gräshoppor, gärna rökta eller grillade. Det har visat sig att en hel del insekter (till exempel ollonborrar) och produkter från insekter (till exempel honung och nektar) ätits särskilt av barn.

Ett intressant exempel är den traditionella sardiska osten casu marzu som blir vad den är på grund av en nedbrytningsprocess orsakad av larverna från ostflugan, Piophila casei (L.) Den är inte tillåten i dag men äts troligtvis fortfarande på sina håll. Insekter har också historiskt sett används som medicin.

Åts inte ens som nödmat i Sverige

Från Sverige finns inte särskilt många uppgifter om att människor har ätit insekter. Brännvin kryddat med myror – myrsyra – är det mest kända exemplet. Inte ens när det var missväxt åt bönderna insekter – och inte heller lavar, svampar och gnagare, som man skulle kunna tänka sig att människor skulle ta till. Bark var däremot vanlig nödmat.

Ingvar Svanberg och Åsa Berggren använder termerna entomofila (insektsälskande) och entomofoba (aversion mot insekter som föda) kulturer. Då har Europa under lång tid varit en entomofob kultur – även om det finns spridda exempel på insektsätande. Men kan vi gå från att tänka usch till mums om insekter? Jo, historien visar att det är fullt möjligt. Svamp är ju ett bra exempel.

– Det finns mycket vi äter i dag som vi inte åt för en generation sedan, som sushi och tofu. Svensken i allmänhet tycks vara ganska villig att pröva nya livsmedel, bara de paketeras på ett attraktivt sätt, säger Ingvar Svanberg.

Tvärvetenskaplig forskning om matinsekter

På SLU pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om insekter som mat. Forskare studerar allt från insekters ekologi, deras sjukdomar, beteende, näringsbehov och frågor om matrisker och etik.

Läs tidigare nyheter om matinsekter

Vetenskaplig artikel:

Insects as past and future food in entomophobic Europe, (Ingvar Svanberg & Åsa Berggren (2021)), Food, Culture & Society

Kontakt:

Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi, SLU, asa.berggren@slu.se
Ingvar Svanberg, forskare vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, Uppsala universitet, ingvar.svanberg@ires.uu.se

Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.

– Att medellivslängden sjunker tydligt för både män och kvinnor mellan olika år är ovanligt. Det har inte observerats sedan 1968, då förändringen också var mindre än 2020, säger Martin Kolk, docent i demografi och en av rapportens författare.

Förändrade dödsmönster

Rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 har tagits fram av Institutet för framtidsstudier, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Forskare vid institutet och Stockholms universitet har självständigt undersökt hur dödsmönstren utmärkt sig under 2020, och jämfört både med tidigare år och den prognos som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde för 2020 innan pandemin blev känd. I rapporten studeras dödligheten i olika åldersgrupper, mellan könen, under olika månader 2020, och på regional nivå.

Forskarna använder både SCB:s statistik på samtliga dödsfall och statistiken från Folkhälsomyndigheten på dödsfall i covid-19 för att studera dödlighet och överdödlighet i olika åldersgrupper.

Ökningen av medellivslängd upphörde

I rapporten framgår att dödligheten i covid-19 gör att tidigare ökningar av medellivslängd avbrutits under 2020, och att den observerade medellivslängden i Sverige 2020 i stället låg på samma nivå som 2017 (för män) och 2018 (för kvinnor).

Den förhöjda dödligheten under 2020 har varit koncentrerad till högre åldrar. Det gör att påverkan på olika åldersjusterade dödlighetsmått såsom återstående medellivslängd blir mindre än om man studerar avvikelser i antalet dödsfall mellan olika år.

Fler resultat:

Rapport:

Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020, kan laddas ner här 

Kontakt:

Martin Kolk, docent i demografi, Institutet för framtidsstudier, martin.kolk@iffs.se

– I skuggan av samhällsdebatten om det fria skolvalet fortsätter valet av program och ämnen på gymnasiet att bidra till segregation och uppdelning av elever. Gymnasieskolan är extremt könssegregerad och det finns en stor uppdelning avseende föräldrars utbildningsbakgrund, säger Johanna Mellén.

I stort sett har ungdomars gymnasieval varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet. Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Pojkar väljer tekniskt orienterade utbildningar, flickor väljer breda högskoleförberedande program eller omsorgsinriktade yrkesprogram.

Reformer påverkar till viss del ungdomars val

Johanna Mellén har utifrån statistikdatabaser och policydokument studerat hur reformer av gymnasieskolans programorganisation har påverkat ungdomars val i ett allt mer marknadsanpassat skolsystem. Även om den övergripande tendensen är densamma får de förändringar som genomförs konsekvenser för hur ungdomarna väljer. När alla nationella program 1994 gjordes om till att ge högskolebehörighet gjorde det att fler ungdomar med akademiska föräldrar sökte in till yrkesprogram.

– En anledning till detta skulle kunna vara att vissa av yrkesprogrammen sågs som en dubbel möjlighet, att snabbt komma ut i arbetslivet och samtidigt ha möjlighet att senare studera vidare, säger Joanna Mellén.

En följd av yrkesprogrammens ökade popularitet under 2000-talet var att de blev svårare att komma in på. Det gällde inte minst Byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet.

– Det skedde en viss utjämning av hemmiljöns betydelse för ungdomars val till akademiskt respektive yrkesförberedande program. Men samtidigt indikerar data att elever från studievana hem delvis konkurrerade ut elever från lågutbildade familjer från traditionella yrkesprogram.

När behörighet till högre utbildning efter avslutat yrkesprogram togs bort år 2011 tycks dock yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar från studievana hem.

Specialiseringar bidrar till könsuppdelning

En annan reform som har haft betydelse för elevsammansättning är den ökade möjligheten till specialisering inom program. Ekonomi- och Naturprogrammen har till exempel en till synes jämn könsfördelning. Men inom ekonomiprogrammet väljer pojkar oftast inriktningen ”ekonomi” och flickor inriktningen ”juridik” och inom Naturprogrammet är det främst pojkar som utnyttjar möjligheten att specialisera sig inom matte och fysik.

– Det går i linje med tidigare forskning som visar att flickor väljer vad de tror är bredare och säkrare vägar, medan pojkar satsar mer på specialisering, användbarhet och arbetsmarknadens behov.

Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

– Vi behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

Avhandling:

Stability and Change. Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education.

Kontakt:

Johanna Mellén, doktorand, institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, johanna.mellen@gu.se

I sin avhandling har Christian Lundström Tjurhufvud analyserat vinsten från två typer av handelsstrategier på börsen: handelsstrategier baserade på så kallad teknisk analys och den långsiktiga vinsten från att investera med hävstång.

Teknisk analys för att förutsäga prisrörelser

Teknisk analys är ett samlingsbegrepp för analysmetoder som används för att försöka förutsäga rörelser i en aktiekurs baserat på historisk information. Hypotesen är att ett aktiepris följer vissa mönster som gör att man kan förutsäga framtida prisrörelser med viss sannolikhet. Christian Lundström Tjurhufvud har analyserat vilken avkastning och vinst handelsstrategier baserade på teknisk analys förväntas ge, och vilken koppling den avkastningen i så fall har till rörelser på marknaden.

– Min forskning visar att vissa tekniska analysstrategier faktiskt kan generera en positiv förväntad avkastning efter avdrag för kostnader. Men den avkastningen tycks vara knuten till ett relativt få antal tillfällen då risken, eller rörelsen, på börsen är väldigt hög. Att dessa vinster tycks gå att knyta till dessa tillfällen kan implicera att investerare inte alltid är ekonomiskt rationella under stressade marknadssituationer.

Hävstång kan fungera

Att investera mer än vad man har med hjälp av lånade pengar, det vill säga investering med hävstång, kan ge höga vinster men också stora förluster. En viktig fråga blir då hur mycket lånade pengar man bör investera med i förhållande till sin egen insats. Är det en bättre idé att låna tio gånger sin egen insats än att låna två gånger insatsen om man vill maximera sin vinst på lång sikt?

– Resultaten från min avhandling visar att det existerar en unik nivå av hävstång vid investeringar och att den långsiktiga vinsten faktiskt minskar om denna hävstångsnivå överskrids. Exempelvis kan en belåning av två gånger insatsen ge större vinst över tid vid upprepad handel än en belåning på 10 gånger insatsen beroende på aktie. Detta betyder att vinsten från att investera med hävstång faktiskt är begränsad till ett visst tak, även om hävstång skulle vara helt gratis och fritt från säkerhetskrav. Att det existerar en unik nivå av hävstång vid investeringar innebär en större förståelse för, och även möjlighet till problematisering kring, många av de hävstångsprodukter som idag erbjuds på börsen. Om nivån av hävstång i dessa produkter är för hög så kommer de över tid faktiskt utvecklas sämre än om de inte haft hävstång alls, säger Christian Lundström Tjurhufvud.

Låna för att investera – vanligt vid bostadsköp

När man investerar med hävstång lånar man pengar för att kunna göra en större investering och därmed större vinst. Den vanligaste formen av investering med hävstång är bostadsköp. Säg att du köper en villa för 2 000 000 kr, med 200 000 kr i kontantinsats. Du har alltså lånat 1 800 000 kronor. Om värdet på huset stiger med 10 procent över en tidsperiod har du en värdeökning på 200 000 kr. Du har alltså gjort en vinst på 100 procent av din investering. Då har de lånade pengarna fungerat som en hävstång och gjort din vinst större än om du inte hade lånat pengar. Samma sak gäller omvänt om huset skulle sjunka i värde. Finansiell investering med hävstång går till på ungefär samma sätt och möjliggör både stora vinster och risk för stora förluster.

Avhandling:

On the Profitability of Momentum Strategies and Optimal Leverage Rules.

Kontakt:

Christian Lundström Tjurhufvud, Handelshögskolan, Umeå universitet, christian.lundstrom@umu.se

Mer än hälften av den tropiska avskogningen är kopplad till produktion för export av livsmedel och djurfoder, till exempel palmolja, sojabönor, trävaror, kakao och kaffe, varor som EU är en stor importör av. Frågan är vad EU kan göra för att minska sitt bidrag till avskogningen.

– Den här frågan är extra intressant nu, eftersom EU i år planerar att lägga fram förslag på lagstiftning som ska leda till minskad avskogning orsakad av konsumtion i Europa. Frågan har varit aktuell i omgångar sedan 2008, men nu verkar det faktiskt börja hända något politiskt, säger Simon Bager, doktorand vid Université Catholique de Louvain, Belgien och huvudförfattare till studien.

Tillsammans har artikelförfattarna kartlagt sammanlagt 1 141 olika förslag på hur EU skulle kunna arbeta för att bryta trenden med ökad tropisk avskogning. Dessa kommer i stor utsträckning från en öppen konsultation, där EU samlat in förslag från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Utöver det har forskarna sammanställt förslag från en lång rad forskningsrapporter, debattartiklar och andra publikationer.

Svagt stöd för effektiva regleringar

Att hitta förslag på åtgärder som har politiskt stöd, skulle ha önskad effekt och som dessutom är möjliga att genomföra praktiskt, har inte varit helt enkelt.

– Föga förvånande är stödet svagt för hårdare och mer effektiva regleringar, som till exempel importbegränsningar på vissa varor. Men vår studie visar att det inte är helt nattsvart ändå. Det finns politiska förslag som både har starkt stöd hos många intressenter och som har potential att minska avskogningen, säger Martin Persson, docent i fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Lägga ansvar hos importören

Det är framförallt två vägar som forskarna ser som möjliga framåt. Den ena handlar om att den som importerar en vara också hålls ansvarig för sådant som händer i leverantörskedjorna, så kallad Due Diligence.

– Om det visar sig att ett av de importerande företagens leverantörer har produkter som bidrar till avskogning kan företaget få betala skadestånd. Ett sådant system bedömer vi som både trovärdigt och möjligt att genomföra politiskt och praktiskt. Det finns också exempel från Frankrike och England där man har genomfört eller ska genomföra liknande system, säger Simon Bager.

– Due Diligence är också det förslag som är vanligast i vår kartläggning och det förs fram av många olika typer av aktörer, vilket gör att vi bedömer stödet för det förslaget som stort. Det är dock viktigt att betona att om ett sådant system ska få effekt måste det vara noggrant kalibrerat, bland annat när det gäller vilka sanktionsalternativ som ingår och vilka företag som omfattas av kraven.

Rundabordssamtal kan fungera

Den andra möjliga framkomliga vägen är rundabordssamtal med olika intressenter, eller ”multi-stakeholder fora” som det kallas i studien. Då samlar man företag, organisationer och politiker till gemensamma samtal för att komma överens om möjliga åtgärder för att sätta stopp för avskogning kopplad till en leverantörskedja, vara eller område. Även här finns positiva exempel, det mest uppmärksammade är det brasilianska sojamoratoriet, eller Amazon Soy Moratorium, från 2006.

Då satte sig bland andra Greenpeace och Världsnaturfonden ner med de som producerar, samt köper upp och exporterar, soja och lyckades komma överens om ett stopp för handel med soja från områden i Amazonas regnskog som avskogats efter ett visst datum.

– Sådana exempel gör att vi kan säga att rundabordssamtal kan få effekt. Och enligt vår bedömning är det en åtgärd som är lättare att få acceptans för, eftersom det då inte bara handlar om att lagstiftarna bestämmer, utan att de inblandade parterna får vara med och utforma åtgärderna själva, säger Martin Persson. Samtidigt kan rundabordsdiskussioner anpassas till det område eller den region där det införs, vilket ökar sannolikheten för att initiativet kommer att stödjas av lokala aktörer.

Bidra till förändring också viktigt

Forskarna har också utrett hur man kan hantera avvägningen mellan effekt och acceptans. En viktig del i detta är att kombinera olika åtgärder som stödjer varandra och som kan fungera som stöd för striktare regleringar. Handelsregleringar riskerar till exempel att slå hårt mot fattiga producerande länder och bör därför kombineras med bistånd som hjälper sådana länder att införa mer hållbar produktion och ökad avkastning, utan att behöva ta till avskogning.

Det skulle också minska risken för att det som produceras på nyligen avskogad mark helt enkelt säljs på andra marknader än EU.

– Om nu EU fokuserar på sitt bidrag till avskogningen, så kan effekten bli att sådant som produceras på nyligen avskogad mark säljs till andra länder, medan EU får de ”bra” produkterna. Därför är vår bedömning att EU bör se till att de åtgärder som införs kombineras med sådana som bidrar till omställning och förändring, säger Simon Bagar.

Tre viktiga principer

Avslutningsvis sammanfattar forskarna tre principer för nya åtgärder, om EU menar allvar med att man vill minska sin påverkan på avskogningen i tropikerna.

– Vidta åtgärder som faktiskt har en möjlighet att åstadkomma förändring. Använd en bred palett av åtgärder som kombinerar olika verktyg och som tillsammans bidrar till minskad avskogning. Och till sist: se till att involvera aktörer i leverantörskedjor i särskilt viktiga regioner först, för att sedan bygga ut och bredda åtgärderna över tid, säger Simon Bagar.

Vetenskaplig artikel:

Eighty-six EU policy options for reducing imported deforestation.

Kontakt:

Martin Persson, docent, fysisk resursteori, martin.persson@chalmers.se
Simon Bager, doktorand vid UCLouvain, simon.bager@uclouvain.be

En aktiv fritid och ett idrottsutövande för alla är en stor del av den svenska folkrörelsen. Ändå är det fler pojkar än flickor som idrottar. Bland flickor med utomeuropeiskt födda föräldrar är det ännu färre som deltar i idrottsföreningar.

Tidigare forskning visar att etnicitet och socioekonomiska faktorer påverkar, men är det hela förklaringen? I en ny rapport, Idrott och hälsa bland flickor, har forskare från Ersta Sköndal Bräcke högskola studerat uppfattningar och erfarenheter hos föräldrar med utomeuropeisk samt svensk bakgrund.

I studien framkom att det bland annat kan bero på att pojkar har mer överskottsenergi, en annan livsstil samt har fler idoler bland idrottare.

”Väldigt nordisk syn”

– Synen på idrott som en del av barndomen är väldigt nordisk. De utlandsfödda föräldrar vi intervjuat i studien kände inte igen sig i sättet idrotten är organiserad på i Sverige med krav på planering och struktur, föräldramedverkan, att den är åtskild från skolans verksamhet samt det stora fokuset på breddidrott. Just föräldraengagemanget var något där vi kunde se stora skillnader mellan födelseland, säger Anders Kassman, docent i sociologi och en av författarna till rapporten.

– Men det handlar även om synen på idrottandet. I många länder handlar idrott om tävling och att bli duktig, så är det inte alltid i Sverige utan här idrottar man även för att skapa ett hälsosamt liv, få en meningsfull fritid, ha roligt och skapa sociala relationer, säger Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap och medförfattare till rapporten.

Otrygg miljö en orsak

Rapporten är skriven utifrån studier och intervjuer med föräldrar från Syrien, Somalia, Eritrea och Sverige som har döttrar i åldrarna 6 till 18 år. En stor skillnad forskarna kunde se var synen på flickors idrottande, där man bland utomeuropeiskt födda föräldrar hellre såg att flickor höll sig i hemmet snarare än att idrotta. De upplevde utomhusmiljön som otrygg samt att det var svårt att hitta tid att följa med flickorna till och från träningar. Pojkarna ansågs däremot kunna röra sig mer fritt och ta sig till och från aktiviteter på egen hand. Man såg även skillnad på olika sporter, där fotboll ansågs mer som en idrott för killar, medan volleyboll och basket är idrotter flickor kan tänkas hålla på med. Oron för ökad skärmtid och en mer inaktiv livsstil var däremot något som enade föräldrarna oavsett födelseland.

Prioriterade tid tillsammans

– För utomeuropeiskt födda föräldrar handlar det dessutom om hur man man ser på fritiden. När skoldagen och arbetsdagen är slut och familjen väl samlas hemma så prioriterade föräldrarna att ha tid att umgås med familjen. Att ge sig ut igen, kanske på kvällen när det kan vara både mörkt och kallt, var inget som lockade. Här såg vi en skillnad mot de svenskfödda föräldrarna som var mer vana med att det är ofta så idrottsaktivitet är organiserade. Något som framhävdes var att man borde förlägga idrottsaktiviteter i direkt anslutning till skoldagens slut. Samtidigt kan vi se att det blir svårt då idrotten oftast leds av föräldrar och andra ideella ledare, vilka själva arbetar heltid, säger Åsa Kneck.

Klass har betydelse

– För flera av mammorna var det nytt att arbeta utanför hemmet, och att då låta deras döttrar idrotta och kanske själva behöva engagera sig i det, gör tröskeln väldigt hög. Föräldrars arbetssituation påverkar också flickornas deltagande och där blir ett begrepp som klass av betydelse. En person som har högre inflytande över sina arbetstider har lättare att exempelvis skjutsa till träning än om man exempelvis jobbar i vård eller serviceyrken som många med utländsk bakgrund gör, säger Anders Kassman.

En viktig del i denna studie är att intervjuerna har hållits på deltagarnas modersmål, genom att forskarna har samarbetat med högskolans studenter som har andra modersmål än svenska. På så vis har diskussionerna kunnat göras som ett mer öppet samtal.

Rapport:

Idrott och hälsa bland flickor: Uppfattningar och erfarenheter bland föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige

Kontakt:

Anders Kassman, docent i sociologi, anders.kassman@esh.se, Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap, asa.kneck@esh.se

– Vi behöver utveckla nya hållbara energisystem för att möta både världens energibehov och miljöproblem, som ökande koldioxidutsläpp och global uppvärmning, säger Jianwu Sun, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien.

Väte har tre gånger så hög energidensitet som bensin. Med hjälp av en bränslecell kan väte användas för att generera elektricitet och i dag finns vätedrivna bilar att köpa. När vätgas används för att alstra energi bildas inget annat än rent vatten. Däremot skapas koldioxidutsläpp vid produktionen av vätet, eftersom den vanligaste tekniken i dag använder fossila bränslen för att framställa vätgas. Produktion av ett ton vätgas på detta sätt ger samtidigt 9-12 ton koldioxid.

Förnybar energikälla utan koldioxidutsläpp

Att i stället producera vätgas genom att dela vattenmolekyler med hjälp av solenergi är ett hållbart alternativ, som skulle kunna ge vätgas av förnybara källor utan att orsaka koldioxidutsläpp. En stor fördel skulle vara att detta tillvägagångssätt gör det möjligt att omvandla solenergi till bränsle som kan lagras.

– Konventionella solceller kan bara alstra energi under dagen, och energin måste antingen användas direkt, eller sparas i exempelvis batterier. Väte är en lovande energikälla som kan lagras och transporteras på liknande sätt som traditionella bränslen som bensin och diesel, säger Jianwu Sun.

Att på ett effektivt sätt dela vatten till vätgas med hjälp av energin i solljus är inte helt enkelt. För att lyckas behöver forskarna hitta kostnadseffektiva material som har rätt egenskaper för att underlätta reaktionen där vatten (H2O) kan sönderdelas till vätgas (H2) och syrgas (O2) genom fotoelektrolys. Energin som krävs för att klyva vatten kommer främst från den ultravioletta strålningen och det synliga ljuset i solljuset.

Därför måste materialet kunna absorbera sådan strålning på ett effektivt sätt och använda den infångade energin till att skapa laddningar som kan separeras och har tillräckligt hög energi för att kunna klyva vattenmolekyler till vät- och syrgas. De flesta material som har undersökts hittills är antingen inte tillräckligt bra på att använda energin i synligt solljus (exempelvis titandioxid, TiO2, som bara absorberar ultraviolett strålning), eller så har materialet inte de egenskaper som krävs för att dela vatten till vätgas (exempelvis kisel, Si).

Poröst material gör vattenklyvningen mer effektiv

Jianwu Suns forskargrupp har undersökt om materialet kubiskt kiselkarbid, 3C-SiC, skulle kunna användas. De har nu framställt en form av kubiskt kiselkarbid som har en mängd extremt små porer. Materialet, som de kallar nanoporöst 3C-SiC, har lovande egenskaper för att användas till att utvinna vätgas ur vatten med solljus. I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften ACS Nano, visar forskarna att det nya porösa materialet effektivt kan fånga ultraviolett och en stor del av det synliga ljuset. Den porösa strukturen gynnar separationen av laddningar med tillräckligt hög energi. Dessutom ger de små porerna en större aktiv yta som förstärker laddningsöverföringen och ökar reaktionsytan, så att vattenklyvningen sker än mer effektivt.

– Framför allt visar vi att nanoporöst kubiskt kiselkarbid förstärker laddningsseparationen, vilket gör att klyvningen av vatten till vätgas blir påtagligt mycket bättre jämfört med plant kiselkarbid, säger Jianwu Sun.

Fotnot:

Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, FORMAS och The Swedish Foundation for International Cooperation in Research and Higher Education, STINT.

Vetenskaplig artikel:

Nanoporous Cubic Silicon Carbide Photoanodes for Enhanced Solar Water Splitting, (Jing-Xin Jian, Valdas Jokubavicius, Mikael Syväjärvi, Rositsa Yakimova och Jianwu Sun), ACS Nano, publicerad online 19 februari 2021

Kontakt:

Jianwu Sun, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, jianwu.sun@liu.se