Vårt energisystem blir alltmer distribuerat: från att nästan all el tidigare levererades från några få centralt placerade anläggningar, främst kärn- och vattenkraftverk, blir källorna succesivt fler, däribland vind- och solkraftsparker. Parallellt blir alltfler konsumenter småskaliga producenter, så kallade prosumenter, vilka ibland konsumerar och ibland producerar energi, exempelvis med hjälp av solpaneler på taken.
Energi där den behövs som mest
I takt med att banden till de fossila källorna klipps, ökar inte bara trycket på de förnybara källorna. De måste också synkas på ett smidigt och säkert sätt så att energin slussas vidare dit de för stunden bäst behövs.
– Ska jag värma huset eller ladda bilen just denna timme? En människa ska inte behöva fatta den typen av operativa beslut, det ska en dator kunna göra, säger Vahid Nik, forskare och vetenskaplig koordinator till ett nytt forskningsprojekt, COLLECtiEF, som EU finansierar med fyra miljoner euro för att den här knuten ska lösas på ett säkert sätt. Till sin hjälp har de AI-baserad kollektiv intelligens.
Kollektiv intelligens uppstår i samarbeten mellan: 1) data-information-kunskap; 2) mjukvara-hårdvara; och 3) experter eftersom alla tre samarbetena kontinuerligt lär sig av feedback för att producera kunskap i rätt tid för rätt beslut. Alla tre samarbetena fungerar bättre tillsammans än vad respektive del skulle gjort individuellt.
Med mer tillgänglig data och ökat informationsutbyte ökar dock risken för säkerhets- och integritetsintrång, något som exempelvis skulle kunna leda till inbrott efter en hackad mätning av en villas minskade energianvändning under semestern. Ett av delmål i projektet är därför att hitta en lösning för att minska risken för integritetsintrång.
Reagera på förväntade beteenden
I en villa eller fastighet finns redan idag någon typ styrenhet som reglerar tillförseln av värme, till exempel av fjärrvärme. Men den reglerar normalt sett endast utifrån aktuell utomhustemperatur.
Flera experter och forskare arbetar för att regulatorsystemen också ska kunna agera utifrån förväntade mänskliga beteenden, möjliggjort av AI som analyserar och drar slutsatser utifrån tidigare datamängder. Sådana försök finns i sin linda och börjar så smått komma ut på marknaden.
Dessa styrenheter kommer också att öka informationsutbytet mellan fastigheterna för att jämna ut energiförbrukningen, så att inte alla behöver ladda elbilen eller värma huset vid exakt samma tidpunkt.
Säkert, samordnat och stödjande
I det nya projektet kommer forskare och experter från sex EU-länder delta i denna utveckling och då framförallt ha tre mål i sikte:
att de uppkopplade systemen inte äventyrar den personliga integriteten eller säkerheten
att energi från el kan användas för att tillföra kyla och värme på ett mer samordnat sätt än idag
att göra det möjligt för byggnader och energisystem att stödja varandra vid extrema väderhändelser.
När det gäller den andra punkten, att tillvara överskott av el för att göra kyla och värme, finns ingen väl fungerande metod för det idag. Men enligt forskarna kan det bli möjligt:
– Här finns en möjlighet att tillvarata det faktum att värme- och kylsystem har en inneboende termisk tröghet. Medan elsystem blixtsnabbt måste korrigeras för vår elkonsumtion, gör det ingenting om det finns en eftersläpning i tillförsel av kyla och värme. Minskar till exempel värmen något från elementet tar det oftast flera timmar innan någon i rummet märker det, säger Christian Johansson, VD på NODA som är ett av de företag som ingår i projektet.
Idén är till exempel denna: En hel del el från vindkraft går till spillo idag. Varför inte låta överskottet absorberas av fjärrvärmenätet via en värmepump?
– Det kan bli möjligt om det finns teknik som gör det möjlighet för producenter, energislag och fastighetsägare att automatiskt samordna sin energianvändning med varandra.
Begränsa mängden data
För att överföringen ska fungera i en större skala måste den automatiseras och bli självlärande med hjälp av AI-baserad kollektiv intelligens. Tekniken som tas fram kommer sedan att kombineras med andra tekniker såsom ”differential privacy” för att säkerställa att användarnas data används på ett säkert sätt.
Av säkerhetsskäl är det viktigt att begränsa mängden data som överförs samt att se till att IT-systemen uppdateras sparsamt och inte heller behöva köra tunga beräkningar. Sådant ökar kostnaderna. Om IT-lösningarna blir för dyra finns risk att de inte används, påpekar Vahid Nik:
– Många byggnader i Europa är gamla och det kostar mycket att förbättra IT-systemen för alla i stor skala. Enklare och billigare metoder behövs.
– Slutmålet med hela projektet är att bidra till ett hållbart och klimatresilient samhälle, säger Vahid Nik.
Forskningsprojektet COLLECtiEF fick högsta möjliga ranking, 15 av 15, av den vetenskapliga grupp inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, som bedömde projektets kvalitet och potential. Tre av 63 ansökningar fick finansiering.
Under de senaste tio åren har miljöintresset i Sverige varit högt och relativt stabilt, men under pandemin märks ett tydligt trendbrott där fler personer uppger sig ha ett större miljöintresse än tidigare. Det visar statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som finns med i den senaste Konsumtionsrapporten.
Inte varit fokus på miljöfrågor
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och redaktör för Konsumtionsrapporten, menar att det växande miljöintresset förvånar med tanke på att fokus i media har riktats bort från miljön, och mot pandemin och folkhälsan.
– Det vi kan säga är att våra beteenden har förändrats och vi har dragit ner på vår konsumtion. Transporter, utlandsresor och klädinköp har ju minskat kraftigt och många har börjat leva på ett annat sätt. Det kan vara så att ens agerande nu ligger mer i linje med ett miljövänligt beteende, säger han.
”Betydande och signifikant skillnad”
Det är vid den senaste nationella SOM-undersökningen som förändringen märks. De tillfrågade har svarat på enkätfrågan ”Hur intresserad är du i allmänhet av miljöfrågor?” på en fyrgradig skala, från ”inte alls intresserad” till ”mycket intresserad”.
– På den skalan är det i den senaste enkätundersökningen 3,09 i genomsnitt, och innan har det legat stabilt mellan 2,83 och 2,98. Man kan tycka att det inte är en så stor förändring, men eftersom det bara en fyrgradig skala så är det en betydande och signifikant skillnad, säger John Magnus Roos.
Tillbringat mer tid i skog och mark
Samtidigt har konsumtionen av frilufts- sport- och naturprodukter ökat mycket under pandemin, vilket tyder på att människor spenderar mer tid i skog och mark, något som också kan påverka miljöengagemanget, menar John Magnus Roos, som tror att det växande miljöintresset kan få olika typer av konsekvenser.
– Det kan till exempel bli så att olika företag och organisationer använder sig av det här för att förstärka sin profil, samtidigt som det kan bli svårare för företag som är associerade till en negativ miljöpåverkan.
Magnus Roos menar att det märktes en liknande trend under den globala finanskrisen 2007–2008, då fler uppgav ett ökat intresse för miljöfrågor. Det här minskade sedan när krisen avtog och konsumtionen åter började ta fart.
– Det kan bli så att vi kommer att uppleva en liknande utveckling även den här gången, men det kan även bli bestående, säger John Magnus Roos.
John Magnus Roos, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
Rörelsens mediestrategi är att blanda det extrema med mainstream och paketera sitt budskap som ironiska skämt och lättsam underhållning. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.
– Vi har sett exempel på att folk delar memes från nazister utan att förstå detta själva, säger Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet och aktuell med två nya vetenskapliga artiklar om högerextremisters mediestrategier.
Meme
Meme är ett visst sorts skämt som sprids i sociala medier. En vanlig typ av meme är att man tar en bild, gif-fil eller video och förser dessa med en text. Skämtet plockas sedan upp av någon annan som varierar texten.
Källa: Institutet för språk- och folkminne
För den som letar efter en Hitlermustasch letar förgäves. Den våldsbejakande extremismen tar sig andra uttryck idag. Sedan flera år tillbaka har högerextremister i Sverige aktivt satsat på att sprida sitt våldsbejakande budskap genom poddar, webb-tv och memes.
Tina Askanius kan se hur högerextrema konspirationsteorier sipprat ut mer i den bredare, allmänna debatten, till exempel i diskussionen om asyl- och flyktingpolitik. I Stockholm förra helgen samlades även en brokig skara i protest mot coronarestriktioner – en del av dem med kopplingar till den högerextremistiska miljön.
– Anti-etablissemang-känslan är större idag, liksom misstroendet mot staten och systemet. Detta tar de högerextrema som tecken på att de håller på att vinna. Redan i början av coronakrisen uttryckte vissa av dem att de skulle gynnas av vakuumet som uppstår i en kris som denna, säger Tina Askanius.
Dödshot i skojig kostym
En stor del av propagandan på nätet framstår idag som lättsmält underhållning eller ironiska skämt. På ytan ser det ut att vara lättsamma underhållsprogram och färgglada memes med välkända figurer från populärkultur och barn-tv. Men vad det verkligen handlar om är våld och dödshot.
Tina Askanius jämför med hoten som riktats mot politiker, forskare och tjänstemän under coronakrisen. Men också stormningen av Kapitolium i USA där ett av målen var att avrätta talmannen Nancy Pelosi och vicepresident Mike Pence.
– Memes som visar hur politiker döms till döden för sitt svek mot ”svenska folket” har blivit ett skämt. Det är en gammal högerextrem avrättningsfantasi som blivit mainstream. Men var finns skämtet? När någon skrattar åt detta, eller rycker på axlarna, flyttas gränserna, vilket är precis vad de vill, säger Tina Askanius.
Poddar om vardag och familj
Visserligen går det fortfarande att hitta bilder på män som slåss eller marscherar i led, liksom videofilmer tonsatta med vit makt-musik på nätet. Men detta kompletteras med det lättsmälta innehållet, som också inbegriper poddar där högerextremister delar med sig av detaljer från sina egna liv. De beskriver sig själva som vanliga män som kämpar med att få ihop vardagen och familjelivet, samtidigt som de tvingas försvara nationen och ”det vita folkets överlevnad”.
Andra gånger blir det mest mys, som i ett avsnitt om julen där de intervjuade folk på gatan som sannolikt inte hade en aning om vem som kom fram till dem.
– Här fanns inget heilande eller snack om tredje riket utan fokus är på mat, traditioner, firande och kulturarv. Det vill säga alla möjliga icke-politiska dimensioner av vithet och svensk kultur som sen i efterhand bakas in i en nationalsocialistisk propaganda, säger Tina Askanius.
Den här normaliseringsstrategin går ut på att blanda det extrema med mainstream; det lätt igenkännbara och vardagliga. Samtidigt finns det också en ökad medvetenhet bland högerextremisterna kring vad de kan säga och inte säga för att deras poddavsnitt ska få finnas kvar på plattformarna.
– Högerextremisterna använder många av de strategier som högerpopulistiska rörelser framgångsrikt använt i åratal för att ändra sin image och tona ner retoriken. Under några få år har högerextrema rörelser professionaliserats. Både genom att bli bättre på att hålla sig inom lagliga gränserna, och sett till mängden och frekvensen av material, säger Tina Askanius.
Kontakt:
Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, tina.askanius@mau.se
Forskningsprojektet Digital radicalization and analogue extremism? A comparative analysis of violent extremism in the takfiri and extreme-right movements är finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Antalet infekterade (räknat per 100 000 invånare) är signifikant högre vid höga pollenhalter. Det är också ett lägre antal infekterade vid låga pollenhalter, enligt studien.
– Effekten handlar om hur det allmänna virusförsvaret reagerar på pollen. Alltså påverkas alla människor, också de som inte är allergiker, och effekten orsakas inte bara av allergiframkallande pollen, utan också av andra pollen, säger Åslög Dahl, pollenforskare och en av en av de forskare som bidragit till den epidemiologiska studien i PNAS.
Studien omfattar fem kontinenter
Den nu publicerade studien omfattar befolkningen i 130 olika regioner (248 mätstationer) i 31 länder på fem kontinenter, och spänner över en period från början av mars till 8 april år 2020. Författarna har gjort en tvärsnittsstudie på hela materialet. Dessutom har forskarna analyserat de olika ingående länderna var för sig, och tagit hänsyn till befolkningstätheten, meteorologiska faktorer, förekomst eller avsaknad av lockdown i samhället, och olika grader av lockdown.
På dagar som föregåtts av tre till fyra dygn med höga pollenhalter, det vill säga 200-250 pollen per kubikmeter luft eller mer, var fler människor infekterade än på dagar som föregåtts av tre till fyra dagar med låga halter.
En ökning av pollenkoncentrationen i luften med 100 pollen per kubikmeter luft innebar att antalet infektioner per 100 000 invånare i genomsnitt ökade med 4 procent, ibland i samverkan med temperatur och luftfuktighet.
– Lock-down innebar att effekten av pollen halverades, när lika halter av pollen jämfördes, men det fanns fortfarande ett signifikant samband mellan pollenhalten och antalet infektioner, säger Åslög Dahl.
Pollen försvagar motståndskraften
Pollen sprider inte viruset. Men det har tidigare visats att exponering för pollen försvagar motståndskraften mot vissa säsongsbundna luftvägsvirus genom att försvaga utsöndringen av interferoner på slemhinnornas yta.
– Dessa är viktiga signalämnen i immunförsvarets första försvarslinje mot virusinfektioner. Interferoner gör det svårare för viruset att föröka sig och aktiverar ytterligare delar av immunförsvaret, som kan bekämpa viruset. Pollen läcker ut olika ämnen i kontakt med fukt, men det är ännu inte känt precis vilket ämne det är som dämpar interferonernas verkan, säger Åslög Dahl.
Allergimedicin verkningslös
Särskilt personer som tillhör en riskgrupp bör vara uppmärksamma på pollenvarningarna, och vidta åtgärder som annars rekommenderas allergiker vid höga pollenhalter, anser hon.
– Men allergimedicin hjälper inte mot hämningen av interferoner, eftersom detta inte handlar om någon allergisk reaktion.
Riskgrupper omfattar personer med nedsatt immunförsvar på grund av ålder eller sjukdom och personer med kroniska lungsjukdomar.
Munskydd med partikelfilter
– Ett sätt att skydda sig mot luftburet pollen är att använda ett munskydd som filtrerar bort partiklar, så kallade FFP2, som finns att köpa på apotek. Ett vanligt munskydd fungerar inte lika bra, men är troligen bättre än inget.
Däremot avråder Åslög Dahl från att vädra vid höga pollenhalter.
– Vädra inte. Skölj ur håret när du kommer hem. Byt kläder och tvätta örngott och övriga sängkläder ofta. Dammsug ofta. Häng inte kläder till tork utomhus. Tänk på att husdjur som vistas ute kan ha pollen med sig i pälsen inomhus, säger hon.
Åslög Dahl, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, aslog.dahl@bioenv.gu.se
Jari Ristiniemi ingår i en forskningsgrupp med deltagare från Sverige och Tyskland som har fördjupat sig i barns tankevärldar och deras funderingar kring livet, själen och vad som händer efter döden.
– Det vi hittade är väldigt intressant. Det är klart att de blir mycket påverkade av sin omgivning, samhället, familj och vänner. Men de har faktiskt egna tankar, värderingar och idéer om livet, själen och livet efter detta. De skapar sina egna tankar om livet och vad som är viktigt, säger han.
Pengar inte viktigast
Något som också visat sig i forskningen är att barn tycker att vissa värden är viktigare än andra.
– Pengar är till exempel inte det allra viktigaste, utan det kan snarare skapa problem. ”Det finns snälla rika människor men det finns också elaka människor som har mycket pengar. De tänker bara på pengar och inte på andra människor”, sa några.
Vad visade sig vara viktigt för barn?
– Det är viktigt för barn att tänka på andra människor, att vara snäll och att visa hänsyn. De tyckte att frihet är viktigt och att man inte ska mobba eller trycka ner andra. Kontentan är att barn tänker själva och har sina egna idéer. De har också en värdedifferentiering, vad de anser är viktigt, säger Jari Ristiniemi.
I studierna har forskarna mött barn mellan cirka 4 och 8 år. De visade en del av filmen Pojken med guldbyxorna för att sedan prata om pengar och värderingar. De läste också ur boken Bröderna Lejonhjärta för att sedan ställa frågor om livet och döden.
– Den naturalistiska uppfattningen kring döden är att när man dör så är allt slut. Den uppfattningen har barn också. Sedan tänker de även att när man dör går man upp till himlen. Och en femårig pojke i förskolan sa: ”När jag dör går jag till en plats där allt blir möjligt och jag kan trolla fram vad jag vill.” Det är intressant eftersom det handlar om att man ser möjligheter. Vissa nämnde reinkarnation, att när man dör går man vidare och föds på nytt, säger Jari Ristiniemi.
Mer utrymme åt individuella tankar
Han betonar att en grundtanke inom religionsfilosofi alltid har varit att man inte kan fråga människor direkt om döden eftersom det är svåra frågor. Istället kan man angripa dessa frågor till exempel genom film, teater eller litteratur på ett indirekt sätt.
– Forskning säger att barn i förskolan måste få ha egna hörn där de får vara både fysiskt och mentalt, just för att de har egna tankar. Jag tänker att vi behöver bygga undervisning redan i förskolan och skolan utifrån det. I läroplaner och utbildningsplaner står det att vi ska ta hänsyn till den egna utvecklingen, men i Sverige finns en stark styrning av barns tankar, egentligen redan från förskolan till doktorandstudier. Vi behöver ge större utrymme åt individualitet. Det handlar om att acceptera att människor har egna tankar och idéer och de ska också få en plats i förskola och skola, säger Jari Ristiniemi.
Det visar en studie som forskare vid University of Nottingham i Storbritannien publicerar i den vetenskapliga tidskriftenJAMA Network Open.
– Den visar att digital behandling kan vara ett effektivt vårdalternativ vid knäartros, säger Frida Eek, docent vid Lunds universitet, legitimerad sjukgymnast, och medförfattare till studien.
I studien deltog 105 patienter som var 45 år eller äldre och som fått diagnosen knäartros. De delades slumpvis in i två grupper som båda fick grundbehandling. Den ena digitalt med hjälp av övningar och dagliga påminnelser i en app och den andra traditionell behandling enligt egenvårdsprogram efter gällande riktlinjer och vid behov besök hos sin allmänläkare.
De patienter som genomgick digital behandling minskade sin smärta med 41 procent, samma siffra för patientgruppen som fick traditionell behandling var 6 procent. Dessutom ökade den digitala behandlingen patienternas fysiska funktion med 48 procent, jämfört med traditionell behandling som endast ökade den fysiska funktionen med 13 procent.
Mer kostnadseffektiv grundbehandling
– Det är oerhört positiva nyheter för såväl patienter som regioner, särskilt nu när så många är hårt pressade i och med covid-19-pandemin. Vi visste sedan innan att den digitala grundbehandlingen av artros är mer kostnadseffektiv för regioner än traditionell vård. Nu ser vi också en första randomiserad och kontrollerad studie som påvisar kliniskt relevant förbättring av digital jämfört med traditionell behandling, säger Leif Dahlberg, seniorprofessor i ortopedi vid Lunds universitet och medicinsk chef på Joint Academy, en evidensbaserad behandling för artros enligt Socialstyrelsens riktlinjer och som kopplar ihop fysioterapeuter med patienter för en individanpassad behandling online.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och cirka en miljon svenskar är drabbade. Om cirka tio år förväntas var tredje svensk över 45 år ha fått diagnosen, skriver Joint Academy i ett pressmeddelande.
– Den digitala vården gör behandling, stöd och support mer tillgänglig för patienterna. Därmed ökar också förutsättningarna för att till exempel upprätthålla deras träningsvanor utan att de behöver göra några fysiska vårdbesök, säger Frida Eek.
Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie ledd av forskaren Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet.
Så gjordes studien:
107 internationella forskare har, genom att samla in svar från över 20 000 deltagare från 57 länder, tittat närmare på hur människor ser på olika normbrott såsom att lyssna på musik i hörlurar på en begravning eller att ta för mycket av en resurs som en hel grupp delar på. Deltagarna fick bedöma hur lämpliga de anser att olika alternativ är för att bemöta en sådan normbrytare. Alternativen som de fått välja på är:
konfrontation
skvaller
utstötning (att undvika normbrytaren)
inte göra någonting.
– Våra resultat visar på både likheter och skillnader mellan länder. I de flesta länderna såg vi att för lättare avvikelser från gemensamma sociala normer bedömdes det som lämpligast att inte reagera alls. Men för allvarligare överträdelser såg vi en slående skillnad mellan olika länder i hur man förväntas agera, säger Kimmo Eriksson, forskare vid Stockholms universitet och den som lett studien.
Skvallrar du i Algeriet kan du själv bli normbrytare
Fysisk konfrontation (till exempel en knuff) och utstötning sågs i högre utsträckning som lämpliga åtgärder i länder som utmärks av låg medianinkomst, låg jämlikhet mellan könen och en otillåtande syn på homosexualitet, abort och skilsmässa. Algeriet och Indonesien är exempel på länder där fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som särskilt lämpligt. Skvaller bedömdes istället som särskilt olämpligt.
I länder som Sverige och Finland var det tvärtom skvaller som sågs som lämpligt, medan fysisk konfrontation och utstötning bedömdes som olämpliga åtgärder mot normbrytare.
– Det är viktigt att vara medveten om de här skillnaderna när vi befinner oss i andra kulturella sammanhang. Om du är van vid att kunna prata fritt om när någon har betett sig felaktigt kan du i en annan kulturell kontext själv komma att betraktas som normbrytare, säger Kimmo Eriksson.
Sanktionerna mot normbrytare förändras med tiden
Studien fokuserar på skillnader i sanktioner mot normbrytare utifrån hur det ser ut idag. Men forskarna menar att de här normerna sannolikt såg annorlunda ut förr i tiden och kommer att fortsätta att förändras.
– Det finns globala trender där ökat ekonomiskt välstånd tycks leda till specifika skiften i kulturella värderingar, bland annat i synen på könen och på individers frihet att uttrycka sig och förverkliga sig själva. En tolkning av våra resultat är att samma skifte för med sig att uttryck som skvaller ses som en allt mer lämplig respons gentemot normbrytare, samtidigt som det ses som mindre lämpligt att inkräkta på andras frihet genom konfrontation och utstötning, säger Pontus Strimling som forskar om normförändring vid Institutet för framtidsstudier.
Men kan skvaller verkligen fungera lika bra som konfrontation när det gäller att begränsa normbrott? Den frågan ger inte den här studien svar på.
Skvaller etablerar sociala normer
– Men det finns andra experimentella studier som tyder på att skvaller kan vara minst lika effektivt som direkta sanktioner för att upprätthålla normer givet att potentiella normbrytare är medvetna om att de kan bryta mot en norm och att det då kommer att skvallras om dem, säger Per Andersson, forskare vid Linköpings Universitet som samlat data för den svenska delen av studien.
– När du skvallrar gör du också andra människor än normbrytaren medvetna om vad du anser att normen ska vara och det fyller sannolikt en viktig funktion för hur sociala normer etableras, påpekar Pontus Strimling
Nästa steg i arbetet blir nu att koppla samman olika svar på normbrott med emotionella reaktioner på normbrottet.
– Målet är att eleverna ska bli bättre på att avslöja det som är osant men också bättre på att förstå vad som kan vara sant fast det först verkar osannolikt, säger Thomas Nygren.
Verktyget är uppbyggt på ett sätt som låter eleven arbeta på egen hand online. De får möta nyhetsartiklar i ett sociala medier-format, med bilder eller filmer till, som hen ska avgöra hur trovärdiga de är. Är det till exempel trämassa i parmesanost?
Som stöd innehåller verktyget handledning där eleven får följa hur ett proffs hade gått till väga för att undersöka påståendenas eller bildernas äkthet. Till exempel genom att öppna ett nytt fönster och göra en separat sökning vid sidan av testet eller göra en omvänd bildsökning. Eleverna uppmanas att lära sig läsa ”i sidled”. När uppgifterna är lösta ges feedback på prestationen.
Ökade källkritiken
När verktyget testades med hjälp av strax över 200 elever visade det sig ha haft god effekt på deras källkritiska förmåga. De elever som fått del av verktygets handledning och feedback visade klart bättre resultat än de elever som inte fått del av detta stöd. Verktyget visade sig också ge bättre resultat för elevernas förmåga än andra jämförbara initiativ som krävt lärarmedverkan och mer tid.
Förutom praktiska knep som att öppna en ny sökflik, göra omvända bildsökningar och inte alltid välja den sökträff som ligger högst upp på träffsidan (utan den som kommer från en källa man känner igen) har Thomas Nygren ett generellt tips som kan hjälpa alla att förbättra sin digitala källkritiska förmåga:
– Se till att hålla dig uppdaterad med information och nyheter från trovärdiga källor. Till exempel nyheterna i SVT eller en etablerad dagstidning. Det är svårt och jobbigt att vara källkritisk hela tiden.
Komplicerat arbete
– Som forskningsledare i projektet är jag överraskad över hur komplicerat det är att ta fram den här typen av verktyg emot vilseledande information som går att använda i stor skala. Det är uppenbarligen komplicerat med digital källkritik. Vi har jobbat i flera år med olika design och tester med stora experiment i skolmiljöer, och nu har vi äntligen ett hjälpmedel som bevisligen fungerar. Effekten är tydligt positiv och senare i vår kommer vi att lansera självtestet på vår hemsida nyhetsvarderaren.se så att alla intresserade kan testa gratis, säger Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.
Det nya verktyget och den vetenskapliga utvärderingen av det ingår i forskningsprojektet Nyhetsvärderaren där nya metoder för att öka den digitala källkritiska förmågan hos ungdomar undersöks. På engelska används ofta begreppet ”digital literacy”.
Projektet Nyhetsvärderaren är ett samarbete mellan ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Ett argument för att införa en mer konservativ politik om sexualitet och kön är viljan att skydda det värnlösa barnet. En nytt forskningsprojekt, finansierat av EU-kommisionen, vill undersöka hur traditionella värderingar används i Tyskland och Ryssland för att begränsa rättigheter för kvinnor och hbtq-personer.
– Det finns något väldigt starkt i symbolen av barnet, som ligger utanför den politiska skalan. Alla är överens om att barn är i behov av skydd. Det är självklart. Därför använder sig högerpopulister av barnsymbolen i sin anti-genus-politik, säger Maria Brock, som tillsammans med Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, är i startgroparna för forskningsprojektet.
Jämföra Tyskland och Ryssland
Anti-genus-rörelsen är en ny typ av social rörelse som menar att feminismen gått för långt. Aktivister inom rörelsen kan motsätta sig sexualundervisning i skolan och påstå att kunskap och medvetenhet om hbtq skadar de unga.
Inom ramen för forskningsprojektet ska Maria Brock jämföra Ryssland och Tyskland. Båda länderna har befolkningsutmaningar – som låga födelsesiffror i Ryssland, åldrande befolkning i Tyskland och hög inflyttning. Även om situationen är långt värre i Ryssland har också Tyskland en växande ekonomisk och social ojämlikhet.
Tyskland och Ryssland delar även en historia av skakig övergång till demokrati – vilket beskrivits som en förklaring till att högerpopulistiska idéer fått fäste i forna Östtyskland.
Ryska ungdomar ska ”skyddas”
I Ryssland har detta gått längre, bland annat genom lagstiftning som går ut på att ”skydda ungdomar” från hbtq-vänlig propaganda. I Tyskland har å andra sidan högernationalistiska Alternative für Deutschland – som sedan mars 2021 övervakas av nationell underrättelsetjänst då det betraktas som ett hot mot demokratin – medvind i opinionen. Partiets valprogram har till exempel fokuserat på att ”skydda barn” genom att kräva att referenser till hbtq och genusvetenskap helt försvinner från skolans undervisning.
Barn väcker mycket känslor
Maria Brocks mål med forskningsprojektet är att klargöra vilka strategier som används av anti-gender-rörelsen. Hur används barnet som symbol för att driva fram konservativa politiska förändringar? Det handlar om att se till retoriken, men också om de känslomässiga dimensionerna av vad som väcker rädsla och vad som väcker hopp.
– Politik handlar inte bara om förnuft. Det handlar om att närma sig en fråga på ett känslomässigt plan. Hur kan de närma sig frågan och få den att kännas angelägen? Hur påverkar det aktivister att dela frågan med andra? Det handlar om såväl positiva som negativa känslor – och frågan om barnet väcker mycket känslor, säger Maria Brock.
Maria Brock börjar sitt forskningsprojekt vid Malmö universitet efter sommaren.
– Jag är från Tyskland, har studerat Ryssland och bott länge i Storbritannien – och nu vill jag lära mig mer om Sverige och den svenska rörelsen på detta område. Det finns många utopiska fantasier om Sverige. Men något har förändrats sedan 1980-talet. Ni har antifeministiska röster i ert land som verkar ha skruvat upp volymen. Det här vill jag lära mig mer om, säger Maria Brock.
Kontakt:
Maria Brock, forskare vid Malmö universitet, maria.brock@mau.se
Tina Askanius, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Malmö universitet, tina.askanius@mau.se
– Man kan säga att detta kan vara en förklaring till varför vissa så kallade adenovirus-baserade vacciner är mer effektiva än andra vacciner som bygger på samma princip. Upptäckten kan också hjälpa oss att identifiera lämpliga typer av adenovirus som kan användas som vaccin mot olika typer av infektionssjukdomar i framtiden, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Bakgrunden är att vissa vacciner mot covid-19 bygger på principen att man använder ett adenovirus som vektor, förenklat att vaccinet åker snålskjuts på adenoviruset när det tar sig in i kroppen.
Aktiverar skapandet av spikprotein
De flesta adenovirus orsakar i vanliga fall luftvägsbesvär, men de olika adenovirustyper som används i vacciner har dessförinnan förändrats så att de är ofarliga. Adenoviruset i vaccinet transporterar in en gen i kroppens celler. Väl inne i cellen aktiverar genen på naturlig väg skapandet av coronavirusets spikprotein. Det är protein av samma slag som ”spikarna” utanpå coronaviruset.
Cellen som producerar spik-proteinet aktiverar immunförsvaret som då skapar antikroppar mot spikproteinet.
Fram tills nu har man trott att alla adenovirus – som vaccinet alltså åker snålskjuts på – använder ett liknande protein som spikproteinet, ett fiberprotein, för att öppna cellerna.
Använder ett annat protein som dörröppnare
Det som forskarna nu har upptäckt är att det adenovirus som kallas för Ad26, och som ingår i de vacciner som tillverkas av Johnson & Johnson men även i det ryska så kallade Sputnik-vaccinet, öppnar och infekterar cellen genom att istället använda ett annat slags protein. Detta virus använder ett hexonprotein som ”nyckel” för att öppna en ”dörr” i cellen som består av molekylen CD46.
Detta är en nyhet i sig, men med potential att bli ännu större. Tidigare har man trott att hexonproteinets huvudsakliga funktion är att skydda virusets arvsmassa. Eftersom det finns många fler hexonproteiner på ett adenovirus, hela 240 stycken, jämfört med bara tolv fiberproteiner, innebär det att de adenovirus som använder hexonproteiner som dörröppnare sannolikt binder till och tar sig in i celler mer effektivt än de adenovirus som använder fiberproteinet.
Verktyg för att hantera pandemier
Upptäckten förklarar också varför antikroppar som bildas mot adenovirus framförallt binder till hexonproteinet. Vinsten av upptäckten blir på så sätt dubbel. Det öppnar dels upp för att välja ut adenovirus som använder just hexonproteinet som dörröppnare, även mot andra typer av infektionssjukdomar. Man kan även tänka sig att de adenovirustyper som används, och eventuellt kan anses som förbrukade på grund av att vi har antikroppar mot dessa, kan omformas och återanvändas.
– Detta handlar om grundforskning. Som all annan grundforskning kan förhoppningsvis även denna forskning på sikt hjälpa oss att få fram verktyg som hjälper oss att bättre hantera infektionssjukdomar och pandemier, säger Lars-Anders Carlsson
I arbetet har forskarna bland annat i laboratorieförsök använt sig av den nobelprisbelönade gensaxen CRISPR-Cas9 för att manipulera celler, och visar att hexonproteinet binder till ”dörren” CD46. Den molekyltypen finns på alla celler i hela kroppen, vilket också är positivt. Det innebär att de vektorvacciner som har hexonproteiner som binder till CD46, kan leverera sin vaccinkomponent till alla celler och därmed effektivt aktivera immunförsvaret.
I Umeå har utöver Niklas Arnbergs forskargrupp, forskarna Lars-Anders Carlsson, Karim Rafie och David Persson arbetat med studien.
Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkortar sina egna liv. I alla fall så länge som de själva tvingas ta hand om sina avkommor. Men det blir annorlunda om de får hjälp med ungarna, något som är verklighet hos vissa arter som lever i grupp. Hos dessa arter kan de biologiska föräldrarna producera mängder av ungar och ändå leva länge. Något som möjliggörs genom att de lämnar ifrån sig ansvaret för sina ungar till andra vuxna individer i gruppen. Individer som forskarna kallar ”hjälpare”.
Mindre arbete och fler ungar
– Man kan säga att de biologiska föräldrarna inte bryr sig om sina egna ungar. Istället får hjälparna ansvara för föräldraskapets mödor, skaffa mat, skydda ungarna och annat arbete som brukar förknippas med att vara förälder, säger Philip Downing vid Lunds universitet.
Att de biologiska föräldrarna slipper det arbetet gör att de kan reproducera sig om och om igen och ändå leva länge.
Hos vissa djur får föräldraparen alltid hjälp att ta hand om sina ungar. Exempel är myror, termiter och nakenråttor. Philip Downing, lundakollegan Charlie Cornwallis och Ashleigh Griffin från Oxford University fokuserar istället sin granskning på 23 fågelarter där vissa föräldrapar får hjälp med sina ungar, medan andra föräldrar måste ta hand som sina ungar helt på egen hand. Tre av dessa arter är: stjärtmesen som förekommer i Sverige, kolonivävaren som lever i södra Afrika och seychellsångaren som bara påträffas på ett fåtal öar i Indiska Oceanen.
Tydlig skillnad i livslängd
– Det är inom dessa 23 arter som vi noterar tydliga skillnader i livslängden. Föräldrapar som får hjälp med ungarna lever i genomsnitt ett till två år längre än par som tvingas sköta allt själva. Det låter kanske inte som speciellt lång tid för en människa, men det är länge för en fågel, säger Charlie Cornwallis.
Forskarna slänger dock in en brasklapp: Alla hjälpare tar inte sin uppgift på lika stort allvar. Är hjälparna lata eller glömska tvingas de biologiska föräldrarna in i föräldrarollen och allt arbete det innebär, något som förkortar deras liv.
Så vad är hemligheten bakom att leva länge och samtidigt få många ungar? Philip Downing har svaret:
– Som förälder, försäkra dig om att du har hårt arbetande hjälpare.
Philip Downing, postdoktor (engelsktalande), biologiska institutionen vid Lunds universitet, philip.downing@biol.lu.se
Charlie Cornwallis, universitetslektor (engelsktalande),biologiska institutionen vid Lunds universitet, charlie.cornwallis@biol.lu.se
Fotnot:
Forskare från universiteten i Lund och Oxford har gått igenom data från mer än 9000 studier.
När svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades innehöll databasen 1000 kvinnor, därefter beviljades projektet medel från Riksbankens jubileumsfond, och databasen kunde utökas med lika många kvinnor till.
– Det finns nu lite nya pedagogiska hjälpmedel. En kronologisk funktion, med en tidslinjal där det går att ange en tidsperiod och få fram alla kvinnor i databasen från den tiden. Och så finns det en karta över födelseorter, dödsorter och så vidare, säger Maria Sjöberg, professor i historia och den som lett hela projektet.
Är du intresserad av en specifik tidsålder går det alltså nu att få fram alla kvinnor som hade sin levnadsperiod då, i den mån den gått att fastställa.
Förflyttningen visualiseras
I kartfunktionen går det att zooma in och ut och sortera på var kvinnorna föddes, dog, var de utbildade sig, var de var verksamma eller att sortera på bostadsort. Med kartan visualiseras kvinnornas geografiska förflyttningar genom livet.
– Den illustrerar en stor förflyttning till Stockholm. Det var ju många som inte föddes i Stockholm men som dog där, säger Maria Sjöberg.
Gensvaret har varit stort för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon och sedan starten har det använts flitigt av skolor och en intresserad allmänhet. Under förra året, 2020, hade lexikonet drygt 3,5 miljoner sidvisningar. Dessutom används SKBL i forskningen, flera publikationer finns där SKBL utgör underlag.
Snart färdigjobbat för den här gången
Projektet startade 2016 och i slutet av mars, när projektmedlen är slut, är den här omgången avslutad.
– Nu återstår bara ett lågintensivt, kompletterande och korrigerande arbete. Bibliotekarier på universitetsbiblioteket kommer att fortsätta lägga in nyckelord till augusti och parallellt med det pågår översättning av allt material till engelska.
Fritt tillgängliga kvinno-data
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är en fritt tillgänglig databas på både svenska och engelska. Materialet får användas fritt, men källa måste anges.
Projektet vid Göteborgs universitet har genomförts i ett samarbete mellan institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, institutionen för historiska studier, KvinnSam på Universitetsbiblioteket och Språkbanken.
Användandet av ”schm” är en typ av så kallad reduplikation i vilket ett ord upprepas två gånger och att ”schm” eller ”shm” inleder andra gången. Det kommer ursprungligen från jiddisch men har kommit att användas mer allmänt i engelska språket, särskilt i USA, för att visa på ironi, sarkasm, hån eller skepsis. Den här typen av ordkonstruktioner används över hela världen, men har trots detta inte tidigare studerats systematiskt i de europeiska språken.
– De verkar ha sopats under mattan som något vi inte behöver ta på allvar. Det uppfattas som barnspråk, något för ramsor och visor. Men vi hittar det också i vanligt vardagsspråk, säger Maria Wiktorsson, universitetslektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, vid Malmö universitet, en av författarna bakom studien.
Hantera kris med humor
Den vetenskapliga artikeln #COVIDSchmovid! #SummerTreat: The usage and functions of schm-reduplications in corona virus related discourse visar att schm-reduplikationer, som just ”covid schmovid”, ”corona schmorona” och ”pandemic schmandemic”, ofta används för att lätta upp stämningen. Ibland användes de visserligen för att tona ned allvaret, till exempel vid spridning av konspirationsteorier. Men det var endast i en liten del av fallen.
Upprepade ideofoner ger tydligare bild
Ordbildningsprocessen med ”schm” är en del av så kallade ideofoner, markerade ord som målande uttrycker olika typer av sinnesupplevelser.
Trots att reduplikation inte är en vanlig ordbildningsprocess i engelska språket, återfinns ett antal engelska ideofoner med olika typer av reduplicerade strukturer, till exempel ”mumbo-jumbo”, ”flimflam” och ”hippety hoppety”. Jämför till exempel en kanin som ”hop down the meadow” med en kanin som ”go hippety-hoppety down the meadow”. Det senare skapar en bild av hur djuret och kanske även öronen rör sig.
– När vi hör hur dödssiffrorna stiger och företag går i konkurs säger många ”corona schmorona, jag kan ta mig igenom detta”. Humor är en överlevnadsmekanism, det är något vi faller tillbaka till i svåra tider. Det är en del av den mänskliga naturen att människor vill ta ned hemskheter till något hanterbart som vi kan skratta åt, säger Maria Wiktorsson.
Forskarna har dock sett att schm-reduplikationerna minskat under deras fortsatta arbete, som nu fokuserar på hashtaggar på Twitter och Instagram.
– Kanske ser vi en lockdown-trötthet, och att personer inte längre är lika optimistiska, säger Satu Manninen, professor i engelsk språkvetenskap vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Letade efter pandemitermer i olika texter
Forskarna sökte på sex olika termer relaterade till pandemin i Google. Den här delen av forskningen genomfördes under våren och sommaren, vilket nu beskrivs som pandemins första våg. Reduplikationerna hittades på sociala medier, bloggar samt i nyhetstexter.
Maria Wiktorsson, universitetslektor vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation, K3, vid Malmö universitet, maria.wiktorsson@mau.se
Forskare från Högskolan Kristianstad har i samarbete med italienska kollegor letat efter björndjur, så kallade tardigrader, i Kristianstads Vattenrike. I studien, som nyligen publicerats i tidskriften Scientific Reports, rapporteras 33 olika björndjursarter av vilka 15 är nya fynd för Sverige, och 4 är nya för vetenskapen.
Totalt 116 olika arter av björndjur har nu rapporterats i Sverige, vilket är omkring 9 procent av alla björndjursarter som hittills har beskrivits i världen..
En av björndjuren, Xerobiotus gretae, upptäcktes upptäcktes i mossa vid naturreservatet Sånnarna utanför Åhus, och har namngetts efter klimataktivisten Greta Thunberg ”för hennes modiga och insiktsfulla ansträngningar för att öppna världsledarnas ögon om behovet av åtgärder mot klimatförändringarna”.
En annan art har fått sitt namn efter grundaren av biosfärområdet Kristianstads Vattenrike, Sven-Erik Magnusson, Itaquascon magnussoni.
Extremt tåliga små björndjur
Björndjuren, även kallade tardigrader, har gjort sig kända för sin extrema tålighet mot uttorkning och strålning och blev 2007 det första djuret som överlevde oskyddad exponering i rymden. Möjligheten att inom medicinen dra nytta av björndjurens förmåga att skydda sina celler har också rönt stort intresse, och de unika gener och proteiner som ligger bakom skyddet kan kanske i framtiden bidra till behandling och bättre skydd mot cancer och åldrande.
Nyupptäckta arter i biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Mesobiotus emiliae. Döpt efter en släkting till en av de italienska forskarna
Xerobiotus gretae. Döpt efter klimataktivisten Greta Thunberg.
Itaquascon magnussoni. Döpt efter Kristianstads Vattenrikes grundare Sven-Erik Magnusson.
Thulinius gustavi. Döpt efter den svenska björndjursforskaren Gustav Thulin (1889–1945).
– När man beskriver nya arter måste man ju också ge dem nya vetenskapliga namn och vi tyckte att hållbarhetsprofilerna Greta Thunberg och Sven-Erik Magnusson var väl värda att få namnge varsitt nytt björndjur från Kristianstads Vattenrike, ett av de 700 biosfärområden som finns i världen, säger Ingemar Jönsson, professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad.
Eftersom björndjuren är mikroskopiska djur som finns i många olika miljötyper, och studien grundas på relativt få prover inom biosfärområdet, finns förmodligen många fler arter att upptäcka i området, och troligen också flera nya arter för vetenskapen.
– Vi hittade en art intill Högskolan Kristianstads campus som mycket väl kan vara ytterligare en ny art men det behövs mer analyser av den för att kunna avgöra detta. Och i så fall behöver vi ju komma på ytterligare ett namn, säger Ingemar Jönsson.
Craspedotropis gretathunbergae Bild: Pierre Escouba, CC BY 4.0
Ingemar Jönsson, Professor i teoretisk och evolutionär ekologi vid Högskolan Kristianstad, ingemar.jonsson@hkr.se
– Jag tycker man ska skrämmas jättemycket! Det är konstens och litteraturens uppgift. Det gör det möjligt att uppleva saker som ger en förhöjd känsla av livsintensitet utan att vi behöver vara med om hemskheter på riktigt, säger Björn Sundmark.
I en nyligen publicerad essä har han tittat närmare på två uppmärksammade och samtida barnböcker som gestaltar rädsla: bilderboken Om dagen tar slut av Lisa Hyder, illustrerad av Per Gustavsson och Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Lena Ollmark, även den bildsatt av Per Gustavsson.
– Det är två väldigt olika skildringar där död, undergång och ensamhet är gemensamma teman. Den ena är filosofisk och funderande. Den andra är en skräck-skröna att rysa och skratta åt, säger Björn Sundmark.
Skrämma eller lindra
Sett över tid har rädsla och skrämsel tagit sig olika uttryck i barnlitteraturen och också hanterats med blandade känslor av vuxenvärlden. I äldre tiders barnböcker var det vanligt att barn dog och plågades som straff för dåligt uppförande. Det här sättet att skrämma barn kom att kritiseras allt mer under 1900-talet då det växte fram allt mer ”rädslo-lindrande” barnlitteratur. Tanken med den var istället att skydda barn från allt skrämmande.
Parallellt har också terapeutiska argument för att skrämmas förts fram – att barn skulle kunna bli hjälpta av att konfronteras med det som är läskigt. Denna ambivalenta inställning präglar även dagens diskussion och debatt, menar Björn Sundmark.
– Vi tenderar att överbeskydda barn. De är generellt tåliga och vill gärna ha den starka spänning som finns i riktigt läskiga skildringar. Utan dem blir litteraturen och konsten intetsägande och utslätad. Det viktiga är att det finns en bra miljö runt barnet med närheten till en trygg vuxen, säger Björn Sundmark som tycker att det trots allt finns en gräns som också brukar fungera som en slags oskriven lag, även bland barnboksförfattare.
Hoppet måste finnas kvar
– Det är när hoppet försvinner. En bok får gärna skildra hemskheter men om den också lämnar barnet med en känsla av hopplöshet så är det inte bra. Det kan en vuxen hantera men det går inte att begära av ett barn.
Parallellt med intresset för rädslan i barnlitteraturen har Björn Sundmark också studerat religionens återtåg i den skandinaviska barn- och ungdomslitteraturen. Där pågår en slags renässans för kristendomen, menar han.
– Under de hundra år som följde efter Selma Lagerlöfs Nils Holgersson har det knappt funnits någon barnlitteratur som skildrar kristna inslag, som att gå i kyrkan eller tro på Gud. Det har varit möjligt att prata om allt annat men inte det, säger Björn Sundmark och beskriver det som att sex och politik flyttade in medan kyrka och tro flyttade ut ur den allmänna barnboksutgivningen
Ingen brist på andlig längtan
Samtidigt har det inte funnits någon brist på andlig längtan. Den har istället tagit sig uttryck genom exempelvis fantasyn i västerländsk barnbokslitteratur, menar Sundmark.
– Tolkien var troende katolik men han menade att det inte gick att skriva en bok för unga som var uttalat kristen. Hans kristna värderingar och andlighet kommer ändå till uttryck genom Sagan om ringen-böckerna, om än indirekt. Som genre har fantasyn också plockat in inslag från naturfolkens religioner.
Nu börjar de kristna inslagen bli allt vanligare i barnböckerna, menar Björn Sundmark som tror att en möjlig förklaring är att migrationen till Sverige gjort att religionen numera blivit en mer naturlig del av samhällslivet. Samtidigt har beröringsskräcken och laddningen kring religionen minskat.
– Sverige har ju varit unikt sekulariserat. Men nu börjar det bli vanligare att även mainstream-litteraturen för barn och unga helt naturligt skildrar kristna perspektiv utan att det ses som något konstigt. Det tyder på en förändrad attityd till religion i vardagen. På så sätt har vi återigen fått tillgång till de fantastiska legender och myter som är en del av vårt kulturarv. De förtjänas att ges uttryck även i vår tid.
”The Jabberwocky”. En illustration till dikten Jabberwocky, först publicerad i Genom glaset och vad Alice hittade där av Carroll Lewis 1871. Bild: John Tenniel , Public Domain,
Att översätta barnböcker
Björn Sundmark har också nyligen gett ut en bok tillsammans med den ungerska forskaren Anna Kérchy om översättning av klassiska barnlitterära verk där över tolv författare från lika många länder medverkar – Translating and Transmediating Children´s Literature (2020). Just nu arbetar han med en bok om dikten Jabberwocky i författaren Lewis Carrolls bok Alice i Spegellandet. Projektet involverar 40 forskare från hela världen.
Geometri är grundläggande och har starka band med andra delar av matematiken, till exempel algebran med sina ekvationer.
– Geometrin finns överallt i vardagen. Du måste förstå den för att få räta vinklar i ett bygge eller för att räkna ut hur mycket tapeter det går åt, säger Peter Markkanen, legitimerad lärare i matematik både för grundskolan och gymnasiet. Nu undervisar han i matematikdidaktik på lärarutbildningen vid Stockholms universitet.
Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll. Fokus är på lärande och hur lärande organiseras i till exempel klassrummet. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan.
Källa: Wikipedia
Stöd till lärare som använder digital teknik
Doktorsavhandlingen i matematik med inriktning matematikdidaktik är i två delar. I den första fasen studerade Peter Markkanen hur en lärare i en niondeklass använde digitala verktyg i undervisningen i geometri. Den andra studien leder vidare till fem konkreta upplägg för undervisning, ett samarbete med lärare på högstadiet. Uppläggen är utformade efter designprinciper enligt utbildningsvetenskaplig forskning.
– Mina resultat är konkreta stöd till lärare för att utveckla elevernas kunskap i geometri. Men det är alltid så att en idé måste anpassas för att fungera i undervisningen på just den skolan, säger Peter Markkanen.
Geometri passar bra för digital teknik enligt Peter Markkanen:
– Undervisningen i matematik kan liknas vid att berätta en historia och med digital teknik kan läraren steg för steg och lager för lager visa upp en geometrisk figur – eller zooma in på en detalj, som ett hörn.
Komplement för att hjälpa och stimulera eleverna
– Jag visar också hur läraren med digitala verktyg kan stimulera eleverna att undersöka, testa och resonera om geometriska figurer och deras egenskaper.
Men konkreta geometriska figurer utanför datorn är inte utkonkurrerade. En del elever använder händerna för att lära sig och då har högst verkliga geometriska figurer – som en kub – en plats under lektionen i matematik.
För Peter Markkanen är forskning viktigt för att lyfta fram bra metoder för undervisning.
– Det är inte alltid enkelt för lärarna att använda att digitala verktyg, utan stöd och vägledning är ofta nödvändigt. Det behövs goda exempel i fortbildningen.
