Upptäckten vid Umeå universitet bidrar med förklaring till hur tumören utvecklas samtidigt som den ger hopp om framtida möjligheter till behandling.
– Maskarna är onekligen rätt olika oss på de flesta sätt, men vi bär faktiskt på en del gemensamma anlag som har bevarats genom evolutionen. Därför har det varit möjligt att studera cellerna på maskarna och sedan kontrollera på mänskliga tumörer, säger Oskar Hemmingsson, forskare vid Umeå universitet och en av studiens författare.
Den gen som har fångat forskarnas intresse har beteckningen LRIG1. Det är sedan tidigare känt att genen har en roll vid flera former av cancer. Nu har forskare i kirurgi, onkologi och patologi kunnat visa på genens betydelse vid malignt melanom i huden.
Masken Caenorhabditis elegans i mikroskop Bild: Oskar Hemmingsson
Millimeterstora maskar
Forskarna har upptäckt en mekanism som kan förklara varför genen LRIG1 är förknippad med bättre överlevnad vid malignt melanom. Och det är här som maskarna av arten Caenorhabditis elegans kommer in i bilden.
Forskarna har använt de millimeterstora maskarna som modellorganism för att studera grundläggande egenskaper hos celler. De fynd man då har gjort har sedan kontrollerats på tumörceller från människa i laboratorium.
Den goda nyheten är att forskarna har kunnat se att tumörceller växer långsammare om de behandlas med en del av det protein som LRIG1-genen kodar för. Studien ger också ny kunskap om varför vissa melanom slutar svara på medicinsk behandling, och den ger hopp om att i framtiden utveckla behandlingar som baseras på LRIG1-protein för att sakta ned tumörernas tillväxt.
Samtidigt visar studien att även en enkel modell i maskar kan användas för avancerad cancerforskning.
– Det krävs mycket mer forskning för att ge svar på om detta kan bli grunden till en framtida behandling av malignt melanom. I alla händelser är det självklart alltid bäst att förebygga att drabbas genom att helt enkelt vara försiktig med att sola i sommar, säger Oskar Hemmingsson.
Oskar Hemmingsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap/
WCMM, Wallenberg centrum för molekylär medicin, oskar.hemmingsson@umu.se
När coronapandemin nådde Sverige var myndigheternas rekommendationer tydliga: arbeta hemma, håll social distans och undvik resor. Samtidigt fanns en rädsla för att nedstängningen av samhället kunde leda till att våldsutsatta kvinnor och barn isolerades i hemmen med sina förövare. UN Women, som är FN:s enhet för kvinnors rättigheter och egenmakt, kallade det en ”skuggpandemi”.
I artikeln Den sårbara gemenskapen – Kvinnojourer under covid-19-pandemin skildras vilka utmaningar några kvinnojourer i södra Sverige mötte under pandemins första våg och hur de snabbt fick ställa om verksamheten.
– Kvinnojourerna var snabba att mobilisera och utökade tidigt sin tillgänglighet med chatt och jourverksamhet och förändrade också säkerhetstänket. Om man måste ringa hemifrån kanske förövaren finns nära, det blir svårare att tala öppet. Det gjorde att kvinnojourerna fick ändra samtalen och hur man ställde frågor, berättar Charlotte Petersson, en av artikelförfattarna.
Ingår i större projekt om covid-19
Studien om kvinnojourer ingår i ett större projekt där forskarna Kristofer Hansson, Carin Cuadra och Charlotte Petersson vid Malmö universitet undersökt de olika utmaningar civilsamhället och kommunala verksamheter ställts inför under covid-19-pandemin.
– De här organisationerna är det sista skyddsnätet i samhället och vi har tittat på vilka förändringar de gjort för att fortsätta nå fram till personer i sårbara situationer även under pandemin. Vi ser tydligt att de har varit väldigt innovativa och snabba i att ställa om, säger Kristofer Hansson.
Samlade material från diakoner
Forskarna inledde arbetet i mars 2020 och började då samla in material från diakoner, verksamheter som stödjer hemlösa, kommuner och kvinnojourer.
– Jämför man verksamheterna är det tydligt att de går in i krisen med väldigt olika förutsättningar. För dem som jobbade kontorsbundet var det lättare att ställa om snabbt och bli digitala. För föreningar för hemlösa var inte det en möjlighet, och för diakoner som jobbar mycket med äldre försvann en hel grupp som de brukade vara i kontakt med genom fysiska möten i kyrkan, säger Kristofer Hansson.
Svårt att veta hur pandemin påverkat
Hur nedstängningen påverkat samhällets mest sårbara grupper är ännu inte kartlagt, menar forskarna. Under pandemin har det samlats in data både internationellt och nationellt kring våld i nära relationer, men resultaten är svårtolkade och skiftar. Även kvinnojourerna i studien har olika upplevelser kring om antalet hjälpsökande har ökat eller minskat.
– Det är svårt att dra generella slutsatser. En del har upplevt ett ökat söktryck medan andra berättar om en avsaknad av kontakt, att våldsutsatta inte kontaktar dem i samma utsträckning som innan pandemin. Kvinnojourerna måste då förlita sig på vad man vet sedan tidigare, hur det brukar se ut i anslutning till semestern och julen när förövaren är mycket i hemmet. Egentligen kan man bara ana hur den våldsutsatta har det, säger Charlotte Petersson.
Konsekvenser på andra håll
– Det är också talande för pandemin att det sker mycket som inte är synligt och att de insatser vi gör för att minska smittspridningen kan få konsekvenser på andra håll i samhället, fortsätter Kristofer Hansson.
I en pågående studie knuten till coronaprojektet fördjupar sig nu forskarna kring just kopplingen mellan pandemin och efterfrågan på kvinnojourernas tjänster.
– Vi vill bland annat titta närmre på hur pass motiverade våldsutsatta kvinnor är att bryta upp i tider av kris och om de ens har möjlighet att ta kontakt med kvinnojourerna. Eftersom vi följer de här verksamheterna över tid kan vi se hur efterfrågan på deras stöd och hjälp ändras, hur de anpassar sig efter vågorna i pandemin och hur de påverkas av restriktionerna, säger Charlotte Petersson.
– Resultaten kommer att påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen, säger Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett, som lett studien.
I början av 2000-talet visade två studier i New England Journal of Medicine att nedkylning av medvetslösa hjärtstoppspatienter kraftigt förbättrade patienternas överlevnad. Studierna ändrade rådande behandlingspraxis och ledde till att nya riktlinjer infördes runt om i världen.
De vetenskapliga beläggen för riktlinjerna ansågs dock av många, som svaga. Och det var därför som en stor internationell, randomiserad klinisk prövning inleddes, under ledning av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukvård.
Ingen minskad dödlighet
Resultaten av den omfattande TTM2-studien (Targeted Temperature Management) som nu publiceras i New England Journal of Medicine, visar att nedkylning inte minskar dödligheten hos medvetslösa patienter med misstänkt hjärtstillestånd.
– Det är viktigt att ställa höga krav på kliniska studier, dels för att avgöra vad som ska införas i vården, dels för att utmana de insatser vi idag redan använder – för att säkerställa att vi gör rätt och att vården är evidensbaserad.
– Resultaten vi ser tyder starkt på att man bör rekommendera normaltemperatur, inte nedkylning, säger Niklas Nielsen, intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.
Så gick studien till:
Totalt ingick 1900 vuxna patienter som drabbats av hjärtstillestånd och som var medvetslösa då de kom in akut till sjukhus. Sammanlagt ingick 61 sjukhus runt om i världen och den del av studien som nu publiceras pågick mellan november 2017 och januari 2020. De patienter som ingått i studien hade fått oväntat hjärtstillestånd utanför sjukhus, i hemmet eller ute i samhället.
Patienterna randomiserades (slumpades) till två grupper när de inkom till sjukhus. I den ena gruppen kyldes patienterna ned enligt rådande riktlinjer till 33 grader, en temperatur som bibehölls under 28 timmar. I den andra följde man patientens kroppstemperatur, och de patienter som utvecklade feber (ungefär hälften av deltagarna i gruppen) behandlades med samma metod för temperaturkontroll men hölls vid en normaltemperatur.
Forskarna följde upp hur överlevnaden såg ut sex månader efter att patienterna fått vård för hjärtstillestånd. De har då även undersökt hur de överlevande patienternas funktion i vardagen påverkats.
Ökad risk för arytmi
1850 patienter ingick i överlevnadsanalysen (36 patienter avböjde att ingå i studien och det saknas data om 11 deltagare – 6 i nedkylningsgruppen och 5 i den andra gruppen)
Sex månader efter att patienterna drabbats av hjärtstilleståndet hade totalt 465 av 925 deltagare i den grupp som nedkyldes avlidit, vilket motsvarar cirka 50 procent. I gruppen som inte kyldes ned hade 446 av 925 dött, vilket motsvarar 48 procent. Forskarna såg en något ökad risk för påverkan på blodcirkulationen, så kallad arytmi, i den grupp som behandlades med nedkylning.
När man studerade patienternas möjlighet att fungera i vardagen (funktionellt status) ingick 1747 patienter i den analysen. I gruppen som kyldes ned hade 488 av 881 (55 %) antingen avlidit eller hade en svår funktionspåverkan vid 6 månader, vilket kan jämföras med 479 av 866 (55%) i den grupp som inte kyldes ned.
Fick söka upp patienter
– Eftersom det är en stor studie som involverar många sjukhus i olika länder så har uppföljningen sex månader efter hjärtstoppet varit en logistisk utmaning. Det är ett gediget arbete som lagts på att få in data om patienterna. Ibland har det inneburit att något fått åka hem till patienten, vissa patienter har flyttat och några drabbades av hjärtstopp i ett annat land än deras hemland, säger Gisela Lilja, forskare vid Lunds universitet och chefsarbetsterapeut vid Skånes universitetssjukhus, som koordinerat uppföljningen i studien.
– Resultaten är viktiga men inte oväntade. Under 20 års tid har vi gjort och trott på dessa insatser som vi nu ser inte gör skillnad i överlevnad. Nu kan man lägga resurserna på annat, och prioritera andra saker i akutskedet av hjärtstopp, säger Josef Dankiewicz, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare till studien.
Forskarna planerar nu att analysera patientunderlaget vidare för att få mer kunskap om vilka som drabbas samt lära sig mer om detaljer kring återhämtningen efter hjärtstopp.
Mer om TTM2-studien
TTM2-Studien (Targeted Temperature Management), som letts av forskare verksamma vid Lunds universitet samt Helsingborgs lasarett och Skånes universitetssjukhus tillsammans med en internationell styrgrupp, är den hittills största inom intensivvårdssammanhang på hjärtstopp och har drivits som ett internationellt projekt där forskare och läkare från 61 sjukhus i 14 länder medverkat.
I Sverige har sjukhus i Region Skåne, Västra Götaland, Halland, Östergötland, samt Karlstad, Stockholm, Uppsala och Örebro deltagit. TTM2 är en uppföljning av TTM1-studien i New England Journal of Medicine från 2013, och som har citerats närmare 1700 gånger. I den förra studien ingick 950 patienter och forskarna såg att det inte var en fördel att kyla ned patienter till 33 grader jämfört med att hålla kroppstemperaturen vid 36 grader.
Niklas Nielsen, forskare vid Centrum för hjärtstopp, Lunds universitet och överläkare på Helsingborgs lasarett, Skånes universitetssjukvård, niklas.nielsen@med.lu.se
Forskaren Lilian Müller har i sin licentiatuppsats Vem bygger vi för? – om tillgänglighet och universell utformning i stadens rum studerat ny- och ombyggnadsprojekt samt planhandlingar och strategidokument från två kommuner i Sverige.
Det hon har undersökt är hur planeringsdokumenten beskriver människorna som ska använda byggnaden, hur det färdigbyggda ser ut och vilka konsekvenser det får för den framtida användningen. Utgångspunkten i hennes studier har varit ”universell utformning” (läs mer om universell utformning i faktarutan nedan).
Bygger för normalanvändaren
Lilian Müllers studier visar att när det byggs för en tänkt normalanvändare blir andra exkluderade. Särlösningar skapas och nya ojämlikheter uppstår. Ofta är det äldre människor och personer med funktionsnedsättningar som drabbas när de inte kan använda de nya miljöerna.
– Personer med funktionsnedsättningar ingår inte i beskrivningen av normalanvändaren utan skildras som en särskild sorts människor, inte som medborgare som ska kunna använda de nybyggda miljöerna på lika villkor som alla andra, säger Lilian Müller.
Planeringsdokumentens beskrivningar bidrar till att mångfalden försvinner i den färdigställda byggnaden.
– Bilden av normalanvändaren är väldigt stark, det är särskilt tydligt i nybyggnadsprojekten. Förväntade egenskaper hos den som ska bo i det nya huset är ungdom, utbildning, hälsa och framgång. De boende ska kunna gå, cykla, vara mobila och flexibla, säger Lilian Müller.
Miljö viktigare än social hållbarhet
Samtidigt som den sociala hållbarheten står tillbaka i nybyggnaderna, är den miljömässiga hållbarheten desto mer framträdande.
– Nybyggnationerna håller ofta en mycket hög nivå gällande grön hållbarhet med innovativa och kostnadsfördyrande inslag, samtidigt som inte ens miniminivåerna för tillgänglighet enligt byggbestämmelserna uppnås, säger Lilian Müller.
En obalans som Lilian Müller menar kan rättas till med bättre kunskap om universell utformning hos staden och byggherren.
Ombyggnader mer inkluderande
Mångfaldstänket är desto synligare i ombyggnadsprojekten. Äldre byggnader som moderniseras lyckas bättre med införandet av universell utformning än vad nybyggena gör.
– I ombyggnadsprojekten är mångfaldsperspektivet tydligare. Tanken att bygga för alla användare finns ofta med i hela processen, både på planeringsstadiet och under ombyggnadsarbetet, och den slutliga byggnaden blir mer användbar för alla, säger Lilian Müller.
Men Lilian Müller hoppas att det i framtiden inte ska krävas ombyggnation av våra nybyggen för att den mänskliga mångfalden ska återspeglas i våra byggnader.
– För att uppnå värden som jämlikhet, inkludering och social hållbarhet i våra nybyggen är det tydligt att nyckeln är att få med mänsklig mångfald i hela processen från planering till det slutliga bygget, säger Lilian Müller.
Exempel på exkluderande arkitektur
Ofta är det äldre människor och personer med funktionsnedsättningar som drabbas när de inte kan använda de nya miljöerna. Bild: Lilian Müller
Gemensamhetsutrymmen – som gröna miljöer och gym – kan inte användas av rullstolsburna eller andra personer som inte kan gå i trappor.
Bostäders utemiljöer placeras i kuperad terräng.
Trösklar sätts in på platser i byggnader där det enligt byggreglerna inte ska finnas några nivåskillnader.
Det finns inga parkeringsmöjligheter för dem som är tvungna att förflytta sig med bil eller andra fordon, men det finns cykelgarage för cyklister.
Miljöstationen är placerad långt från bostadens entréer och förutsätter att boende kan ta sig dit med sitt avfall.
Viktig skyltning och information placeras högt och utformas så att endast personer med god syn och en viss längd kan ta del av den.
Universell utformning – definieras av FN
Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – en konvention som Sverige har åtagit sig att följa.
Lilian Müller, industridoktorand vid Certec, LTH, och tillgänglighetsrådgivare vid Lunds kommun, lilian.muller@certec.th.se.
Trots att kolhydrater finns med i nästan alla biologiska processer är det fortfarande mycket vi inte vet om dem. Kolhydrater, som också kallas glykaner, är avgörande för att vår kropp ska fungera, men skrämmande ofta är de också inblandade när kroppen inte fungerar som den ska.
Nästan alla virus använder glykaner som sin första kontakt med celler i infektionsprocessen, inklusive SARS-CoV-2 som har orsakat covid-19-pandemin. Med den nya modellen, baserad på artificiell intelligens går det att analysera glykaner med en extrem noggrannhet.
Ny kunskap om hur virus tar sig in i celler
Modellen förbättrar förståelsen för infektionsprocessen genom att göra det möjligt att förutsäga nya virus-glykan-interaktioner, till exempel mellan glykaner och influensavirus eller rotavirus: en vanlig orsak till virusinfektioner hos spädbarn.
Vetenskaplig modell
En vetenskaplig modell är ett försök att systematiskt beskriva ett fenomen i verkligheten. I studien från Göteborgs universitet har forskarna utvecklat grafiska neurala nätverk för analys av glykaner. Denna AI-teknik visar en glykan grafiskt – och lär sig sekvensegenskaper som kan användas för att förutsäga glykanfunktioner och interaktioner.
Modellen kan också leda till en bättre förståelse för zoonotiska sjukdomar, där virus sprids från djur till människor.
– Med uppkomsten av SARS-CoV-2 har vi sett vilka förödande konsekvenser det kan få när virus hoppar över från djur till människor. Vår modell kan nu användas för att förutsäga vilka virus som har störst potential att spridas på det här sättet. Det kan vi analysera genom att se hur många mutationer som behövs för att virus ska känna igen mänskliga glykaner, vilket ökar risken för infektion hos människor.
– Dessutom hjälper modellen oss att förutsäga vilka delar av människokroppen som riskerar att drabbas av ett zoonotiskt virus, som andningsorganen eller mag-tarmkanalen, säger Daniel Bojar,
En mångfald av glykaner. Bild: Daniel Bojar
Glykanbaserade antivirala medel
Forskargruppen hoppas också kunna utnyttja den förbättrade förståelsen av infektionsprocessen för att förhindra virusinfektioner. Syftet är att använda modellen för att utveckla glykanbaserade antivirala medel: läkemedel som kan bromsa virusets tillväxt i kroppen vid en virusinfektion.
– Om vi kan förutsäga interaktionen mellan virus och glykaner kan vi leta efter glykaner som binder virus bättre än vad våra egna glykaner gör, och använda dem som ”lockbete” till antivirala medel som kan förhindra en virusinfektion. Det kräver dock att det görs framsteg inom glykantillverkningen, eftersom potentiella antivirala glykaner kan innehålla vissa sekvenser som än så länge är svåra att skapa, säger Daniel Bojar.
Daniel Bojar hoppas att modellen kan bli ett steg mot att även använda glykaner för att förebygga och bekämpa framtida pandemier, eftersom man för närvarande hellre använder molekyler som är enklare att analysera, till exempel dna.
– Arbetet från många forskargrupper har revolutionerat glykobiologin de senaste åren, och jag tror att vi äntligen är på väg att börja använda dessa komplexa biomolekyler för medicinska ändamål. Vi går mot spännande tider, säger han.
Daniel Bojar, biträdande universitetslektor vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) och Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, daniel.bojar@gu.se
Forskarna vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har studerat 6 800 arbetsförmedlare och 1 600 000 arbetssökande 2003–2010. Sannolikheten för att lämna arbetslöshet inom 180 dagar ökade med cirka 3 procentenheter om den arbetssökande fick en förmedlare som är ”bra” istället för ”genomsnittlig”.
– I statistiska termer innebär bra ”en standardavvikelse bättre”, vilket vi bedömer är en relativt stor effekt, säger Jonas Cederlöf som är en av flera rapportförfattare.
Vad är då en ”bättre” arbetsförmedlare?
Resultaten visar att kvinnliga arbetsförmedlare presterar bättre än män och förmedlare med minst två års erfarenhet i yrket når bättre resultat än nyanställda. De arbetsförmedlare som träffar sina arbetssökande oftare än genomsnittet lyckas också bättre än andra.
– Att få en förmedlare som träffar sina arbetssökande ofta ökar sannolikheten att lämna arbetslöshet inom 180 dagar med ungefär 4 procentenheter, säger Johan Vikström.
Fördel med förmedlare av samma kön
Vem som är en ”bättre” arbetsförmedlare kan variera beroende på vem som söker arbete. Arbetssökande gynnas av att ha en förmedlare som har samma kön samt liknande utbildning och arbetslivserfarenhet som den arbetssökande själv. En förklaring till det senare skulle kunna vara att förmedlaren då har tillgång till ett bredare eller mer relevant kontaktnät och i och med det kan hjälpa den arbetssökande på ett effektivare sätt.
– Det har hänt en hel del på Arbetsförmedlingen sedan 2010, säger Martin Söderström. Det är dock troligt att faktorer som kännetecknade framgångsrika arbetsförmedlare då fortfarande är relevanta idag, och att de också är giltiga för personal hos fristående matchningsaktörer.
Arbetssökande efter födelsedatum
Rapportförfattarna utnyttjar att vissa arbetsförmedlingskontor fördelade arbetssökande till förmedlare utifrån de sökandes födelsedatum. Datumregeln gör att arbetsförmedlarna i genomsnitt får arbetssökande med likartade förutsättningar på arbetsmarknaden. Effekterna av förmedlarnas arbete går därmed att mäta på ett trovärdigt sätt.
Under ett helt läsår följde doktoranden Jonas Lindbäck eleverna i åttan och nian på en högstadieskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Han var med på deras lektioner, pratade med eleverna på rasterna, åt lunch i bamba, var med dem efter skolan, samt intervjuade dem och deras lärare.
– Uppväxtvillkoren skiljer sig markant åt mellan olika delar av Göteborg. Det gäller inte minst skolgången. Vi har en bristande likvärdighet med ökande skillnader mellan skolor. Jag ville undersöka hur eleverna i en skola med låga resultat förhåller sig till sin skola, utbildning och den plats där de bor, säger Jonas Lindbäck.
Positiva till skola och utbildning
I media framställs förortsskolor ofta negativt: lokalerna beskrivs som slitna, eleverna stökiga och resultaten låga. Eleverna är också medvetna om att deras stadsdel och skola anses sämre och att vissa ser ner på dem som elever.
– Men det är inte så att eleverna okritiskt reproducerar bilden av sin skola. Tvärtom är de väldigt positiva till sin skola. De lyfter fram den starka gemenskap och sammanhållning som finns på skolan, och de förtroendefulla relationerna de har till sina lärare. Det är tydligt att skolan är en viktig plats och det är vanligt att högstadieeleverna längtar tillbaka till den under loven. I vissa fall är skolan en fristad från en jobbig vardag.
Vill vara i skolan
En liknande positiv grundinställning finns till lärande och utbildning.
– Eleverna vill vara i skolan. De vill lära sig och få bra betyg. Många av eleverna säger att de ser hur slitsamma och underbetalda jobb deras föräldrar har och att de inte vill gå i deras fotspår.
Under det läsår då Jonas Lindbäck befann sig på skolan blossade en gängkonflikt upp i stadsdelen. Det påverkade eleverna.
Tar avstånd från kriminalitet
– Det var flera skjutningar vilket blev kännbart i skolan. Eleverna tog avstånd från det, det fanns ingen lockelse i det kriminella livet alls. Att inte hamna i kriminalitet och att inte gå föräldrarnas fotspår var två saker som motiverade eleverna att få betyg och plugga vidare.
Men för många är det svårt att leva upp till ambitionerna. En stor del av eleverna i den aktuella skolan lämnar högstadiet utan gymnasiebehörighet.
– En del har en negativ uppfattning om sig själva som elever. De tror sig inte kunna få bra betyg. På det sättet gör de skolmisslyckandet till sitt eget. Men det finns också de som säger att de med stöd av lärare och klasskompisar har brutit med bilden av sig själva som en stökig och dålig elev, och så finns det de som alltid har varit oerhört ambitiösa och motiverade.
Lärarna kritiska till brister i skolan
Jonas Lindbäck intervjuade även lärare. De lyfte upp den starka sammanhållningen.
– Många säger att jobbet ger dem mycket men också kräver mycket. Det ställer höga krav på professionalism, men också på socialt och emotionellt engagemang. De anser även att de inte får rätt förutsättningar och att det finns brister i ledning och organisation.
Jonas Lindbäck deltar nu i forskningsprojektet Mellan resignation och framtidstro som bland annat ska undersöka hur skolungdomar i förorten ser på sig och vilket stöd de behöver.
Den friktion som uppstår mellan botten av en glaciär och landskapet under isen, har en avgörande roll för prognoserna för framtidens havsnivåer, i de glaciärmodeller som FN:s klimatpanel använder, visar en en studie av norra Grönlands största glaciär Petermannglaciären.
Varje dag förlorar jordens glaciärer tillsammans med isarna på Grönland och Antarktis mer än 700 000 simbassänger med vatten. På grund av den globala uppvärmningen sker smältningen snabbare än tidigare, och glaciärerna släpper ifrån sig fler isberg ut i havet.
Hur fort det sker beror delvis på vad som finns under isen. Glaciärer glider mot havet ovanpå en berggrund som ofta täcks av sten, grus, sand, lera och vatten. Att undersöka landskapet under isen är komplicerat. Detta gäller i högsta grad också hur forskare sedan beskriver landskapet i de matematiska modeller som används av FN:s klimatpanel, för att göra prognoser av den framtida havsnivåhöjningen.
Glaciärer förlorar sin istunga
Petermann är en av få glaciärer på norra halvklotet som fortfarande har en istunga, en flytande förlängning av en inlandsis, något som annars mest finns i Antarktis. En sådan förlängning fungerar som en effektiv propp som bromsar upp isen längre inåt landet. Men istungan kan smältas bort underifrån om den exponeras för varmt vatten från det öppna havet. Det här sker både vid Antarktis och i många av Grönlands fjordar, bland annat vid Petermannfjorden.
– Petermann har förlorat 40 procent av sin istunga de senaste tio åren, och har nu bara en 45 kilometer lång istunga kvar. Vi upptäckte att istungan nu inte tål så mycket mer uppvärmning i havet innan den bryts upp. Detta skulle innebära att “proppen dras ur” och i så fall sannolikt starta glaciärens tillbakagång, säger Henning Åkesson.
Gled snabbare mot havet
Forskare trodde länge att jordens inlandsisar var sovande bjässar som förändras långsamt över tusentals år. Men för knappt 20 år sedan upptäcktes att många glaciärer på Grönland och Antarktis gled mot havet i en mycket snabbare fart än för några årtionden sedan. En utveckling som gör att havsnivån stiger fortare. En bred internationell forskningsinsats sattes igång för att reda ut vad som egentligen händer, vilket har lett till nya insikter om bland annat betydelsen av landskapet under isen, och hur ett varmare hav påverkar smältningen.
Polarområdena är kända för att vara svåra att studera på grund av havsis, isberg och hårt väder. Vad som finns under isen är speciellt besvärligt att kartlägga, eftersom landskapet ofta är täckt med en kilometer is ovanpå. Även i områden med känd topografi under isen är det knepigt att beskriva glaciärbottens fysiska egenskaper med matematiska ekvationer.
Prognos för havsnivån förändras med ekvationen
I datamodeller formuleras ekvationer som bygger på fysikens grundlagar, för att beskriva hur grus, sand, stenar, bäckar och älvar under isen påverkar isens hastighet. De här ekvationerna är grundmuren i de modeller som används av FN:s klimatpanel för att beräkna hur snabbt glaciärer glider mot havet, och för att göra prognoser för hur fort havet stiger i ett framtida varmare klimat.
– Om “fel” ekvation för landskapet under isen används kan det i modellen alltså motsvara lika stor havsnivåhöjning som en uppvärmning på flera grader. I våra prognoser för Petermannglaciären stiger havet fyra gånger så mycket, eller minskas till en fjärdedel, beroende på hur vi matematiskt beskriver friktionen under isen.
– Vi vet fortfarande inte vilken ekvation eller prognos som är mest realistisk, men vår studie illustrerar att glaciärmodeller måste förfinas ytterligare för att vi ska kunna göra säkrare prognoser om framtida smältning och havsnivåhöjning, säger Henning Åkesson.
Kontakt:
Henning Åkesson, postdoktor vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, henning.akesson@geo.su.se
Hälso- och sjukvården i Sverige är en del av administrationssamhället. Det innebär att alltmer tid används till att utföra administrativt arbete, som att redovisa, rapportera, kommunicera, mäta, granska och föra statistik.
Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inom primärvården har flera separata kravställare som de ska rapportera till: regionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Det innebär ett ökat administrativt tryck, visar en studie som presenteras i boken Papper, pengar & patienter.
− Det är ingen som har koll på vad alla de här kraven generar för effekter i verksamheten. Det är en god idé i grunden, men blir betungande på verksamhetsnivå, säger Daniel Castillo, docent i sociologi vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.
”Visa att man gör rätt”
De läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administrativ personal som deltagit lägger generellt sett 40 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det kan handla om pappersarbete som relaterar till patienterna, beställning av varor, schemaläggning eller mötestid. Några moment kategoriseras i studien som ”prestations- och informationsadministration” och de har särskilt intresserat forskarna.
− Det är krav som kommer utifrån, där personalen ska redovisa att de gjort på ett visst sätt. Till exempel genom ett ekonomistyrningssystem, som styr vilka resurser vårdcentralerna får. Läkaren måste skriva sina journaler på ett specifikt sätt, skriver de fel riskerar de att inte få pengar. Det blir ett stressmoment. Det handlar inte om göra fel mot patienten, utan visa för kravställaren att man gör rätt. Patienten hjälps inte av det, säger Daniel Castillo.
Illegitima arbetsuppgifter
Andra uppgifter som läkarna i studien lyfter är intygen de skriver till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Tidigare kunde en läkare skriva ”knäskada, patienten sjukskriven sex veckor” och myndigheterna litade på läkarens utlåtande. Då var det en blankettsida de skulle fylla i, nu handlar det om fyra, fem sidor. Läkarna är också de som i högst grad upplever att de lägger för mycket tid på illegitima arbetsuppgifter.
Studien visar att problemen kring en ökad administrativ börda är en komplex fråga. Taget var för sig är varje krav i sig inte en belastning. Men sammantaget blir de en negativ effekt. Kärnan till problemet är svår att bena ut säger Daniel Castillo.
− Att enbart ropa på mer resurser är troligen inte en lösning, då flera av de här prestations- och informationsadministrativa kraven ligger insprängt i professionens arbete, säger han.
Reformer bakom ökade krav
Forskarna pekar på några orsaker till att situationen uppstått. En sådan är reformer inom new public manangement (NPM) på 1990-talet där granskning av verksamheten särskilt lyfts fram. Sjukvården, skola, omsorg skulle granskas mer. Ekonomin skulle styras på ett tydligare sätt. Senare kom också kvalitetssäkringssystemen där verksamheterna hela tiden måste visa att de håller hög kvalitet.
− Kärnproblemet är svårt att bena ut, men en grundläggande faktor är att man under lång tid infört reformer som genererat krav. NPM är en förklaring, men det finns andra också. Granskning kopplas inte alltid till NPM. Generellt har samhället haft en ökad tilltro till granskning och kontroll. Man litar inte på professionen på samma sätt som tidigare. Då kontrolleras de, och kontrollerna blir administration, säger Daniel Castillo.
Lita mer på professionen
Nästa steg för forskarna är att söka svaret på hur de här kraven uppstår och varför de blir administrativt arbete.
− Bidraget med denna bok är att lyfta problemet. Vi har studerat primärvården, men det hade lika gärna kunnat vara polisen, skolan eller högskolan. Det viktiga är att man får syn på att alla kraven tillsammans utgör ett administrativt tryck. Det är upp till politikerna att hitta en lösning, men en tänkbar väg är att lita mer på professionen, avsluta han.
Papper, pengar & patienter
Studien som presenteras i boken Papper, pengar & patienter bygger på enkäter, intervjuer och observationer forskarna gjort när de följt personalen på vårdcentraler. Personalen som deltagit har också själva fyllt i formulär där de angett hur mycket tid de lägger på olika arbetsuppgifter, vilket totalt handlar om närmare en 17 000 arbetstimmar som kartlagts. Studien är ett samarbete mellan Södertörns högskola, Linköpings universitet, Uppsala universitet samt Region Östergötland. 11 vårdcentraler i Region Östergötland ingår i studien, samt en vårdcentral i Region Stockholm.
Kontakt:
Daniel Castillo, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, daniel.castillo@sh.se
Svensk sjukvård ska vägledas av behovsprincipen: den med störst behov ska få vård först. Genom politiska reformer har även valfrihet införts som en vägledande princip.
Nätläkarnas intåg på sjukvårdsmarknaden har gjort tydligt att de två principerna krockar med varandra. Det menar rättssociologen Peter Bergwall som nyligen disputerat om nätläkartjänster.
Peter Bergwall inledde sitt avhandlingsarbete år 2016 med enkäter om hur nätläkartjänster uppfattades av allmänheten. Dessa var då en marginell företeelse som många inte ens kände till. Frågorna gällde såväl patientens syn på integritet som på jämlik vård.
– Respondenterna såg på de digitala läkartjänsterna som vilken tjänst som helst inom näthandeln. Det förvånade mig, eftersom jag trodde att frågan om rättvis och jämlik vård skulle vara viktig, säger Peter Bergwall.
Vuxit explosionsartat
De senaste åren har nätläkartjänsterna vuxit explosionsartad, och tagit ytterligare fart under pandemin.
– Den växande användningen av nätläkarföretag har gjort att etiska konflikter blivit tydliga, säger Peter Bergwall. Nätläkartjänsterna i sig är inte ett problem. Deras tjänster lämpar sig mycket väl för dagens marknad och har kommit att bli en symbol för det sjukvårdssystem som vi har utvecklat.
Alla vill ha de friskaste patienterna
Problemet är, menar Peter Bergwall, att man inte har löst frågan hur valfriheten ska kombineras med behovsprövning och kostnadseffektivitet. Nätläkartjänsterna används mest av unga och relativt friska personer i storstadsregionerna medan till exempel Norrbotten, som borde haft mest nytta av tjänsten, använder den minst. Stockholmare lägger ner 3–4 gånger mer pengar på nätläkarbesök än norrbottningar.
– Vi har skapat ett system där alla vill ha de friskaste patienterna eftersom det är mest kostnadseffektivt för behandlaren.
Men varför används inte tjänsten mer av glesbygdsbefolkning med dåligt utbyggd sjukvård?
– Nätläkarna har nischat sig mot patienter med okomplicerade vårdbehov och fungerar idag främst som ett komplement till den fysiska vården. De kan däremot inte kompensera för att antalet fysiska vårdcentraler i mindre tätbefolkade områden blir allt färre. Nätläkarnas reklamkampanjer riktar sig dessutom i första hand mot patienter i storstäder.
Hur tycker du att man borde göra för att båda principerna, den om valfrihet och den om kostnadseffektiv behovsprövning, ska kunna efterlevas?
– Så som principerna tillämpas i dagsläget är de i det närmaste oförenliga. Vi har dessutom 21 olika sjukvårdshuvudmän, det vill säga regionerna, med väldigt olika förutsättningar att efterleva de här principerna. Nätläkarnas framfart tyder på att vi skulle behöva en bättre nationell samordning också av primärvården.
Tycker du att valfriheten inom vården, det vill säga val av vårdgivare bör avskaffas?
– Valfrihet är i grunden något positivt. Men vi behöver fundera på vad vi egentligen menar med valfrihet och vilken grad av valfrihet som är möjlig i ett behovsstyrt sjukvårdssystem.
Det enskilt tydligaste symptomet på covid-19 är luktförlust. Men långt före coronapandemin såg Simon Niedenthal, doftforskare vid Malmö universitet, ett behov av strukturerad luktträning utanför labb- och sjukhusmiljö.
– På frågan vilket sinne du inte skulle vilja förlora skulle de flesta nog svara synen eller hörseln. Men de som nu förlorat sitt luktsinne förstår bättre vilken förlust det faktiskt är. Vid till exempel demens är luktsinnet det första som går förlorat. Det finns en koppling mellan dofter och minnen – det tror jag de flesta känner rent intuitivt, säger Simon Niedenthal, som utvecklat luktträningsapparaten Exerscent tillsammans med andra forskare från Malmö och Stockholms universitet.
Identifiera dofter och samla poäng
Exerscent kopplas till ett datorspel. Spelet går ut på att samla poäng genom att identifiera olika dofter. Då luktträningen sparas i en databas kan både vårdgivare och forskare se hur det går för användaren.
– Poängen med Exerscent är att göra luktträning tillgänglig för så många som möjligt. Den är lätt att sätta ihop och enligt vår studie enkel att använda, säger Simon Niedenthal.
Frukt- och blomdoft svårare
Studien på luktträningsapparaten involverar 11 deltagare som alla uppgav normalt luktsinne. Deltagarna kände i genomsnitt igen 66 procent av dofterna och hade lättare för grönsaker och kryddor än frukt och blommor. Här ser forskarna en potential med ökad luktträning för högre träffprocent.
Exerscent kan användas för rehabilitering efter covid-19 eller andra virusinfektioner som orsakat luktförlust. Men det är också ett alternativ för yrkesverksamma inom mat, dryck och doft. Även äldre kan behöva luktträna. Luktsinnet försämras nämligen med åldern.
Går att träna upp
– Lukta på olika saker du har hemma, som kryddor, varje dag i femton till tjugo minuter. Det är som vilken annan träning som helst. När du upprepar en aktivitet blir du bättre på den, säger Simon Niedenthal.
Kräsna barn kan också ha nytta av luktträning.
– Acceptans och gillande handlar om vana. Att låta första steget vara att lukta på mat, istället för att äta den, skulle kunna vara ett sätt att gradvis öka toleransen. Eftersom det är ett datorspel kan det också tänkas passa barn, säger Simon Niedenthal.
I sin avhandling har kriminologen Alexander Engström analyserat gymnasieungdomar som begår brott och utsätts för brott och dessutom mätt tryggheten hos universitetsstudenter genom en mobilapp:
– Sambandet mellan vardagslivet, brott och otrygghet är viktigt att studera. Det gäller inte minst bland unga som både är mest brottsutsatta och begår mest brott, säger han.
Brottsoffer ofta berusade
500 gymnasieungdomar kategoriserades i grupper utifrån deras inblandning i våldsbrott under föregående läsår. Resultaten visade att frekvent berusning och att ofta vara på ”stan” på kvällen är de faktorer som kan kopplas till att vara utsatt för brott medan att ha vänner som begår brott är den viktigaste faktorn för att vara gärningsperson.
För att mäta upplevelsen av trygghet utrustades studenter vid Malmö universitet med en mobilapp. Genom regelbundna enkäter i mobilen fick deltagarna svara på frågor om hur oroliga de varit för att utsättas för brott under den senaste månaden, den senaste dagen och i realtid. Mobilappen registrerade också var personerna befann sig när de svarade.
– I realtidsmätningen kunde vi se att den direkta omgivningen som personen befann sig i när hen svarade har stor betydelse för känslan av trygghet. Oron var större på andra platser än det egna hemmet och när det var mörkt ute.
Klubbar mer otrygga
I studien undersöktes även kopplingen mellan individers generella livsstil och otrygghet. Att umgås mycket med vänner på ”stan” var kopplat till lägre nivå av otrygghet medan att röra sig ute i nattlivet och på klubbar var kopplat till högre otrygghet.
Alexander Engström menar att forskningen ofta utgår från att otrygghet är något stabilt. Traditionellt genomförs därför trygghetsmätningar i relation till längre tidsperioder med tillbakablickande frågor rörande det senaste året. Det är en trubbig metod, menar han.
– Det är svårt att komma ihåg allt som hänt under ett år. Otrygghet är till viss del ett dynamiskt fenomen som varierar på dagsbasis och över olika situationer i vardagslivet, vilket vi tydligt kan se i materialet. En slutsats är därmed att det är viktigt att våga använda alternativa metoder för att fånga upp otrygghetens olika variationer, säger han.
Mobilerna är nära människor
Genom att använda mobilen är det möjligt att få en bättre och mer precis bild över hur otrygghet kan ta sig uttryck, enligt Alexander Engström.
– Mobiltelefoner är ett utmärkt verktyg i den här typen av forskning. Genom dem kan vi komma riktigt nära människor och därigenom få djupare kunskap om de mest otrygga personerna och miljöerna i samhället. Då kan vi också sätta in trygghetsskapande åtgärder där de behövs.
– Vi människor använder språk på ett inte alltid helt entydigt sätt, men givet sammanhanget tenderar vi att förstå varandra ändå. För en dator är vi dock i grunden helt obegripliga, säger Anna Jonsson, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.
Hon fortsätter:
– Ett annat problem är att språk är oändliga, och att en dators minnesutrymme är ändligt. Det vi som jobbar med språkbearbetning gör är att försöka använda det ändliga utrymmet för att täcka en så stor del av ett språk som möjligt.
Datorer kommunicerar via så kallade formella språk – språk som följer ett ändligt antal logiska regler. Trots att människospråk också följer vissa grammatiska regler så är dessa regler föränderliga och inte strikt nödvändiga för att vi ska förstå varandra, vilket ju är målet med mellanmänsklig kommunikation.
Datorn behöver bättre språkanalys
För att en dator ska kunna analysera människors språk behövs ändliga modeller som representerar aspekten som ska analyseras. Två centrala aspekter är syntax och semantik: syntax är orden som används och deras ordning medan semantik avser mening – vad en specifik text vill förmedla. I en dator representeras syntaktiska analyser som datastrukturen träd medan semantiska analyser fångas i form av datastrukturen graf.
Språkanalysmodeller måste också kunna utvärderas. För det behövs data i form av människospråk: med den kan modellens analyser poängsättas genom jämförelse med data. I sin avhandling utvecklar Anna Jonsson en metod som extraherar de högst poängsatta syntaktiska analyserna från en existerande språkanalysmodell.
– Vad gällande de semantiska analyserna har forskningen inte kommit lika långt. Därför har vi valt att utveckla en egen modell för semantisk analys, och jag hoppas och tror att vår modell kommer att vara betydelsefull i forskningen om semantisk språkbearbetning, säger Anna Jonsson.
Anna Jonsson, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, aj@cs.umu.se
Det är en forskargrupp inom rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet som har studerat sjukskrivningsmönster. Studien inkluderade alla personer som erhöll sjukpenning från Försäkringskassan för en covid-19-diagnos i Sverige under första vågen av pandemin, 1 mars till 31 augusti 2020, och följde dem under 4 månader från start av sjukskrivningsperioden. Och forskarna har använt data från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.
Sjukpenning från Försäkringskassan ges normalt från dag 15 i en sjukskrivningsperiod. Personer som hade sjukskrivningar på upp till två veckor, med sjuklön från arbetsgivare, ingick inte i studien.
Många långa sjukskrivningar
Att beskriva sjukskrivningar är ett sätt att undersöka sjukdomars påverkan på samhälle och individer, men få andra studier har tittat specifikt på konsekvenserna av pandemin.
Resultaten visar att 11 955 personer fick sjukpenning för covid-19 under första vågen. För en betydande andel var sjukskrivningen utdragen. Mediantiden låg på 35 dagar, och för 9 procent pågick sjukskrivning fortfarande vid slutet för uppföljningen, alltså efter 4 månader.
Andelen som var sjukskrivna mer än 12 veckor var 13,3 procent, en grupp som kan tänkas vara drabbad av det som kallas för långtidscovid.
Längre sjukskrivning efter sjukhusvård
Att ha vårdats inneliggande på sjukhus för covid-19 var den starkaste prediktorn för längre sjukskrivning, men också sjukfrånvaro året före, alltså 2019, och ålder verkar ha betydelse för längden på sjukskrivning.
Studien påvisade däremot inte några socioekonomiska faktorer som tydligt och konsekvent kunde predicera längre sjukskrivning.
Forskargruppen bakom studien tillhör klinisk neurovetenskap på institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hanna C Persson är studiens korresponderande författare:
– Resultaten tyder på att gruppen med långtidssjukskrivning på grund av covid-19 är heterogen och att tillståndet är komplext. Det behövs fler studier i ämnet och med längre uppföljningstid för att vi ska förstå hela bilden, konstaterar hon.
Klorering används för att förhindra att sjukdomar sprids via dricksvatten, och för att bibehålla vattenkvalitén i hela ledningsnätet. Svenska vattenverk arbetar hårt för att kvaliteten på vattnet ska vara god, men ett dilemma är att kloreringen kan leda till att så kallade desinfektionsbiprodukter bildas.
Exakt vilka biprodukter människan exponeras för, eller hur de påverkar hälsan, vet man inte än. Därför arbetar forskare och vattenverk tillsammans för att göra kranvattnet så rent som möjligt.
Över 600 biprodukter vi vattenrening
Dricksvatten renas med klor eller ozon för att minska risken för sjukdomsspridning. Men samtidigt genereras desinfektionsbiprodukter, DBP, som kan vara giftiga och cancerframkallande.
Över 600 DBP har identifierats, men utgör ändå mindre än hälften av den totala mängden som vi exponeras för. Bara tre typer av DBP mäts regelbundet i Europa och USA, och deras negativa hälsorisker utgör bara en bråkdel av den totala uppskattade hälsorisken med DBP.
Anna Andersson, forskare vid Linköpings universitet, har i sin avhandling undersökt en relativt okänd grupp av desinfektionsbiprodukter. Dessa utgörs av ämnen som innehåller klor och brom, men består av större molekyler än de biprodukter som regleras i Sverige i dag.
Hon har studerat i vilken utsträckning dessa desinfektionsbiprodukter kan vara hälsoskadliga, hur de når människors dricksvattenkranar, i vilka vattenverk de förekommer samt hur nya reningstekniker kan minska bildandet av dem. Arbetet har gjorts i samarbete med svenska dricksvattenproducenter och med nya metoder som utvecklats just för att kunna mäta dessa biprodukter.
– Avhandlingen bidrar till kunskap om desinfektionsbiprodukter som man tidigare inte känt till, vilket gör att vattenverk i framtiden kan förbättra uppföljning och insatser kring hälsorisker, säger Anna Andersson, som nyligen disputerat vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet.
Vad har vi i kranen?
En av de upptäckter som presenteras är att desinfektionsbiprodukter förändras på väg från vattenverket, genom vattennätet och ut till konsumentens kran. Det innebär att det konsumenten exponeras för inte är samma som mäts på vattenverken.
Förändringarna som skedde på väg till konsumenten kunde Anna Andersson och hennes kollegor observera genom en särskild så kallad non-target metod. Då screenar man efter biprodukter, i stället för att leta efter redan kända ämnen, och metoden ger information om sammansättningen hos biprodukterna. Man kunde se att antalet stora desinfektionsbiprodukter minskar och att sammansättningen på dem förändras på resan mot kranen. Förhållandet mellan klorinnehållande och brominnehållande biprodukter ändras, vilket är viktig kunskap då biprodukter med brom är mer skadliga för hälsan.
Reningsteknikers påverkan
Avhandlingen utvärderar också hur nya reningstekniker kan minska bildandet av biprodukter. En ny reningsteknik som forskarna såg kunde minska bildandet var en som kallas suspenderat jonbyte.
Utvärderingen visade även att molekyler som absorberar ultraviolett ljus kunde kopplas till bildandet av ämnen som är skadliga, vilket betyder att de är viktiga att ta bort under reningsprocessen. För att utvärdera de olika reningsteknikerna kombinerades kemisk analys och toxisk analys. Metoden hjälpte forskarna att se samband mellan biprodukternas sammansättning och hur toxisk, eller ohälsosam, blandningen blev.
Det samarbete som Anna Andersson och andra forskare på området har haft tillsammans med vattenverk – och den kunskap det lett fram till – har gjort att vissa vattenverk nu prövar nya metoder.
– I samband med att reningsprocesser uppdateras testar några vattenverk nu att fasa ut användningen av klor. Det ska bli spännande att följa, säger Anna Andersson.
Så gjordes studien
För att mäta okända biprodukter från vattenreningsprocessen användes ultrahögupplöst masspektrometri (Fourier transform ion cyclotron resonance mass spectrometry (FT-ICR MS)). Den bestämmer massan hos molekyler så exakt att atomsammansättningen för enskilda desinfektionsbiprodukter kan räknas ut. En serie effektbaserade metoder som bygger på biologiska testsystem användes för att mäta kombinerade toxiska effekter från de studerade biprodukterna.
Avhandling:
Uncharted Waters: Non-target analysis of disinfection by-products in drinking water.
Anna Andersson, postdoktor, Institutionen för Tema, Tema Miljöförändring, Linköpings universitet, anna.e.andersson@liu.se
I framtiden kommer det bli allt viktigare att ta hänsyn till sambandet mellan vatten, energi och mat för att säkra tillgång till livsmedel, både i Sverige och globalt.
Begreppet ”vatten-energi-mat- sambandet” (Water-Energy-Food Nexus) blev populärt efter World Economic Forum 2008 där livsmedelssäkerhet kopplat till globala kriser stod i fokus.
Sedan dess har flera olika WEF-modeller utvecklats runt om i världen, men den svåraste nöten att knäcka är just att få fram en modell som visar hur de olika områdena vatten, mat och energi samspelar med varandra. Här kommer forskning från Mälardalens högskola in i bilden.
Med hjälp av klimatdata från SMHI och NASA utvecklar forskare system som gör det enklare att kartlägga vädret – för att optimera vattenförbrukningen vid bevattning av åkermark och grödor.
Vikten av vatten
– Ju snabbare du förstår innebörden av sambandet mellan vatten, energi och mat, desto snabbare inser du även vikten av vatten, säger Pietro Campana som forskar om hållbara energisystem.
– Vi kan inte få tillgång till energi utan tillgång till vatten, eftersom det mesta av vår energi kommer från vattenkraftverk eller värmekraftverk som kräver vatten för kylning. Relativt nya tekniker för ren energi, som exempelvis solceller och solkoncentrerande kraftverk, kräver också mycket vatten.
– Utan vatten kan vårt system för livsmedelsproduktion inte upprätthållas, vilket hotar vår tillgång till mat, både i Sverige och globalt.
Riktlinjer för bevattning under torka
Forskarnas system, som bygger på klimatdata från SMHI och rymdteknik från NASA, kallas SWEDIMS (SWEDish Irrigation Management System) och är främst utvecklat för att ge riktlinjer för bevattning till svenska jordbrukare, särskilt under torka.
Det bygger på en visualiserings-plattform och ska hjälpa jordbrukare att bättre förstå sambandet mellan vatten- och energianvändning och livsmedelsproduktion. Systemet kan också användas av leverantörer av vatten- och energihantering för att bättre fördela vattnet som naturresurs.
– Trots vår geografiska placering och det överflöd av vattenresurser som vi har tillgång till här, kan även Sverige drabbas av torka. Det blev tydligt under den varma och torra sommaren 2018, och med klimatförändringarna är det högst troligt att vi kommer att få regelbundna perioder av torka även här i framtiden.
Skona grödan från temperaturstress
Därför blir det i framtiden allt viktigare att optimera mängden vatten som tillförs vid exempelvis bevattning av åkrar och grödor. Det gäller med andra ord att vattna på rätt sätt och vattna rätt mängd för att få en optimal skörd – utan att slösa på vattnet som resurs.
– Under ett normalt år kan det här bevattningssystemet leda till betydande vattenbesparingar jämfört med konventionella riktlinjer för bevattning. De resultat som kommit fram visar att så kallad temperaturstress under torkan 2018 spelade en nyckelroll i de minskade skördarna på upp till 35 procent.
– Genom att använda ett bevattningssystem som vattnar på rätt sätt med rätt mängd i rätt tid, skulle det inte bara optimera skördarna, utan också både minska vatten- och temperaturstressen och på så vis mildra troliga negativa effekter av klimat förändringarna, säger Pietro Campana.
Kontakt:
Pietro Campana, universitetslektor och forskare inom hållbara energisystem, campana@mdh.se
