I Sverige är lakrits populärt, men det svarta godiset kan ha oönskade effekter. Nu visar en studie att även små mängder lakrits höjer blodtrycket i kroppen och kan belasta hjärtat.
Det är känt sedan tidigare att lakritsätande kan höja blodtrycket. Det beror framför allt på ämnet glycyrrhizinsyra som påverkar kroppens vätskebalans. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom.
Både EU och WHO bedömer att det sannolikt är säkert att få i sig 100 milligram glycyrrhizinsyra per dag för de flesta. Men i Sverige äter troligen fem procent av befolkningen mer lakrits än så.
Studie på lakritsätare
Forskare vid Linköpings universitet har velat testa om gränsen för intag av glycyrrhizinsyra verkligen är säker.
I en studie lottades 28 kvinnor och män till att antingen äta lakrits eller en kontrollprodukt som innehöll salmiak. Lakritsen innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra, alltså den dagliga mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta.
Deltagarna, som var mellan 18 och 30 år gamla, åt lakritsen eller kontrollprodukten under två veckor. De fick sedan göra ett uppehåll under två veckor, och därefter äta den andra varianten. Genom detta kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person.
Blodtrycket höjdes hos unga
Studiedeltagarna fick även mäta sitt blodtryck varje dag. I slutet av varje period mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.
– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 milligram glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger läkaren och forskaren Peder af Geijerstam vid Linköpings universitet.
Forskarna kunde också se att två hormon som reglerar vätskebalansen, renin och aldosteron, påverkas av lakrits. Nivåerna av båda dessa hormon sjönk vid lakritsätande.
Den fjärdedel av studiedeltagarna som var känsligast – baserat på att deras nivåer av hormonerna renin och aldosteron sjönk mest efter att de ätit lakrits – fick också något ökad kroppsvikt. Troligen beror det på ökad mängd vätska i kroppen.
Ökad försiktighet i rekommendationer
Den känsliga gruppen hade också höjda nivåer av ett protein, som utsöndras av hjärtat när det måste arbeta hårdare för att pumpa runt blodet i kroppen. Detta tyder på ökad vätskevolym och belastning av hjärtat hos de personer som var mest känsliga för lakritsens effekter, menar forskarna.
– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger Fredrik Nyström, professor vid Linköpings universitet.
Mer om lakrits och glycyrrhizinsyra
Lakrits framställs från roten av plantor av släktet Glycyrrhiza och har länge använts som naturläkemedel och smaksättare.
Koncentrationen av så kallad glycyrrhizinsyra i olika lakritsprodukter varierar mycket. Variationen kan bero på ursprung, lagringsförhållanden och vilken art lakritsroten kommer från. Dessutom anges inte mängden glycyrrhizinsyra på många produkter.
Studien vid Linköpings universitet är den första där mängden glycyrrhizinsyra noggrant mätts i den lakrits som testats, samtidigt som studien haft en kontrollgrupp.
När deltagarna i studien åt lakrits ökade blodtrycket med i snitt 3,1 mmHg.
Peder af Geijerstam, doktorand vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet och ST-läkare i allmänmedicin, peder.af.geijerstam@liu.se
Fredrik Nyström, professor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet, fredrik.nystrom@liu.se
I maj förra året hittades en död späckhuggare vid Hunnebostrand på västkusten.
Undersökningar visade att den nästan sju meter långa späckhuggaren var väldigt mager. Tänderna var nedslitna och många satt löst i tandköttet.
Inflammation i tandköttet kan ha gjort det svårt för späckhuggaren att äta. Det kan ha lett till utmärgling och död. En åldersbestämning har dock visat att späckhuggaren bara var 18 år gammal, något som överraskar forskare.
– Det är inte ovanligt att denna typ av späckhuggare har slitage på sina tänder, men med tanke på hur allvarligt nedslitna tänderna var på denna individ, misstänkte vi först att det var en äldre individ. Men våra undersökningar visar att den var betydligt yngre än vad vi först trott, säger Linnea Cervin, marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet.
Forskare ska undersöka vad tandslitaget beror på
Forskarna ska nu undersöka vad tandslitaget kan bero på. I samband med undersökningen av djuret togs också flera prover till museets miljöprovbank. Späckhuggarens skalle ingår nu i museets bensamlingar och kommer att bli viktig för forskningen. Det är den första skallen som kommit in till museet på 145 år.
– Denna individ är ännu en värdefull resurs för forskning och kommer vara det i många år framöver, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna vid Naturhistoriska riksmuseet.
Fakta om späckhuggare
Späckhuggare, Orcinus orca, är en tandval. Hanen kan bli upp till 9.5 meter lång och väga åtta ton. Honan kan bli upp till sju meter lång och väga runt fyra ton. Den döda späckhuggaren i Hunnebostrand vägde 2,8 ton.
Späckhuggare finns i alla större hav och ses nästan varje år utanför västkusten i Sverige, där den jagar makrill. Späckhuggare har färre och kraftigare tänder än de flesta andra tandvalar. Det är en anpassning till jakten på fisk men också på andra stora marina däggdjur, till exempel delfiner, tumlare, sälar och sjölejon.
Illegal avverkning och handel med trädprodukter hotar viktiga ekosystem i världen. Forskare försöker bekämpa denna verksamhet genom att ta fram en vetenskaplig metod som kan avslöja var timret har avverkats.
– Frågan blev ännu mer akut efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Ryskt timmer fortsätter att exporteras till EU och USA trots införda sanktioner, genom att timrets ursprung förvanskas. Den illegala timmerexporten delfinansierar Rysslands krig, säger Jakub Truszkowski, forskare i beräkningsbiologi vid Göteborgs universitet.
Kemisk ursprungsmärkning
Ett träd som växer påverkas av sin omgivning. Jordmån, miljöföroreningar och klimat sätter kemiska stämplar i virket. Det här kan forskarna utnyttja för att avgöra ursprunget, det vill säga var träden har huggits ner.
Först krävs att stora mängder referensmaterial samlas in. Med hjälp av maskininlärning kan forskarna sedan avgöra om den angivna avverkningsplatsen för timret stämmer eller inte.
900 trädprover från elva östeuropeiska länder, däribland Belarus och Ryssland, har samlats in.
– Vi valde ek, björk, tall och bok som alla är viktiga i timmerhandeln. Genom att analysera och jämföra virkets isotopkvoter och halterna av 15 olika spårämnen i trädproverna, kan vi ange växtplatsen inom 20 mils radie, säger Jakub Truszkowski.
Ursprung kan ses
Studien har resulterat i en stor referensdatabas om östeuropeiskt timmer. Den har även skräddarsytts för produkter som omfattas av sanktioner efter invasionen av Ukraina.
Data gör att virkets ursprung kan verifieras. Det går till och med att förutsäga platsen för avverkningen.
– Metoden behöver förfinas för att vi ska kunna ytterligare öka säkerheten och noggrannheten i våra förutsägelser. Den är fortfarande under utveckling och blir bättre ju mer data vi får till oss, säger Jakub Truszkowski.
Illegal avverkning av tropiska träd
Forskarna har fokuserat på den illegala timmerhandeln i Östeuropa, men metoden kan användas över hela jorden. Mer än hälften av avverkningen av tropiska träslag bedöms vara illegal.
– Det är viktigt att skydda skogar med hög biodiversitet från illegal avverkning. Genom att kunna spåra ursprunget av timret kan vi bekämpa detta, säger Jakub Truszkowski.
Jakub Truszkowski, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, jakub.truszkowski@gmail.com
Tidigare forskning har visat att personer med diagnosen adhd löper en ökad risk att dö i förtid. Det har däremot inte varit klarlagt om behandling med läkemedel kan påverka risken.
Nu har forskare från bland annat Karolinska institutet undersökt om det finns ett samband.
Adhd-läkemedel minskar risken
I en registerstudie följdes närmare 150 000 svenskar som fått diagnosen adhd mellan åren 2007 och 2018. Personerna var mellan 6 och 64 år gamla.
Forskarna kartlade risken att dö upp till två år efter en diagnos. Över 56 procent av personerna i studien hade påbörjat medicinering mot adhd inom tre månader efter diagnosen. De jämfördes med personer som inte gjort det.
– Studien visade att det finns ett samband mellan medicinering efter diagnos och lägre risk att dö. Det gällde oavsett dödsorsak, men mest minskade risken att dö av onaturliga orsaker, till exempel överdosering av alkohol och droger. Sambandet var inte lika starkt för risken att dö av naturliga orsaker, som fysiska hälsotillstånd, säger forskaren Lin Li vid Karolinska institutet.
Viktigt att snabbt få behandling
Risken att dö av onaturliga orsaker minskade med en fjärdedel hos gruppen som medicinerade. Eftersom det är en observationsstudie kan inte orsakssamband fastställas, men resultaten pekar på att det kan ha stor betydelse för personer med adhd att snabbt få läkemedel.
Men det finns samtidigt andra hälsoaspekter att ta hänsyn till när dessa mediciner skrivs ut, menar forskarna. Deras studier har tidigare visat att det finns ett samband mellan adhd-läkemedel och hjärt-kärlsjukdom.
Långsiktiga effekter ska studeras
Nästa steg för forskargruppen är att undersöka långsiktiga effekter av adhd-medicinering.
– Det blir avgörande att fastställa om fördelarna vi har sett i den här studien kommer att bestå över tid och att identifiera om det finns några ytterligare negativa effekter kopplade till långvarig medicinering, säger forskaren Zheng Chan vid Karolinska institutet.
Forskarna ska även studera effekter och mekanismer för olika typer av adhd-läkemedel och hur doser, behandlingslängd och könsskillnader kan påverka.
– Med hjälp av sådan kunskap kan läkare skräddarsy behandlingsplaner för personer med adhd för att maximera fördelarna med behandlingen och minimera riskerna, säger Zheng Chang.
Studien är ett samarbete med Örebro universitet, Indiana University i USA och University of Southampton i Storbritannien.
Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, zheng.chang@ki.se
I en avhandling har forskaren Pontus Bäckström tittat närmare på hur sammansättningen i en skolklass påverkar undervisningen och elevernas resultat.
Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket enskilda elever gynnas varierar dock.
– Det är självfallet flera faktorer som påverkar detta. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström vid Jönköping university.
Påverkar elevers individuella resultat
Avhandlingens resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassens elever har.
Förkunskaper påverkar till exempel vilket innehåll läraren kan behandla i undervisningen och hur tiden kan disponeras. Det påverkar i sin tur elevernas individuella resultat.
– Framför allt tycker jag att avhandlingen visar att när vi studerar klassrumsundervisning kan vi inte betrakta läraren som en oberoende variabel. Läraren och lärarens undervisning påverkas av vilka förutsättningar som ges, där klassens sammansättning är en helt avgörande faktor, säger Pontus Bäckström.
Han lyfter fram undervisning i matematik som ett exempel.
– Hur ska en matematiklärare undervisa i procenträkning om en mycket stor andel av klassen vare sig kan multiplicera eller dividera.
Lärarens insatser väger inte upp
Hans forskning visar samtidigt att läraren har stor betydelse för elevers resultat. Att en elev själv uppfattar att läraren är tydlig i undervisningen – och bidrar med stöd och hjälp – har ett samband med högre elevresultat.
Däremot visar resultaten att dessa läraregenskaper inte tycks kunna väga upp de negativa effekter som klassammansättningen kan ha på individuella elevers resultat.
– Det förekommer i debatten utsagor om att det viktigaste för eleverna, även om de går i socialt utsatta skolor, är att deras lärare har ”höga förväntningar” på dem. Visst, det stämmer att det är viktigt, men mina resultat indikerar att det inte kan väga upp den styrande och begränsande effekten klassammansättningen kan ha på lärarens undervisning. Att påstå det är snarare djupt orättvist mot lärarna i dessa skolor, säger Pontus Bäckström.
Baseras på data om högstadieelever
Avhandlingen är baserad på tre olika studier av data för svenska högstadieelever. Två av studierna är baserade på data från den internationella undersökningen TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study.
– Detta innebär ju att resultaten i strikt mening endast kan generaliseras till denna rampopulation, men mina resultat passar väl in i en bredare internationell litteratur varför huvuddragen i resultaten med stor sannolikhet går att finna i hela grundskolan och gymnasieskolan, säger Pontus Bäckström.
Pontus Bäckström, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, pontus.backstrom@ju.se
”Siri”, ”Alexa” och andra röststyrda digitala assistenter har en del hunnit bekanta sig med. Varje gång man vill ha kontakt med assistenten måste man säga en speciell hälsningsfras, som ”Hej, Siri!”.
Men det är ett onaturligt sätt att kommunicera och dessutom uppstår ofta missförstånd. För att skapa ett bättre samspel mellan människa och maskin behöver man ta in fler komponenter från mellanmänsklig kommunikation. Det menar Razan Jaber som har disputerat i ämnet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
– När du och jag pratar med varandra använder vi blickar för att stämma av att den andra lyssnar och förstår. Gester, miner, tonfall och kroppsspråk hjälper också till, säger Razan Jaber.
Fick bygga maskin med ögon
I experiment i sin forskning har Razan Jaber testat om kommunikation mellan människa och digital assistent förbättras när assistenten ”väcks” av att användaren tittar på den, och när assistenten kan visa att den lyssnar.
För att genomföra försöken behövdes en robotliknande högtalare med rörligt huvud och lysande ”ögon”. Någon sådan fanns inte på marknaden, så Razan Jaber och forskarkollegor i bland annat Japan tog själva fram en variant. De kallar den Tama.
Tre varianter av Tama. Bild: Donald McMillan.
Ögon lyser i olika färger
Tamas ögon lyser i gult, grönt eller rosa beroende på om den vilar, lyssnar eller pratar. Maskinen ifråga är ingen chattbot som självständigt svarar på frågor, utan snarare en smart högtalare som reagerar på mänskligt tal och mänskliga blickar.
Försökspersonen får intrycket av att maskinen agerar självständigt, men i själva verket kontrolleras den av en forskare som vill kunna iaktta kommunikationen.
Hjälp med lego, semester och matlagning
I ett försök fick deltagare bygga en legomodell med Tamas ”vägledning”. I ett annat experiment ombads två försökspersoner att, med Tamas hjälp, diskutera sig fram till vart de ville åka på semester. Vuxna i olika åldrar har också lagat mat med Tama som assistent.
Lysande assistent i köket. Bild: Razan Jaber.
Forskarteamet hade lagt in olika typer av information i systemet, till exempel alternativa ingredienser och tips för att underlätta matlagningen. Om testpersonen frågade kunde Tama till exempel tala om att smör kan ersättas med olja, eller att en mjölredning kan få soppan att tjockna. Men alla frågor kunde inte besvaras.
Ögonkontakt underlättar
En slutsats utifrån experimenten är att ögonkontakt kan göra att samtal flyter smidigare. Men utmaningar finns också. I ett matlagningsexperiment var samtliga testpersoner över 65 år och hade ibland svårt att höra och förstå instruktionerna.
Razan Jaber noterar också att försökspersonerna ibland talade med systemet som om de talade med en människa.
– De kunde till exempel fråga ”Var finns saxen?” och förväntade sig att Tama skulle ha koll på kökslådorna.
Sådana här system skulle även kunna ta hänsyn till gester, minspel och kroppsspråk, enligt Razan Jaber. För Tamas del väntar en uppgradering i form av hjul, för ökad rörlighet.
Maskiner diskuterar med oss
Med den senaste tidens utveckling inom generativ AI – alltså AI som kan skapa något nytt, som konst, texter och film – är det sannolikt att vi kommer kunna kommunicera mer naturligt med röststyrda assistenter framöver, säger Razan Jaber.
– Assistenterna kommer att bidra i diskussioner och möten på ett helt annat sätt, och även lösa mer avancerade problem.
Razan Jaberibraheem, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet razan@dsv.su.se
Svenska för invandrare, sfi, ska förbereda eleverna för att komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna har stor frihet att själva utforma utbildningen. Många anpassar den till kommande arbetsliv genom praktikplatser, yrkessvenska och yrkesinriktningar.
I en studie har språkforskaren Robert Walldén tittat närmare på en kommun i Skåne som erbjudit sfi-eleverna språkpraktik på olika arbetsplatser. De kunde till exempel praktisera på restauranger, inom vården eller på industriföretag.
Kontakt med vanligt svenska
Studien visar att eleverna hade positiva erfarenheter av att vistas på en vanlig arbetsplats. De fick möjlighet att prata mycket med både ungdomar och äldre.
– Många av eleverna har inte svenska omkring sig i sin vardag så det värderades väldigt högt av eleverna att prata med förstaspråkstalare av svenska, säger Robert Valldén, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet.
Flera elever uppgav att dialekter och slang kan vara svårt att förstå, men att språkpraktiken ledde till att de fick uppleva vanlig svenska utanför klassrummet. De upplevde också att de hade en stöttande miljö omkring sig, och det var okej att prata lite fel utan att bli bedömda.
Annat fokus i klassrummet
Även tidigare forskning har visat att sfi-undervisning i klassrum inte är tillräcklig för att utveckla muntliga färdigheter. Eleverna i studien upplevde till exempel att undervisningen mest fokuserar på grammatik och skrivande – även om praktikkursen också innehöll muntliga presentationer och diskussioner.
– Man önskar sig att de ska förstå svenska som talas på olika sätt, bland olika åldrar och dialekter. Det kan man ta in i undervisning också exempelvis med filmklipp, men när det blir en autentisk situation ställs det på sin spets och blir en starkare upplevelse, säger Robert Walldén.
Kunskaperna måste in i undervisningen
Men han lyfter också fram utmaningar med praktikplatser i utbildningen. Bara för att eleverna är ute på praktikplatser lär de sig inte automatiskt språket, de nya kunskaperna måste användas i utbildningen. Många kommuner arbetar med detta på olika sätt, men forskningen vet inte hur det faller ut.
– Det visar att det är en utmaning för sfi att integrera kunskaperna i utbildningen. Rent didaktiskt och pedagogiskt finns det vinster med det. Det har efterlysts av forskning och den aktuella kommunens arbete med språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken är ett positivt exempel på hur man kan arbeta.
Viktigt för att utveckla språket
Satsningar på språkpraktik kräver också mycket resurser i form av planering. Det kräver också att rekryterare och handledare finns tillgängliga.
– Det är en satsning jag tycker är väl investerad, det var övervägande positiva erfarenheter från eleverna. De lärde sig inte bara yrkesspråk utan vardagliga ord och samhällsrelevanta ord. Det ska inte bara mätas genom om eleverna får jobb eller inte. Oavsett hur det blir med den saken ska de få möjlighet att utveckla språket, säger Robert Walldén.
Så gjordes studien
20 vuxna sfi-elever i en kommun i Skåne följdes i studien. De kom från olika länder, hade olika åldrar och varierande utbildningsnivåer. Eleverna fick välja en av tre branscher: utbildning och vård, hotell och restaurang eller industri, lager och logistik. Eleverna deltog på arbetsplatsen två dagar i veckan under 13 veckor. Eleverna fick praktikuppgifter som följdes upp under lektionstid.
Robert Walldén, docent vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet, robert.wallden@mau.se
Den globala fetmaepidemin har resulterat i en dramatisk ökning av fettlever. Sjukdomen beror på att fett inte får plats i fettcellerna. De lagras då i stället i levercellerna.
De flesta som drabbas av fettlever är män.
– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger forskaren Claudia Kutter vid Karolinska institutet.
Det har alltså varit känt att kvinnor har ett bättre skydd mot fettlever, men mekanismerna bakom skyddseffekten har varit mer oklar. Men nu kan en forskargrupp vid Karolinska institutet ha hittat svaret.
Östrogen påverkar protein
I en studie gjorde forskarna genanalyser av möss av båda könen som fått en fettrik kost. Vissa hanar fick även östrogen. Genom detta kunde forskarna identifiera ett protein med stor betydelse för utvecklingen av fettlever.
Proteinet, som kallas TEAD1, visade sig ha en övergripande roll i regleringen av hur levercellerna tar upp fett. Vid en blockering av proteinet skyddades levercellerna från den skadliga fettinlagringen. Möss som fick östrogenbehandling hade lägre aktivitet av proteinet och mindre fettansamling i levern.
I ett nästa steg testade forskarna att blockera proteinet i mänskliga leverceller. De fick då samma resultat.
– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller på att utveckla ett läkemedel mot cancer som blockerar TEAD1. Tack vare det kunde vi testa vår hypotes, säger Claudia Kutter.
Läkemedel utvecklas
Att TEAD1-proteinet även är inblandat i cancer är inget som oroar forskarna, snarare tvärtom.
– Eftersom aktiviteten av TEAD-proteiner är förhöjd i cancer, kan det vara positivt även ur cancersynpunkt att blockera TEAD i ett tidigt skede. Patienter som drabbas av levercancer diagnostiseras idag väldigt sent. Om man kan sätta in detta läkemedel tidigt i processen för att skydda patienten mot fettlever kan det förhoppningsvis även motverka en utveckling av levercancer, säger Claudia Kutter.
Läkemedelsföretaget kommer nu att inleda kliniska tester av läkemedlet som ett skydd mot fettlever. Forskning fortsätter också för att hitta ytterligare sätt att angripa sjukdomen.
– Vi vill fokusera på hur vi kan hitta sjukdomen tidigare samt nya målmolekyler för behandling. Det kan behövas olika angreppssätt för olika patienter beroende på kön och hormonstatus, säger Claudia Kutter.
Mer om fettlever
Fettlever kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion, men när sjukdomen beror på fetma har den fått namnet MASLD, metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease.
Enligt tidigare forskning är var tredje vuxen drabbad av någon grad av MASLD, som i värsta fall kan utveckla sig till cirros, skrumplever, och sedan levercancer.
Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, claudia.kutter@ki.se
All matproduktion har effekter på miljön eftersom den bidrar till global uppvärmning, försurning och övergödning. Sverige är till stor del även beroende av import av många grödor. Ett exempel är tomater från Nederländerna.
Nederländerna har statistiskt sett fler växthus än Sverige, och många används för tomatodling året runt. I Sverige är detta betydligt ovanligare.
Men vilken miljöpåverkan har odling av svenska tomater jämfört med importerade? Det har forskaren Daniel Danevad vid Högskolan i Gävle velat ta reda på.
– Att valet föll på just tomater var för det är en grönsak som till väldigt stor del importeras från Nederländerna och som oftast odlas i växthus. Växthusen i sin tur kräver stora mängder energi för uppvärmning och belysning, vilket påverkar miljön negativt, säger Daniel Danevad, forskare i energisystem vid Högskolan i Gävle.
Simulering och livscykelanalys
Han har använt simuleringar för att ta fram flera olika scenarier för växthus i båda länderna. Detta gjorde det möjligt att analysera hur faktorer som energibehov, val av energikällor och växthusdesign påverkade resultaten.
– Simuleringsresultaten kombinerades med metoden livscykelanalys, som är en metod som används för att beräkna produkters miljöpåverkan. På så sätt kunde resultaten ge en helhetsbild av vilken påverkan tomater kan ha på miljön, säger Daniel Danevad.
Resultaten visade att svenska tomater kan ha en lägre miljöpåverkan än nederländska tomater om de odlas i likvärdiga växthus – trots att det är kallare vintrar i Sverige.
Miljövänliga energikällor avgörande
Det som avgör hur miljövänliga tomaterna blir är växthusens läge och tillgång till energi med låg miljöpåverkan för att värma upp växthusen, konstaterar Daniel Danevad.
– Tillgång till lokala resurser som exempelvis industriell spillvärme och andra energikällor med låg miljöpåverkan kan ha en stor inverkan på resultaten.
Men det finns också andra faktorer som kan gynna svenska tomater.
– Svenska tomater hade dessutom fördelar relaterade till en kombination av lägre transportbehov och att svensk elektricitet i snitt har en lägre miljöpåverkan än nederländsk elektricitet, säger Daniel Danevad.
Den ökade användningen av mobiltelefoner och annan trådlös kommunikation har lett till oro för att den elektromagnetiska strålningen kan ge upphov till cancer och andra sjukdomar.
En stor internationell forskningsstudie, som pågått i nästan 20 år, har därför undersökt om personer som använder mobiltelefon mycket – och under lång tid – har en högre risk att drabbas av hjärntumör än andra.
Stort antal mobilpratare i studie
I studien ingick över 250 000 mobilanvändare i fem länder. De fick svara på detaljerade frågor kring användningen av sina telefoner. Deltagarna följdes sedan i cancerregister för att se om det fanns någon koppling till insjuknande i hjärntumörer.
Forskarna fann dock inget samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risk för tumörer i hjärnan.
– Resultaten visar att de som sammanlagt talat flest antal timmar i mobiltelefon inte har högre risk att insjukna i hjärntumör än andra, säger Maria Feychting, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Tekniken ändras – fler studier behövs
Förekomsten av hjärntumör bland de tio procent som hade talat flest antal timmar i mobiltelefon skiljde sig inte från personer som använt mobilen betydligt mindre.
Studien visar också att människor som började använda mobiltelefon mer än 15 år innan de besvarade frågeformuläret inte hade högre risk att insjukna än dem som använt mobiltelefon kortare tid.
Forskarna pekar på att resultaten från den så kallade COSMOS-studien kommer att vara ett viktigt bidrag till det vetenskapliga underlaget vid framtida hälsoriskbedömningar, men att mer forskning behövs.
– Mobiltelefonitekniken förändras ständigt och vissa av tumörerna vi studerade är väldigt ovanliga. Därför kommer vi att fortsätta följa COSMOS-deltagarna för att kunna dra säkrare slutsatser om eventuella risker på lång sikt, säger Maria Feychting.
Maria Feychting, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, maria.feychting@ki.se
Djur som lever i stabila grupper kan samarbeta, hjälpa varandra och dela med sig av mat. Biologer har länge observerat att individer inom dessa grupper bildar sociala band eller vänskap, men de har inte varit helt överens om hur relationer mellan djur har utvecklats.
En ny studie kastar dock nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp.
Relationer utvecklas över tid
Forskarnas analys visar att sociala band utvecklas gradvis över tid. Starka band kännetecknas av en historia med ömsesidig hjälp och nya gemensamma aktiviteter mellan individer.
En gradvis uppbyggnad av sociala band kan ske inom små grupper eller större, förutsatt att individer har möjligheter att interagera med partners i mindre delgrupper.
Studien visar även att befintliga gruppmedlemmar aktivt tar initiativ till sociala band med nya rekryter, något som utvidgar det sociala nätverket.
Viktigt med sammanhållning
Det finns alltså en dubbel mekanism att bibehålla befintliga relationer samtidigt som nya bildas. Enligt forskarna visar detta vikten av social sammanhållning hos grupplevande djur.
– Hur individer beter sig mot nya individer i gruppen har diskuterats och på senare tid har tanken att vänskaper med nya individer tar lång tid att utveckla betonats. Vår analys visar att detta inte behöver vara fallet, säger forskaren Olof Leimar vid Stockholms universitet och fortsätter:
– I de ursprungliga diskussionerna om evolution av samarbete förslogs i stället möjligheten att individer aktivt försöker etablera nya relationer, och detta stämmer med vår analys, säger Olof Leimar.
Fladdermöss har studerats
Studien hämtar inspiration från det ömsesidiga förhållandet mellan mor och avkomma, där hjälpen främst går åt ena hållet. Observationer av vampyrfladdermöss som delar med sig av mat stöder ytterligare forskarnas teorier.
– Vi hoppas att våra resultat kan tjäna som inspiration till ytterligare forskning om de sociala bandens dynamik i olika grupplevande arter, inte minst hur nya sociala band bildas, säger Olof Leimar.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet i Schweiz.
*Bild: Oasalehm/Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0
Olof Leimar, professor emeritus vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, olof.leimar@zoologi.su.se
En kilometer utanför Landskrona ligger Nordens enda smältverk för bly. Industrin, som har varit i drift sedan 1944, är en av Europas största återvinnare av blybatterier och varje år återvinns här bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier.
Sedan 1978 har barn mellan sju och elva år i Landskrona deltagit i en forskningsstudie där de har blivit noggrant undersökta för spår av tungmetallen bly i blodet. Under senare år har de även undersökts för kvicksilver och kadmium.
Högre halter närmare smältverket
Studien visar att barn som bor i närheten av smältverket har högre halter av alla tre metaller än barn som bor inne i Landskrona centrum eller på landsbygden utanför staden. Halterna är upp till 24 procent högre.
– Med de nivåer som vi fann i denna studie finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt, säger Anja Stajnko, forskare vid Lunds universitet.
Kadmium och kvicksilver minskar inte
Förebyggande åtgärder mot blyförorening, särskilt förbudet mot blybensin 1994, återspeglas i den stadiga minskningen av blynivåer i barns blod.
Men studien visar att sedan 2007 har nivåerna av kadmium och kvicksilver inte minskat. Det är oroande, enligt forskarna.
Har samband med hälsoproblem
Alla tre metaller är toxiska. Bland annat blyexponering som sker under lång tid har visats ha samband med sämre utveckling av nervsystemet och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Kvicksilver, bly och kadmium finns naturligt i jordskorpan men kan öka med industriella utsläpp, återvinning och gödsling.
– Trots att barnen har låga exponeringsnivåer för alla tre metallerna rekommenderar vi starkt fortsatt monitorering av dem, eftersom vi idag inte känner till gränsvärdena för toxicitet hos barn och de ackumulerande effekterna av metallerna, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Strängare skydd behövs
Med mer återvinning i Sverige i framtiden finns en risk att giftiga ämnen i ökad utsträckning frigörs i återvinningsprocesser. Områden nära platser där metaller bearbetas eller återvinns behöver kontrolleras och strängare skyddsåtgärder behöver införas, menar forskarna.
Anja Stajnko, forskare i arbets- och miljömedicin, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet anja.stajnko@med.lu.se
Mer än varannan gravid kvinna påverkas i någon grad av bäckensmärta. Många upplever att smärtan gör att de har svårt att gå. Var tionde kvinna har också kvarvarande besvär mer än tio år efter en förlossning.
Fysioterapeuten Annika Svahn Ekdahl har skrivit en avhandling om olika behandlingar mot bäckensmärtor. Hon menar att det är viktigt att tidigt uppmärksamma kvinnor med smärtproblem för att kunna erbjuda behandling.
– Gravida kvinnor får ofta höra att det inte är konstigt att de har känningar i exempelvis rygg eller bäcken, att det är något som hör ihop med graviditeten. Men när hela vardagen påverkas på grund av smärta, då blir det ett problem. Då är det inte längre normalt, säger Annika Svahn Ekdahl som doktorerat vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bäckensmärta under graviditeten kan också kallas foglossning. Men begreppet används inte längre lika ofta eftersom smärtan kan bero på flera förändringar i kroppen under en graviditet.
Avhandlingen har jämfört behandlingsmetoderna akupunktur och transkutan elektrisk nervstimulering, TENS.
Akupunktur och nervstimulering likvärdiga
I studien lottades 113 gravida kvinnor till att antingen få akupunkturbehandling av en fysioterapeut vid tio tillfällen, eller att dagligen behandla sig själva i hemmet med TENS under fem veckor. Effekten av behandlingarna var jämbördiga, visar studien.
– Båda behandlingsmetoderna minskade smärtintensiteten och oron för smärta hos deltagarna, samtidigt som de ledde till att kvinnorna upprätthöll sin fysiska aktivitetsnivå. Detta är anmärkningsvärt eftersom bäckensmärta ofta leder till minskad fysisk aktivitet, säger Annika Svahn Ekdahl.
Oro för smärta
Kvinnorna i båda grupperna upplevde även förbättringar över tid. Omkring hälften av deltagarna nådde de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet tre år efter förlossning.
– Samtidigt kunde vi se att en del kvinnor fortfarande upplevde kvarstående bäckensmärta. Den oro som kvinnorna kände för sina besvär hade också ett samband med hur väl de kunde klara av sin vardag, säger Annika Svahn Ekdahl och fortsätter:
– Det är ett intressant spår att oro för smärta i sig är ett stort problem, vid sidan om smärtan som sådan. Oro för smärta verkar vara en faktor som har betydelse för kvinnornas funktionstillstånd.
Forskare i Sverige, Danmark och Tyskland varnar nu för att situationen för tumlare i Bälthavet är betydligt allvarligare än vad som tidigare varit känt.
I en studie framgår att populationen, som lever i bland annat Kattegatt och Öresund, har halverats under de senaste 18 åren. Idag återstår bara cirka 14 000 djur. Det kan jämföras med åren 2012-2016 då cirka 40 000 tumlare fanns i området.
– Tyvärr finns det inga tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Minskningen är mycket tydlig, vi har fastställt att det är mer än 90 procent sannolikhet att populationen minskar, vilket är mycket allvarligt, säger forskaren Kylie Owen vid Naturhistoriska riksmuseet.
Här finns tumlarna i Bälthavet
Bälthavspopulationens utbredningsområde sträcker sig genom Kattegatt, Öresund, Bälthavet och sydvästra Östersjön. Tumlarna kan ses i havet utanför Sveriges sydvästra kust, ungefär från Falkenberg till Ystad. Populationen är genetiskt unik och är anpassad för att söka föda i grunda vatten.
Tumlarna har räknats sex gånger sedan 2005 med flyg och båt. De är bara synliga en kort tid vid vattenytan, men forskarna kan med hjälp av olika beräkningsmetoder ändå göra bedömningar av det totala antalet.
– Genom att beräkna Bälthavspopulationens förökningstakt har vi kommit fram till att maximalt 24 individer kan dödas varje år om populationen ska kunna återhämta sig och vara långsiktigt livskraftig. Samtidigt beräknas ungefär 900 individer bifångas bara i danskt och svenskt nätfiske årligen. Till detta kommer även bifångster i tyskt nätfiske, säger forskaren Julia Carlström vid Naturhistoriska riksmuseet.
Flera hot mot tumlarna
Förutom att fastna i fiskenät finns andra hot mot tumlarna. De är känsliga för miljögifter och kan också skadas av undervattensbuller. Högt fisketryck och försämrad miljö i haven kan också leda till minskad tillgång på föda som småfisk.
Att minska miljögiftshalter och förbättra fiskbestånd tar många år, men problem med bifångster kan åtgärdas med direkta resultat, menar forskarna. En möjlig lösning att minska nätfisket i särskilt viktiga områden i kombination med så kallade ljudskrämmor på återstående nät.
– Det är av hög vikt att situationen för Bälthavstumlaren åtgärdas nu, innan det går lika illa som för den akut hotade Östersjöpopulationen, säger Kylie Owen.
I Östersjön finns bara cirka 500 tumlare kvar och de löper stor risk att utrotas.
– Tumlarpopulationen i Nordsjön är fortfarande stabil, men det hjälper inte andra populationer eftersom de är anpassade för olika livsmiljöer. För att bevara tumlarna i Kattegatt, Öresund och Östersjön måste vi skydda dem i deras egen miljö, säger Julia Carlström.
De senaste årens demokratimätningar visar att allt fler människor lever i diktaturer. En ny rapport visar att tillbakagången för demokratin, eller autokratiseringen, fortsätter. Rapporten har tagits fram av Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet.
Stor ökning av diktaturer
71 procent av världens befolkning lever nu i auktoritära stater. Det är en betydande ökning jämfört med för tio år sedan då 48 procent levde under autoritärt styre.
De nya mätningarna visar att 42 länder hade en pågående autokratisering under förra året.
– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem-institutet.
Oroande trend
I årets rapport ses en ny och oroande trend. Det är inte bara demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras. Även demokratins institutioner påverkas.
I 35 länder märks en försämring när det gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.
– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan Lindberg.
Valet i USA väcker oro
26 av 60 länder som håller val år 2024 visar inga märkbara förändringar av demokratin de senaste åren. Vissa av dessa val kan ändå bli avgörande för demokratin – till exempel det amerikanska presidentvalet senare i år.
– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som ”ohyra” till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan Lindberg.
Tillbakagång i Europa
Ett av de större valen, sett till antalet röstberättigade, är valet till Europaparlamentet i juni. Inom EU finns flera av de länder med störst demokratisk tillbakagång i världen, till exempel Grekland, Polen och Ungern.
Ungern är det land i världen som fallit kraftigast i V-Dem:s demokratiindex under de senaste tio åren. Även bland flera av EU:s kandidatländer ses en kraftig demokratisk tillbakagång, framför allt i Serbien.
Även I Sverige finns en antydan till en nedåtgående trend för demokratin. Här nämns minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.
– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan Lindberg.
Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Klädreklam innehåller numera ofta ord som conscious, sustainable, care och female empowerment. Det handlar om reklambudskap som vill göra gällande att produkterna är hållbara och på något vis kopplade till sådant som feminism, inkludering och antirasism.
Reklam riktas till kvinnor
Marknadsföringsknepet används oftast med kvinnor i åtanke. Det framkommer i en ny avhandling om modebranschens användning av ideologisk marknadsföring, som det kallas.
Svenskarnas klädkonsumtion ökar
Svenskar köper allt mer kläder. Siffror från Naturvårdsverket visar att den svenska textilkonsumtionen resulterar i utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter om året. Det kan likställas med utsläppet från 850 000 bilar som kör ett varv runt jorden.
Källa: Lunds universitet
Avhandlingens författare, humanekologen Mariko Takedomi Karlsson vid Lunds universitet, har bland annat intervjuat personer som arbetar med marknadsföring och hållbarhetsfrågor vid stora och medelstora svenska modeföretag.
Kvinnor mer engagerade i hållbarhet
Intervjuerna visar att även företag som säljer kläder till både män och kvinnor riktar sin ideologiska marknadsföring till framför allt kvinnor.
– En av de hållbarhetschefer som jag intervjuade bekräftade att deras kundundersökningar visade att kvinnor var mer benägna att engagera sig i hållbarhetsfrågor som miljö, feminism och antirasism, säger Mariko Takedomi Karlsson.
– Det är en växande konsumentgrupp och man kan säga att företagen möter denna konsumentgrupps behov av att känna sig hållbara, samtidigt som företagen fortsätter att bidra till ohållbara konsumtionsmönster.
Föreställning om en god gärning
Företagen kan exempelvis erbjuda kunder att återvinna sina kläder hos dem. Kunderna får då i gengäld en rabattkupong som de kan handla ännu mer för.
– Som kund vaggas man in i föreställningen att man gör en god och hållbar gärning samtidigt som vi nu vet att de återvunna kläderna sällan används för ny textilproduktion utan ofta hamnar på soptippar världen över.
Dessutom bidrar kunden i slutändan till mer utsläpp eftersom kunden uppmuntras till att köpa nya kläder när något nytt kanske inte alls behövdes, säger Mariko Takedomi Karlsson.
Kunder kan välja att blunda
En slutsats i forskningen är att ideologisk marknadsföring är ett kraftfullt instrument. Mariko Takedomi Karlsson tror att de narrativ och berättelser som företag använder i denna typ av reklam kan vara ett bidragande skäl till att även medvetna konsumenter blundar för att företag talar med ”kluvna tungor”.
– Jag skulle gissa att många konsumenter köper vissa narrativ och blundar för andra, kanske handlar det om förnekelsemekanismer.
Inte allt accepteras
Men kunderna köper inte alltid argumenten. Ett exempel är en nyhet om att klädföretaget Monki stoppar sin försäljning av stora storlekar med argumentet att efterfrågan är för låg. Konsumenter reagerade med ilska eftersom Monki länge har använt ideologisk marknadsföring för att visa att de är ett företag med tydliga feministiska och inkluderande värderingar.
– När de plötsligt väljer att ta bort kläder av större storlek framstår företaget inte längre som särskilt kroppspositivt, utan visar att vinstintressen går före kundernas hjärtefrågor, säger Mariko Takedomi Karlsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
