En grupp forskare har undersökt dödligheten hos patienter med blodinfektioner och fann en signifikant ökad dödlighet hos dessa patienter i samband med en 60 dagar lång vårdstrejk i Danmark 2008.
– Fynden understryker hur viktigt det är att ta sjuksköterskors och annan vårdpersonals upprepade larm om missförhållanden på arbetsplatsen på allvar. Detta måste göras skyndsamt med anledning av den stora brist på exempelvis sjuksköterskor som råder, understryker Filip Jansåker, disputerad ST-läkare i allmänmedicin och forskare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
Studien jämförde dödligheten hos patienter diagnostiserade med blodinfektion under strejken med patienter diagnostiserade med blodinfektion under perioden 2000–2015. Resultaten visade en signifikant ökad dödlighet hos patienterna som diagnosticerats under strejken.
– Trots att sjuksköterskors arbetsförhållanden lämnar mycket övrigt att önska är det mycket ovanligt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal går ut i strejk. Detta beror sannolikt på att de är plikttrogna yrkesgrupper som inte vill utsätta patienter för risker, säger Filip Jansåker.
Ibland kan strejker dock uppstå och då är målet alltid att patienterna inte ska fara illa. Trots detta var det alltså just det som kan ha skett under strejken i Danmark, som involverade sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
Studien är gjord av forskare vid Centrum för primärvårdsforskning tillsammans med forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och Odense universitetssjukhus i Danmark.
Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare deras gravitation. Det finns en rad olika varianter på dubbelstjärnor. En ny studie med forskare från bland annat Lunds universitet har undersökt dubbelstjärnor som består av dels en vanlig stjärna som vår sol, dels en specifik sorts dvärgstjärna kallad subdvärg av typ B. Dessa subdvärgar är små blåskimrande himlakroppar på väg mot sin undergång. De är rester av döende röda jättestjärnor som har förlorat sitt yttre lager av gas.
Just sådana här system av dubbelstjärnor fungerar utmärkt som ett slags forskningslaboratorium för undersökningar av hur stjärnor interagerar med varandra. Tidigare studier av dubbelstjärnor har exempelvis gett svar på hur det går till när de röda jättestjärnorna förlorar sin enorma gasmassa och förvandlas till dvärgstjärnor. Förklaringen i den processen är inte bara att gasen brinner upp. Även gravitationen från den andra stjärnan bidrar genom att dra till sig en del av gasen, en form av galaktisk kannibalism.
Omloppstiden kopplat till mängden järn
Men det finns fler frågor som forskarna är intresserade av att undersöka med hjälp av dubbelstjärnesystem. I den aktuella studien har man tittat på svårförklarade aspekter av dubbelstjärnornas omloppsbanor kring varandra. Vissa dubbelstjärnor har omloppstider på bara några timmar medan andra tar flera år på sig att cirkla ett varv runt varandra. Forskarna konstaterar nu att dubbelstjärnornas olika omloppsbanor kan förklaras av grundämnenas evolution i Vintergatans förflutna.
– Vår studie visar att omloppsbanorna är direkt kopplade till den kemiska utveckling i galaxens historia, säger Alexey Bobrick, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Mindre järn i begynnelsen
I Vintergatans begynnelse existerade inte mycket av metalliska grundämnen, och därmed fick de första stjärnorna väldigt lågt innehåll av järn. De nyare stjärnor som bildats senare under galaxens utveckling har däremot ett betydligt högre järninnehåll. Skillnaden i mängden järn gör att de nyare stjärnorna blir upp till 30 procent större, och därmed blir deras omloppsbanor i motsvarande grad längre, konstaterar Bobrick.
Studien är den första som knyter samman de två stora forskningsfält som rör Vintergatans historia respektive observationer och datormodellering av dubbelstjärnor. Resultaten ger en klar bild av hur blå subdvärgstjärnor bildas. Arbetet bidrar också till ny kunskap om galaxens historia, vilket är ett forskningsområde som studeras aktivt i Lund. Den aktuella studien kan även komma till nytta framöver när man tittar på andra typer av dubbelstjärnesystem, exempelvis sådana som innehåller stjärnor vars öde riskerar att avslutas i en gigantisk supernovaexplosion.
Alexey Bobrick, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, alexey@astro.lu.se
– Även om den här studien gjordes i möss och vi ännu inte vet hur överförbara resultaten är till människor, så ger det oss hopp om att kunna använda vanliga läkemedel för unga cancerpatienter som är i desperat behov av bättre behandlingsalternativ, säger studiens försteförfattare, Caitrín Crudden, tidigare doktorand i receptorsignalpatologigruppen vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Studien är gjord av forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas.
Två liknande receptorer
De visar likheter mellan två stora grupper av cellytereceptorer, så kallade G-proteinkopplade receptorer (GPCRs) och receptortyresinkinaser (RTKs). GPCRs är måltavlor för fler än hälften av alla utvecklade läkemedel vid behandling av sjukdomar som till exempel allergier, astma, depression, ångest och högt blodtryck. De har dock inte använts för cancerbehandling i någon större utsträckning.
RTKs, å andra sidan, är måltavlor för läkemedel mot cancer, som till exempel bröst och tjocktarmscancer, på grund av deras inblandning i olika cellulära abnormiteter. En receptor i RTK-familjen som spelar en avgörande roll i flera cancersjukdomar, bland annat barnsarkom, är den insulinliknande tillväxtfaktor 1-receptorn (IGF1R). Tidigare försök att utveckla cancerläkemedel mot denna receptor har dock misslyckats.
Stort behov av behandling mot barnsarkom
Barnsarkom är en aggressiv typ av tumör som uppstår i ben och mjukvävnader såsom muskler, senor och bindväv.
Behandling innebär ofta en kombination av kirurgi och intensiv strål- och cellgiftsterapi, som kan ha betydande kort- och långvarig toxicitet.
Överlevnads- och återfallsstatistiken har inte förbättrats på flera decennier och behovet av nya behandlingar är stort.
I den här studien granskade forskarna IGF1R och fann att den delar en signaleringsmodul med GPCRs, vilket betyder att den potentiellt kan påverkas via läkemedel riktade mot GPCRs. Detta koncept öppnar nya möjligheter att använda väl tolererade läkemedel för att stänga av denna tumördrivande receptor och därigenom bromsa cancertillväxten.
Gav mössen medel mot depression
För att testa deras hypotes behandlade forskarna barnsarkomceller (Ewing) och musmodeller med Paroxetin, ett antidepressivt läkemedel som hämmar en serotoninåterupptagsreceptor som ingår i GPCR-familjen. De såg att detta läkemedel markant minskade antalet IGF1R receptorer på tumörcellerna och därigenom höll tillbaka tumörtillväxten. Forskarna beskriver även den molekylära mekanismen bakom denna funktion i studien.
– Vi har utvecklat en ny strategi för att kontrollera aktiviteten hos dessa tumördrivande receptorer genom att angripa GPCRs. Såvitt vi vet är detta ett nytt paradigm för hela gruppen av cancerrelevanta RTKs, och vi tror att denna strategi kan användas som utgångspunkt för att designa specifika läkemedel mot i stort sett alla sjukdomstillstånd. Detta är särskilt viktigt givet det stora antalet GPCR-riktade läkemedel som redan används idag och har låg toxicitet, säger Leonard Girnita, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.
I nästa steg planerar forskarna att utveckla deras strategi genom att rikta in sig på flera RTKs samt verifiera deras fynd i kliniska studier.
Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.
– Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo, doktorand i medicin vid Örebro universitet.
I hans forskningsstudie, som publicerats i Atherosclerosis, deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.
Påverkar tjocklek och stelhet i blodkärlen
– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.
En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.
I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Ökad risk för inflammation hos överviktiga
Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.
– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.
Livsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf, Örebro universitet.
Ett lands förmåga att fungera som suverän stat, att kunna kontrollera sitt territorium och befolkning, beskrivs ibland med ordet ”stateness” (statsskap). Ofta tas det inom forskningen för givet att detta är något som avgörs av inhemska faktorer. Men i sin avhandling visar Olena Podolian, nybliven doktor i statsvetenskap, att internationella aktörer kan ha stort inflytande på utformningen av lagstiftning och policybeslut.
– Jag har studerat två postsovjetiska stater, Estland och Ukraina, som tagit olika vägar efter Sovjetunionens kollaps. Inflytandet från internationella organisationer och andra stater märks tydligt, men det är inte alltid så rättframt som det först kan verka. Det fungerar inte alltid som det var tänkt, och ibland sker inflytandet bara delvis, säger hon.
Externa aktörer har en tydlig inverkan
Olena Podolian har till exempel studerat hur Europarådet, EU, OSCE (Organisation för Säkerhet och Samarbete i Europa) och Ryska federationen påverkat en rad olika politikområden, som statens våldsmonopol, minoriteters rättigheter och informationsspridning.
Undersökningen visar hur de externa aktörerna haft en tydlig inverkan på lagstiftningen när det kommer till medborgarskap och minoriteters rättigheter. Särskilt i Estland. Inte lika mycket när det handlar om språk och utbildning.
– Det finns också exempel på när inflytandet utifrån varit mer destruktivt än konstruktivt. Så var fallet med Rysslands inflytande som kunnat påverka förmågan till ”stateness” på ett negativt sätt när det gäller politikområdena informationsspridning och kontroll över statens gränser, säger Olena Podolian.
Ett exempel på positiv inverkan som hon lyfter fram är att barn till statslösa i Estland automatiskt blir medborgare när de föds. Men samtidigt som lagstiftningen för nationella minoriteter är liberal och generös, gäller den fortfarande bara för medborgare säger hon. Det gäller både Estland och Ukraina.
Konflikter och krig
På senare tid är Rysslands inblandning i kriget i Ukraina ett tydligt exempel på negativ inverkan samt grannlandets makt över ukrainsk massmedia och tv. I Estland visar studien hur Ryssland ingrep i konflikten kring statyn som kallas Bronssoldaten. Statyn restes av Röda armén 1947 som ett minnesmärke av segern över Nazityskland men ses i dag av många ester som en symbol för den sovjetiska ockupationen. Konflikten gällde en flytt av statyn, som i dag står på den estniska försvarsmaktens kyrkogård i Tallinn.
Estland och Ukraina är visserligen båda två före detta sovjetstater, men är i dag länder som skiljer sig mycket åt. Estland blev snabbt en del av Europa och de europeiska aktörerna fick stor inflytande. Men där blev motståndet från befolkningen större. Något som Olena Podolian förklarar med att Estland har en starkare uppfattning som nation och förändringarna ansågs gå emot en nationell identitet.
– Under en lång period har nationalism setts som en del av det förgångna och att det var liberala demokratier som var vägen framåt. Men nationalismen växer sig starkare. Och då menar jag inte bara den radikala nationalismen utan också på ett mer allmänt plan. Om tillhörigheten kopplas till stat eller nation, säger hon.
Stat som begrepp
Begreppet stat har enligt Podolian inte diskuterats så mycket, vare sig inom forskningen eller i samhället. Mycket för att länder som England, Frankrike och Sverige fungerat som stater i århundranden. Nya stater är mer sårbara säger hon:
– Staten, som företeelse, har varit förbisedd. Sovjetunionen bestod visserligen av ett antal stater, men inte på det sättet som länder i Europa. Men för att förstå till exempel ett lands fri- och rättigheter är det viktigt att veta vad en stat är, vad den kan och inte kan göra. Hur stark den är och dess begränsningar. Ur ett akademiskt perspektiv är det väldigt intressant. Men också praktiskt. För vill man studera politik eller ekonomi måste man veta vilka statsstrukturer som är på plats, säger hon.
Det finns exempel på sjukdomar i hjärnan som framgångsrikt behandlas med genterapi, ett av de mest omskrivna är spinal muskelatrofi 1. Sjukdomen kan i sin allvarligaste form leda till kraftiga motorikproblem hos nyfödda barn. Dessa barn saknar en viktig gen som är nödvändig för de nervceller som kontrollerar musklerna.
– Tidigare avled ofta den drabbade före två års ålder, men med ny genterapi kan de nu dansa vid sju års ålder. Det är ett remarkabelt resultat, berättar Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.
Förenklat går behandlingen – som ännu inte erbjuds i Sverige – ut på att en ny, fullt fungerande kopia av den gen som den drabbade saknar, levereras till kroppen, som sedan tillverkar nya kopior av den tidigare saknade genen. Med hjälp av Crispr-tekniken kommer man att kunna göra detta mer effektivt och mer pricksäkert i framtiden, förklarar Johan Jakobsson.
Gensaxen hjälper forskarna förstå geners funktion
Crispr är en ny molekylärbiologisk teknik som gör det möjligt att ändra DNA-sekvenser i levande celler inuti en organism. Tekniken utvecklas hela tiden och i dag finns Crispr i många olika varianter som bland annat kan reparera gener eller styra deras aktivitet.
Källa: Genterapi och Crispr
Johan Jakobsson har i sin forskning med att utveckla terapier mot Huntingtons sjukdom använt Crispr-tekniken för att studera olika geners funktion. Huntingtons sjukdom orsakas av en muterad variant av en gen som leder till sjukdomen. Men många av hjärnans sjukdomar är mer komplexa än så.
– Parkinsons sjukdom, alzheimer och psykiatriska sjukdomar har en tydlig, ärftlig komponent, men inte någon tydlig genetisk förklaring. Det är många genvarianter involverade och det räcker tyvärr inte med att rätta till en enda felaktig gens uttryck, förklarar Johan Jakobsson.
Skräp-DNA inte så skräpigt
En stor del av vårt DNA har tidigare betraktats som slask-, eller skräp-DNA, eftersom det inte ansetts ha någon större funktion. I sin forskning har Johan Jakobsson intresserat sig för just denna del av våra gener. Nyare forskning visar att skräp-DNA spelar en större roll än vad man tidigare förstått – och kanske man i det kan hitta svaret på varför vi skiljer oss från andra arter?
– För länge sedan trodde man att om vi sätter upp en sjukdom i en modellorganism, till exempel råttor eller flugor, så kommer vi att förstå hur samma sjukdom fungerar i människan. Men just när det gäller hjärnans sjukdomar har det inte varit framgångsrikt. Människa och mus skiljer sig för mycket åt. Och den skillnaden, är jag övertygad om, ligger bland annat i ”skräp-DNA:t”.
Han tar schimpansen som ett annat exempel. Vi har nästan samma protein-kodande gener som dem, men ändå skiljer vi oss så mycket från varandra.
– Jag tror att förklaringen till en del sjukdomar finns i det som tidigare kallats skräp-DNA och hoppas att vi med vår forskning kan bidra till att öka förståelsen för hur den icke-kodande delen av vårt DNA påverkar hjärnans sjukdomar. Under senare tid har vi sett att de inte bara är skräp, utan att de deltar i vårt genom på ett aktivt sätt – riktigt hur vet vi inte.
Mer forskning behövs
För exakt hur det genetiska spelet bakom många av hjärnans sjukdomar ser ut vet forskarna fortfarande inte, men det är förmodligen väldigt komplext. Johan Jakobsson nämner längd som ett tydligt exempel för att förstå genetikens komplexitet.
– Om du är lång och får barn med en person som också är lång är chansen stor att barnen också blir långa. Det har varit känt i tusentals år, men trots att längd är en tydlig ärftlig egenskap, förstår vi inte varför. Förmodligen styrs längden av hundratals olika gener.
Han förklarar att det ska till två saker för att en genterapi ska kunna fungera.
– Dels behöver man förstå genetiken och genernas roll vid den specifika sjukdomen. Och dels behöver tekniken för hur man ska kunna modifiera de kända generna fungera. I Huntingtons sjukdom förstår vi generna, men tekniken för att genomföra behandlingen är inte helt framme än, säger Johan Jakobsson.
– Listan på vad lärare ska hinna gå igenom inom historieämnet har blivit längre och det upplevda utrymmet för eget inflytande på undervisningen har minskat, säger Jessica Jarhall, doktorand i historia som nyligen disputerat med avhandlingen Historia från kursplan till klassrum.
Kräver mätbara resultat
Studien sträcker sig över en period som präglats av två genomgripande läroplansreformer, den senaste 2011, där tyngdpunkten flyttats alltmer från förtroende för lärarna till en förväntan om att undervisningen ska leda till mätbara resultat, enligt Jessica Jarhall. Lärare har djupintervjuats inom ramen för studien om hur de förhåller sig till läroplanerna från 1994, 2011 och kursplanen för historieämnet.
– Många studier är intresserade av kursplaner och vad läroböckerna säger. Jag ville veta vad lärarna själva tycker att eleverna ska ha med sig, vilket innehåll, historiska epoker och metoder lärarna jobbar med och hur de omformar ämnet utifrån olika överväganden och utifrån påverkan av olika faktorer, säger Jessica Jarhall.
Förutom 2011 års skolreformer har också införandet av nationella prov i historia haft stor inverkan på hur stor frihet lärarna uppfattar att de har, enligt studien.
– Generellt har fokus på bedömning ökat. Nuvarande läroplan är tydligare när det gäller vad eleverna ska kunna och de nationella proven används ofta av lärare som måttstock och inspiration i undervisningen, säger hon.
Modern historia blir fokus
För ett år sedan rasade en infekterad debatt om huruvida antiken kunde strykas ur kursplanen för historieämnet i grundskolan. Debatten ledde bland annat till att Skolverket, på uppdrag av regeringen, nu ser över timplanen för de olika ämnena i grundskolan. Jessica Jarhalls studie pekar på att antiken och forna tiders civilisationer i praktiken redan fått allt mindre utrymme i undervisningen.
– Lärarna är inte motståndare till antiken men i valet av vad som ska hinnas med i ett pressat tidschema väljer många att lägga krutet på perioden mellan cirka 1750–1950. Skälet till detta är att både elever och lärare uttrycker att den moderna historien är viktigare när det gäller att förstå vår egen tid. Tiden att få med alla delar av historien finns inte idag, säger Jessica Jarhall som menar att lärarna i studien generellt försöker anpassa sig och hitta lösningar som lever upp till de förändrade krav som ställs på undervisningen.
Strävan att göra rätt
– Det finns en stor strävan efter att ”göra rätt”. Det kan bli problematiskt om lärare låter yttre faktorer styra så mycket att de snävar in sin egen undervisning. En risk kan också vara att vi får en förenkling av ämnet där mer komplicerade frågor som rör identitet och etik som också är jätteviktiga för ämnesförståelsen, får mindre plats, säger Jessica Jarhall.
Ett intressant ämne för framtida forskning vore att studera hur elevernas bakgrund påverkar historieundervisningen, enligt Jessica Jarhall.
– Traditionellt sett har tyngdpunkten i ämnet legat på västerländsk politisk historia. Det vore intressant att studera hur elever uppfattar historieundervisningen utifrån faktorer som utländsk bakgrund, kön och föräldrars utbildningsnivå.
Så gjordes studien
Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer och fokusgrupper med sammanlagt 21 lärare samt insamling av dokument i form av exempel på lärares pedagogiska planeringar, bedömningsuppgifter och annat undervisningsmaterial. Framförallt grundades studien i analys av intervjuerna.
Diversifieringen av jordbruket kan ske både ovan och under jord, till exempel genom att man odlar fler grödor i växtföljden, sår blomremsor, minskar jordbearbetningen, tillsätter stallgödsel och skapar och restaurerar artrika livsmiljöer i landskapet. Och har förts fram som en väg mot ett mer hållbart jordbruk med mindre påverkan på miljö och klimat.
Mer biologisk mångfald kan vara bra för både skörden och ekosystemtjänster som pollinering, naturliga reglering av skadegörare, näringsomsättning, vattenkvalitet och kolinlagring som motverkar klimatpåverkan.
Många forskare har undersökt de här sambanden, men kunskap från olika håll har inte sammanställts. Dessutom har fokus ofta varit på diversifiering av grödor och växter. Den aktuella studien lyfter också fram diversifiering av markorganismer, som kan betyda mycket för flera ekosystemtjänster.
Samma gröda på stora fält
– Vi ville se om diversifiering gynnar både produktion och ekosystemtjänster. Trenden i värden är att odlingssystemen blir allt enklare. Ofta odlas samma gröda på stora fält i enahanda landskap. Vår studie visar att diversifiering verkligen har potential att motverka den negativa påverkan på miljön, och även på själva skörden, som vi ser att förenklade system har, säger Giovanni Tamburini, tidigare postdoktor vid SLU och den som ledde studien.
Den aktuella studien, som nyligen publicerats i Science Advances, bygger på 5 188 studier som innehåller sammanlagt 41 946 jämförelser mellan odlingssystem och brukningsåtgärder – som alla tillför mer variation på åkern och i jordbrukslandskapet och åtgärder som inte gör det.
Utsläpp av växthusgas kan öka
Skörden påverkades i allmänhet inte alls av ökad diversifiering – ibland ökade den till och med. I de flesta fallen ökade diversifieringen ekosystemtjänsterna pollinering och biologisk reglering av skadegörare av deras naturliga fiender. Åtgärder för diversifiering förbättrade också till exempel vattenkvalitet och bevarade markens bördighet.
Påverkan på klimatet varierade däremot stort, och i vissa fall ökade utsläppen av växthusgaser.
– Ett viktigt nästa steg är att identifiera vilka åtgärder och förhållanden som leder till positiv respektive negativ klimatpåverkan, så att vi kan undvika de som ger negativa effekter, säger Sara Hallin, professor på SLU och medförfattare till studien.
Dubbla vinster eller förluster
Forskarna analyserade också materialet för att hitta sådant som innebär dubbla vinster eller förluster för ekosystemtjänster och skörd. Dubbla vinster dominerade i 63 procent av fallen – där diversifieringen alltså samtidigt gav positiv effekt på både ekosystemtjänster och skörd. Men det fanns exempel på alla de andra möjliga utfallen.
– I de flesta fallen handlade det om dubbla vinster, även om det också fanns mindre önskvärda resultat. Lantbrukare, experter och forskare måste tillsammans identifiera, utveckla och använda de vinnande åtgärderna för diversifiering, säger Riccardo Bommarco, professor på SLU och medförfattare till studien.
Fler kör plöjningsfritt
Många av de odlingssystem och brukningsåtgärder som tillför variation på och utanför fälten är redan i bruk, men kan användas bredare. I Sverige ser vi till exempel att allt fler kör plöjningsfritt och att det finns ett stort intresse för att odla fler och nya grödor i växtföljden.
Hur kan vi diversifiera jordbruket?
Det finns många sätt att öka mångfalden både på och utanför fälten. Vi kan lägga till grödor i växtföljden eller odla flera grödor tillsammans på samma fält (samodling). Blommande grödor tillför pollen och nektar för pollinerande insekter och rovinsekter. Runt fältet kan vi så blomster-remsor och bevara eller återställa vegetation för att öka den biologiska mångfalden. Vi kan också gynna mångfalden av markorganismer genom att arbeta ner skörderester i marken och använda stallgödsel eller minimera störningar genom att plöja mindre. Vi kan också gynna förekomsten av viktiga svampar eller bakterier genom att ge dem bättre levnadsförhållanden eller genom att ympa jorden.
Kontakt:
Giovanni Tamburini, ekolog, Bari universitet, Italien, giovanni.tamburini@uniba.it
Sara Hallin, professor, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala sara.hallin@slu.se
Riccardo Bommarco, professor, institutionen för ekologi, SLU Uppsala riccardo.bommarco@slu.se
– Vårt arbete löser en gåta som gäckat forskare i över 50 år, säger Daniel Wiktelius, kemist vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI och en av forskarna bakom en studie om ämnen som sänker aktiviteten i en kritisk del av det kolinerga nervsystemet.
Det livsviktiga kolinerga nervsystemet finns i alla människor och djur. Störningar i systemet uppstår hos de som förgiftas av nervgaser, men är också kopplat till sjukdomar som Alzheimers och schizofreni. Förenklat är det kolinerga systemets funktion att transportera signaler mellan hjärnan och olika delar av kroppen, som exempelvis muskler. För att musklerna ska kunna slappna av måste signalen också kunna avbrytas. Nervgaser förstör denna livsviktiga funktion.
Bilden visar den tredimensionella strukturen av ChAT och den hämmare som bildas genom en reaktion mellan en arylvinylpyridin och koenzym A. Den bildande hämmaren sänker ChATs aktivitet, något som forskarna hoppas kan leda till nya sätt att dämpa ett överaktiverat nervsystem. Bild: FOI.
Traditionellt använda läkemedel mot nervgasförgiftning fungerar genom att antingen återställa nervsystemets förmåga att avbryta signaleringen eller genom att dämpa konsekvenserna av den överdrivna signaleringen.
Forskarna har nu istället fokuserat på ämnen och mekanismer som stryper signaleringen vid källan, enzymet kolin acetyltransferas, förkortat ChAT. Genom sitt arbete hoppas de utveckla läkemedel som tillfälligt kan blockera ChAT och därmed reducera nervsignaleringen hos patienter som förgiftats av nervgaser.
Kolinerga nervsystemet
Kolin acetyltransferas, förkortat ChAT, är ett enzym som finns i det kolinerga nervsystemet. Dess primära uppgift är att syntetisera en viktig signalsubstans – acetylkolin (ACh) – som spelar en viktig roll för såväl musklernas rörelse som de kognitiva funktionerna och minnet. Sjukdomar som Alzheimers och schizofreni kan kopplas till störningar i det kolinerga nervsystemet. Dessutom påverkar nervgaser det kolinerga nervsystemet med livshotande kramper som följd.
Tillverkar sin egen hämmare
I artikeln beskriver forskarlaget hur ChAT tillverkar sin egen hämmare från det kroppsegna ämnet koenzym A och en grupp kemikalier som kallas arylvinylpyridiner.
– Redan på 60-talet upptäcktes att arylvinylpyridinier påverkar ChAT, men eftersom vi inte förstått mekanismen, har vi inte heller lyckats vidareutveckla dessa till läkemedel, säger Anders Allgardsson, forskare vid FOI.
– På sikt kan vår upptäckt ge nya läkemedel. För den som blivit förgiftad av nervgas kan det vara skillnaden mellan liv och död.
Norman Hoster, doktorand vid Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, kommenterar betydelsen av samarbete.
AVP och ChAT har gäckat i decennier
–Jag tror att samarbetet mellan Umeå universitet och FOI är nyckeln till att vi har lyckats lösa den komplicerade frågeställningen. Det är ett lysande exempel på när ett plus ett blir tre.
Den upptäckta mekanismen är mycket ovanlig, kanske är det första gången den beskrivs i forskningslitteraturen.
– Arylvinylpyridinier och ChAT har fascinerat skickliga forskare under årtionden, men det är först nu som någon kan förklara hur de egentligen fungerar, säger Fredrik Ekström, forskningschef vid FOI och den som har lett arbetet med den publicerade studien. Han beskriver hur upptäckten har lagt grunden för utvecklingen av nya verktyg för att studera nervsystemet:
– Vi har visat att hämmaren bildas genom en reaktion mellan det kroppsegna ämnet koenzym A och en arylvinylpyridin och att den här reaktionen äger rum inuti ChAT. Nu hoppas vi kunna utveckla vår forskning bortom arylvinylpyridiner och studera andra typer av hämmare.
Reaktionen sker i själva enzymet
Nästan fem år efter att de inledde sin forskning om ChAT, har forskarteamet löst en gåta som gäckat forskare i årtionden genom att slå fast mekanismen bakom hur en hämmare kan binda med ChAT, och att denna process faktiskt är en kemisk reaktion som äger rum i själva enzymet.
– Den gamla datan var bristfällig eftersom den mätte fel sak. Forskarna trodde att det var själva molekylen som var hämmaren. De visste inte att det var en kemisk reaktion som höll på att ske, förklarar Daniel Wiktelius.
– Vi har nu levererat ritningarna som visar hur och var hämmaren binder till ChAT.
Exakt hur dessa ritningar kan användas återstår att se. Mer forskning kommer att behövas innan det blir möjligt att utveckla mer effektiva medicinska motåtgärder mot nervgasförgiftning.
– Det skulle vara fantastiskt om vårt arbete i slutänden kan bidra till nya läkemedel som kan bota eller lindra sjukdomar i nervsystemet, säger Fredrik Ekström.
Brian Unis, doktorand på Karlstads universitet, visar i sin avhandling att sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen. Hans forskning belyser tonåringars sexuella utveckling och sexuella hälsa.
– Det är viktigt att stärka det hälsosamma, målet är sexuell hälsa och sexuellt välbefinnande, säger Brian Unis.
Trots allt låga nivåer av riskbeteenden
Resultaten i avhandlingen visar att tonåringar hade låga nivåer av sexuellt riskbeteenden. Tonåringars behov av kunskap och stöd relaterad till sexualitet och relationer är i ständig förändring utifrån sin egen utveckling, vilket sker genom lärande, erfarenhet och interaktioner med andra. Tonåringar rapporterade att de har behov av kunskap om sex och relationer. Detta tas inte alltid upp utifrån tonåringarnas perspektiv och intressen i sex- och samlevnadsundervisning,.
Avhandlingen visar att sex- och samlevnadsundervisning måste i mycket högre grad utgå ifrån tonåringars behov och intressen. Undervisning och stöd till tonåringar måste ta hänsyn till tonåringens ålder, mognad och kön. Samverkan behöver stärkas mellan olika aktörer som arbetar mot tonåringars sexuella hälsa.
– Det resultat jag kommit fram till är viktigt för skolsköterskor, barnmorskor, sjuksköterskor allmänt och annan hälsopersonal.
Sex och relationer nytt ämne i lärarutbildningen
Det pågår en debatt om behov av att förbättra sex- och samlevnadsundervisning och det har beslutats i riksdagen om att införa ämnet sex och relationer i alla lärarutbildningar. Det har uppmärksammats från ungdomsmottagningar om unga kvinnor med skador i underlivet efter hårt sex, vilket har lett till en förnyad debatt om pornografins roll i sexuella beteenden.
– Vuxna sviker ofta tonåringar som är utlämnade åt sig själva för att utveckla sin sexualitet och identitet, säger Brian Unis. Det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och problem relaterade till sexualitet.
Brian Unis, doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet, brian.unis@kau.se
Peter Bennesved berättar att det har varit med skräckblandad förtjusning som han betraktat utvecklingen under de senaste åren, med stora förändringar i samhället och inom politiken.
– När jag satte igång 2014 var civilförsvaret inte särskilt intressant eller aktuellt. Sen kickade allt igång med dramatiken runt Krimhalvön. 2015 påbörjades upprustningen av civilförsvaret igen, och sen har det skett saker slag i slag som hela tiden understrukit vikten av att organisera ett civilt försvar i samhället, säger Peter Bennesved och fortsätter:
– Sen har vi ju förstås Corona-året 2020 som stundtals har känts som att jag genomlevt min egen forskning. Beredskapsåret 1940 och Coronaåret 2020 är kusligt lika varandra från ett helikopterperspektiv. Sinnesstämningen bland folk, myndigheternas reaktioner och svängningarna i politiken påminner väldigt mycket om 1940.
Fyller en forskningslucka
Peter Bennesved säger att upprinnelsen till att avhandlingen handlar om skyddsrum och civilförsvar lite krasst har att göra med ganska pragmatiska faktorer.
– Jag skulle förstås vilja säga att det hade nåt med min barndom att göra, men i själva verket så handlar det enkelt uttryckts om praktiska omständigheter. Jag såg att det fanns en så kallad ”forskningslucka” i historieskrivningen och att det fanns gott om material att skriva om.
Han lägger även till att han, precis som alla andra uppvuxna i Sverige, har erfarenheter av skyddsrum.
– Som student brukade jag äta lunch i humanisthusets skyddsrum, den typen av erfarenheter har ju såklart bidragit. Flera gånger har jag frågat mig var ifrån alla dessa källarutrymmen egentligen kommer ifrån?
Skötte sig själv
Det mest intressanta med det han skrivit fram i sin avhandling menar Peter Bennesved är att Sveriges väg till ett ”Sheltered Society”, var en process som till stor del skötte sig själv, och att kalla krigets utrikespolitiska och försvarspolitiska situation inte spelade så stor roll som man annars kunde tro.
– Utvecklingen går längre bak än så. Mitt under det dramatiska året 1940 sjösattes säkerhetspolitiska program som ger ett enormt eko fortfarande idag. Det är spännande tycker jag, och ger ett mycket intressant perspektiv på Corona-året 2020, som på många sätt liknar beredskapsåren. Min forskning ger ju också bra förklaring till varför Sverige utmärker sig så under 1900-talet i fråga om civilförsvar.
Neutralt och passivt
Avhandlingen visar tydligt på långsiktiga effekter av säkerhetspolitik. Den visar också hur informella nätverk och politisk strömlinjeformning är en nyckel till att lansera säkerhetspolitiska program som annars gärna ger sken av att vara politiskt ”neutrala”.
– Lanseringen av skyddsrummet lyckades delvis för att den kunde följa med det socialdemokratiska folkhemspaketet, men för att lyckas med det var ett antal personer tvungna att driva fram ett förhållningssätt till skyddsrummet som upplevdes som ”neutralt” och ”passivt”. Annars hade det aldrig gått att få Socialdemokratiska pacifister att rösta för en militarisering av landet i sin helhet.
Vitamin B1, eller tiamin, är livsviktigt för alla levande organismer, men kan inte produceras av djuren själva utan måste intas via födan. I haven produceras tiamin av alger och bakterier och förs sedan vidare upp i näringsväven. Brist på tiamin har konstaterats hos en rad olika marina organismer i Östersjöområdet, hos både fåglar och fiskar.
På uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten har Samuel Hylander, tillsammans med fyra forskarkollegor vid Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt, tagit fram en uppdaterad kunskapssammanställning kring tiaminbrist bland arter i Östersjöområdet.
M74 – syndromet som drabbade laxen
Problemet uppmärksammades först i laxodlingar på 70-talet, då stora mängder yngel dog utan att man förstod varför. Syndromet fick namnet M74. Laxartade fiskar är fortfarande den grupp som idag är mest studerad vad gäller tiamin. Djur som drabbas av brist uppvisar en rad neurologiska symptom, som till exempel okoordinerat beteende, apati, och krampanfall. Dödligheten hos avkomman från djur med tiaminbrist är dessutom hög och kan i förlängningen leda till att hela populationer minskar.
När flera arter i Östersjöområdet nu verkar ha drabbats hoppas Havsmiljöinstitutets rapport Tiaminbrist i Östersjöområdet kasta nytt ljus på kunskapsläget. Rapporten syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande problemen är.
Fler och fler arter drabbas
– En ny översikt behövdes eftersom det saknas en sammanhållen bild kring varför tiaminbrist uppstår, om det påverkar populationsstorlekar och hur omfattande problemen är över tid, säger Samuel Hylander.
Att det kommer nya uppgifter om att ytterligare arter i Östersjöområdet, som ejder, gråtrut och den kommersiellt viktiga torsken, också drabbas av tiaminbrist gör frågan ständigt aktuell. Innan åtgärdsförslag kan tas fram krävs dock en grundlig kartläggning av omfattningen av tiaminbrist i naturen över tid och att forskningsinsatser inriktar sig på att förstå de mekanismer som styr utvecklingen av tiaminbrist.
– Vid dessa undersökningar är det mycket viktigt att man inkluderar flera olika förklaringar och faktorer för att kunna utröna hur och varför tiaminbrist uppstår, säger Samuel Hylander.
Till följd av inlandsisens härjningar har Sverige förhållandevis nära till det kompakta urberget, vilket gör att de naturliga större grundvattenmagasinen ovanför urberget är förhållandevis små och tunna. I Skåne och resten av Europa ser berglagren annorlunda ut och där är magasinen mycket större.
– Kristianstadsslätten har Sveriges största grundvattenmagasin, det är jättestort, men också ett stort undantag ur svenskt perspektiv, säger Kenneth M Persson, professor vid LTH, Lunds universitet, och koordinator för LU Water som samlar 150 vattenforskare.
Ungefär en fjärdedel – lite beroende på hur man räknar – av vattnet vi använder till dricksvatten i Sverige kommer från de naturliga grundvattenmagasinen.
Som kompensation för de små magasinen finns i Sverige gott om sjöar, älvar och vattendrag. Drygt hälften av vårt vatten kommer därifrån. Till dessa brukar det kopplas dammar och infiltrationslösningar där ytvatten får sippra ner i mark och förstärka den naturliga grundvattenbildningen. Detta vatten kallas konstgjort grundvatten och står för den sista fjärdedelen.
Sammantaget har Sverige det väl förspänt och har inte behövt ransonera. Nu börjar den situationen att ändras, enligt Kenneth M Persson.
Vattennivåerna sjunker och orsakerna är välkända: varmare temperaturer ökar avdunstningen, med mindre snö blir det en mindre andel vatten som hinner tränga ner i markens mikrohåligheter, fler skyfall istället för vanliga regn förstärker effekten.
Lägg till en växande befolkning som dessutom successivt vant sig vid ett större vattenuttag – vår fäbless för att ta långa duschar är ett exempel på det sistnämnda.
Samordning: ”Alla som använder en vattenresurs måste prata ihop sig”
Lösningarna finns, eller så kan de utvecklas, enligt Kenneth M Persson. Men det är hög tid att börja samordna och det gör vi inte nu.
– Det är det första steget. Att alla de som använder en vattenresurs snackar ihop sig så att man får klart för sig hur stora uttagsbehoven är. Det är lantbrukare, industrier, naturvårdare, energibolagen och kommunens va-tekniker och ekologer. Det blir ett stort gäng. Sedan får var och en och gå hem och fundera om man måste använda vatten som man gör idag.
Alla måste vara beredda på att spara, enligt Kenneth Persson. Det kan vara allt från att bönder väljer torktåligare växter till att industrier skapar cirkulerande system med på plats-renat processvatten.
Tillsammans kan också beslutas om gemensamma lösningar, exempelvis att bygga en damm för vattenlagring eller att under vissa perioder täppa igen utloppen på dräneringsrören för att öka markfuktigheten under tidig vår, då grödorna behöver extra mycket vatten för att komma igång.
Men skulle det uppstå oenigheter är det idag oklart vem som har mandat att gripa in och fatta beslut om hur resurserna ska prioriteras och fördelas.
– Den rollen saknas idag. En möjlighet är att utöka ansvaret för de så kallade vattenråden som idag finns för varje avrinningsområde. Så fungerar det i många andra länder.
Beteendeförändringar: Kampanjer om att spara vatten lär komma
Utöver tidsbegränsade bevattningsförbud under torra sommarmånader har svenskarna inte fått uppleva förbud eller strypt vattentillförsel.
Sådana ingrepp tror inte Kenneth M Persson behövs än på ett tag. Däremot hoppas han på ”mjuk styrning” i form av olika typer av samhällsinformation med budskap om ett mer vattensnålt beteende.
– Brukar du låta kranen rinna när du borstar tänderna? Fem liter vatten rinner förbi fastän max fyra deciliter behövs. För att få glas kallt vatten sommartid behöver man först spola ner fem till tio liter i avloppet. Alla borde därför ha för vana att alltid en kanna vatten redo i kylen.
Sådana här och andra vanor kan leda till betydande besparingar, tror Kenneth M Persson. Andra förslag som förts fram är att på duschar och tvättmaskiner installera en display som visar hur mycket vatten som gick åt vid senaste användningen för att därigenom medvetengöra en förbrukning som idag flertalet aldrig reflekterar över.
– Eller varför inte en app som redovisar ens vattenförbrukning per dag och där man kan tävla mot andra om vem som är vattensnålast?
Inför en vattenskatt…
Vår relation till vatten är ett exempel på paradoxen som brukar benämnas som ”allmänningens dilemma”: Vattnet, som är en förutsättning för vår existens och överlevnad, är gratis eller åtminstone nästintill, eftersom det ägs och förvaltas av alla, medan ovanliga men i princip obrukbara tillgångar som guld och diamanter kostar en förmögenhet.
Men nu är det dags att börja ta betalt, anser Kenneth M Persson som föreslår att Sverige inför en taxa som utgår från den tjänst som vatten ger, såsom törstsläckning, rening eller bevattning.
– Så gör resten av Europa. Det är vi i Sverige som är lite konstiga, säger Kenneth M Persson.
Som en konsekvens blir prismedvetenheten högre varpå chansen till att hushåll och näringsliv investerar i vattenbesparingsteknik ökar. Likaså kan acceptansen för högre livsmedelspriser öka. Dessa intäkter kan gå till restaurering av bönders dräneringsrör och dammar, vilka ofta har mer än 150 år på nacken.
…och dubbla VA-taxan
En avgift finns i Sverige redan, nämligen den årliga avgift som hushållen betalar, den så kallade VA-taxan. Intäkterna därifrån går till att bekosta anläggningar och ledningsnätet. Den avgiften bör fördubblas, anser Kenneth M Persson.
– Ledningsnäten är framförallt byggda på 1960-talet och börjar bli slitna. 15 procent av dricksvattnet går i genomsnitt förlorat i läckor. Vi behöver ett nytt miljonprogram för VA-systemen.
Det handlar inte bara om att byta ut läckande rör, påpekar Kenneth M Persson. I många kommuner blandas avlopps- och regnvatten i samma rör. Bättre är att ha separerade ledningar för att bland annat minska risken för översvämning.
Högre avgifter är dock förenat med en risk att göra sig impopulär hos de som ska betala. Därför har politiker hittills duckat för frågan.
Situationen blir inte bättre av att det finns något som heter Nils Holgersson-rapporten där Villaföreningen och större fastighetsägare jämför olika taxor i kommuner. Kommuner med de dyraste taxorna beskylls för att vara ineffektiva. På den listan vill naturligtvis inga beslutsfattare hamna.
– I tjugo år har vi VA-ingenjörer pratat om att VA-taxan bör höjas. Det börjar bli dags att även politikerna tar den här diskussionen.
Stadsplanering: Blågröna städer förskönar och kapar temperaturtoppar
Ännu bättre än att gräva ner dagvattenrören är att lägga dem öppna, ovan mark. Den här tanken är del av en större idé om hur dagvatten i framtiden bäst tas hand om i städer, vilken brukar gå under namnet blågröna lösningar.
I stället för att forsla bort regnvattnet i underjordiska rör låter man istället vattnet rinna ut i dammar, kanaler och växtlighet varifrån det sipprar ner i jorden, flyter iväg till ett avrinningsställe i sakta mak eller avdunstar ut i atmosfären.
Kenneth M Persson är en varm förespråkare.
– Oh ja, det finns jättemånga skäl till att bygga blågröna städer. Förutom att de minskar risken för översvämningar efter plötsliga skyfall är de mycket vackra och bra för den biologiska mångfalden. Mindre känt är att de under värmeböljor kan kapa temperaturen med fyra, ibland upp till åtta, grader.
Kruxet är att det tar plats. Men med politisk handlingskraft och ett folkligt tryck kan markägare och planerare bli motiverade att maka plats för vatten och växter.
– Om vi nu är väldigt spekulativa, säg att man tar bort hälften av gatorna och lägger in kanaler istället. Folk går och cyklar istället. Och så får man acceptans för det hos befolkningen. Det finns ju plats om man tänker på det sättet.
– Men för att det ska förverkligas behöver någon berätta med rimlig precision hur det ska genomföras och vad det kan kosta. Kommunikation med berörda parter är jätteviktigt.
Byggnader: Hus utan avlopp är möjligt
Också husen kan byggas annorlunda.
– Våra hus är byggda utifrån utgångspunkten att det finns hur mycket vatten som helst. Men det går att tänka sig helt andra sätt att hantera vatten i hushållet, enligt Kenneth M Persson.
Faktiskt går det att bygga så att hushållen nästan inte genererar något avloppsvatten alls.
– I stället för vattenklosett kan vi ha torrdass eller snålspolande toaletter med urinseparering, där urinen samlas och tas om hand, renas och används som gödning vid odling.
Duschar som recirkulerar fem liter duschvatten finns redan på marknaden, fortsätter han. Kokvattnet från potatisen kan svalnas och användas till bevattning. Det finns tvättmaskiner som helt recirkulerar tvättvätskan. Vattenhushållning löses delvis med cirkulerande system, delvis med att vatten används flera gånger till successivt allt enklare ändamål.
– Tekniken känner inga gränser. Det finns mycket vi kan göra. Och det händer saker, även om det går lite trögt ibland.
Fyraåringarna från förskolan hade tagit en gemensam promenad ner till Helge å. Där fick de titta, lukta och känna på vattnet. När de sedan återvände till förskolan fick de syn på vattnet i pölarna på gården.
– Det var så tydligt hur fascinerade de blev, när de förstod att det hängde ihop. Att det var samma vatten, berättar Agneta Jonsson, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Det är ett av de många ögonblick som observerats och noterats i samband med ett forsknings- och fortbildningsprojekt som belyst ämnena fysik och kemi i förskolan. Numera står det i förskolans styrdokument att naturvetenskap, inklusive fysik och kemi, ska vara en del av undervisningen. Egentligen är det rätt tacksamt att ta upp detta med barnen, menar forskarna.
– Barn har en vilja att förstå sin omvärld, vilken också omfattar alla de fysiska och kemiska processer som pågår i deras vardag, säger projektledare Andreas Redfors, professor i fysik.
Ändå finns det ofta en tveksamhet och osäkerhet från pedagogernas sida, vilket leder till att vissa områden förblir onåbara för barnen.
Naturvetenskap kan ses i termer av ett verb
Syftet med projektet har varit att studera samspelet mellan barnen och pedagogerna i samband med undervisning i ämnena fysik och kemi. Under tre år har forskarna samarbetat med åtta förskolor i närområdet, vars 150 pedagoger har deltagit i en lång rad föreläsningar, diskussioner och workshopar.
– I början uppgav flera av dem, och i synnerhet de som arbetade med de yngre barnen, att det var svårt att introducera så pass komplexa saker för barn som inte ens hade språket, minns Andreas Redfors.
Men genom att själva börja få grepp om processer och förklaringsmodeller kring naturvetenskapliga fenomen, växte pedagogernas självförtroende efterhand. Med hjälp av de pedagogiska undervisningsstrategier som var inbakade i projektet, fick de redskap att förmedla sina kunskaper.
För naturvetenskap i förskolan bör inte handla om ren faktaförmedling, utan är snarare en pågående process där barnet får se, känna och göra, påpekar Marie Fridberg, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik.
– Därför kan man se naturvetenskap i termer av ett verb. I barnens ögon kan snö och vatten handla om att smälta. Friktion handlar om att glida. Barn vill prova och utmana och märker att det uppenbarligen går trögare att cykla på grus än på asfalt, säger hon.
Genom att filma olika situationer på förskolan, då pedagogerna och barnen utför aktiviteter kopplade till kemi och fysik, har de kunnat upptäcka och diskutera framgångar och fallgropar. Ett återkommande tema är vikten av lyhördhet.
– Det är så lätt att utgå från den vuxnes perspektiv och ta för givet att barnen ser och förstår samma saker. Men i stället måste man lägga märke till barnens inspel och hitta var befinner sig i tanken, säger Susanne Thulin, biträdande professor i pedagogik.
För barn är det inte alls självklart hur exempelvis luft fungerar. En av filmerna visar barn som uttrycker att luften finns utanför fönstret. Först när detta öppnas kan luften komma in i rummet. Men för att gå vidare, och kunna förklara exempelvis luftmotstånd, krävs intersubjektivitet – ett gemensamt samförstånd – om att luften faktiskt finns överallt.
Ofta sker liknande missförstånd längs vägen, där barnen tappar greppet, och då behöver pedagogen backa och hämta upp. Kanske genom att konkretisera, förklara, använda andra ord.
– Ju mer pedagogerna själva kan om kemi och fysik, desto lättare är det att upptäcka när barnen inte hänger med och behöver ett mellansteg, det vi kallar ett intermediärt lärandeobjekt, för att komma vidare, säger Agneta Jonsson.
Studierna visar också att pedagogernas språk och ordval är en utmaning. Samtidigt som de hörsammar och uppmuntrar barnens vardagsspråk, bör de också föra in nya ord och begrepp.
– På så sätt byggs broar mellan nya begrepp och fenomen och barnen och pedagogerna kan gå över dem tillsammans, säger Marie Fridberg.
Framgången ligger i att välja rätt nivå
När forskarna kartlagt kommunikationen mellan pedagoger och barn har de sett en växelverkan mellan frågor, förklaringar och beskrivningar. Frågorna är dock vanligast förekommande, medan förklaringarna hörs mer sällan.
– Det finns en föreställning om att lärande på förskolenivå ska vara lekfullt. Att barnen ska slippa utsättas för det som är svårt och tråkigt. Samtidigt finns risken, om man bara ställer frågor till barnen, att man lämnar dem åt sitt öde, påpekar Agneta Jonsson.
De är överens om att lärarrollen bör bli tydligare. Att pedagogen faktiskt ska kunna och våga skapa förutsättningar för att diskutera de naturvetenskapliga fenomen de upplever tillsammans med barnen.
– Man kan hitta förklaringsmodeller till allt, oavsett hur komplext det är. Men sedan gäller det förstås att välja rätt nivå. Kanske kan man nöja sig med att barnen kommer en liten bit på vägen, och att de kan fördjupa kunskaperna längre fram, säger Andreas Redfors.
Här kan man ta arbetslaget till hjälp, menar forskarna. Genom att ta upp frågan: ”hur tänker vi kring luft?” kan pedagogerna enas om förklaringsmodellen och de gemensamma principerna kring barns lärande.
Inspiration till att få upp ögonen för fysik och kemi
Under projektets gång har de märkt hur pedagogerna stöttat och entusiasmerat varandra på olika sätt. Rektorerna och vårdnadshavarna har i många fall också haft aktiva roller. Vid projekttidens slut har pedagogerna fått beskriva sin egen utveckling. Flera har uppgett att de känner större trygghet ifråga om kunskaperna i kemi och fysik, och att de också utvecklat en säkerhet i att förmedla dessa kunskaper.
– Vi såg hur pedagogernas intresse växte med tiden. De började inse att detta var något helt annat än lektionerna i fysik och kemi de haft på högstadiet. Detta är faktiskt något de kan göra tillsammans med barnen, säger Susanne Thulin.
I en artikel, som framöver ska publiceras i tidskriften Atena Didaktik, sammanfattas de forskningsresultat projektet hittills nått fram till. Men gruppen ser fram emot att fördjupa sig ytterligare i vissa teman.
– Vi har ju tittat på hur pedagoger arbetat med isolerade aktiviteter i kemi och fysik, men en vision är att finna kopplingar till andra ämnen och aktiviteter inom förskolan, säger Agneta Jonsson.
En målsättning är också att inspirera framtida förskollärare att få upp ögonen för kemi och fysik.
– Det är verkligen en mission för oss. Studenterna läser visserligen dessa ämnen under förskollärarutbildningens tredje termin, men vi hoppas också att fler vill skriva examensarbete om undervisningen i naturvetenskap, säger Marie Fridberg.
Kanske kommer de att upptäcka, när de möter sina framtida förskolebarn, att naturvetenskap är ett utmärkt redskap som kan bända upp nya dörrar.
Bland en del barn, som haft annat modersmål än svenska, har stunderna med fysik och kemi varit stärkande. När orden inte räckt till har barnen visat med gester och mimik hur det går till när vinden blåser.
Susanne Thulin berättar om flickan som inte yttrat ett ord på svenska sedan hon började förskolan. Men när gruppen lät bygga ett litet vindkraftverk växte hennes nyfikenhet och entusiasm så till den grad att hon plötsligt öppnade munnen och började prata.
I ett kylskåp i ett av husen på Medicon Village finns en dyrgrip. För en utomstående är den omöjlig att upptäcka eftersom den är ett vanligt provrör med lite genomskinlig vätska i. Men där inne skvalpar 10 miljarder olika typer av antikroppar. Eller snarare: antikroppens unika gripklo fästad vid ett virus.
Mats Ohlin är forskare i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, LTH, och expert på att designa nya antikroppar med eftertraktade egenskaper. Han berättar att inkapslat i viruset finns antikroppens unika DNA-kod och att virustypen kallas bakteriofager, en sorts virus som i normalfallet angriper bakterier.
– Det gör de genom att spruta in sitt DNA i bakterierna varpå nya fager bildas i bakterien.
Det finurliga med att fagerna visat sig kunna både förvara och kopiera någon annans DNA, och har en i övrigt enkel konstruktion, är utgångspunkten för tekniken som kommit att kallas fagdisplay och som belönades med Nobelpriset i kemi 2018. Med den blir det möjligt att göra tusentals kopior av gener som kodar för vilken antikropp som helst.
Lundaforskning drivande i utvecklingen
En drivande kraft i teknikutvecklingen jämte nobelpristagaren Greg Winter var Mats Ohlins kollega, professor Carl Borrebaeck. 1989 publicerade båda forskarna inom ett par veckor rön om en ny, het teknologi som var en hörnsten i utvecklingen av denna typ av ”antibody engineering”.
I Lund banade genombrottet vägen för forskning som i sin tur bland annat resulterat i företagen Alligator och Immunovia. Dessa har transformerat forskningen om såväl biologiska läkemedel som antikroppar och diagnostiska verktyg.
– Antikroppar är de enskilda läkemedel som omsätter mest pengar inom sjukvården idag. Utvecklingen har exploderat, men är ändå bara i sin linda, säger Mats Ohlin.
Särskilt verksamma har antikropparna visat sig vara mot cancer och vissa autoimmuna sjukdomar. När medicinen injiceras – de läkande proteinerna är både för stora och känsliga för att ge effekt om de tas som tablett eller vätska via munnen – strömmar antikropparna ut och ansamlas i det angripna området, exempelvis en tumör. I samma veva kickar antikroppar ofta igång kroppens eget immunförsvar så att de angriper tumören.
Skapar unika antikroppar
Mats Ohlin och hans kollegor skapar helt nya antikroppar med unika egenskaper. Avsikten är att de ska kunna bli framtidens mediciner eller diagnostikverktyg.
Antikroppar ser väldigt ut olika ut och är bra på olika saker, förklarar han.
En fördel med antikroppar som läkemedel är att de bara angriper patogenen, medan konventionella läkemedel ofta slår bredare. Risken för bieffekter blir därför mindre.
När Mats Ohlin programmerar nya antikroppar gör han som kroppen själv: använder livets eget system för genförändringar. Antikroppar består av tjugo olika aminosyror vilka sätts ihop utifrån den mall av baser – nukleotiderna adenin, cytosin, guanin och tymin – som finns i generna. Genom att laborera med ordningen på dessa baser går det att förändra antikropparnas egenskaper.
– Så här gör de celler som har i uppdrag att producera antikroppar och vi har lyckats imitera systemet, säger Mats Ohlin.
Antikroppar mot pollen
För närvarande håller han och hans forskargrupp på att studera antikroppar mot kvalster och gräs- och björkpollen för att bättre förstå allergier. Sjukdomsspårning med hjälp av antikroppar är ett annat spår.
Sedan några månader har han dock delvis fått pausa dessa projekt för att sluta upp i kampen mot covid-19.
Tillsammans med kollegor i Lund, Region Skåne, Karolinska institutet och KTH hoppas han kunna bidra med svar till frågor som gäckar en hel värld nu: indikerar antikroppar immunitet? Vad utmärker antikroppar som skyddar mot viruset t ex efter vaccination? Och går det att skapa antikroppar som kan användas som ett framtida läkemedel?
– Vi hoppas kunna förstå lite mer om hur dessa antikroppar verkar och vilka varianter som ger oss ett verkligt bra skydd. Alla antikroppar kan inte skydda oss, tyvärr.
Den svenska studien genomfördes i slutet av oktober och bygger på en webbaserad enkät, genomförd av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och intervjuföretaget Norstat. Studien bygger på 1000 webbintervjuer med jämn fördelning på ålder, geografi och kön. Forskarna ser inga större skillnader i resultatet sett till geografi eller utbildning.
Vanligare att unga shoppar
De som tjänar mindre än 100 000 per år kommer med dubbelt så hög sannolikhet att handla på Black Friday, enligt undersökningen. Men Johan Anselmsson menar att detta troligen beror på att dessa tillhör den yngre åldersgruppen. De enda signifikanta skillnaderna finns i olika ålderssegment: Det är fyra gånger så hög sannolikhet att man kommer att handla på Black Friday om man är i åldrarna 18–29 än 65+.
– Vi ser inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnors och mäns entusiasm kring Black Friday. Men i internationell forskning har man sedan länge konstaterat att det är kvinnorna som är mest engagerade i julhandeln, medan intresset för själva Black Friday och Cyber Monday är mer likartat, vilket även dessa svenska siffror visar. Det skulle vara intressant att gräva vidare i mäns och kvinnors olika engagemang i julhandeln, säger Johan Anselmsson.
Han menar att undersökningen stärker påståendet att män inte är lika engagerade i julhandeln. 19 procent av kvinnorna säger att de ska handla julklappar, medan motsvarande siffra för männen är 4 procent.
– Det kan handla om könsroller, intresse för shopping eller att män skulle vara mer rädda för stök och trängsel. I USA är till exempel Cyber Monday männens favoritdag då den inte består av lika mycket trängsel och i högre grad sker online, säger Johan Anselmsson.
Hälften planerar inte vad de ska köpa
Undersökningen visar att av alla som tänker handla säger nästan hälften (48 procent) att de inte vet vad de ska handla på förhand och att de får låta erbjudanden inspirera. Johan Anselmsson anser att en tolkning av detta kan vara att Black Friday är ännu ett verktyg för att driva på konsumtionen, ett annat är att det ger hushåll med begränsad ekonomi en möjlighet att handla julklappar de ändå skulle handlat men nu till reducerat pris.
Bland de troliga inköpen är hemelektronik mest populärt, det vill säga saker som tv-apparater, dammsugare, datorer och hörlurar (sannolikt Air pods). 14 procent anger att de kommer att handla kläder och då handlar det om allt från byxor till idrottskläder. 12 procent säger att det är julklappar de ska handla.
– Det här bekräftar att en betydande andel tidigarelägger sina julklappsinköp i syfte att spara lite extra såväl som att förenkla julklappshandlandet. Intressant är att böcker, spel och film numera är väldigt små kategorier, åtminstone inför Black Friday. De första åren var denna kategori nämligen en av de största, säger Johan Anselmsson och fortsätter:
– Frågan är om fokuset på Air Pods, dammsugare och tv-apparater kommer sig av coronan och hemmasittandet?
Black Friday inleder julhandeln
Black Friday betecknas som inledningen på julhandeln och det ser forskarna även tecken på i denna studie. Black Friday anges i många fall, och beroende på hur man räknar, som större än julhandeln – i USA. Så är inte fallet i Sverige. Johan Anselmsson exemplifierar med att om man tittar på Google-sökningar med termer inom tv- och hemelektronik, så ser vi att sökningarna i USA är större runt Black Friday än till jul, medan förhållandet är det ombytta i Sverige.
Kan det här säga något om vad som kan komma att bli årets julklapp?
– Det skulle kunna bli en svensk hemester eller upplevelse. Air Pods kan också vara en het kandidat. De har blivit extra intressanta i och med alla onlinemöten och ljudböcker i dessa corona-tider. Av samma anledning kan en IP-kamera vara aktuellt. En annan intressant kandidat är DNA-test.
I undersökningen frågade forskarna också just vad svenskarna tänker ge bort i julklapp. Det vanligaste svaret handlade om upplevelse eller resa i följt av böcker, presentkort, pengar, kläder, lotter och välgörenhet.
Undersökningen genomfördes inom ramen för ett pågående forskningsprojekt om digitalisering och marknadsföring.
