Peter Kollberg har i sin avhandling bland annat jämfört olika utredningar och bedömningar av patienter med muskelinvasiv blåscancer. Det är en cancersjukdom som ofta har ett hastigt förlopp, snabb tillväxt och tidig spridning till lymfknutor. Dessa patienter har ofta en dålig prognos. Överlevnaden har inte förbättrats de senaste 30 åren och det finns stora kunskapsluckor på området, menar han.
– Relativt lite forskning är gjord på denna patientgrupp, och vi saknar etablerad standardbehandling för vissa typer av muskelinvasiv blåscancer, doktorand vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg.
Urinblåsecancer vanligt
Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna.
Varje år får drygt 2 800 svenskar urinblåsecancer och i världen registreras cirka 430 000 nya fall.
Två tredjedelar av de som drabbas är män och 80 procent är över 65 år.
Yttre faktorer som rökning eller ohälsosam arbetsmiljö är vanligaste orsaken.
I Sverige dör årligen cirka 700 personer på grund av sjukdomen.
I dag saknas en etablerad standardbehandling och vårdens bedömningar för vilken behandling som ger bäst förutsättningar för överlevnad kan därför variera nationellt och internationellt.
Källor: Petter Kollberg och Cancerfonden
Kollberg och hans kollegor har upptäckt att en ny radiologisk undersökning med PET/CT upptäcker spridning av aggressiv urinblåsecancer bättre än en vanlig röntgenutredning. Genom att komplettera datortomografi (CT) med positron-emissionstomografi (PET) kunde forskarna identifiera fler patienter med lymfknutespridd sjukdom.
Datortomografi (DT eller CT) kallas också skiktröntgen och är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador hos patienten.
PET-kameraundersökning används för att läkaren ska få mer kunskap om något som upptäckts vid en tidigare undersökning. Det kan till exempel vara att ta reda på om en misstänkt tumör är cancer eller inte.
PET-kameraundersökning görs oftast tillsammans med datortomografi.
Så kallad FDG-PET/CT mäter sockeromsättningen i vävnad, någon som är förhöjt i cancervävnad. Drygt en fjärdedel av patienterna med urinblåsecancer fick en förändrad behandling efter fynd på denna undersökning.
– Med de nya undersökningarna kunde vi i våra patientnära studier bättre se hur urinblåsecancern spritt sig. Därmed slipper patienten i vissa fall genomgå en stor operation som ändå inte kan bota sjukdomen. I stället kan vi tidigare i sjukdomsförloppet påbörja bromsande behandlingar som ger ökad respons och förbättrar överlevnad. I andra fall där bot ändå är möjlig kan vi trappa upp behandlingen och rädda fler till livet, säger Petter Kollberg.
Hoppas förändra sjukvården
Inom cancervården vill man undvika att ge krävande och farlig behandling för tumörer som inte på allvar hotar patientens liv och hälsa, och där man uppfattar att en tumör är farlig fast möjlig att bota vill man behandla maximalt. Därför finns det vedertagna bedömningsgrunder som styr vilka behandlingsalternativ som är aktuella för en patient med en viss typ av urinblåsecancer. Petter Kollberg menar att resultaten i hans avhandling till viss del kan omsättas direkt för att förbättra sjukvården för patienter med urinblåsecancer.
– Med förbättrade diagnostiska metoder kunde vi mer träffsäkert bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos, och sedan göra ett bättre behandlingsval. Sammantaget har vi gjort viktiga upptäckter som kan förbättra cancervården, och vi tror att våra resultat kan ligga till grund för större studier i framtiden som kan vara avgörande för att förändra och förbättra behandlingsrekommendationerna, säger Petter Kollberg.
Petter Kollberg, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, och överläkare i urologi på Skånes universitetssjukhus i Malmö och i Helsingborg, petter.johansson_kollberg@med.lu.se
Fotosyntes är en av de viktigaste kemiska processerna för livet på jorden. Genom denna process skördas solens energi och används för att ta ifrån vattenmolekylen dess väteatomer och elektroner som kan användas för produktion av högenergimolekyler. Samtidigt släpps syremolekylerna ut i luften till atmosfären som vi andas in. Denna reaktion orkestreras av fotosystem II som finns i de gröna delarna av växter, alger och cyanobakterier.
I samband med industrialiseringen introducerades användningen av fossila bränslen för att driva vårt samhälle. Den accelererade användningen av fossila bränslen leder till global uppvärmning som snart kan komma att resultera i en ökning av medeltemperaturen på 2 grader Celsius. Därför har det gjorts enorma ansträngningar för att utveckla alternativa bränslekällor som är koldioxidneutrala eller koldioxidfria.
Konstgjord fotosyntes
Att utnyttja fotosyntesens principer är en möjlig väg. Särskilt fotosystem II har fått stor uppmärksamhet, eftersom dess ”aktiva säte” består av metaller (som finns i stora mängder i naturen) och eftersom de elektroner och vätemolekyler som produceras i den katalytiska processen kan användas för att producera bränslen med hög energi. Således har detta system blivit det främsta exemplet för hur ljusdrivna syntetiska vattenoxidationskatalysatorer så småningom ska kunna efterliknas och modelleras, så kallad artificiell fotosyntes.
Fotosyntes är den process där levande organismer omvandlar koldioxid och vatten till syre och druvsocker, med hjälp av solljuset som energikälla. Fotosyntesen sker i särskilda strukturer i växtcellerna, i så kallade kloroplaster som innehåller klorofyllmolekyler.
Energin från solen tas om hand och lagras i kemiska bindningar i en rad ljusreaktioner, som i stort går ut på att flytta omkring elektroner i klorofyllmolekylerna. Några led i reaktionerna sker i olika reaktionscentrum, fotosystem II och fotosystem I.
Källa: Wikipedia
Den exakta kemin som sker vid det aktiva sätet är dock fortfarande höljd i dunkel eftersom identiteten hos de vattenmolekyler som deltar i syrebindningsformationen inte har kartlagts. Det är något som kemisten Casper de Lichtenberg vid Umeå universitet därför har ägnat sina doktorandstudier åt: identifiering av dessa vattenmolekyler.
Märkt vatten används för att följa reaktionen
Eftersom fotosystem II utför sin reaktion i vatten, kan arbetet med att skilja vattnet som deltar i reaktionen från resten av vattnet liknas vid att skilja en droppe vatten från resten av havet.
– För att förbigå detta problem har jag studerat vattendelningsreaktionen i fotosystem II med metoder som utnyttjar att det reaktiva vattnet är bundet till det aktiva sätet. Genom att injicera isotopmärkt vatten i provet kunde jag bestämma hur snabbt det inkorporeras där det reaktiva vattnet sitter, säger Casper de Lichtenberg.
För att ta reda på hur snabbt det märkta vattnet kommer in i den kemiska reaktionen, har han dels mätt den magnetiska resonanssignalen från vattnets byggstenar till det aktiva sätet, dels mätt massan av det producerade syret. Detta ger direkt kemisk information om hur de reaktiva vattenmolekylerna är bundna.
Avbildar fysisk och elektronisk struktur
För att rationalisera denna information är det bra att känna till den fysiska och elektroniska strukturen på det aktiva sätet där det reaktiva vattnet är bundet. Under sina doktorandstudier har Casper de Lichtenberg också deltagit i experiment där forskarteamet har bestämt strukturen för alla stabila mellanprodukter i reaktionscykeln.
– Vi har dessutom tagit steg mot att skapa de första molekylära filmerna av vattendelningsreaktionen genom att avbilda strukturerna vid olika tidpunkter mellan dessa intermediära strukturer.
Håkan Olausson, professor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet, har forskat om smärta i 30 år. I maj skulle han ha rest till Liverpool för att träffa Jo Cameron, en 72-årig, skotsk kvinna. Han skulle ha fått sällskap av ett par forskargrupper från andra länder som, liksom Håkan Olausson, skulle ha utsatt Jo Cameron för en rad experiment.
Corona satte stopp för resan men Håkan Olausson hoppas kunna göra ett nytt försök i höst.
Saknar förmågan att känna smärta
Pandemin som spridits över världen må ha hindrat Jo Cameron från att resa till Liverpool, men särskilt orolig lär den inte göra henne, trots att hon med sin ålder befinner sig i en riskgrupp. Jo Cameron saknar nämligen i stort sett förmågan att känna såväl smärta som ångest. Smärttåligheten upptäcktes för drygt sex år sedan av den läkare som opererade Jo Camerons handled, efter att patienten hade insisterat på att hon inte behövde bedövning.
Tidigare hade hon, som barn, brutit en arm utan att lägga märke till det. När hon födde barn kände hon inte mer än en diffus smärta. Men fram till operationen hade det inte varit något som hon brytt sig särskilt mycket om.
Har en muterad gen
Läkaren ingick i det forskarlag som ett par år senare kunde visa att Jo Cameron har en mutation på en gen som de kallar FAAH-OUT. Genen reglerar det enzym, fettsyraamidhydrolas (FAAH), som bryter ner endokannabinoider, det som brukar kallas kroppens egna cannabis.
I teorin har alltså människan, som i Jo Camerons fall, förmågan att själv hantera smärta. Men då måste något göras åt det där enzymet.
Smärta en personlig upplevelse
Smärta är en personlig upplevelse som inte kan påvisas med objektiva metoder. IASP (International Association for the Study of Pain) har definierat smärta som ”en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”
Det är skillnad mellan akut och långvarig smärta. Vid den långvariga, som alltså inte är akut smärta utdragen över tid, är andra smärtmekanismer verksamma.
Smärta beräknas ge upphov till årliga kostnader för läkarbesök på 4,7 miljarder kronor och för läkemedel 1,5 miljarder kronor. De indirekta kostnaderna, som kostnader för sjukförsäkring och produktionsbortfall, beräknas till cirka 80 miljarder kronor per år.
Smärta brukar delas in i fem kategorier:
Nociceptiv smärta: Smärtan leds via smärtreceptorer från skadad vävnad till hjärnan. Exempel: inflammation, fraktur.
Perifer neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer på grund av skada i perifer nerv eller nervrot, alltså på en nerv som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Exempel: rizopati, herpes zoster.
Central neuropatisk smärta: Smärtan uppkommer genom skador i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Exempel: stroke, MS.
Centralt störd smärtmodulering: Störningar i den centrala smärttransmissionen såsom central sensitisering (ökad känslighet inför ett stimuli) och/eller störd smärthämning (den process i centrala nervsystemet som hämmar inkommande smärtsignaler) är en väsentlig del av den aktuella smärtmekanismen. Exempel: fibromyalgi, långvarig smärta efter pisksnärtskada.
Psykogen smärta: Smärta som uppkommer av enbart psykiska orsaker. Exempel: djupa depressioner, vissa psykoser.
Idiopatisk smärta: Smärta som ej kan hänföras till någon av ovanstående kategorier.
Källa: Läkemedelsboken (Läkemedelsverket)
Men Håkan Olaussons intresse för Jo Cameron har inte med smärta att göra, åtminstone inte direkt. Hans plan är att med hjälp av borstar utsätta henne för det som de flesta uppfattar som behaglig beröring. Forskarlaget har nyligen använt en så kallad borstrobot på ett 30-tal personer.
– Vår hypotes är att behaglig beröring leder till frisättning av endokannabinoider som lindrar smärta.
Samband mellan beröring och smärtlindring
Sambandet mellan beröring, till exempel genom att hålla handen, och smärtlindring är enligt Håkan Olausson ganska robust. Det är mekanismen bakom som inte är tillräckligt utforskad. Kanske handlar det om frisättning av endokannabinoider, kanske om en känsla av trygghet. När det gäller metoden med borstar ska beröringen vara långsam; snabba stråk ger ingen effekt.
En annan hypotes är att de som är okänsliga för smärta inte uppfattar långsam beröring som behaglig. Det är bland annat därför Jo Cameron ska undersökas.
– Men vi har inte en skarp hypotes utan forskningen är explorativ, säger Håkan Olausson.
Helt nytt smärtsystem
När Håkan Olausson planerade mötet med Jo Cameron hade han och hans forskarlag ännu inte gjort den upptäckt som de nu arbetar med: ett helt nytt smärtsystem. Den som läser i en lärobok om smärta får veta att signaler om smärta transporteras långsammare än de som förmedlar beröring.
Men med hjälp av teknik som gör det möjligt att avlyssna signalerna i nervtråden från en nervcell åt gången, upptäckte forskarna de ultrasnabba smärtreceptorerna. Nu har forskargruppen fått forskningsmedel för att studera det snabba smärtsystemet.
– Vi ska försöka identifiera vilka fibrer som motsvarar snabba nervfibrer och hitta markörer för att blockera dem. En tänkbar behandling är tandläkarbedövning som bara går mot smärtfibrerna och sparar muskelfibrerna. Det är ett nytt nervsystem att rikta in smärtbehandlingen på.
Kronisk smärta ett mysterium
Den smärta som övergår till att bli kronisk är enligt Håkan Olausson fortfarande något av ett mysterium. Men det kan ha att göra med att förmågan att känna smärta är så viktig för vår överlevnad.
– Det är ett så viktigt system att vi ligger och balanserar på gränsen till kronisk smärta och minsta lilla störning kan göra att det slår över.
Kan Jo Cameron bidra till kunskap om kronisk smärta?
– Ja absolut, om man kan använda endokannabinoider och utnyttja den smärtlindringen. Sedan vet vi inte om de kan lindra det ultrasnabba smärtsystemet. När vi planerade mötet var inte det aktuellt, men nu har vi tänkt lägga till det.
Christopher Fowler, professor i farmakologi vid Umeå universitet, letar tillsammans med en grupp italienska forskare efter substanser som kombinerar effekterna som erhålls med vanliga värktabletter, exempelvis Ipren, men samtidigt påverkar nedbrytningen av endokannabinoider. Med målet att få fram ett läkemedel som inte har den verksamma substansen ibuprofens skadliga effekt på magen.
– Men vi vill inte att folk ska få upp hoppet för det är en extremt lång process. Det här är explorativ forskning som kan leda till något bra eller rinna ut i sanden, säger Christopher Fowler.
Två grupper av smärtstillande
Det finns två stora grupper av smärtstillande läkemedel som inte är beroendeframkallande.
NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs), eller COX-hämmare, som också verkar antiinflammatoriskt. Den verksamma substansen, till exempel naproxen och ibuprofen, hämmar enzymet cyclooxygenas (COX) som bildar så kallade prostaglandiner, naturligt förekommande fettsyror som verkar sammandragande på glatt muskulatur, som ökar smärtsignaleringen. Men prostaglandiner skyddar även magen och läkemedlen kan ge biverkningar som magsår. Kända läkemedel är Ipren och Ibumetin.
Hur den andra gruppen, paracetamol, fungerar är fortfarande något av ett mysterium och det finns ingen allmänt accepterad mekanism för hur smärtlindringen går till. Kända läkemedel är Alvedon och Panodil.
Källor: Janusinfo, Christopher Fowler.
Testas mot posttraumatisk stress
En av de FAAH-hämmare som utvecklades för att användas som smärtstillande medel, men inte hade tillräckligt god effekt, ska nu testas i behandlingen av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. I en mindre, experimentell studie vid Linköpings universitet har det potentiella läkemedlet testats på friska försökspersoner. 16 personer fick en aktiv substans medan 29 fick en placebo. Efter tio dagars behandling mätte forskarna hur bra personerna var på att träna bort inlärd rädsla. De som fick FAAH-hämmaren visade sig ha lättare att träna bort rädslan.
– Det är ett av få tillfällen då resultat från djurstudier stått sig vid försök på människor, säger Markus Heilig, professor och chef för Centrum för social och affektiv neurovetenskap vid Linköpings universitet.
Med start i oktober 2020 ska forskarlaget testa behandlingen på sjuka personer.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
– Det betyder att Östersjöns bestånd inte kan ersättas av västkustindivider om östersjöbestånden skulle gå förlorade, säger Kerstin Johannesson, professor i marin evolutionsbiologi vid institutionen för marina vetenskaper.
I den nya studien har forskarna sammanställt genetisk och annan biologisk information för 23 marina arter. Genom att därefter jämföra DNA från olika bestånd, från Nordsjön och in i Östersjön, kunde forskarna visa att i Öresund och Bälten ökar de genetiska skillnaderna markant hos de flesta arter. Det sker ett ”genetiskt skutt”.
– Alla utom en av de arter vi samlat data från uppvisade samma mönster, och i de flesta fall sammanföll den kraftiga genetiska förändringen i det område där salthalten sjunker som snabbast, säger Kerstin Johannesson.
Artfränder har blivit olika arter
Metoder för genetiska undersökningar har utvecklats snabbt. Idag kan forskarna relativt enkelt upptäcka skillnader i DNA, men också ta reda på vilka gener och egenskaper som skiljer. Därför vet forskarna att skillnaderna mellan bestånd i och utanför Östersjön ofta handlar om att Östersjöindividerna har gener som gör det möjligt att överleva och fortplanta sig trots den låga salthalten. Och skillnaderna har uppkommit genom naturligt urval.
Om torsken i Östersjön försvinner, går den inte att ersätta med en dito från Skagerrack.
– Forskningsresultaten visar att de genetiska skillnaderna, hos de flesta av de undersökta arterna, är en följd av anpassningar till Östersjöns mycket speciella miljö. I vissa fall har bestånden i Östersjön utvecklat så stora skillnader att de kan betraktas som olika arter, exempelvis kan östersjötorsken anses vara en egen art, liksom den bottenlekande flundran som utvecklats i Östersjön och bara finns där, säger Kerstin Johannesson.
Östersjön som Darwins Galapagos
En spännande framtidsfråga för forskarna är hur skillnaderna kan vara så stora trots att bestånden är i kontakt med varandra. Till exempel simmar torsk och andra fiskar fritt mellan olika havsområden, och individer från olika bestånd skulle då kunna para sig. Ändå tycks det finnas något som förhindrar att bestånden blandas och att de genetiska skillnaderna utjämnas.
– Östersjön är en helt unik marin miljö som funkar utmärkt som ett naturligt laboratorium för forskning om hur arter anpassar sig och om hur nya arter uppstår. Det är en guldgruva som liknar den som Darwin fann när han besökte Galapagos, säger Kerstin Johannesson.
Kerstin Johannesson, professor i marin evolutionsbiologi vid institutionen för marina vetenskaper,Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet. kerstin.johannesson@gu.se
Carl André, professor i marin populationsgenetik vid institutionen för marina vetenskaper, Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet, carl.andre@gu.se
Det EU-finansierade forskningsprojektet The National Integration Evaluation Mechanism (NIEM) presenterar i en ny studie en jämförande bedömning av hur integrationen ser ut i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.
Studien utgår från ett antal indikatorer, som visar på vilka rättigheter, resurser och service som ges till flyktingar. Det är inte en mätning kring hur lyckad integrationen är, utan mäter förutsättningar, enligt EU:s önskemål och standard, för en lyckad integration.
Långsam utveckling i Europa
Studien visar att få förändringar skett sedan 2017, då senaste rapporten publicerades. Frankrike och Litauen, följt av Lettland och Slovenien, hade den starkaste positiva förändringen. Frankrike har förbättrats i tio av tolv områden. Rumänien, Italien och Ungern har däremot haft en negativ utveckling.
Sverige, tillsammans Nederländerna, såg ingen förändring i någon riktning men befinner sig båda på en hög nivå vad gäller förutsättningar för en lyckad integration.
– I Sverige finns det en uppfattning om att integrationen inte går bra. Men i Sverige har alla invånare lika rättigheter och tillgång till den service som finns. Svensk politik diskriminerar inte på grund av land, kön eller flyktingstatus, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för den svenska delen av NIEM-projektet.
Tillfällig migrationslag ger lägre betyg
Sysselsättning och utbildning har generellt gått mest framåt mellan 2017 och 2019. Däremot ser det sämre ut vad gäller bostadsfrågan. Det är också genomgående i Europa svårt för nya flyktingar att få stöd tidigt i asylprocessen, trots att det skulle vara effektivt med tidiga insatser vad gäller språkinlärning, utbildning och sysselsättning.
För Sveriges del har valet att 2016 strama åt med den tillfälliga migrationslagen försvårat möjligheter till uppehållstillstånd och familjeåterförening, vilket också gett Sverige lägre betyg i NIEM:s index.
– Men Sverige har fortfarande en väldigt fördelaktig integrationspolitik. Nu när det sägs i den offentliga debatten att politiken måste ändras, har det inte rört integrationspolitiken, utan endast migration, säger Henrik Emilsson.
Sveriges index kommer att sjunka
Om två år kommer en ny rapport från NIEM, om utvecklingen fram till 2021. Det finns flera osäkerhetsfaktorer, som coronapandemin, den ekonomiska kris som följer med virusutbrottet, och hur Sverige väljer att gå vidare när den tillfälliga migrationslagen löper ut nästa sommar.
– Det är tydligt att Sveriges index kommer att sjunka. Vi går ju åt det hållet. Det är intressant för oss att följa om Sverige kommer halka ned på listan och närma sig det europeiska genomsnittet, säger Henrik Emilsson.
Hur ändrar vi beteende när vi blir sjuka? Kan andra se på våra ansikten och rörelser att vi är sjuka? Och hur gör vi för att undvika att bli smittade? Det är frågor som Mats Lekander och hans kolleger i Sverige, Tyskland, Frankrike och USA söker svar på för att ta fram kunskap som kan tillämpas inom vården.
Mats Lekander är professor i psykologi psykoneuroimmunologi respektive hälsopsykologi vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Och arbetar med forskning i skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin. Det rör sig främst om samspelet mellan hjärnan och immunsystemet samt om beteendets roll för detta samspel.
De forskargrupper han ingår i studerar särskilt hur immunsystemet påverkar hjärnans aktivitet och därigenom beteenden och känslor som hänger ihop med att vara sjuk, som exempelvis den subjektiva hälsoupplevelsen.
Bedömning av subjektiv hälsa
När kroppens immunförsvar aktiveras känner sig många trötta, tappar aptiten, blir smärtkänsliga och drar sig undan. Det tros vara ett sätt att hjälpa kroppen att spara energi för att påskynda tillfrisknandet. Dessa försvars- och tillfrisknandemekanismer bidrar i stor utsträckning till hur vi upplever sjukdomen och därmed vårt allmänna hälsotillstånd, men även till hur andra tolkar vårt hälsotillstånd. Forskarna talar om ”subjektiv hälsa” – alltså hur vi själva upplever vår allmänna hälsa eller ett sjukdomstillstånd.
Flera studier har visat att vårt allmänna hälsotillstånd – även i frånvaro av påvisbar sjukdom – hänger ihop med risken för framtida sjuklighet och risken att dö i förtid. Trötthet, nedstämdhet, smärta och dålig sömn är vanliga symtom och ofta svåra att koppla till en specifik sjukdomsdiagnos.
Cytokiner signalerar sjukdom
I våra kroppar finns cytokiner som signalerar till oss att vi är sjuka. Det är en grupp proteiner och peptider som är ett slags signalmolekyler inom immunsystemet. De finns i låga nivåer när vi är friska men ökar kraftigt som en del i en inflammationsreaktion.
Hjärnan tolkar dessa som ”sjukdomssignaler” och de har betydelse för hur vi upplever ett sjukdomstillstånd och för att ändra beteende när vi är sjuka. Det finns också ett visst samband mellan högre cytokinnivåer i blodet och att skatta sin allmänna hälsa som sämre.
För att studera hur vi upplever sjukdomstillstånd och vilka tecken på sjukdom som andra kan uppfatta använder sig forskarna av en experimentell sjukdomsmodell med friska försökspersoner. De ges ett bakterieämne i små doser som orsakar en övergående inflammatorisk reaktion. Det som sker är att kroppens vita blodkroppar känner igen fragmentet och skickar ut cytokiner i blodet som också signalerar till hjärnan att det skett något i kroppen. Signalerna går dels via nervsystemet och dels i blodet över blod-hjärnbarriären.
Går att se vilka som är sjuka
– Immunsystemets ”ögon” (receptorerna) identifierar en pytteliten fiende. Konceptuellt är det ganska likt när vi ser ett hot med våra vanliga ögon, vilket utlöser en larm- eller stressreaktion. När det sker i immunsystemet startar en alarmreaktion vilken når hjärnan så att vi ändrar beteende, säger Mats Lekander.
Forskarna mäter förändringar i blodet och aktivitet i hjärnan samt hur försökspersonerna känner sig och hur de beter sig. Resultaten visar att försökspersonerna efter injektionen inte bara får sjukdomssymtom med sämre subjektiv hälsa utan även blir mer smärtkänsliga.
De som utsatts för bakterieämnet ser också litet sjukare ut generellt. De får förändrade ansiktsuttryck, ser tröttare ut med hängande ögonlock och hud och läppar blir blekare. Andra tecken på att personerna har en inflammationsreaktion i kroppen är att de går långsammare och stelare. Försökspersonerna fotograferas och filmas, och i andra studier får sedan andra personer se dessa. De kan då oftast se vilka personer som är sjuka utifrån ansiktsuttryck och forskarna undersöker också om detta gäller via rörelsemönster och hållning.
Tecken på sjukdom ökar överlevnaden
Forskarna studera även om det går att lukta till sig sjukdom. Det sker genom att låta sjuka personer använda t-shirts som sedan samlas in och andra personer får lukta på dem. Det visar sig då att många anser att kroppslukten från personer som gjorts experimentellt sjuka jämfört med de som fått placebo är starkare och upplevs som mindre hälsosam. Dessa resultat tyder på att vi via sådana signaler läser av när andra är sjuka.
– Ansiktsuttryck, rörelsemönster och lukt kan fungera som ledtrådar för andra om att vi är sjuka och kan behöva undvikas för att minska smittrisk. Att bete sig annorlunda gentemot personer med misstänkt sjukdom har ur ett evolutionärt perspektiv ökat chansen att överleva för människor, säger Mats Lekander.
En del i forskningen är därför att studera hur individer ändrar beteende för att undvika sjukdom och hur attityder till andra människor påverkas av misstänkt sjukdom, exempelvis hur gärna man vill umgås med dem, säger Mats Lekander.
Evidens till nya behandlingar
Enligt Mats Lekander finns det tre huvudsakliga mål med forskningen.
Det första handlar om att öka kunskapen om olika typer av beteenden som fungerar som försvar mot hot och smitta.
Det andra målet är att bättre förstå sjukdomsprocesser. Vad beror det på att så många är trötta, har ont och känner sig nedstämda när de uppsöker vården för helt olika ohälsotillstånd? Går det att öka kunskapen om detta kan det underlätta för vården.
Slutligen rör det sig om att resultaten från studierna ska kunna bidra till nya behandlingar och att dessa ska kunna införas – att behandlingarna ska bygga på evidensbaserade resultat.
En del av forskningen som går ut på att förbättra den upplevda hälsan bedrivs därför i samarbete med Gustavsbergs vårdcentral och även med smärtmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrin.
Forskning relevant för covid-19
Studierna av hur sjukdomssymptom påverkar hjärnan är även av intresse för att förstå covid-19. För att undvika smittspridning uppmanas vi ju att stanna hemma om vi känner sjukdomssymptom. Intressant nog tyder en ny studie på att hundar kan tränas till att skilja patienter med covid-19 från personer utan infektion via luktsinnet. Tänk om detta skulle gälla människor också, spekulerar Mats Lekander.
Upplevelsen av att vara sjuk, beteendeförändringar och andras reaktioner på sjukdom är centrala delar i Mats Lekanders forskning, liksom det är viktigt för att förstå spridning av och skyddsmekanismer mot covid-19. Forskarna har därför avbrutit en planerad datatinsamling i förtid och gör i stället två onlinestudier kring symptom och hälsoångest relaterat till covid-19. I studierna ingår flera tusen forskningspersoner. Mats Lekander planerar även för en studie med covidaspekter kring stressymptom kopplat till sjukskrivning.
Studier inom psykoneuroimmunologi och hälsopsykologi:
– Vinnarna har varit e-handelsföretagen, men nu kan även dessa komma att påverkas när Amazon kommer till Sverige, menar Johan Anselmsson, professor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Johan Anselmsson har forskat om detaljhandeln i snart tjugo år och har precis fått ett forskningsanslag om svenska företags förutsättningar och förmåga till digitalisering. Nyheten om Amazons intåg i Sverige kunde inte kommit mer lägligt med hänsyn till anslaget, menar han.
Forskargruppen kan redan nu dra vissa slutsatser av hur svenskarnas intresse för Amazons kommande etablering ser ut. En första och rykande färsk enkätundersökning gjord online i sista veckan av augusti bland tusen svenskar visar att Amazon är något många svenskar hoppas på och som handelns aktörer måste räkna med.
Varför är svenska konsumenter intresserade av Amazon, enligt den nya undersökningen?
– Vi kan genom våra analysmetoder se att drivkrafterna bakom intresset för att handla på Amazons svenska plattform är: att man redan handlat på Amazon följt av en önskan om bättre priser, att man handlar ofta online, illojalitet till andra handlare, önskan om att hitta allt på ett ställe samt att man vill ha mer konkurrens. Brist på service och svårigheter att hitta det man söker är sådant som förts fram i debatten men som just nu inte driver intresset för att testa Amazon, säger Johan Anselmsson.
– Men när vi i våra modeller skiljde ut de som handlar mycket online var det erfarenhet från Amazon, följt av priser och att det ska vara enklare att handla online som blev de signifikanta drivarna. Service är inget som påverkar viljan att testa eller inte testa Amazon. Jag menar att resultaten visar att Amazon är att räkna med och att det är de köpstarka grupperna som attraheras av Amazon.
Fakta från undersökningen
37 procent av svenskarna känner inte lojalitet till sina onlinebutiker och testar gärna nya. Andelen är signifikant högre bland män, unga och medelålders, befolkningen i södra Sverige, högutbildade och med högre inkomst.
17 procent av svenskarna har någon gång handlat på Amazon och andelen är signifikant högre bland män, unga och medelålders, boende i Stockholm och södra Sverige, högutbildade och individer med högre inkomst.
32 procent av svenskarna säger att de kommer att testa att handla på Amazon. Andelen är signifikant högre bland de som handlar mycket online, redan handlat på Amazon, män, unga och medelålders, boende i Stockholm, övriga Mellansverige och södra Sverige samt individer med högre inkomst.
Undersökningen gjordes på uppdrag av Johan Anselmsson och Ekonomihögskolan med hjälp av Norstat Sveriges webbpanel bestående av fler än 50 000 svenskar.
Varför väljer Amazon att etablera sig i Sverige just nu?
– Förutom det geografiska läget bland de nordiska länderna rankas Sverige högt när det gäller kunskap och infrastruktur. Sverige ligger också bra till på listor över länder där en stor del av befolkningen handlar och söker efter varor och tjänster på nätet.
– Tidpunkten är för etablering är perfekt just nu. I samband med stora kriser och strukturförändringar går det att rucka på folks annars så cementerade vanor. Just nu ökar andelen e-handel kraftigt, vilket är ännu en faktor som kan gynna Amazon.
Hur är det med Amazons rykte när det gäller samhällsansvar?
– Det är en vanlig strategi bland branschkollegor att servera medierna negativ publicitet om en förväntad ny konkurrent. Vi såg samma fenomen när Lidl, Toys ’R’ us, Walmart och andra globala prispressare tog sig in på en ny marknad.
– Framförallt är det förutsättningarna för Amazons lager- och transportarbetare som förekommit i medierna. Det finns en passande retorisk logik i sammanhangen och att de lägre priserna måste förklaras av sämre arbetsförhållanden. Kritiken är säkert relevant, men vi måste komma ihåg att många andra jobbar på liknande vis.
– En bov i dramat är gig-ekonomin som innebär att företag kan undvika fasta anställningar och andra arbetsrättsliga regler. Detta genom att folk jobbar mot en helt rörlig avlöning. Uber och elsparksföretagen bygger på liknande principer. Men Amazon arbetar med olika koncept. Ett handlar om att de lagrar och distribuerar åt de som säljer via deras plattform och ett annat handlar om att företag endast annonserar och säljer via Amazon. Det är främst kring det första konceptet vi sett kritik.
– Men det finns också en annan form av klander, där Amazon får samma kritik som andra tech- och retailjättar. Det handlar om att dessa genom sin globala närvaro kan bolla vinster till lågskatteländer och undkomma stora investeringskostnader som istället drabbar skattebetalarna. Till exempel i form av att kommunen finansierar infrastrukturen för deras etableringar.
– Det verkar som att den breda massan blundar för kritiken och väljer det som är billigast och enklast. Amazon rankas som världens starkaste varumärke enligt de ledande rankinginstituten. Motiveringen handlar om såväl finansiell trygghet som ett gott rykte som handelsplats. En vanlig konsumentlogik är: varför ska jag gå mot strömmen när alla andra verkar välja Amazon. Och om Amazon redan har många nöjda kunder – borde då inte andra och lägre rankade företag vara ännu sämre?
Den stora frågan är – vem kommer att påverkas av att Amazon kommer till Sverige?
– Jag och många med mig menar att Amazon kommer bli en maktfaktor – likt Google och Facebook – när det gäller marknadsföring och försäljning, även här i Sverige.
Amazon är att likna vid en sökmotor som Google, men fokuserad på handel. Dessutom kan de gå i godo för köpet och leveransen, vilket inte Google gör.
– Om det blir som i de andra länderna där Amazon har lyckats, så kan vi förvänta oss att de tar andelar över 50 procent av svensk e-handel. Det går inte över en natt, men det börjar med att de blir startpunkten för konsumenternas inköpsprocess och därefter har de ett enormt försprång.
– Amazon kan kunna gynna vissa små aktörer som har haft svårt att nå ut tidigare. Samtidigt missgynnar Amazon stora aktörer som fram tills nu har haft en stark ställning på Google och hos digitala återförsäljare. De branscher som påverkas bör vara kategorier som i dag är storsäljare på Amazon. Heminredning och köksprodukter, mode, verktyg och gör-det-själv. Böcker och hemelektronik ska vi inte glömma heller, där har e-handel i Sverige också stora andelar av den totala försäljningen, säger Johan Anselmsson.
Det har spekulerats mycket om de höga dödstalen i covid-19 bland boende i utsatta områden. Olika förklaringar har lyfts fram, exempelvis trångboddhet, språkbarriärer, låg tillit till offentliga institutioner, livsstilsfaktorer och klassförhållanden, men även hur kommunikationen fungerat.
Svensk-Somaliska Läkarföreningen reagerade tidigt på att det var många med somaliskt ursprung som dog av covid-19 och som bodde på Järvafältet i Stockholm.
Ny studie om kommunikationen i förorter
Nu har forskare inom forskningsprojektet KRISAMS vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) undersökt kopplingen till kriskommunikation och i vilken utsträckning personer som bor i två utsatta områden i Göteborg tagit del av information och nyheter om corona.
– Det visade sig att det tog längre tid för informationen att nå ut i förorter än i övriga delar av landet, säger Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av de fyra forskarna bakom den nya studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020 (JMG).
Sämre förutsättningar
Studien handlar om en av förutsättningarna för krisbekämpningen i utsatta områden – hur boende har informerat sig om coronaviruset.
Vilka val av informationskällor har de boende gjort, hur prioriterar de mellan svenska och utländska nyhetsmedier, sociala medier, myndigheters webbplatser och personlig kommunikation med familj och vänner?
Slutsatsen är att boende i förorten har haft sämre förutsättningar att hitta krisinformation från myndigheter om corona.
Andra informationskanaler
– Det beror delvis på att boende i förorterna letar information från annat håll, än övriga befolkningen, förklarar Peter Esaiasson. En del tar inte del av information från svenska kanaler, fler söker nyheter från utländska medier och sociala medier, vilket i sin tur kan bero på bristande tillit till svenska myndigheter, att de inte identifierar sig med Sverige och inte kan svenska språket så bra. Inom forskningen talar man även om så kallade nyhetsundvikare, det vill säga personer som nästan aldrig tar del av nyheter.
Myndigheterna måste bli bättre
En annan slutsats är att svenska myndigheter inte lyckats med sitt uppdrag att nå ut med information till alla. Inom kriskommunikationsforskning betonas alltid att informationen måste anpassas efter målgrupper, men här har funnits brister i myndigheternas kommunikation.
– En slutsats är att myndigheterna måste bli bättre på att nå ut till alla, konstaterar Peter Esaiasson. Man kan inte bara göra på det vanliga sättet, utan måste hitta nya sätt att kommunicera med de som undviker svenska nyhetsmedier.
Viktigt arbete att göra
– Kriskommunikation handlar inte enbart om att göra insatser när något händer. Ska man verkligen få kriskommunikation att fungera måste informationskanalerna till medborgarna finnas på plats redan när krisen är ett faktum. Här finns det viktigt arbete att göra, inte minst i utsatta förortsområden. Det visar vår studie tydligt, fastslår professor Bengt Johansson, forskargruppsledare för området kris- och riskkommunikation vid JMG.
Webbenkät och personliga intervjuer
Studien bygger på en frågeundersökning i flera steg med boenden i Hjällbo och Östra Bergsjön. Forskarna har kontaktat och intervjuat stora urval av boende i stadsdelarna flera gången, både i personliga intervjuer och via webbenkäten. Svaren på frågorna har jämförts med en motsvarande undersökning bland befolkningen i övriga Sverige.
Båda frågeundersökningarna har genomförts i samarbete med Opinionslaboratoriet LORE som är en del av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Studien ingår i forskningsprojektet Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) som sedan flera år bedrivs vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
Peter Esaiasson, professor, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, peter.esaiasson@pol.gu.se
Bengt Johansson, professor, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet, bengt.johansson@jmg.gu.se
Att ögats pupill drar ihop sig när man går ut i solen från ett mörkt rum beror på pupillens ljusreflex. Den fungerar på samma sätt som bländaren i en kamera, så att den sinnrikt anpassar öppningen och därmed ljusinflödet i förhållande till ljusförhållandena.
– Hjärnans påverkan på pupillens rörelser är tidigare känd, men hur molekyler inne i ögat som detekterar ljus också kan styra pupillens ljusreflex, oberoende av hjärnans reglering, har varit relativt outforskat, säger Lena Gunhaga, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet.
Studerat filminspelningar av pupiller
Nu presenterar hon och hennes kollegor ny kunskap om hur pupillens rörelser regleras av ljusdetekterande molekyler i iris, eller regnbågshinnan. Det vill säga molekyler som aktiveras av ljus. De har studerat hundratals videoinspelningar av pupiller i olika ljusförhållanden, med varierande påverkan av specifika jonkanaler.
Umeåforskarna har i sina försök upptäckt att ljuset styr pupillen att dra ihop sig genom att öka koncentrationen av kalciumjoner i iriscellerna via ett ökat inflöde från omgivningen och genom att kalciumjoner frisläpps från cellernas egna förråd. I försöken användes blått ljus med en våglängd om 480 nanometer.
Jonkanaler gör pupillens utvidgning symmetrisk
Men alla celler i iris, regnbågshinnan, har inte de molekyler som reagerar på ljus. Forskarna har upptäckt att spridningen av kalciumjoner mellan cellerna, via speciella kanaler, är helt nödvändiga för att pupillen ska dras samman symmetriskt. På motsvarande sätt kunde de se att pupillens symmetriska utvidgning, när man går från ljus till mörker, också är beroende av jonkanalerna mellan cellerna och ett ökat utflöde av kalciumjoner ut från iriscellerna.
Hur kraftigt och snabbt som pupillen dras samman när ögat utsätts för ljus beror till stor del på hur länge ögat dessförinnan har befunnit sig i mörker. Detta beror på att avsaknad av ljus omfördelar natrium- och kaliumjoner i iriscellerna, vilket i sin tur ger iriscellerna ökad kapacitet till respons vid nästa ljusstimuli, enligt forskarna.
– Sammantaget har upptäckterna stor betydelse för att bättre förstå hur pupillens ljusreflex fungerar, säger Lena Gunhaga.
Lena Gunhaga, professor, UCMM, Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet, lena.gunhaga@umu.se
Med hjälp av färsk klimat- och växthusgasdata från forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) och dess cirka 140 mätstationer i tolv europeiska länder, har forskare undersökt hur extremtorkan påverkade Europas vegetation och koldioxidbalans. Studierna från Sverige är inriktade på nordiska skogar och myrar. .
Upptaget av koldioxid minskar vid torka
Anders Lindroth och hans kollegor har studerat hur torkan påverkade kol- och vattenbalanser i elva nordiska skogar.
– I de skogar som utsattes för den värsta torkan minskade nettoupptaget kraftigt, i ett fall från ett stort upptag ett normalår till inget upptag alls 2018. De flesta skogarna i studien minskade sina nettoupptag av koldioxid, säger Anders Lindroth.
Skogen ska normalt ses som en av de stora möjligheterna att minska klimatpåverkan eftersom den fungerar som en sänka för atmosfärens koldioxid. Forskarna har tidigare vetat att skogarna påverkas av torkan, men har inte kunnat kvantifiera hur kraftig denna påverkan är och vilka processer som reglerar kolbalansen. Den nya studien visar att ett torrår som 2018 kan ha en extremt stor påverkan på skogarnas koldioxidupptag.
– Det som förvånade mig mest var att effekten blev så kraftig att ett normalt stort nettoupptag helt utraderades under torråret. Torka leder till minskat kolupptag i alla typer av skog och det finns risk för att skogen i framtiden inte fortsätter att vara den stora kolsänka som den är idag, säger Anders Lindroth.
Stor påverkan på framtidens klimat
Janne Rinne har undersökt hur torkan påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan – en kraftig men kortlivad växthusgas. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd.
– Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.
Artiklarna är publicerade i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B.
Under de senaste 126 000 åren har takten med vilken däggdjur dör ut ökat med 1 600 gånger om man jämför med naturliga nivåer av utdöenden. Enligt den nya forskningsstudien beror denna ökning nästan uteslutande på människans påverkan.
Människans inverkan större än klimatets
Studien visar också att även förhistoriska människor hade en betydande negativ effekt på biologisk mångfald – och den var större än de mest genomgripande klimatförändringarna i jordens moderna historia, som till exempel den senaste istiden.
– Vi finner i princip inga bevis för klimatdrivna utrotningar under de senaste 126 000 åren. Istället ser vi att mänsklig påverkan förklarar 96 procent av utdöenden bland däggdjur under denna tidsperiod, säger en av forskarna av bakom studien, Daniele Silvestro från Schweiz.
Studien, publicerad iden vetenskapliga tidskriften Science Advances, motsäger den syn en del forskare har; att starka klimatförändringar är den största orsaken bakom utdöendet av de flesta förhistoriska däggdjuren. Istället pekar de nya fynden på att däggdjursarter var motståndskraftiga även för extrema förändringar i klimatet.
– Däremot utgör nuvarande klimatförändringar, i kombination med bland annat tjuvjakt och andra människorelaterade aktiviteter, ett stort hot mot många arter, säger Daniele Silvestro.
Stor mängd fossiler har analyserats
Mängder av data från fossiler ligger bakom forskarnas slutsatser. 351 däggdjursarter, som har dött ut sedan början av övre pleistocen, har analyserats. Bland annat ikoniska arter som mammut, sabeltandad tiger och jättesengångare. Fossildata från Zoological Society of London, har varit till stor hjälp i arbetet.
Övre pleistoscen. Geologisk epok mellan 126 000 – 11 700 år före nutid.
– Men dessa utdöenden skedde inte konstant och med en jämn takt. Istället kan man se bevis för kraftiga ökningar av utdöenden över olika kontinenter vid samma tid som människan först satte sin fot där. Och på senare tid har mängden utdöenden orsakade av människan ökat igen, denna gång på global skala, säger Tobias Andermann, Göteborgs universitet. Han har lett studien tillsammans med ett forskarlag från Sverige, Schweiz och Storbritannien.
Utrotningstakten kan öka om inget görs
Idag är utrotningshastigheten av däggdjur den största sedan slutet av dinosauriernas era, enligt forskarna. Med hjälp av datorsimuleringar förutspår de dessutom att denna takt kommer fortsätta att öka fram till år 2100 och nå en hastighet av utdöende upp till 30 000 gånger högre än den naturliga. Detta om vårt mänskliga beteende och förlusten av biologisk mångfald fortsätter.
– Trots dessa dystra prognoser så kan vi fortfarande vända trenden. Vi kan rädda hundratals om inte tusentals arter från utrotning med mer riktade och effektiva strategier för konservering. Men för att uppnå detta måste vi öka vår kollektiva kunskap om den växande biodiversitetskrisen och vidta åtgärder för att bekämpa denna globala kris. Vi har ont om tid. För varje förlorad art, förlorar vi för alltid en unik del av jordens naturhistoria, säger Tobias Andermann.
Det år forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien som genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbats av det ovanliga men livshotande inflammatoriska syndromet, i samband med covid-19.
Studien som visar hur de drabbade barnens immunsystem reagerar, kan särskilja MIS-C från besläktade tillstånd som Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.
Kawasakis sjukdom och MIS-C
I mars och april 2020 noterade barnläkare i Italien, Frankrike och Storbritannien en ökad förekomst av barn med symtom som liknar Kawasakis sjukdom, ett allvarligt inflammatoriskt tillstånd som framför allt drabbar barn under fem års ålder. Men barn som drabbades av hyperinflammation efter att ha blivit infekterade med SARS-CoV-2 skilde sig från patienter med Kawasakis sjukdom på så sätt att de var äldre och ofta hade ett svårare sjukdomsförlopp. Det nya livshotande syndromet kom att benämnas Multisystem Inflammatory Syndrome in Children associated with COVID-19 (MIS-C). Det uppträder 4–6 veckor efter infektion med hög feber, organdysfunktion och kraftigt förhöjda inflammationsmarkörer. Både Kawasakis sjukdom och MIS-C utlöses av virus och orsakas av ett felriktat immunsvar som leder till en autoimmun attack av kroppsegna proteiner i vävnader som hjärta och blodkärl.
Forskarna har jämfört blodprover från 13 MIS-C-patienter som behandlats vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Bambino Gesù barnsjukhus i Rom med blodprover från 28 patienter med Kawasakis sjukdom, insamlade 2017–2018 innan covid-19-pandemin. I analyserna inkluderades även prover från barn med mild covid-19-sjukdom.
– Våra resultat visar att MIS-C är ett hyperinflammatoriskt tillstånd som skiljer sig från Kawasakis sjukdom, även om de har en del gemensamma nämnare.
Hyperinflammationen och cytokinstormen hos barn med MIS-C skiljer sig även från den som ses hos vuxna patienter med svår akut covid-19, som vi nyligen beskrivit i en annan publikation, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter visar på flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom.
Letar genetiska riskfaktorer
I jämförelsen med andra inflammatoriska tillstånd framkom skillnader i förekomsten av vissa immunceller, inflammatoriska cytokiner och kemokiner i blodet. Barn med MIS-C skilde sig också från barn med Kawasakis sjukdom och barn med mild covid-19 på det sättet att de saknade IgG-antikroppar riktade mot andra coronavirus än SARS-CoV-2. Hos barn med Kawasakis sjukdom och MIS-C fann forskarna flera så kallade autoantikroppar som är riktade mot kroppsegna proteiner och som kan bidra till sjukdomsförloppen. Analyser pågår nu för att identifiera genetiska riskfaktorer för MIS-C.
– Det finns ett brådskande behov att ta reda på varför en liten minoritet av alla barn som infekteras med SARS-CoV-2 utvecklar MIS-C och vår studie bidrar med viktiga pusselbitar. Mer kunskap om sjukdomsförloppet är viktigt för utvecklingen av behandlingar som kan dämpa cytokinstormen och förhoppningsvis rädda liv, men också för vaccinutveckling för att undvika MIS-C orsakat av vaccinering, säger Petter Brodin.
Studien leddes av Petter Brodin and hans forskargrupp vid Science for Life Laboratory och Karolinska Institutet, i samarbete med Nils Landegrens grupp på KI och Paolo Palmas grupp vid Tor Vergata University of Rome.
Vetenskaplig artikel:
The Immunology of Multisystem Inflammatory Syndrome in Children with COVID-19. Cell, online 6 september 2020. Camila Rosat Consiglio, Nicola Cotugno, Fabian Sardh, Christian Pou, Donato Amodio, Lucie Rodriguez, Ziyang Tan, Sonia Zicari, Alessandra Ruggiero, Giuseppe Rubens Pascucci, Veronica Santilli, Tessa Campbell, Yenan Bryceson, Daniel Eriksson, Jun Wang, Alessandra Marchesi, Tadepally Lakshmikanth, Andrea Campana, Alberto Villani, Paolo Rossi, the CACTUS study team, Nils Landegren, Paolo Palma, Petter Brodin.
Kontakt:
Petter Brodin, barnläkare och forskare vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) vid Karolinska Universitetssjukhuset, Petter.Brodin@ki.se
Bara att sätta sig i en tandläkarstol kan väcka starka minnen för dem som en gång utsatts för sexuella övergrepp. Många är mycket rädda, undviker att gå till tandläkaren, infinner sig inte till bokade tider eller lämnar pågående behandling, visar en studie från Malmö högskola.
– Det är väldigt tydligt att situationen hos tandvården påminner om övergreppet. Det är samma försvarslöshet och maktlöshet och likartade reaktioner som uppkommer som vid övergreppen. Genom att känna igen dessa reaktioner kan tandvården bidra till att övergrepp upptäcks, säger Eva Wolf, övertandläkare och docent i endodonti vid Malmö universitet.
Måste våga fråga om våldsutsatthet
Eva Wolf påpekar att tandläkarutbildningen och tandhygienistutbildningen finns bland de program som enligt Högskoleförordningen måste utbilda om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
– Vårdpersonal måste vara uppmärksam och våga ställa frågan om våldsutsatthet, även om det kan kännas svårt. Tandläkare kan sedan lotsa vidare till adekvat hjälp av till exempel psykolog.
Enligt Eva Wolf kan associationen till övergreppet leda till att patienten avskärmar sig från upplevelsen, försvinner mentalt och ”går med på vad som helst” i behandlingen, samtidigt som de på ytan verkar lugna.
– Det är en väldigt otäck situation, och vi i tandvården behöver förstå mer vad det kan innebära när patienten är hos oss.
Maktlöshet ökar kontrollbehov
Forskningsprojektet fortsätter nu med frågorna hur hälsan, munhälsan och livet i övrigt påverkats av övergrepp, och betydelsen av omhändertagandet inom vården.
– Känslan av maktlöshet gör kontrollbehovet stort. Patienten behöver få veta vad som ska göras, av vem, hur det känns och hur lång tid det tar. Varje situation är individuell, patienten behöver göras delaktig i behandlingen och ingångna avtal får inte brytas. De vill möta en medmänniska, säger Eva Wolf.
Studien har gjorts tillsammans med Gisela Priebe, docent vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, och Erin McCarthy, Professor i filosofi vid University of St Lawrence, USA.
– Man måste kunna ta emot personens berättelse på ett professionellt sätt och behålla lugnet, att det finns tydliga rutiner för det. Det spelar stor roll för att man ska våga berätta för någon annan, säger Gisela Priebe.
Eva Wolf, övertandläkare och docent i endodonti vid Malmö universitet, eva.wolf@mau.se
– Vi kan se att de anatomiska förändringarna på ögat och synnerven ökar med längden på vistelsen i tyngdlöshet. Därför är det viktigt att ha med detta i beräkningen om man ska planera riktigt långa rymdfärder som till Mars, säger Anders Eklund, professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet.
Forskare i Umeå har tillsammans med forskare vid Dartmouth College i USA studerat 22 astronauter vid rymdfärd till den internationella rymdstationen ISS. En grupp var i rymden två veckor, en annan grupp så mycket som ett halvår. Astronauterna undersöktes med magnetresonanskamera före och efter rymdfärden. Forskarna tog fram speciella tredimensionella mätningar som gjorde att hela synnervens utsträckning kunde jämföras.
Närseendet drabbas
Det är sedan tidigare känt att vissa rymdfarare drabbas av försämrad syn, men man har inte riktigt vetat varför. Det är framför allt närseendet som drabbas, något som man vid rymdfärder löser genom att helt enkelt skicka med läsglasögon. Men synnedsättningen kan sitta i länge även efter återkomsten till jorden. Man kan även se svullnader på synnervens huvud och veckningar på åderhinnan inne i ögat. Det är förändringar som ger skäl till oro för att långa rymdfärder skulle kunna orsaka synförlust.
Astronauter utanför den internationella rymdstationen ISS. Bild Nasa
I den aktuella studien kunde forskarna se att den deformation av ögat som förmodligen orsakar synnedsättningen är kopplad till en förlängning av synnerven som trycker på ögats baksida. Förlängningen av synnerven och därmed graden av symtom var större hos den grupp som vistats länge i rymden än bland de som bara varit ute två veckor.
Tyngdlöshet rubbar trycket kring hjärnan
I en tidigare studie har forskarna visat att gravitationen påverkar trycket kring hjärnan, medan däremot trycket inne i ögat förblir i stort sett konstant. Man kan säga att gravitationen håller tillbaka trycket kring hjärnan när vi står och går på jorden. I tyngdlöshet rubbas däremot balansen mellan hjärnan och ögat, eftersom ingen gravitation där håller tillbaka trycket kring hjärnan. Hypotesen är att det då ökade trycket kring hjärnan via synnerven förs över mot ögat som inte förmår hålla emot, utan kan deformeras.
– Det går inte säkert att utifrån detta säga om synskadorna ytterligare förvärras vid en så lång färd som till Mars som totalt kan handla om något år, men det är absolut något som man måste ha med i beräkningen och gå vidare med att studera, säger Anders Eklund.
Hydrocefalusforskning bidrar
Bakgrunden till att Umeå universitet har engagerats i denna rymdforskning är Umeås internationellt framstående forskning kring mekanismerna bakom sjukdomen hydrocefalus. Genom denna forskning har man utvecklat avancerade metoder för mätning och analys av hjärnans tryck och flöden med speciella analyser av magnetresonansbilder av hjärnan. I samarbete med den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa och forskare i USA och med stöd från den svenska Rymdstyrelsen har metoderna från Umeå använts för att förstå orsakerna bakom syndromet med nedsatt syn hos rymdfarare.
Umeåforskarna arbetar nu vidare i ett anknutet projekt som syftar till att mäta trycket direkt hos astronauter under rymdfärden. Erfarenheterna från rymdstudien tas även tillvara i flera forskningsprojekt om sjukdomar i ögat och hjärnan här på jorden.
Forskningsprojektet om rymdfararnas syn har letts av Anders Eklund, Umeå, och Jay C Buckey, astronaut och professor i medicin vid Dartmouth college, USA.
Anders Eklund, professor, medicinsk teknik, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, anders.eklund@umu.se
Studien i samarbete med forskare i Uppsala och Tokyo, rör tillväxtfaktorn TGF-β, Transforming Growth Factor Beta, som reglerar hur celler växer och specialiseras. Det är sedan tidigare känt att TGF-β överproduceras i många cancerformer, däribland prostatacancer.
Höga nivåer av TGF-β har visat starkt samband med dålig prognos och låg överlevnad. Detta eftersom tillväxtfaktorn stimulerar cancerceller att sprida sig i kroppen och bilda livshotande dottertumörer, metastaser.
Proteinet Smad7 förstärker utvecklingen av tumörer genom att reglera genuttrycket av HDAC6 och c-Jun. Bild: Kemal Avican
TGF-β reglerar uttrycket av proteinet Smad7 som är aktivt i TGF-β-signalkedjan. I friska celler kan Smad7 förhindra fortsatt TGF-β-signalering via negativ återkoppling. Nu visar den nya studien att Smad7 tvärtom kan förstärka utvecklingen av tumörer i cancerceller – genom att reglera genuttrycket av HDAC6 och c-Jun.
Den specifika aminosyra som har fångat forskarnas intresse heter Lys102 och finns i Smad7. Denna aminosyra binder till särskilda genreglerande funktioner i DNA för att öka produktionen av genuttrycket HDAC6 och c-Jun. Det gör att cancercellerna blir mer rörliga och har lättare att bilda dottertumörer, metastaser. Det går att se ett tydligt samband mellan alla dessa komponenter och dålig prognos vid prostatacancer.
HDAC6-hämmare kan bli komplement
– Den goda nyheten är att man genom att behandla med en hämmare av HDAC6 kan få prostatacancercellerna att förlora sin rörlighet. Därmed kan ny möjlighet på sikt öppnas för behandling som minskar risken för metastaser, säger Maréne Landström.
Kliniska prövningar genomförs nu i Storbritannien för specifika HDAC6-hämmare för patienter med solida tumörer, vilket gör att behandling med HDAC6-hämmare kan komma att bli ett komplement i cancerbehandling för patienter som har en svårbehandlad sjukdom. Framtida studier kan undersöka nyttan av att påvisa uttryck av Smad7, HDAC6 och c-Junför att möjliggöra nya och mer specifika behandlingar för män med aggressiv prostatacancer.
Studien visar också på en helt ny funktion för Smad7, genom att det kan rekrytera Smad2 och Smad3 till platsen för transkription för dessa gener. Tidigare har man tillskrivit Smad7 rollen av att vara en inhibitor för TGF beta-Smad2/3-transkriptionell aktivitet.
Maréne Landström, forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, marene.landstrom@umu.se
En forskargrupp, bestående av forskare från Umeå universitet, SLU i Uppsala och Göteborgs universitet, har undersökt ekosystemtjänsterna trädtillväxt, kolinlagring i marken, markvegetationens artrikedom, och förekomst av blåbär, viltfoder och död ved. Medan trädtillväxten ökade upp till en ålder av 70-100 år, vilket är när skogar normalt avverkas, fanns de högsta nivåerna av de flesta andra ekosystemtjänsterna i skogar äldre än 120 år. Dessa skogar kunde dessutom leverera fler olika ekosystemtjänster samtidigt än yngre skogar.
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
Källa: Naturvårdsverket
Fler värden men hämmad tillväxt
– Våra resultat visar att om skogar tillåts blir gamla så levererar de inte bara mer av många ekosystemtjänster, utan även att det ryms fler värden i en och samma skog, säger Micael Jonsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, huvudförfattare till studien.
Studien visar dock att den höga mångfalden av ekosystemtjänster i äldre skogar är på bekostnad av trädtillväxten som är låg i gammal skog.
– Det finns en tydlig avvägning mellan trädtillväxt och förekomsten av andra ekosystemtjänster. Denna avvägning verkar ofrånkomlig eftersom den förmodligen beror på att träd i yngre, likåldriga, skötta skogar konkurrerar ut de växter som är grunden för andra ekosystemtjänster, säger medförfattare Jan Bengtsson, professor vid SLU i Uppsala.
En av slutsatserna från studien är att skogsbrukets begränsning av skogsålder genom att avverka bestånden kring hundra års ålder leder till skogar med färre och lägre nivåer av många av skogens värden – utom för trädtillväxt.
– Man diskuterar dessutom inom skogsnäringen att sänka avverkningsåldern, och vi visar här att det skulle kunna få ytterligare negativa konsekvenser för många ekosystemtjänster, säger medförfattare Tord Snäll, professor vid SLU i Uppsala.
Trädslagsblandningen spelar stor roll
Studien visar även att förändringar av värden när skogen åldras påverkas av vilka trädslag som finns i skogen. Trots att en medelålders monokultur av gran uppvisade bland de högsta värdena för trädtillväxt, och låga värden för övriga ekosystemtjänster, hade gamla skogar med endast gran, eller gran med inslag av björk, de högsta värdena för flera av tjänsterna.
– Vi kunde tydligt se att beståndsålder är något som man måste ta hänsyn till, eftersom flera av skogens värden förändras så dramatiskt över tid, men även att trädslagsblandningen i beståndet spelar stor roll, säger Micael Jonsson.
Studien är baserad på data från den svenska Riksskogstaxeringen, och styrker tidigare studier från forskargruppen; att blandbestånd och bestånd som tillåts bli äldre än 100 år är av stor betydelse.
