Om koldioxidutsläppen fortsätter i samma takt som idag, år 2020, har världen redan om 18 år släppt ut den mängd koldioxid som är ”tillåten” för att uppnå Parisavtalet. Det betyder att 660 miljarder ton koldioxid kvarstår av jordens totala koldioxidbudget – om vi ska klara målet att hålla ökningen av jordens medeltemperatur under 2 grader.
Det stora frågetecknet är hur koldioxidutsläppen ska fördelas.
Rättvis fördelning av jordens kvarstående koldioxidbudget
I rika, industrialiserade länder måste utsläppen omedelbart minska med över 10 procent varje år, tills utsläppen av koldioxid är noll. Det menar forskare vid Uppsala universitet som tagit fram en vetenskaplig modell för beräkning av koldioxidbudgetar. Genom att fördela jordens kvarstående koldioxidbudget rättvist, på nationell och lokal nivå, finns en möjlighet att minska den globala uppvärmningen. Det innebär dock stora utmaningar och tiden är knapp.
Den globala koldioxidbudgeten beräknas av FN
Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade totala mängd koldioxid, det utsläppsutrymme, som kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst temperaturmål. Den globala koldioxidbudgeten kan brytas ner, fördelas, i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga koldioxidbudgetar.
Koldioxid står för ungefär tre fjärdedelar av den globala uppvärmningen som sker på grund av utsläpp av växthusgaser. Sedan 1970 har världens totala utsläpp av koldioxid mer än fördubblats, framför allt från fossila bränslen och transporter. När koldioxid släpps ut stannar en stor mängd kvar i atmosfären många sekler framöver; cirka 10-20 procent kommer fortfarande vara kvar om 10 000 år.
Det globala utsläppsutrymme som finns kvar för att behålla planeten under en viss temperaturökning, den totala koldioxidbudgeten, beräknas av FN:s klimatpanel IPCC.
Tyndall centre for climate change research i Manchester har utvecklat den så kallade koldioxidbudgetmetoden, en vetenskapligt förankrad beräkning som bygger på den globala budgeten för utsläpp av koldioxid. Metoden, som vidareutvecklats vid Uppsala universitet, fördelar den globala koldioxidbudgeten mellan nationer på ett rättvist sätt för att klara Parisavtalet.
När den globala budgeten ska fördelas till lokalnivå, utgår man ifrån en metod som heter suveränitetsprincipen (grandfathering). Det betyder att budgetens storlek motsvarar den aktuella utsläppsnivån så att alla kommuner och regioner får samma förminskningstakt.
Sverige och Storbritannien är de länder som kommit längst med tillämpningen av metoden. Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet och Tyndall centre for Climate Change Research vid University of Manchester har spelat en viktig roll i arbetet.
2017 startade ett forskningsprojekt för att ta fram koldioxidbudgetar för kommuner, regioner och län, lett av Kevin Anderson, gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, och professor i energi och klimatförändringar vid University of Manchester. Bakgrunden var att Järfälla kommun ville ha hjälp med att ta reda på hur de kunde leva upp till Parisavtalet.
– Vi såg en möjlighet att göra något som aldrig tidigare hade gjorts, säger Isak Stoddard, doktorand i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, som arbetar tillsammans med Kevin Anderson inom Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet.
Lokala koldioxidbudgetar
Idag har ett tiotal regioner och drygt 20 kommuner i Sverige tagit fram en egen koldioxidbudget med hjälp av Klimatledarskapsnoden. Nu går forskningsprojektet vidare kring regionala koldioxidbudgetar och snabb omställning till ett fossilfritt energisystem i Sverige.
Eftersom den kvarvarande koldioxidbudgeten hela tiden minskar när det släpps ut koldioxid är det viktigt med regelbundna uppdateringar. Forskarna vid Uppsala universitet arbetar med att ta fram ett digitalt verktyg som kommuner och regioner ska kunna använda för att själva beräkna sina koldioxidbudgetar och göra uppdateringar.
Så räknas en lokal koldioxidbudget ut
När en koldioxidbudget ska tas fram fastställs först hur mycket koldioxid den specifika aktören, till exempel en kommun, släpper ut idag.
Här används begreppet ”territoriella utsläpp”, där statistik hämtas från Nationella emissionsdatabasen SMHI. Med en geografisk metod fördelas utsläppen över Sverige så att endast faktiska utsläpp inom en kommuns gränser tas med i beräkningen.
Även utsläpp från internationella transporter inkluderas. Då används befolkningsstatistik, statistik för utrikes sjöfart från SCB samt utsläpp från internationella flygresor beräknade vid Chalmers. Det är viktigt att alla aktörers koldioxidbudgetar har så lika underlag som möjligt för att bli jämförbara på nationell nivå.
Skillnad mellan kommuner och land
En stor skillnad i uträkningen mellan en kommun och Sveriges nationella koldioxidbudget är att en kommun är mer ekonomiskt, politiskt och geografiskt bunden – och beroende av Sverige och andra svenska kommuner – än vad ett land som Sverige är till andra rika industrialiserade länder.
Kommuner med tung industri kan ha 100 gånger så stora utsläpp per capita. Därför räknas inte större industrier med i koldioxidbudgeten på kommunal nivå.
När en aktör väl har beräknat sin koldioxidbudget behöver man bestämma hur snabbt nedtrappningen av utsläppen ska ske år för år. Därefter bör en handlingsplan tas fram som säkerställer att budgeten hålls. Rådigheten över utsläppen är ofta spridda över många aktörer i samhället, så samarbete är väsentligt.
Hoppas på ramverk
Isak Stoddard och Kevin Andersson har även beräknat koldioxidbudgetar på nationell nivå för Sverige och Storbritannien. De hoppas kunna ta fram koldioxidbudgetar för flertalet industrialiserade och utsläppsintensiva länder som deltar i nästa klimatmöte i Skottland 2021.
– Det behövs för att belysa hur långt efter den nuvarande lagstiftningen, inom exempelvis EU och så kallade ”föregångsländer”, ligger från den minskning av koldioxidutsläpp som krävs för att Parisavtalet ska kunna uppnås, säger Isak Stoddard.
Parisavtalet ska bekämpa klimatkrisen
2015 slöts ett historiskt avtal i Paris där världens länder kom överens om att gemensamt bekämpa klimatkrisen. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter. Avtalet trädde i kraft i november 2016. Länderna förband sig bland annat att:
hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, men helst under 1,5 grader.
öka anpassningsförmågan för skadliga effekter av klimatförändringarna.
ge stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer.
Uppföljning ska göras vart femte år men ännu har inte beslut tagits om hur målen konkret ska uppnås eller hur minskningen av koldioxidutsläpp ska fördelas mellan länderna.
Nästa klimatmöte ska hållas i Glasgow i Skottland i november 2021 (uppskjutet från november 2020 på grund av covid-19-pandemin). På mötet ska världens länder förhandla om hur Parisavtalet ska genomföras, och hur ambitionerna i klimatpolitiken kan höjas.
Manchester City är den stad som hittills kommit längst med att sätta mål utifrån en koldioxidbudget, och i Sverige pågår alltså arbete i flera kommuner och regioner. Ett internationellt nätverk håller nu på att bildas där forskare i Norge, Storbritannien, Österrike och Sverige deltar. Ett internationellt vedertaget ramverk och samarbete för beräkning och implementering av koldioxidbudgetar är vad Uppsalaforskarna hoppas på.
Världen måste enas om hur minskningen av koldioxidutsläpp ska fördelas.
– Vi måste få till en struktur där utsläppen kan fördelas rättvist över världen. För Sverige och andra industrialiserade länder innefattar nedtrappningsarbetet även att stödja och möjliggöra för fattigare länder att påskynda sin omställning till en fossilfri framtid, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Klimatledarskapsnoden på Uppsala universitet.
Enskilda kontrollpunkter idag
Det finns många utmaningar i arbetet med att implementera koldioxidbudgetar menar han. Ett problem är att Sveriges och EU:s klimatmål bygger på vissa kontrollpunkter – enskilda årtal med en viss gräns för koldioxidutsläpp just det året. Men säger inget om hur mycket koldioxid som får släppas ut däremellan. Det försvårar arbetet med att nå Parisavtalets mål eftersom det ju är de totala utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet.
Martin Wetterstedt anser att de globala klimatmålen bör göras om till att inkludera den totala mängd koldioxid som släpps ut. Han menar att koldioxidbudgetar är det ramverk som nu måste träda i kraft, och räknar med att klimatmötet i Skottland kommer att innefatta diskussioner kring just detta.
– Metoden med koldioxidbudgetar ger träffsäkra svar på hur mycket som får släppas ut, säger han. Men frågan är vilken ambitionsnivå världsledarna väljer.
Tydliggör klimatutrymmet
Det finns även de som anser att klimatkrisen inte kan lösas med enbart koldioxidbudgetmetoden. Eva Lövbrand, föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, tror att koldioxidbudgeten kan tydliggöra hur lite klimatutrymme som återstår innan vi når två graders uppvärmning. Dock menar hon att den inte nödvändigtvis gör politikerna mer handlingskraftiga.
– Koldioxidbudgetarna visar att vi har kort om tid på oss att lösa klimatproblemet, men inte hur vi ska agera för att ändra kurs. Den klimatpolitiska forskningen varnar för att klimatnödläget kan mana fram storskaliga tekniska lösningar istället för långsiktig samhällsomställning. Ett fossilfritt samhälle är det vi måste fokusera på nu, säger Eva Lövbrand.
Text: Therese Quennerstedt på uppdrag av forskning.se
– Produktionen av abborre och gädda i fladorna påverkas av temperaturen under vår och sommar men även av mängden spigg. Ju mer spigg desto färre rovfiskyngel. Hur mycket spigg det är i fladorna styrs av hur öppna de är och flador med fler eller större mynningar blir mer tillgängliga för spigg och därmed minskar mängden yngel av abborre och gädda. säger Serena Donadi, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet.
En kustmiljö utsatt för mänsklig påverkan
I Norra Kvarkens skärgårdar utgör den grunda landhöjningskusten ett världsnaturarv. Många besökare och bofasta vill nyttja den här miljön, vilket dock samtidigt leder till en hög påverkan på de känsliga livsmiljöerna under vattnet, till exempel från byggande i strandzonen, muddringar och båttrafik.
Inom projektet Kvarken Flada, som omfattar kustområdena i Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland, har Länsstyrelsen Västerbotten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Forststyrelsen, Naturresursinstitutet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Finland tillsammans kartlagt dessa miljöer för att få en ökad förståelse för vilka faktorer som styr reproduktionen hos viktiga kustarter som abborre och gädda.
27 flador undersökta – med håvar, fällor och drönare
Studien baserar sig på omfattande fältundersökningar där totalt 27 flador undersöktes. Man inventerade förekomsten av nykläckta yngel av abborre och gädda, och hur mycket vuxen storspigg det fanns i fladorna. Man samlade även in data på vegetation och miljöförhållanden, eftersom fisklarver ofta har mycket specifika krav på miljön för att överleva och växa snabbt.
I arbetet användes en kombination av många olika provtagningsmetoder, från enkla håvar och fällor för att samla in fisk, till drönare och satellitbilder för att beskriva miljöförhållandena. Resultaten analyserades med hjälp av avancerade statistiska modeller för att identifiera orsakssamband.
Det visade sig att det fanns mer yngel i de mest avsnörda vikarna, och av detta kan förklaras med att dessa områden värms upp snabbare på våren, vilket gör att ynglen växer snabbare. Samtidigt har spiggen svårare att vandra in i flador som har mindre mynningar, och därmed undgår fler yngel att bli uppätna.
Muddring kan gynna spiggen
Det är vanligt att man muddrar mynningarna till fladorna, för att motverka landhöjningens effekter och kunna köra båt i dem. Den nya studien visar att muddringar kan ge negativa effekter på produktionen av abborre och gädda, eftersom en ökad vattenomsättning ger lägre vattentemperatur och för att mängden spigg riskerar öka.
– Det är därför viktigt att så långt som möjligt undvika muddringar i dessa känsliga miljöer, och där så är möjligt återställa tidigare muddrade områden. I många fall går det att hitta lösningar där man kan ha båtplats utanför fladorna i stället, och därmed kunna bevara dessa unikt artrika och produktiva miljöer, säger Anniina Saarinen, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten.
Ursprunget för den skandinaviska vargstammen har länge varit ett omdiskuterat ämne. Tidigare genetiska studier har pekat på östlig invandring, utan att kunna ge några entydiga svar om det geografiska ursprunget. Den nya kartläggningen ger en klarare bild av hur vargstammen formats.
– Vi kan se att de vargar som grundlade den skandinaviska vargstammen på 1980-talet är genetiskt lika vargar som finns i Finland och den ryska Karelen, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.
Hela arvsmassan har sekvenserats
Resultaten är en utveckling av tidigare forskning. Samma forskargrupp publicerade 2019 en studie där enbart vargars y-kromosom-dna, det vill säga den del av arvsmassa som bara kan ärvas från far till son och som kan visa fädernelinjer generationer bakåt i tiden, analyserats. I den nya mycket mer omfattande studien, som även den letts av Hans Ellegren och Linnéa Smeds vid Uppsala universitet, har hela arvsmassan från över 200 vargar sekvenserats.
Att nya vargar vandrar in österifrån sker då och då men forskarna kunde också för första gången genetiskt belägga det omvända, det vill säga att skandinaviska vargar utvandrat till Finland.
– Vi lär aldrig ha haft en särskild skandinavisk vargstam. I alla tider har nog vargar rört sig fram och tillbaka mellan den skandinaviska halvön och områden längre österut, säger Hans Ellegren.
Inga bevis för korsning mellan hund och varg
Forskarna sökte också svar på om vargstammen är uppblandad med hund. Hybridisering mellan lösspringande hundar och vargar är nämligen vanligt på många håll i världen och kan vara svår att undvika. Så sent som 2017 påträffades en hybridkull i Södermanland. Om sådana korsningar får föröka sig utgör de ett hot mot vargstammens genetiska särart.
När arvsmassan hos skandinaviska och finska vargar jämfördes med ett 100-tal hundar av olika raser kunde forskarna dock inte finna några bevis för att korsningar mellan hund och varg har satt spår i vargstammens genetiska sammansättning. Åtminstone kunde inte några tecken ses på att sentida korsningar påverkat vargarna.
Hans Ellegren, professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, Hans.Ellegren@ebc.uu.se
Under 2019 genomförde Region Uppsala ett pilotprojekt där man gav patienter möjligheter att chatta med sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden. Syftet med digitaliseringen var att öka effektiviteten i att ge råd kring omvårdnad och vidare vård, men också att vid behov ge patienten möjligheten att chatta med en läkare.
Men vad händer med sjuksköterskornas arbetsmiljö, när patientkontakterna sker via chatt i stället för telefon? Hur påverkar digitaliseringen vårdpersonalens arbetsengagemang? Minskar eller ökar arbetsbördan med en chattfunktion? Det ville forskare vid Uppsala universitet ta reda på.
Lugnare miljö känslomässigt
Sjuksköterskorna upplevde att arbetsmiljön blev lugnare känslomässig med patientkontakt via chatt, eftersom det var lättare att hålla en distans. Men sjuksköterskorna upplevde också att det var stressande att ha många patienter att chatta med parallellt, och att inte veta hur många fler patienter som är på väg att börja chatta med dem. Dessutom var det stressande att ibland behöva vänta på patientens svar i flera timmar.
Via systemet fanns möjligheten att välja standardiserade fraser istället för att skriva själva, men denna del av tjänsten användes sällan, och var inte uppskattad.
– Den digitala arbetsmiljön blev komplex i och med införandet av den nya tjänsten, och sjuksköterskorna behövde hantera upp till fem olika system samtidigt för att genomföra sina arbetsuppgifter, konstaterar forskarna.
Svagheter i förinställda frågor
Flera sjuksköterskor pekade också på svagheter i de förinställda frågor som ställts till patienterna. Men generellt sett gillar de chatten, visar studien. Den visar också att övergången till e-tjänst med patienterna hade koppling till arbetsengagemang på flera sätt.
Sjuksköterskorna upplevde mindre tidspress under den tid projektet pågick, vilket troligen var kopplat till att det inte var så många patienter som kontaktade 1177 via chatt som via telefon.
Effektiviserade e-tjänsten arbetet för 1177, eller inte?
– Vi undersökte inte den frågan specifikt genom till exempel tidsstudier och jämförelser men de flesta sjuksköterskors upplevelse var att systemet inte gav större effektivitet. Det är dock svårt att uttala sig säkert om effektiviteten eftersom det var ett nytt arbetssätt vilket alltid tar tid att lära sig med nya system och så vidare, och också att antalet patienter inte var så stort vilket eventuellt bidrog till att sjuksköterskorna valde att låta varje patient ta lite mer tid, säger Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet,
Metod och bakgrund
Tidigare forskning har visat att vårdpersonalens arbetsmiljö sedan tidigare är problematisk, och att stress är ett stort problem. Ett sätt att försöka komma till rätta med det har varit att hitta digitala lösningar på en del vårdkontakter, som till exempel 1177 Vårdguiden. I den här studien vill forskarna studera hur digitaliseringen påverkar vårdpersonalens arbetsengagemang och om arbetsbördan ökar eller minskar i och med chattfunktionen. Observationer genomfördes på plats i fem timmar med sjuksköterskor som använde chatten och som i normala fall använder telefon för medicinsk rådgivning till patienter. Dessutom genomfördes halvstrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som deltog i digitaliseringsprojektet för att samla kunskap om deras upplevelse av arbetssituationerna. Resultaten kategoriserades i jobbkrav och jobbresurser.
Vilka råd kan man ge till regioner som vill införa den här typen av e-tjänster till patienter?
– Det viktigaste är att personalen är delaktighet vid den här typen av förändringsarbete. Sjuksköterskor och läkare fick under utvecklingen kontinuerligt ge feedback som togs tillvara och det bidrog till en positiv upplevelse. Det är också viktigt att omsorgsfullt utvärdera den här typen av förändringsarbete och att arbeta med pilotprojekt för att förstå förändringens problem och möjligheter, säger Åsa Cajander.
Riskerna med digitalisering
– Den största risken som vi ser det är att man i den här typen av digitalisering glömmer bort de personer som av olika skäl inte kan chatta utan som behöver tala med en sjuksköterska. Alla har inte tillgång till en dator, kan inte språket eller har en funktionsvariation som gör att det inte är möjligt, säger Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet.
– Chatten kan vara ett komplement, men vi behöver fortsätta ha många kanaler in till vården eftersom att vi lever i ett heterogent samhälle.
Så gick chatten till
Inför chattkonversationen med sjuksköterskorna fick patienterna fylla i ett webbformulär med sina symptom. Den skriftliga informationen användes för att sjuksköterskorna skulle få en bättre bild av patientens mående på förhand för att i chatten kunna fokusera på följdfrågor.
Syftet med chatten var att öka effektiviteten för rådgivning kring omvårdnad och vidare vård, och också att vid behov ge patienten möjligheten att chatta med en läkare. Sjuksköterskorna kunde även ge råd om vart patienten skulle vända sig eller slussa dem vidare direkt till akutmottagning eller ambulansvård.
Inom ramen för tjänsten fanns också möjlighet att via chatten bli remitterad till en läkare för diagnos och behandling under samma kväll. Chatten var en så kallad asynkron chatt vilket innebär att det kan gå en viss tid mellan ställda frågor och svar.[/textblock
Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet, asa.cajander@it.uu.se
Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) är en fortsatt stark trend, men är det så bra för kreativitet, interaktion och social gemenskap som det sägs? Och vad med pandemin?
– Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt, men också om det verkligen stimulerar kreativitet och sociala relationer, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet, som tillsammans med professor Tuija Muhonen nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om aktivitetsbaserade kontors påverkan på arbetsmiljön inom akademin.
Intervjustudien är en uppföljning av en tidigare enkätstudie från 2018 bland medarbetarna på Niagara, ett av Malmö universitets hus, som visade att de anställda trivdes sämre med sina jobb efter att aktivitetsbaserade arbetsplatser införts. Fler valde också att jobba hemifrån.
Fler jobbade hemma
Medarbetare och chefer som intervjuades i den nya studien var missnöjda med den fysiska arbetsmiljön, som bristande kontroll över ventilation, ljus och temperatur. I den öppna kontorsmiljön kände de att det var svårt att värja sig mot ljud- och synintrycken. Huset upplevdes också som anonymt och icke-akademiskt.
Så gjordes studien
11 forskare och 12 avdelnings- eller institutionschefer intervjuades av forskargruppen på uppdrag av dekanerna vid berörda fakulteter i Malmö universitets nya hus Niagara.
Ett annat problem som kom upp var att de intervjuade inte heller kände sig delaktiga i processen inför ABW, utan helt enkelt fick ”gilla läget”. I linje med tidigare forskning upplevdes inte arbetsmiljön som passande för arbete som kräver avskildhet och koncentration. Därför valde medarbetarna att jobba hemma i större utsträckning.
– Ökat hemarbete i sig gjorde att den psykosociala arbetsmiljön blev sämre. Man förväntar sig att spara pengar och vill ladda det med positiva värderingar som att man vill främja samarbete, kreativitet och interaktivitet. Men det finns egentligen inga belägg för detta i forskningen, säger Tuija Muhonen.
I själva verket ökade mejlandet medarbetarna emellan, eftersom det kan ta emot att störa kontorsgrannen med en fråga i ett öppet landskap. Mejlen i sig bidrog till stressen och risken för missförstånd blev större. Och istället för ett snabbt samtal kollegor emellan fick de boka mötesrum. Om kollegan ens var på plats, alltså.
Trots att otaliga studier visar på ABW:s nackdelar fortsätter arbetsgivare att övergå till öppna landskap där aktiviteten avgör var du sitter. Frågan har också diskuterats vid andra lärosäten. På Niagara har forskarna sedan studierna genomfördes dock fått egna skrivbord i mindre eller större kontorslandskap.
Ökad smittspridning
Med coronapandemin har också risken för ökad smittspridning i öppna landskap seglat upp på agendan.
– Redan innan pandemin visade flertalet studier på ökad smittspridning i öppna kontorsmiljöer med mer självrapporterad ohälsa, och fler sjukskrivningar jämfört med traditionella kontorsmiljöer, säger Tuija Muhonen.
Det handlar inte om att alla ska få ett eget rum.
– Men kanske två eller tre kan dela på ett rum, istället för att femton gör det, säger Hanne Berthelsen.
Tuija Muhonen, professor arbetsvetenskap, Malmö universitet, tuija.muhonen@mau.se
Hanne Berthelsen, docent ledarskap och organisation, Malmö universitet, hanne.berthelsen@mau.se
Bevattning av en bladlusangripen gröda under ett torrår gav i princip ingen merskörd alls, vilket belyser vikten av att hantera hotet från skadegörare, både idag och i framtiden, menar forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Klimatförändringar kommer enligt prognoserna att leda till fler extrema väderhändelser såsom långvarig torka och ökade temperaturer, vilket i sin tur kan öka problemen med vissa skadegörare.
– Vi ville testa om de väntade skördeförlusterna kan motverkas av ekosystemtjänster såsom pollinering, säger Chloë Raderschall, doktorand vid Institutionen för ekologi.
Torka, bönbladlöss och mörka jordhumlor
Under sommaren 2019 uppfördes 24 stora burar på ett fält med åkerbönor utanför Uppsala. Plasttaken skulle förhindra att regn föll på försöksytorna, för att simulera den torra sommaren 2018.
Hälften av burarna fick inte en droppe vatten på 46 dagar, medan andra hälften vattnades tre gånger i veckan. På utvalda plantor i varje bur satte Chloë Raderschall och hennes kollegor ut bönbladlöss. Den tredje spelaren i trion var humlor. Deras långa tungor gör dem till en viktig pollinatör av åkerböna, som kan ha ganska djupa blommor.
Sommaren 2019 förändrade 24 stora burar tillfälligt Uppsalas skyline. Resenärer som såg dem från tåget anade inte att det i burarna pågick en simulering av den torra sommaren 2018. Bild: Chloë Raderschall
– Hälften av burarna fick små kolonier av mörka jordhumlor för att se om deras positiva effekt på skörden skulle stå sig även när grödan stressades av klimatförändringar, säger Chloë Raderschall.
Genom att studera samspelet mellan bladlöss, torka och humlor såg forskarna att skörden från åkerböna blev sämre på grund av bladlöss (79 procent) och torka (52 procent). När bönorna utsattes för båda faktorerna var skördeminskningen 84 procent. Skörden i bladlusangripna bestånd var alltså ungefär lika dålig oavsett om plantorna hade bevattnats eller ej.
Pollinerarna ökade skörden
– Vi drar slutsatsen att skördeförlusterna kan minska kraftigt om man kan minska trycket från både växtätande insekter och torkstress, säger Chloë Raderschall.
Det har gjorts ytterst få studier av hur insektspollinering påverkar skörden under långvarig torka. I den här studien ökade pollinerarna skörden med 68 procent, även när växterna led av torka eller bladlusangrepp, vilket överraskade forskarna.
– Vi trodde att stressade plantor skulle vara mindre attraktiva för humlorna, men det verkar de alltså inte ha varit, säger Chloë Raderschall.
Minsta möjliga bevattning
Resultaten får viktiga följder för växtodling när klimatet ändras. Tillgången på vatten är begränsad och vi måste hushålla med grundvattnet. Då är det smartare att prioritera bevattning av grödor där skadeinsekterna är under kontroll. På samma sätt förändras tröskeln för användning av bekämpningsmedel mot bladlöss vid torka – den merskörd man får genom bekämpning blir betydligt mindre i en torkstressad gröda. Eftersom humlornas pollinering hade en konstant positiv effekt på skörden är det viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.
– För att försäkra oss om ett hållbart jordbruk under klimatförändringen måste till exempel vatten och bekämpningsmedel användas så lite som möjligt och reserveras för de situationer där effekten på skörden är kritisk. Det är viktigt att få bättre förståelse för hur olika stressfaktorer samspelar med varandra och ekosystemtjänster som pollinering, säger Chloë Raderschall.
Kontakt:
Chloë Raderschall, doktorand vid Institutionen för ekologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, chloe.raderschall@slu.se
Pressbilder
(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Bönbladlöss på åkerbönsplanta. Foto: Chloë Raderschall
När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen.
– Vi tror oss ha gjort en upptäckt som gör att vi bättre kan förstå den tid i jordens historia då djuren först dyker upp. Upptäckten kommer sannolikt att ge upphov till många intressanta diskussioner, säger Sebastian Willman, studiens förstaförfattare och paleontolog vid Uppsala universitet.
Det är väl belagt att det fanns djur på jorden för runt 540 miljoner år sedan. Då inträffade nämligen det som inom evolutionen kallas för den kambriska explosionen. Från den här tiden finns fossil från en stor mängd, ofta skalförsedda, varelser. Men de första djuren måste ha utvecklats tidigare än så. Forskarvärlden är dock inte enig om huruvida de fossil som finns bevarade före den geologiska tidsperioden kambrium verkligen kan klassificeras som djur.
Mikrofossil av ägg och djurembryon
De nya fynden från Portfjeld-formationen på norra Grönland kan bidra till att öka förståelsen för djurens ursprung. I berg som är 570-560 miljoner år gammalt har forskarna från Uppsala universitet, Köpenhamns universitet och De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland funnit mikrofossil av vad som skulle kunna vara ägg och djurembryon. De är så välbevarade att det går att studera enskilda celler och till och med strukturer inuti celler.
Den mer än en halv miljard år gamla Portfjeld-formationen på norra Grönland med dess innehåll av bland annat embryoliknande mikrofossil. Bild: John Peel.
Organismerna levde i grundhaven längst kusten under den geologiska tidsperioden ediacara för 635-541 miljoner år sedan. Den stora variationen av mikrofossil gör att forskarna menar att livet vid den här tiden måste ha varit mer komplext än vad som tidigare varit känt.
Organismerna spridda över världen
Liknande fynd har tidigare bara gjorts i den närmare 600 miljoner år gamla Doushantuo-formationen i Kina. Den upptäckten gjordes för över 30 år sedan och forskare har sedan dess diskuterat vad det egentligen är för sorts livsformer. En del menar att det handlar om ägg och embryon från de allra första djuren. De grönländska fossilen är något yngre är men är i stort sett identiska med de kinesiska.
I och med den nya upptäckten kan forskarna också säga att de här organismerna varit spridda över hela världen. Vid den tiden låg de flesta kontinenter utspridda söder om ekvatorn. Grönland låg där Södra ishavet idag breder ut sig och Kina låg ungefär på samma breddgrad som Florida nu återfinns på.
– Den omfattande och i princip hittills outforskade berggrunden som norra Grönland erbjuder ger oss möjligheter att bättre förstå utvecklingen av de första svårtolkade flercelliga organismerna som i sin tur leder till de första djuren som i sin tur leder till oss själva, säger Sebastian Willman.
Sebastian Willman, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, Sebastian.Willman@geo.uu.se
John Peel, professor emeritus i historisk geologi o paleontologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, John.Peel@pal.uu.se
– Den stora majoriteten som byter jobb gör det inte som ett led i något slags karriärstrategi, utan därför att de pressas till det av arbetssituationen säger Anders Bruhn, forskare vid Örebro universitet som lett studien.
En klar majoritet av socionomerna i studien, har haft minst tre arbeten under de fem år som gått sedan examen.
– De vanligaste skälen till att byta jobb är dålig arbetsmiljö, dåliga arbetsvillkor och brist på möjligheter till utveckling, säger Anna Petersén, som tillsammans med Anders Bruhn och Örebrokollegan Rúna Baianstovu gjort studien.
Brist på introduktion
Enkätsvar visar på massiv kritik mot framför allt arbetsbelastningen.
– Bland deltagarna i projektets forskningscirklar blev det tydligt att många av dessa sade sig vara beredda att möta de dåliga arbetsvillkoren så länge de upplevde att de hade chefer som stod upp för dem. Men det hierarkiska ledningssystemet drabbar mellanchefer lika hårt som det drabbar dem själva, säger Rúna Baianstovu.
Brist på introduktion är ett skäl till missnöjet hos cirkeldeltagarna. Introduktionen beror på tillfälligheter och enskildas initiativ visar studien. Mentorskap tillämpas men fungerar inte heller tillfredsställande, då mentorerna sällan ges tillräcklig med tid för uppdraget.
– Ett absolut villkor för ett fungerande introduktionsprogram är att den nyanställde inte har samma arbetskrav som erfarna socialsekreterare, utan också får tid för reflektion. Att ha erfarna kollegor att rådfråga är en av de absolut viktigaste faktorerna för de nya som ska ta mark i professionen, säger Anders Bruhn.
Stark vilja att hjälpa utsatta
Forskarna har även frågat efter motiven bakom yrkesvalet. Svaren visar att de nya socionomerna är präglad av stark vilja till insatser för samhällets svaga och utsatta, och en vilja att bidra till samhällsförbättring. Samtidigt har förutsättningarna för sådant professionellt arbete försämrats. Utrymmet att bedriva motivationsarbete och möta klienter har minskat kraftigt.
– Denna inre konflikt som många upplever, i kombination med en allmänt svår arbetsmiljö kan säkerligen förklara den stora rörligheten inom yrkesfältet, säger Anna Petersén.
Många av de intervjuade som haft erfarenhet av dåliga arbetsvillkor har sökt nya jobb och då kommit till arbetsplatser där de upplevt arbetsmiljön som tillfredsställande.
Ökat tryck på socialtjänsten
– Även om den generella bilden visar på stora problem med arbetsmiljön, så finns det alltså också många arbetsplatser där villkoren upplevs som bra, säger Anders Bruhn.
Utvecklingen i samhället pekar på att ökat tryck på socialtjänsten.
– Kommunerna får allt svårare att upprätthålla en socialtjänst värd namnet när antalet arbetsuppgifter, statliga direktiv och målsättningar som åläggs dem ökar samtidigt som intäkterna halkar efter, konstaterar Anders Bruhn.
Trogna sitt yrkesval
Det finns också en mindre grupp av socionomer som bytt arbete i strävan efter ett visst yrke, exempelvis som kurator. Bytena blir då delar i ett led att komma närmare den önskvärda positionen.
Till bilden hör också att deltagarna i studien bedömer sig ha rätt kvalifikationer för sitt arbete. De allra flesta ångrar inte sitt yrkesval, utan den stora majoriteten är trogna sitt yrke. De är nöjda med den utbildning de fått och de har kvar sina motiv om att hjälpa och att bidra till en positiv samhällsutveckling.
I forskningsprojektet ingår socionomer som examinerades 2012, och innefattar en landsomfattande enkät och intervjuer med ett urval deltagare. Dessutom genomfördes två så kallade forskningscirklar med nyanställda socionomer vid försörjningsstöd och barn och ungdom i en medelstor kommun.
Kontakt:
Anders Bruhn, professor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, anders.bruhn@oru.se
Antioxidanter, till exempel C-vitamin och E-vitamin, oskadliggör reaktiva syreföreningar som också kallas för oxidanter. Dessa syreföreningar reagerar annars med viktiga molekyler i kroppen och förstör deras biologiska funktion.
Större mängder av oxidanter orsakar allvarliga skador på bland annat dna, cellmembran och proteiner. Våra celler har därför utvecklat kraftfulla försvarsmekanismer för att göra sig av med oxidanter som bildas i vår normala ämnesomsättning.
Tidigare trodde man att oxidanter enbart var skadliga för organismer, men på senare tid har man börjat förstå att de även har positiva funktioner. Nu visar en forskargrupp på Chalmers att den välkända oxidanten väteperoxid faktiskt kan bromsa åldrandet i jästceller.
Bromsat åldrande genom enzymet Tsa1
Chalmersforskarna har visat en mekanism för hur en central signalväg styrs direkt av peroxiredoxin-enzymet Tsa1. Det saktar ner åldrandet genom att oxidera en aminosyra i ett annat enzym, proteinkinas A, som är viktigt för regleringen av ämnesomsättningen. Oxideringen minskar aktiviteten hos proteinkinas A genom att destabilisera en del av enzymet som binder till andra molekyler. Därmed dämpas näringssignaleringen via proteinkinas A, vilket i sin tur nedreglerar cellernas delning och stimulerar deras försvar mot stress.
Väteperoxid är en kemikalie som bland annat används för hår- och tandblekning. Ämnet är också en av de oxidanter som bildas i vår ämnesomsättning, och som är skadligt i högre nivåer.
Mindre mat ger längre liv
Chalmersforskarna har studerat enzymet Tsa1 som ingår i en grupp av antioxidanter som kallas peroxiredoxiner.
– Tidigare studier av dessa enzymer har visat att de deltar i jästcellernas försvar mot skadliga oxidanter, säger Mikael Molin, som leder forskargruppen på Chalmers institution för biologi och bioteknik.
– Men peroxiredoxinerna bidrar också till att förlänga cellernas livslängd vid kalorirestriktion. Mekanismerna bakom dessa funktioner är ännu inte klarlagda helt.
Man vet sedan tidigare att ett minskat kaloriintag kan förlänga livslängden betydligt hos en mängd olika organismer, från jäst till apor. Flera forskargrupper, bland annat Mikael Molins, har också visat att det är en stimulering av just peroxiredoxinernas aktivitet som bromsar åldrandet i jästceller, flugor och maskar när de får i sig färre kalorier än normalt via maten.
Enzymet behöver oxidanten
– Nu har vi hittat en ny funktion hos Tsa1, säger Cecilia Picazo, postdok på avdelningen för systembiologi. Tidigare trodde vi att detta enzym bara oskadliggör reaktiva syreföreningar. Men vi har visat att Tsa1 faktiskt behöver en viss mängd väteperoxid för att triggas till att delta i processen att sakta ner jästcellernas åldrande.
Diabetesläkemedel kan bromsa åldrande
Även andra studier har visat att låga nivåer av reaktiva syreföreningar kan kopplats till flera positiva hälsoeffekter. Dessa oxidanter bildas i mitokondrierna, cellernas ”kraftverk”, och processen kallas för mitohormes. Den kan observeras i många organismer, från jäst till möss. I möss bromsas tumörtillväxt av mitohormes, medan man i rundmaskar har kunnat knyta både peroxiredoxin och mitohormes till förmågan att bromsa åldrandet hos typ 2-diabetesläkemedlet metformin.
Metformin är också aktuellt i jakten på läkemedel som kan minska risken för äldre människor att drabbas hårt av covid-19. Studier i Kina och USA har gett vissa lovande resultat, och en teori är att metformin kan motverka den försämring av immunförsvaret som åldrandet orsakar.
Förvånansvärt nog visar studien att Tsa1 inte påverkar nivåerna av väteperoxid i åldrade jästceller. Tvärtom använder Tsa1 små mängder av väteperoxid för att minska aktiviteten i en central signalväg när cellerna får mindre kalorier. Detta får effekter som i slutänden leder till en bromsning av celldelningen och processer som kan kopplas till nybildandet av cellernas byggstenar, medan cellernas försvar mot stress stimuleras – vilket gör att de åldras långsammare.
Bromsa åldersrelaterade sjukdomar
– Signalvägar som påverkas av kaloriintaget kan spela en central roll i åldrandet genom att de känner av statusen i många cellulära processer och kontrollerar dem, säger Mikael Molin. Genom att studera detta hoppas vi förstå de molekylära orsakerna till att många av våra folksjukdomar – till exempel cancer, Alzheimers sjukdom och diabetes – uppvisar kraftiga ökningar med stigande ålder.
Att forskarna nu har kommit ett steg närmare att förstå hur mekanismerna bakom oxidanter faktiskt kan bromsa åldrandet ger uppslag till nya undersökningar. Till exempel att leta efter peroxiredoxin-stimulerande läkemedel, eller att testa om åldersrelaterade sjukdomar kan bromsas av andra läkemedel som kan förstärka de positiva effekterna av oxidanter i kroppen.
Jäst är bäst för att studera åldrande
Jäst kan odlas på både fast och flytande näringsmedium, och är ett bra modellsystem för att studera åldrande. Jästcellerna delar många molekylära mekanismer med celler i högre organismer, och samtidigt är det lätt att ändra deras dna och studera olika geners funktion. Jäst ger också många generationer på kort tid.
En ny studie av Örebroforskare visar att proteinet CARD8 reglerar flera andra inflammatoriska proteiner hos personer med åderförkalkning. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
– Vi har visat helt nya funktioner som CARD8 har, vilket i framtiden kan få betydelse för behandling av åderförkalkning och andra inflammatoriska sjukdomar, säger Geena Paramel, en av forskarna bakom studien och universitetslektor i biomedicin vid Örebro universitet.
Åderförkalkning, också kallat ateroskleros, är orsaken bakom majoriteten av alla hjärt- och kärlsjukdomar. Inflammationen som pågår i blodkärlens väggar vid åderförkalkning involverar flera olika proteiner, som i sin tur regleras av proteinet CARD8.
Reglerar inflammation
– Vår studie visar att CARD8 har en avgörande roll i inflammationsprocessen vid åderförkalkning, säger Geena Paramel
Forskarlaget lett av professor Allan Sirsjö vid Cardiovascular Research Centre (CVRC), Örebro universitet, har tittat på funktioner som CARD8 har i celler som täcker blodkärlens insida. Genom att slå ut CARD8-genen har de bland annat kartlagt vilka proteiner som regleras av CARD8. Resultaten visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av CARD8 och förändrade nivåer av flera andra inflammatoriska proteiner i åderförkalkade blodkärl.
Samma resultat har också bekräftats i prover från en grupp individer med åderförkalkning – i ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Framtida läkemedel
– Detta är viktiga fynd som kan vara betydelsefulla vid utveckling av framtida läkemedel mot åderförkalkning. I framtiden kanske vi kan använda oss av mer riktade mediciner mot till exempel CARD8 vid åderförkalkning, säger Karin Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.
I en tidigare studie har forskarna även sett en koppling hos personer som har en genetisk variation i CARD8-genen och förändrade nivåer av inflammatoriska proteiner i kroppen.
– Det är mycket som talar för att CARD8 även kan ha betydelse för flera andra sjukdomar med inflammatorisk bakgrund, säger Geena Paramel.
Kartlägga mekanismen
Nu planerar Örebroforskarna att fortsätta studera CARD8. I samarbete med företaget BioReperia i Linköping, ska de fortsätta kartläggningen av rollen CARD8 har vid inflammatoriska processer som även är centrala vid till exempel tumörutveckling.
– I dagsläget vet vi att CARD8 har en viktig roll i den inflammatoriska processen i cellerna, men vi vill också förstå hur CARD8 påverkar andra processer i cellen, förklarar Karin Franzén.
Karin Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet, karin.h.franzen@oru.se Geena Paramel, universitetslektor i biomedicin vid Örebro universitet, geena.paramel@oru.se
En grupp forskare har undersökt dödligheten hos patienter med blodinfektioner och fann en signifikant ökad dödlighet hos dessa patienter i samband med en 60 dagar lång vårdstrejk i Danmark 2008.
– Fynden understryker hur viktigt det är att ta sjuksköterskors och annan vårdpersonals upprepade larm om missförhållanden på arbetsplatsen på allvar. Detta måste göras skyndsamt med anledning av den stora brist på exempelvis sjuksköterskor som råder, understryker Filip Jansåker, disputerad ST-läkare i allmänmedicin och forskare vid Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
Studien jämförde dödligheten hos patienter diagnostiserade med blodinfektion under strejken med patienter diagnostiserade med blodinfektion under perioden 2000–2015. Resultaten visade en signifikant ökad dödlighet hos patienterna som diagnosticerats under strejken.
– Trots att sjuksköterskors arbetsförhållanden lämnar mycket övrigt att önska är det mycket ovanligt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal går ut i strejk. Detta beror sannolikt på att de är plikttrogna yrkesgrupper som inte vill utsätta patienter för risker, säger Filip Jansåker.
Ibland kan strejker dock uppstå och då är målet alltid att patienterna inte ska fara illa. Trots detta var det alltså just det som kan ha skett under strejken i Danmark, som involverade sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
Studien är gjord av forskare vid Centrum för primärvårdsforskning tillsammans med forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och Odense universitetssjukhus i Danmark.
Dubbelstjärnor är system med två stjärnor som snurrar runt varandra tack vare deras gravitation. Det finns en rad olika varianter på dubbelstjärnor. En ny studie med forskare från bland annat Lunds universitet har undersökt dubbelstjärnor som består av dels en vanlig stjärna som vår sol, dels en specifik sorts dvärgstjärna kallad subdvärg av typ B. Dessa subdvärgar är små blåskimrande himlakroppar på väg mot sin undergång. De är rester av döende röda jättestjärnor som har förlorat sitt yttre lager av gas.
Just sådana här system av dubbelstjärnor fungerar utmärkt som ett slags forskningslaboratorium för undersökningar av hur stjärnor interagerar med varandra. Tidigare studier av dubbelstjärnor har exempelvis gett svar på hur det går till när de röda jättestjärnorna förlorar sin enorma gasmassa och förvandlas till dvärgstjärnor. Förklaringen i den processen är inte bara att gasen brinner upp. Även gravitationen från den andra stjärnan bidrar genom att dra till sig en del av gasen, en form av galaktisk kannibalism.
Omloppstiden kopplat till mängden järn
Men det finns fler frågor som forskarna är intresserade av att undersöka med hjälp av dubbelstjärnesystem. I den aktuella studien har man tittat på svårförklarade aspekter av dubbelstjärnornas omloppsbanor kring varandra. Vissa dubbelstjärnor har omloppstider på bara några timmar medan andra tar flera år på sig att cirkla ett varv runt varandra. Forskarna konstaterar nu att dubbelstjärnornas olika omloppsbanor kan förklaras av grundämnenas evolution i Vintergatans förflutna.
– Vår studie visar att omloppsbanorna är direkt kopplade till den kemiska utveckling i galaxens historia, säger Alexey Bobrick, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Mindre järn i begynnelsen
I Vintergatans begynnelse existerade inte mycket av metalliska grundämnen, och därmed fick de första stjärnorna väldigt lågt innehåll av järn. De nyare stjärnor som bildats senare under galaxens utveckling har däremot ett betydligt högre järninnehåll. Skillnaden i mängden järn gör att de nyare stjärnorna blir upp till 30 procent större, och därmed blir deras omloppsbanor i motsvarande grad längre, konstaterar Bobrick.
Studien är den första som knyter samman de två stora forskningsfält som rör Vintergatans historia respektive observationer och datormodellering av dubbelstjärnor. Resultaten ger en klar bild av hur blå subdvärgstjärnor bildas. Arbetet bidrar också till ny kunskap om galaxens historia, vilket är ett forskningsområde som studeras aktivt i Lund. Den aktuella studien kan även komma till nytta framöver när man tittar på andra typer av dubbelstjärnesystem, exempelvis sådana som innehåller stjärnor vars öde riskerar att avslutas i en gigantisk supernovaexplosion.
Alexey Bobrick, doktorand, Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet, alexey@astro.lu.se
– Även om den här studien gjordes i möss och vi ännu inte vet hur överförbara resultaten är till människor, så ger det oss hopp om att kunna använda vanliga läkemedel för unga cancerpatienter som är i desperat behov av bättre behandlingsalternativ, säger studiens försteförfattare, Caitrín Crudden, tidigare doktorand i receptorsignalpatologigruppen vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
Studien är gjord av forskare vid Karolinska Institutet och MD Anderson Cancer Centre i Texas.
Två liknande receptorer
De visar likheter mellan två stora grupper av cellytereceptorer, så kallade G-proteinkopplade receptorer (GPCRs) och receptortyresinkinaser (RTKs). GPCRs är måltavlor för fler än hälften av alla utvecklade läkemedel vid behandling av sjukdomar som till exempel allergier, astma, depression, ångest och högt blodtryck. De har dock inte använts för cancerbehandling i någon större utsträckning.
RTKs, å andra sidan, är måltavlor för läkemedel mot cancer, som till exempel bröst och tjocktarmscancer, på grund av deras inblandning i olika cellulära abnormiteter. En receptor i RTK-familjen som spelar en avgörande roll i flera cancersjukdomar, bland annat barnsarkom, är den insulinliknande tillväxtfaktor 1-receptorn (IGF1R). Tidigare försök att utveckla cancerläkemedel mot denna receptor har dock misslyckats.
Stort behov av behandling mot barnsarkom
Barnsarkom är en aggressiv typ av tumör som uppstår i ben och mjukvävnader såsom muskler, senor och bindväv.
Behandling innebär ofta en kombination av kirurgi och intensiv strål- och cellgiftsterapi, som kan ha betydande kort- och långvarig toxicitet.
Överlevnads- och återfallsstatistiken har inte förbättrats på flera decennier och behovet av nya behandlingar är stort.
I den här studien granskade forskarna IGF1R och fann att den delar en signaleringsmodul med GPCRs, vilket betyder att den potentiellt kan påverkas via läkemedel riktade mot GPCRs. Detta koncept öppnar nya möjligheter att använda väl tolererade läkemedel för att stänga av denna tumördrivande receptor och därigenom bromsa cancertillväxten.
Gav mössen medel mot depression
För att testa deras hypotes behandlade forskarna barnsarkomceller (Ewing) och musmodeller med Paroxetin, ett antidepressivt läkemedel som hämmar en serotoninåterupptagsreceptor som ingår i GPCR-familjen. De såg att detta läkemedel markant minskade antalet IGF1R receptorer på tumörcellerna och därigenom höll tillbaka tumörtillväxten. Forskarna beskriver även den molekylära mekanismen bakom denna funktion i studien.
– Vi har utvecklat en ny strategi för att kontrollera aktiviteten hos dessa tumördrivande receptorer genom att angripa GPCRs. Såvitt vi vet är detta ett nytt paradigm för hela gruppen av cancerrelevanta RTKs, och vi tror att denna strategi kan användas som utgångspunkt för att designa specifika läkemedel mot i stort sett alla sjukdomstillstånd. Detta är särskilt viktigt givet det stora antalet GPCR-riktade läkemedel som redan används idag och har låg toxicitet, säger Leonard Girnita, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.
I nästa steg planerar forskarna att utveckla deras strategi genom att rikta in sig på flera RTKs samt verifiera deras fynd i kliniska studier.
Leonard Girnita, forskare, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, leonard.girnita@ki.se
Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.
– Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo, doktorand i medicin vid Örebro universitet.
I hans forskningsstudie, som publicerats i Atherosclerosis, deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.
Påverkar tjocklek och stelhet i blodkärlen
– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.
En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.
I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Ökad risk för inflammation hos överviktiga
Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.
– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.
Livsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf, Örebro universitet.
Ett lands förmåga att fungera som suverän stat, att kunna kontrollera sitt territorium och befolkning, beskrivs ibland med ordet ”stateness” (statsskap). Ofta tas det inom forskningen för givet att detta är något som avgörs av inhemska faktorer. Men i sin avhandling visar Olena Podolian, nybliven doktor i statsvetenskap, att internationella aktörer kan ha stort inflytande på utformningen av lagstiftning och policybeslut.
– Jag har studerat två postsovjetiska stater, Estland och Ukraina, som tagit olika vägar efter Sovjetunionens kollaps. Inflytandet från internationella organisationer och andra stater märks tydligt, men det är inte alltid så rättframt som det först kan verka. Det fungerar inte alltid som det var tänkt, och ibland sker inflytandet bara delvis, säger hon.
Externa aktörer har en tydlig inverkan
Olena Podolian har till exempel studerat hur Europarådet, EU, OSCE (Organisation för Säkerhet och Samarbete i Europa) och Ryska federationen påverkat en rad olika politikområden, som statens våldsmonopol, minoriteters rättigheter och informationsspridning.
Undersökningen visar hur de externa aktörerna haft en tydlig inverkan på lagstiftningen när det kommer till medborgarskap och minoriteters rättigheter. Särskilt i Estland. Inte lika mycket när det handlar om språk och utbildning.
– Det finns också exempel på när inflytandet utifrån varit mer destruktivt än konstruktivt. Så var fallet med Rysslands inflytande som kunnat påverka förmågan till ”stateness” på ett negativt sätt när det gäller politikområdena informationsspridning och kontroll över statens gränser, säger Olena Podolian.
Ett exempel på positiv inverkan som hon lyfter fram är att barn till statslösa i Estland automatiskt blir medborgare när de föds. Men samtidigt som lagstiftningen för nationella minoriteter är liberal och generös, gäller den fortfarande bara för medborgare säger hon. Det gäller både Estland och Ukraina.
Konflikter och krig
På senare tid är Rysslands inblandning i kriget i Ukraina ett tydligt exempel på negativ inverkan samt grannlandets makt över ukrainsk massmedia och tv. I Estland visar studien hur Ryssland ingrep i konflikten kring statyn som kallas Bronssoldaten. Statyn restes av Röda armén 1947 som ett minnesmärke av segern över Nazityskland men ses i dag av många ester som en symbol för den sovjetiska ockupationen. Konflikten gällde en flytt av statyn, som i dag står på den estniska försvarsmaktens kyrkogård i Tallinn.
Estland och Ukraina är visserligen båda två före detta sovjetstater, men är i dag länder som skiljer sig mycket åt. Estland blev snabbt en del av Europa och de europeiska aktörerna fick stor inflytande. Men där blev motståndet från befolkningen större. Något som Olena Podolian förklarar med att Estland har en starkare uppfattning som nation och förändringarna ansågs gå emot en nationell identitet.
– Under en lång period har nationalism setts som en del av det förgångna och att det var liberala demokratier som var vägen framåt. Men nationalismen växer sig starkare. Och då menar jag inte bara den radikala nationalismen utan också på ett mer allmänt plan. Om tillhörigheten kopplas till stat eller nation, säger hon.
Stat som begrepp
Begreppet stat har enligt Podolian inte diskuterats så mycket, vare sig inom forskningen eller i samhället. Mycket för att länder som England, Frankrike och Sverige fungerat som stater i århundranden. Nya stater är mer sårbara säger hon:
– Staten, som företeelse, har varit förbisedd. Sovjetunionen bestod visserligen av ett antal stater, men inte på det sättet som länder i Europa. Men för att förstå till exempel ett lands fri- och rättigheter är det viktigt att veta vad en stat är, vad den kan och inte kan göra. Hur stark den är och dess begränsningar. Ur ett akademiskt perspektiv är det väldigt intressant. Men också praktiskt. För vill man studera politik eller ekonomi måste man veta vilka statsstrukturer som är på plats, säger hon.
Det finns exempel på sjukdomar i hjärnan som framgångsrikt behandlas med genterapi, ett av de mest omskrivna är spinal muskelatrofi 1. Sjukdomen kan i sin allvarligaste form leda till kraftiga motorikproblem hos nyfödda barn. Dessa barn saknar en viktig gen som är nödvändig för de nervceller som kontrollerar musklerna.
– Tidigare avled ofta den drabbade före två års ålder, men med ny genterapi kan de nu dansa vid sju års ålder. Det är ett remarkabelt resultat, berättar Johan Jakobsson, professor i molekylär neurogenetik vid Lunds universitet.
Förenklat går behandlingen – som ännu inte erbjuds i Sverige – ut på att en ny, fullt fungerande kopia av den gen som den drabbade saknar, levereras till kroppen, som sedan tillverkar nya kopior av den tidigare saknade genen. Med hjälp av Crispr-tekniken kommer man att kunna göra detta mer effektivt och mer pricksäkert i framtiden, förklarar Johan Jakobsson.
Gensaxen hjälper forskarna förstå geners funktion
Crispr är en ny molekylärbiologisk teknik som gör det möjligt att ändra DNA-sekvenser i levande celler inuti en organism. Tekniken utvecklas hela tiden och i dag finns Crispr i många olika varianter som bland annat kan reparera gener eller styra deras aktivitet.
Källa: Genterapi och Crispr
Johan Jakobsson har i sin forskning med att utveckla terapier mot Huntingtons sjukdom använt Crispr-tekniken för att studera olika geners funktion. Huntingtons sjukdom orsakas av en muterad variant av en gen som leder till sjukdomen. Men många av hjärnans sjukdomar är mer komplexa än så.
– Parkinsons sjukdom, alzheimer och psykiatriska sjukdomar har en tydlig, ärftlig komponent, men inte någon tydlig genetisk förklaring. Det är många genvarianter involverade och det räcker tyvärr inte med att rätta till en enda felaktig gens uttryck, förklarar Johan Jakobsson.
Skräp-DNA inte så skräpigt
En stor del av vårt DNA har tidigare betraktats som slask-, eller skräp-DNA, eftersom det inte ansetts ha någon större funktion. I sin forskning har Johan Jakobsson intresserat sig för just denna del av våra gener. Nyare forskning visar att skräp-DNA spelar en större roll än vad man tidigare förstått – och kanske man i det kan hitta svaret på varför vi skiljer oss från andra arter?
– För länge sedan trodde man att om vi sätter upp en sjukdom i en modellorganism, till exempel råttor eller flugor, så kommer vi att förstå hur samma sjukdom fungerar i människan. Men just när det gäller hjärnans sjukdomar har det inte varit framgångsrikt. Människa och mus skiljer sig för mycket åt. Och den skillnaden, är jag övertygad om, ligger bland annat i ”skräp-DNA:t”.
Han tar schimpansen som ett annat exempel. Vi har nästan samma protein-kodande gener som dem, men ändå skiljer vi oss så mycket från varandra.
– Jag tror att förklaringen till en del sjukdomar finns i det som tidigare kallats skräp-DNA och hoppas att vi med vår forskning kan bidra till att öka förståelsen för hur den icke-kodande delen av vårt DNA påverkar hjärnans sjukdomar. Under senare tid har vi sett att de inte bara är skräp, utan att de deltar i vårt genom på ett aktivt sätt – riktigt hur vet vi inte.
Mer forskning behövs
För exakt hur det genetiska spelet bakom många av hjärnans sjukdomar ser ut vet forskarna fortfarande inte, men det är förmodligen väldigt komplext. Johan Jakobsson nämner längd som ett tydligt exempel för att förstå genetikens komplexitet.
– Om du är lång och får barn med en person som också är lång är chansen stor att barnen också blir långa. Det har varit känt i tusentals år, men trots att längd är en tydlig ärftlig egenskap, förstår vi inte varför. Förmodligen styrs längden av hundratals olika gener.
Han förklarar att det ska till två saker för att en genterapi ska kunna fungera.
– Dels behöver man förstå genetiken och genernas roll vid den specifika sjukdomen. Och dels behöver tekniken för hur man ska kunna modifiera de kända generna fungera. I Huntingtons sjukdom förstår vi generna, men tekniken för att genomföra behandlingen är inte helt framme än, säger Johan Jakobsson.
