Det är tack vare nyinstallerade datorbaserade verktyg för läkemedelsutveckling som Per-Erik Olsson kan scanna bland miljontals molekyler som kan hämma olika funktioner hos coronaviruset.
– Vi vill försöka identifiera molekyler som kan binda till coronavirusets proteiner, ansvariga för att viruset kan ta sig in i mänskliga celler. Det handlar om att bromsa infektionsförloppet och på så sätt ge kroppen bättre chans att försvara sig, förklarar Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Datorbaserad läkemedelsutveckling
Med hjälp av datorbaserade metoder för läkemedelsutveckling är det möjligt att inom loppet av bara några veckor hitta molekyler med hög potential för användning i både läkemedel och grundforskning.
– Fördelarna med datorbaserade metoder är att de är mycket snabbare än experimentella studier. På ganska kort tid kan man från miljontals molekyler begränsa urvalet till cirka femtio potentiella hämmare av coronaviruset, en process som skulle ta flera år i ett laboratorium, säger Per-Erik Olsson.
På så sätt kan forskarna identifiera möjliga läkemedel som i ett nästa steg behöver testas i levande celler.
– Det här är otroligt kraftfulla verktyg som öppnar många nya dörrar. En annan möjlighet är att vända på processen och välja ut en substans av intresse, till exempel ett miljögift, och undersöka vilka system i cellerna som blir påverkade.
Könsskillnader i hjärnan
Per-Erik Olsson håller på att etablera en enhet för datorbaserad läkemedelsutveckling vid Örebro universitet efter att ha spenderat fyra månader vid University of California San Diego för att lära sig mer om dessa metoder. I vanliga fall forskar han om könsskillnader i hjärnan och proteiner som påverkar dess utveckling – ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet.
– Vi undersöker också vilka molekyler som kan blockera cancerutveckling i hjärnan för att se om vi kan hitta kandidater som kan fungera som läkemedel, säger han.
I framtiden vill Per-Erik Olsson använda de datorbaserade metoderna för att även bidra till utvecklingen av nya antimikrobiella behandlingsmetoder. Han planerar att starta forskningssamarbeten med andra forskare och att använda metoderna i undervisningen.
Att tillfälligt byta spår i forskningen för att studera coronaviruset, något som också Vetenskapsrådet stöttar, ser Per-Erik Olssons som en tjänst till samhället.
– Vi gör ett försök och ser vad vi kan hitta. Den stora utmaningen för andra forskare blir sedan att testa dessa molekyler i experimentella studier.
Forskarnas hypotes var att belastning med tyngder i viktvästarna skulle leda till en kompensatorisk minskning av kroppsvikten. I den kliniska studien ingick 69 personer, med kroppsmasseindex (BMI) på mellan 30 och 35, den lägsta graden av fetma. Deras instruktioner var att bära en viktväst åtta timmar per dag under tre veckor, och i övrigt leva som vanligt.
Alla studiedeltagare bar viktvästar, men lottades att ingå i en av två grupper. Kontrollgruppen fick bära lättare västar som vägde ett kilo, medan behandlingsgruppen fick bära tyngre västar som vägde cirka elva kilo. När de tre veckorna passerat hade de försökspersoner som bar de tyngre västarna gått ner 1,6 kilo medan de som bar de lätta västarna gått ner 0,3 kilo.
– Vi tycker att det är mycket intressant att behandlingen med de tyngre viktvästarna minskade fettmassan medan muskelmassan samtidigt var intakt, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Större effekt än vid många typer av träning
– Den effekt vi kunde se på fettmassan under detta korta försök var större än vad man brukar se efter olika former av fysisk träning. Men vi kunde inte avgöra om det var underhudsfett eller det farliga bukfettet som minskat, alltså det fett i bukhålan som är starkast kopplat till hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna har tidigare i djurstudier, som publicerades 2017, visat att det finns ett jämnviktsystem som strävar efter att hålla kroppsvikten konstant. Forskarna har gett det namnet gravitostat. Hos möss sker denna reglering bland annat via påverkan på aptiten. För att fungera måste systemet innefatta en kroppsegen badrumsvåg. Forskarnas nya kliniska studie visar att det finns en liknande inbyggd badrumsvåg också i människa.
Nytt perspektiv på stillasittande
Om människor sitter ned mycket verkar det som att utslaget på den kroppsegna badrumsvågen blir för lågt. Det kan förklara att sittande så tydligt kopplas till fetma och ohälsa. Viktvästarna kan leda till att utslaget på den kroppsegna vågen blir högre, vilket minskar kroppsvikten.
Många frågor om hur gravitostaten fungerar återstår för forskarna att besvara. Bland annat vill de studera om ändrad energiförbrukning, aptit och rörlighet bidrar till viktnedgången för människor som får bära viktvästar. Forskarna vill också se om viktminskningen fortsätter för dem som bär viktväst under en längre tid än tre veckor, och om det farliga bukfettet minskas av behandlingen.
– Det finns forskningsrapporter som visar ett samband mellan symptom på covid-19 och luktnedsättning. Vi vet inte än vad det beror på men det verkar vara relativt vanligt. Om man är medveten om förändringen och har symtomen kan man isolera sig själv och förhindra att sprida smittan vidare. Det är viktig information att nå ut med, säger Jonas Olofsson, forskare vid Psykologiska institutionen och ansvarig för Stockholms universitets del av projektet
Rapporter om påverkad smak och lukt
Den enkät som studien utgår från har tagits fram av The Global Consortium for Chemosensory Research (GCCR), ett nätverk med över 400 forskare från 50 olika länder.
Nätverket bildades som respons på anekdotiska rapporter om att luktsinnet påverkas av covid-19. Syftet med enkäten är att ta reda på om och hur lukt- och smaksinnena förändras för de som drabbas av covid-19, och om viruset på detta sätt skiljer sig från andra luftvägssjukdomar. Jonas Olofsson hoppas att de första resultaten kan komma redan innan april är slut.
– Jag tycker det är fantastiskt att forskning kan gå så här snabbt. Hundratals personer går samman och får saker gjorda. Jag hoppas att det här kommer att förändra forskningen om de kemiska sinnena, och att det här kommer att leda till nya studier där den här stora gruppen samarbetar, säger han.
Svårt att jämföra luktsinnet med andra
I enkäten finns frågor om hur man upplever lukt och smak och vilka symptom man i övrigt upplever. Forskning av Jonas Olofsson och hans dåvarande doktorand Ingrid Ekström, nu vid KI, visar att människor är bra på att uppskatta förändringar i sitt eget luktsinne.
– Tidigare har det sagts att vi inte har förmågan att bedöma det egna luktsinnet. Den som tror sig ha bra luktsinne har inte alltid det, men det är svårt att värdera sitt luktsinne i jämförelse med andra. Däremot har vi kunnat visa att man är bra på är bra på att upptäcka om man själv får ett försämrat luktsinne, särskilt om det sker snabbt, och det är det som är intressant i det här fallet, säger Jonas Olofsson.
Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I upp till tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.
Se filmen The most natural robotic prosthesis in the world (12.19)
Forskningen leds av Max Ortiz Catalan, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.
Implanterade elektroder styr protesen
– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.
– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.
Permanent koppling till patientens nerver
Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:
Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.
Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.
Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.
Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.
Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.
Utmaningen är det neurala gränssnittet
– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.
Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.
– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.
Så funkar tekniken
Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm.
Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.
Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.
Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.
Så upplevs den konstgjorda känseln
Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.
Patienter som amputerats ovanför armbågen
Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.
Max Ortiz Catalan, institutionen för elektroteknik, leder labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers, maxo@chalmers.se
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, fick höra talas om det nya coronaviruset 3 januari 2020.
– Marken försvann under mina fötter, säger Björn Olsen.
Björn Olsen har studerat pandemier i 25 år och har länge sagt att frågan är inte om utan när nästa pandemi kommer. För honom var slutsatsen självklar: Det här blir en pandemi.
Men informationen från Kina var i början av januari knapphändig. Kinesiska myndigheter rapporterade om människor som blivit sjuka av ett nytt virus inom corona-familjen. De menade också att viruset inte smittar lätt mellan människor, ett påstående som skulle visa sig helt felaktigt.
Men snart kom mer information, både om virusets smittsamhet och dess ursprung. Fladdermöss pekades tidigt ut som ursprungliga bärare av viruset och den 10 januari hade kinesiska forskare vid Fudan University i Shanghai kartlagt dess arvsmassa och delade informationen med resten av världen.
Fladdermusen ett viruslager
Den utpekade fladdermusen tillhör gruppen hästskonäsor som är små insektsätande fladdermöss. Fladdermusen kan bära på virus utan att själv bli sjuk och dö vilket gör att kolonierna av fladdermöss fungerar som ett slags viruslager. När en människa blir infekterad producerar kroppen interferoner, en av de tidiga mekanismerna i immunförsvaret, som svar på bland annat virusattacker. Fladdermöss producerar interferon hela tiden.
Det finns omkring 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss, enligt kinesiska forskare. På bilden en liten hästskonäsa, Rhinolophus hipposideros Bild: F. C. Robiller / naturlichter.de / CC BY-SA
– De kan integrera virusets arvsanslag i sitt eget dna och på så sätt producera egna virusprotein som funkar ungefär på samma sätt som när man injicerar vaccin, säger Magnus Gelang, biolog och vetenskaplig intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum.
– De blir också väldigt varma när de jagar på natten och många virus är värmekänsliga, vilket är en ytterligare anpassning för att klara av ständiga virusinfektioner, säger Magnus Gelang.
I Sverige finns 19 arter av fladdermöss, men enligt Magnus Gelang finns det inget skäl till att vara rädd för fladdermöss. Snarare kan vi tacka dem för att de äter stora mängder mygg när vi sitter ute och grillar. Det är framför allt när vi blandar vilda och tama djur i stressade miljöer som risken för smittor som denna uppkommer. Han påpekar också att det inte är fladdermössen som sprider smittan till oss.
Bild: Magnus Gelang
Annan bärare tog viruset till människa
– Det är ganska onyanserat att säga att virusen kommer från fladdermössen och att de sprider det. De sprider inte till oss utan vi plockar hem det, troligtvis via någon annan vektor däremellan.
En vektor, ett djur som så att säga tar viruset ett steg närmare människan, behövs ofta för att viruset ska utveckla de egenskaper som krävs för att ta sig in i mänskliga celler. Men första ledet i den här kedjan är människor som samlar in fladdermöss, trycker ihop dem i trånga burar och transporterar dem till en marknad där de småningom slaktas. Hanteringen stressar djuren, vilket ökar produktionen av virus. Detta i en miljö som är rik på möjliga vektorer.
Djurmarknad grogrunden
– Det är väldigt många som ränner omkring i en miljö där det är mycket blod, avföring och slem, säger Björn Olsen. Rätt vad det är så är det någon som plockar upp viruset.
I det här fallet har en specifik djurmarknad, en så kallad wet market där det säljs både levande och döda djur, pekats ut som den plats där viruset tog klivet över till människan.
Wet market. Bild: Hao Rui on Unsplash
Länge tycktes myrkotten vara den mest sannolika vektorn.I Kina betraktas myrkottens kött som en delikatess och djurets fjäll används i kinesisk medicin, och myrkotten är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Det var i beslagtagna myrkottar, på väg att smugglas in i Kina, som forskare hittade virus som var nära besläktade med det nya coronaviruset SARS-CoV-2.
En ny studie, publicerad i mitten på april 2020, i tidskriften Molecular Biology and Evolution, förkastar teorin om myrkotten och presenterar istället hundar som möjliga vektorer. Enligt den teorin skulle gatuhundar ha ätit fladdermöss, eller delar av dem, fört över smittan till sällskapshundar som i sin tur smittat människor.
Men teorin har, precis som andra teorier om vektorer, kritiserats av andra forskare och sökandet efter det djur som transporterat viruset till människan fortsätter.
Myrkotten och olika ormar är hårt utsatt för illegal jakt och handel. Myrkottar bär på coronavirus som är mycket lika nCoV-2019. Bild: Dan Bennett / CC BY
Björn Olsen betraktar det som händer nu som en generalrepetition inför nästa pandemi. Trots att han är långt ifrån ensam om att ha varnat för pandemier kunde det nya viruset, SARS-CoV-2, utan några större svårigheter kolonisera människor i så gott som hela världen. Hade SARS-CoV-2 kunnat stoppas? Kan nästa virus stoppas?
– Problemet är att vi inte har satsat så mycket på den här typen av forskning, säger Björn Olsen. Det vi har satsat på är den individualiserade medicinen, cancersjukdomar och liknande, men vi har glömt bort den mikrobiella världen som vi lever i.
Skräck att dödligt virus muterar
Då och då har den här världen gjort sig påmind. Oftast har det varit influensavirus som plötsligt muterat och gjort fåglar sjuka. Ibland drabbas även människor.1997 fick viruset H5N1 ett utbrott bland höns i Hongkong, flera människor blev smittade och sex personer dog.
För att få bukt på smittan dödades 1,5 miljoner tamhöns och andra fåglar. I februari 2003 muterade viruset H7N7 bland tamhöns i Nederländerna. Utbrottet spred sig till Belgien och Tyskland och sammanlagt avlivades 31 miljoner fjäderfän till en kostnad av nära 12 miljarder kronor. I december samma år var det dags igen när H5N1 orsakade massdöd bland höns och ankor i flera asiatiska länder. 24 människor dog och 120 miljoner fåglar avlivades.
Faran, eller snarare skräcken, är att ett virus med hög dödlighet ska mutera sig till förmågan att smitta mellan människor.
Bild: Mikael Frivold on Unsplash
Björn Olsen är också ornitolog och har i 20 år studerat virus i änder som fångats i ett andfänge som satts upp vid Ottenby fågelstation på Ölands södra udde. De flesta virus som hittas är ofarliga för människan och gör inte heller fåglarna sjuka.
Han skulle gärna se att den här virusjakten blev lite vanligare, över hela världen.
– Att man har provtagningsstationer bland fladdermöss, bland fåglar – vilda och tama, och bland tamdjur. Man kan köra det här i realtid och ser vi ett virus som börjar bete sig annorlunda kan vi värdera den här informationen och vidta åtgärder. Då ligger man kanske inte steget före, men i alla fall jämsides med viruset.
Bild: Ottenby fågelstation
Var femte and bär på influensavirus
Ottenby fågelstation drivs idag av föreningen Birdlife Sverige. För ett år sedan föreslog Region Kalmar län, tillsammans med Linnéuniversitetet och BirdLife att utveckla verksamheten till ett forskningscenter för fågelburna infektioner. Neus Latorre-Margalef, doktor i mikrobiologi vid Linnéuniversitetet, har precis avslutat den förstudie som då påbörjades.
– Vi fångar änderna när de flyttar. Under hösten när de flyttar till varmare länder bär 20-30 procent av dem på influensavirus, säger hon.
Influensa innebär tarminfektion för fåglarna
För fåglarna är influensa huvudsakligen en tarminfektion. När änderna fångats in tar forskarna prover antingen med en tops som förs in i kloaken eller som tas från färsk avföring änderna ger ifrån sig när de väntar i individuella kartonger innan ringmärkning. Proverna fryses ner till minus 70 grader och transporteras till ett laboratorium på Linnéuniversitetet där de analyseras. Proverna sparas i ett arkiv som idag innehåller cirka fyra tusen influensaisolat.
– En del har vi lyckats sekvensera och gjort studier över hur de förändrats över tid. Genom att jämföra med virus från andra länder kan vi se hur virus sprids i olika geografiska områden. Då kan vi bedöma risken för spridning till kycklingar, säger Neus Latorre-Margalef.
– I Europa finns en hög biosäkerhet för kycklingar och djur som går till matproduktion. Men det är inte på samma sätt i Asien där man har vilda fåglar och tama änder i nära kontakt med andra djur och människor. Det är där virus kan ha nya möjligheter att hoppa till nästa värd.
För drygt tio år sedan startade det amerikanska forskningsprojektet PREDICT för att identifiera och övervaka virus som har potential att orsaka en pandemi. Sammanlagt hittades 1200 sådana virus, varav 160 nya coronavirus. PREDICT utbildade och gav stöd till 60 laboratorier världen över, bland annat det i Wuhan i Kina som senare identifierade SARS-CoV-2.
2016 startade WHO projektet R&D Blueprint för att ta fram en lista över patogener som riskerade hota den globala hälsan och där människan saknade motmedel i form av vaccin. SARS och MERS hamnade på listan, liksom Ebola. Två år senare, i början av 2018, satte forskarna i R&D Blueprint upp en möjlig, tidigare okänd patogen på listan. Den går under namnet ”Disease X”.
Ett år senare publicerade forskare på Wuhans institut för virologi en studie som varnade för att ett coronavirus riskerar att spridas bland människor i Kina, och att fladdermöss kommer att vara källan.
PREDICT finansierades av den amerikanska biståndsmyndigheten USAID. I september, två månader innan det nya coronaviruset slog till, ströp Trumpadministrationen finansieringen av PREDICT. I början av april sa en talesperson för USAID till tidningen LA Times att de planerar ett nytt initiativ för att förhindra att virus tar sig från djur till människa.
Övervakning kan stoppa ny pandemi
Virus överförs från vilda djur till människa via mötespunkter mellan vilda och tama djur. Genom att övervaka de virus som rör sig i naturen kan ett potentiellt farligt virus stoppas innan det orsakar en pandemi. Vid flera tillfällen har influensavirus hos fågelbesättningar stoppats genom att stora mängder fåglar har avlivats. Tamboskap kan också vaccineras för att stoppa spridningen.
Forskare arbetar också med att ta fram vaccin och läkemedel som är verksamma mot en bredare grupp av virus istället för att rikta in sig på det som är aktuellt för stunden. Till exempel vaccin som angriper virusets rna istället för de proteiner som vaccin brukar rikta in sig på.
Björn Olsen tror att en övervakning nu kommer att bli av.
– Ja, jag tror det. Kineserna har varit duktiga på att övervaka fladdermöss, tack vare en eldsjäl.
Eldsjälen heter Shi Zhengli men hennes forskningsområde har gett henne smeknamnet Bat woman. Hon jobbar på smittskyddsinstitutet i Wuhan och det var hennes forskning som slog fast att viruset som orsakade det senaste corona-utbrottet 2002/2003 hade sitt ursprung i fladdermöss. När människor i Wuhan började bli sjuka i december förra året kallades hon omedelbart hem från en konferens i Shanghai. Zhengli har varnat för att det finns cirka 5000 varianter av coronavirus hos fladdermöss och att de kommer att orsaka nya pandemier.
– Det finns andra som har tittat på fladdermöss i Afrika, säger Björn Olsen. Och i Sverige har vi har övervakat virus hos änder i tjugo år. Vi kan skapa övervakningssystem som kan förutse vad som kan hända när viruset sliter sig utanför sina artgränser.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Det är framförallt det kraftigt minskade bilåkandet till följd av Coronakrisen som ligger bakom den minskade efterfrågan på bensin – och i förlängningen på olja. Sedan i fjol har priset mer än halverats, och efterfrågan minskat med trettio procent.
Prisras på olja har skett tidigare, men den här efterfrågeminskningen är spektakulär, enligt André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, och knuten till ett nationellt forskningsprojekt om kopplingar mellan geopolitik och hållbar utveckling.
– I normalfallet brukar efterfrågan ligga still vid ekonomiska inbromsningar. Och annars stiger den en procent per år. Senaste stora efterfrågeminskningen skedde vid början av 1980-talet, men det var både långsammare och mindre, säger han.
Fortsätter pumpa upp för att hålla igång oljekällan
Tappet till trots så fortsätter många producenter att pumpa upp olja eftersom de behöver intäkterna och det annars finns risk för att källorna producerar sämre om de stängs ner en längre tid. Fracking-oljan i USA, där skifferlager sprängs för att frigöra olja och gas, är extra känslig.
Men om efterfrågeminskningen blir långvarig finns till slut inget annat val än att lägga ner produktionen.
Hur ska de politiker som vill gynna en grön omställning agera?
– Det är lättast att säga vad de inte ska göra, nämligen att rädda oljeindustrin. Vissa oljebolag kommer inte klara av de låga priserna med den skuldsättning de har. Så när det kommer krav på att stater ska ta över deras skulder ska de inte göra det.
Samtidigt varnar André Månberger för en backlash – om länder inte ser till att göra sig mindre beroende av oljan.
– Om den krisande oljebranschen inte blir föremål för några räddningspaket, blir det förmodligen färre bolag som klarar sig. Å andra sidan, om Sverige och andra länder inte minskar sitt fossilberoende kan de oljeproducenter som klarar sig ta ut ett högre pris längre fram. Priset stiger oavsett, men inte lika mycket om utbudet är större.
– Många menar att det tar uppemot femton år innan priserna stiger, men förloppen är så pass snabba så jag tror snarare att det handlar om fem till tio år.
För politiker gäller det därför att främja sådant som ger effekt inom en tidshorisont på fem till tio år. Enligt André Månberger är en viktig åtgärd att främja både tillgång till och acceptans för kollektivtrafik, som ju är betydligt mer energieffektivt än bilåkande.
– Elbilar och andra fossilfria bilar behövs också, men här finns en så pass stor tröghet i systemet, att effekten kommer senare.
Mycket importerat biobränsle
Sverige har en nästan fossilfri elproduktion. Men det mesta av det biobränsle som används importeras, trots att inhemsk produktion både kan minska klimatutsläppen och stärka försörjningstryggheten, påpekar Månberger.
– Om fler länder ska minska sitt oljeberoende, kommer konkurrensen om den bioråvara vi importerar öka, säger han.
Efter prisnedgången 2014 ökade oljeutvinningen i USA, varpå riksdagen höjde skatten på bensin för att dämpa konsumtionen.
Eftersom det den här gången istället är efterfrågan som minskat ser André Månberger ingen anledning till justerad moms och skatt, som utgjorde två tredjedelar före prisraset.
Högt oljepris drabbar fattiga länder
Höga oljepriser är visserligen bra för klimatet, men för också nackdelar med sig i form av lägre tillväxt i länder som inte exporterar olja och högre matpriser i alla länder, påpekar Månberger.
– Det används mycket fossil energi inom jordbruket, så när oljepriset stiger så blir det dyrare att producera mat. Olika länder är olika känsliga för detta, värst för fattiga länder som är importberoende av både mat och olja.
En grön omställning är inte högprioriterat för många oljeproducerande länder, eftersom oljeintäkterna står för en stor del av inkomsterna till en redan mager statskassa. Saudi, Kuwait, Venezuela, Nigeria och Irak är exempel.
Vissa av dessa länder styrs dessutom också av auktoritära regimer som kontrollerar intäktsflödena och för vilka oljan blir ett sätt att hålla sig kvar vid makten.
– Men eftersom befolkningen i dessa länder växer i kombination med att oljan för eller senare sinar, använder många styren intäkterna från olja för att finansiera en utbyggnad av förnybara, inhemska energikällor. Export kommer alltså att vara fortsatt prioriterat i flera år framöver.
För USA är efterfrågeminskningen inte riktigt lika besvärlig, eftersom landets ekonomi är mer diversifierad.
För Norge är risken ännu mindre eftersom inkomsterna läggs i en investeringsfond, vilket jämnar ut fluktuationer i konjunkturen och enbart ett mindre uttag till statskassan görs varje år.
Det amerikanska inbördeskriget utkämpades mellan 1861 och 1865, och har sedan dess återberättats många gånger i böcker och på film. Men det lever också vidare bland människor som i vår tid träffas för att återskapa slagen och lägerlivet i verkligheten. Deltagarna klär sig i uniformer och krinoliner, de är indelade i militära förband och lagar mat över lägerelden. Och inte minst: de iscensätter historiska slag, nordstatare slåss mot sydstatare, ofta inför publik. Denna företeelse är ett exempel på historiskt återskapande, eller reenactment.
Använda sin egen kropp för att uppleva det förflutna
Marie Bennedahl har i sin avhandling i under flera års tid studerat två svenska och två danska föreningar som ägnar sig åt historiskt återskapande av det amerikanska inbördeskriget. Syftet var att undersöka vad som händer när kriget tolkas av skandinaviska utövare. Specifikt har hon tittat på hur genus och könsroller påverkar vad vi minns ur det förflutna, och vad det innebär att använda den egna kroppen för att uppleva det förflutna.
– Jag är intresserad av hur det går till när människor utanför skolor, akademi och museum använder och skapar historia. Historia finns inte som en färdig berättelse, det är något som vi skapar hela tiden, säger Marie Bennedahl som är doktor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Linnéuniversitetet.
Det är skillnad på det förflutna och historia, menar hon. Det förflutna är allt det som verkligen har hänt, medan historia är vår tolkning av det som har hänt.
– Och vi tolkar olika beroende på vilka vi är och vilken situation vi befinner oss i. Det gör att vi minns vissa saker, och andra inte. Så man kan säga att historia utgår från minnena av det som hänt. I min forskning använder jag begreppet kollektiva minnen, det vill säga att en grupp skapar en gemensam tolkning av vad som hänt.
Marie Bennedah använde en ovanlig forskningsmetod för historieämnet, autoetnografi, som innebär att forskaren själv är en del av materialet. För henne innebar det att hon gick med i föreningarna och studerade sitt eget deltagande. Hon testade olika roller, till exempel infanterist, artillerist och matlagerska, på både syd- och nordstatssidan. Hon gjorde också intervjuer med deltagare och analyserade bilder.
Männen har tolkningsföreträde
Militära händelser, som det amerikanska inbördeskriget, hänger traditionellt ihop med män. Det gör att männen ses som mer självklara i det historiska återskapandet, menar Marie Bennedah. De har tolkningsföreträde i uppfattningen om det förflutna, alltså är det de som formar historien. Könsrollerna är tydliga. Män förväntas bära uniform och vara soldater, medan kvinnor förväntas ha klänning och sköta hushållet. Om en person går emot det här uppstår förvirring. När till exempel en kvinna deltar på slagfältet i uniform ses hon som avvikande.
Olika bilder av det förflutna
Men det är inte hela bilden. I sitt material såg hon att olika grupper kan minnas det förflutna på olika sätt, även om de ingår i samma gemenskap. Hos vissa finns en tydlig minnestradition som betonar just traditionella värderingar och tydliga könsroller mellan kvinnor och män. Det här minnet har sina rötter från inbördeskrigets dagar, och det används som en kritik mot dagens samhälle.
I andra grupper, främst på sydstatssidan, finns en annan minnestradition. Den betonar sydstaternas strävan mot frihet, kampen om ett eget land. Man bygger en bild av sydstaterna som progressiva och moderna, där kvinnor mycket väl kan ha varit soldater. Det blir en anpassning till samtida normer. På så vis förändrar deltagarna de gemensamma minnena i en annan riktning, så att det blir lättare att inkludera kvinnor.
– Det här är en adaption av vad som hände, egentligen var väldigt få kvinnor soldater. På det här sättet ändrar man historien, säger Marie Bennedahl.
Hon menar att hennes forskning visar att ”vanliga” människor också påverkar historien, det är inte bara institutioner som har den makten.
– Den visar också att både genus och kroppslighet påverkar vår bild av det förflutna, till exempel vilka som får vara med och vad som lyfts fram. Och detta är faktiskt något vi kan påverka.
Marie Bennedahl, institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet marie.bennedahl@lnu.se
Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och totalt drabbas 5-10 procent av befolkningen under sin livstid. Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar.
Den aktuella studien omfattar data om 1 639 838 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1969-2005. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år. Individerna följdes upp via patient- och dödsorsaksregister.
Under uppföljningstiden, med ett medianvärde på 28 år, registrerades blodpropp i ben eller lunga hos en dryg procent, 18 665 av studiedeltagarna. Det fanns en tydlig koppling mellan body mass index (BMI) vid mönstring och senare risk för blodpropp.
Ökade risker för blodpropp
Den stegvis ökade risken för VTE var märkbar redan i den grupp som låg i mitten och övre delen av normalintervallet (BMI 20-25) jämfört med dem i den lägre delen av normalintervallet (18,5-20).
Risken fortsatte sedan att öka i de två högre BMI-grupperna, fetma och grav fetma, där totalt drygt 36 000 av studiedeltagarna ingick.
För gruppen med fetma (BMI 30-35) låg risken på faktor 2,93 jämfört med referensgruppen i studien. Risken var alltså mer än fördubblad. För dem med grav fetma (BMI 35 och uppåt) var motsvarande faktor 4,95, en nästan femfaldigad risk för blodpropp i ben eller lunga under uppföljningstiden.
Viktigt studera fetma hos unga
Katarina Glise Sandblad är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens förstaförfattare.
– Kopplingen mellan VTE och fetma är tidigare främst studerad i populationer där BMI mätts senare i livet. Eftersom studiedeltagarna då kan ha hunnit utveckla fetmarelaterade sjukdomar som också påverkar risken för blodpropp, som vissa former av cancer, riskerar man att underskatta risken av fetma. I takt med att fetma och grav fetma bland unga ökar, blir det allt viktigare att studera de långsiktiga risker detta medför, konstaterar hon.
Även om den aktuella studien enbart omfattar män är mönstren och sambanden troligen liknande för kvinnor, menar forskargruppen, som leds av Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet.
Gruppen har tidigare gjort studier på fetma och andra utfall än VTE, exempelvis hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdom, där man sett liknande mönster hos både män och kvinnor.
Katarina Glise Sandblad, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, katarina.glise.sandblad@vgregion.se
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar. Första gången Vårkollen genomfördes var 2015. Varje år sedan dess har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.
Tidigare år har det visat sig att till exempel björkarnas lövsprickning har hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren. Finns det trender som tyder på att klimatförändringar gett bestående skillnader från förr?
– Vi är glada att det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi fått tidigare år. Dessa medborgarforskare som är våra vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Tidig vår kan ge bakslag
Eftersom vårtemperaturer uppmättes redan i januari på många håll i landet blir det blir extra spännande att se hur vårens växter har reagerat på detta i landets olika delar. När våren startar tidigt är det inte ovanligt att det kommer bakslag som kan komplicera bilden. En del växter kanske hinner börja blomma medan andra vackert får vänta till nästa värmebölja. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön. Därför är det viktigt att få in rapporter från alla delar av landet. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt våren har hunnit hemmavid just kring Valborg i år.
Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så det finns fortfarande anledning att göra observationer av detta. De senaste åtta åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. I år kanske det är ännu tidigare?
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.
Många påverkas av våren
Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen. Därmed är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Exempelvis är skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker direkt beroende av samspelet i och med naturen. Därför behövs också kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.
Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 4 maj.
– Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi.
Några frågor om hälsan
Det tar runt en minut om dagen att svara på enkla frågor om din hälsa, men det kan bidra till minskad spridning av covid-19. Syftet med appen är att ta reda på:
i vilka delar av landet risken för smitta är hög
vilka faktorer som ökar risken att bli allvarligt sjuk och hur risken påverkas av underliggande sjukdomar
hur fort viruset sprids i olika delar av landet.
Appen används i Storbritannien och USA, och snart även i Indien. Den utvecklades ursprungligen av läkare och forskare vid King’s College i London och Guys and St Thomas’ sjukhus i samarbete med ZOE Global Ltd, ett företag som analyserar hälsodata.
Kan ge inblick i hur smittan sprid
När coronaepidemin bröt ut såg man möjligheten att snabbt anpassa appen så att allmänheten ska kunna rapportera sina symtom och därmed ge en samlad överblick av hälsotillståndet i landet. Tack vare ett pågående forskningssamarbete, fick forskarna vid Lunds universitet också möjligheten att snabbt anpassa appen så att den kan användas i Sverige.
Professor Paul Franks tror verktyget kan ge beslutsfattarna värdefull inblick i hur smittsamt viruset är och hur det sprids.
– Eftersom det hittills är så få som testas för viruset i Sverige är det svårt att få en uppfattning om hur utbredd smittan är. Vi har därför erbjudit Folkhälsomyndigheten att ta del av de resultat som vi får utifrån appen, och som kan utgöra framtida beslutsunderlag, säger han.
Fler symptom än de vanliga
Informationen som samlas in när appen används ger en uppfattning om vilka symtom som är förknippade med covid-19.
– Vi vet sedan tidigare att feber, hosta och andningssvårigheter är symtom man ska vara uppmärksam på. Men uppgifter som samlats in med appen i andra länder visar att huvudvärk, muskelvärk och nedsatt lukt- och smaksinne samt diarré också kan vara symtom på smittan, säger Maria Gomez, professor i fysiologi och som tillsammans med Paul Franks har varit drivande i arbetet med att lansera appen i Sverige.
Inget diagnosverktyg
Det är viktigt att betona att appen inte ställer någon diagnos, menar forskarna.
Appen erbjuder inte sjukvårdsrådgivning och man kan inte få kontakt med sjukvårdspersonal via appen. Appen samlar inte in information om deltagarnas namn, personnummer, gatuadress eller telefonnummer. Deltagarna anger sitt postnummer som geografisk hemvist, men enbart de två första sifforna i postnumren används i sammanställningar över regional smittspridning. Appen samlar inte någon GPS-data alls, och appen kan inte på något sätt spåra deltagarnas rörelsemönster eller vilka personer som de träffar.
All information hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och kommer endast att användas för forskning och inte för kommersiella ändamål. Användande av appen och därmed deltagande i forskningsstudien är helt frivilligt och studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Använd appen dagligen
Forskarna uppmanar så många som möjligt att använda appen dagligen tills pandemin är över.
– Allt man gör är att rapportera saker som är relaterade till dina symtom och din situation. Är man frisk vill vi veta det också! Ju fler som använder appen desto bättre, säger Maria Gomez. Vi är glada att ha forskare från Uppsala universitet i vårt team och hoppas att detta kan snabbt bli en gemensam nationell ansträngning för att bekämpa covid-19.
Om appen:
Datainsamlingen är avslutad och appen COVID Symptom Tracker finns inte längre tillgänglig (redaktörens kommentar).
Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter. Enligt en ny studie från SLU och Stockholms universitet är det bättre för ängsväxterna ju äldre vägarna är.
Forskarna inventerade växter på 100 m långa sträckor längs 36 olika vägkanter i Södermanland. Hälften fanns med på häradskartan från 1901. Andra hälften syns först på ekonomiska kartan från 1950-talet eller på flygbilder från 1975.
Fler arter på gamla vägkanter
– Trots att de ”moderna” vägkanterna var mer än 50 år gamla så fanns det oftast fler arter på de äldre vägkanterna, säger Alistair Auffret, forskare i landskapsekologi på SLU och huvudförfattare till artikeln, som nyligen publicerades i tidskriften Ecological Solutions & Evidence.
Vägkant med gulmåra och andra gräsmarksväxter. Bild: Alistair Auffret
Den högre mångfalden på äldre vägar tros bero på att det kan ta lång tid för gräsmarksväxter att sprida sig till nya habitat och etablera sig där. Äldre vägkanter var också en del av ett mycket annorlunda jordbrukslandskap med flera och mer frigående betesdjur. Nyare vägar drogs däremot ofta genom åkrar.
Vägledning för naturvården
Skillnaden i antal arter mellan äldre och moderna och yngre vägkanter är dock inte jättestor, men resultaten kan ändå ge vägledning när naturvården ska prioritera insatser där de sannolikt gör störst nytta.
– Eftersom det verkar som att äldre vägkanter kan hysa flest gräsmarksarter kan vi lätt använda oss av historiska kartor för att identifiera de som har högst naturvärden. Där kan vi anpassa skötseln med till exempel senare slåtter där växtmaterialet förs bort, säger Alistair Auffret.
Forskarna hittade emellertid gott om olika växtarter på både äldre och moderna vägkanter. Upp till en fjärdedel av ett helt landskaps gräsmarksspecialister visade sig kunna växa på en förhållandevis kort vägsträcka. Några exempel är prästkrage, jungfrulin, brudbröd, rödklöver och gulmåra.
Brudbröd (Filipendula vulgaris) är en gräsmarksspecialist som hittades i studien. Bild: Alistair Auffret
Ersätter inte naturbetesmarker
De undersökte också om det fanns en effekt av hur mycket naturbetesmark som fanns i landskapet runt vägkanten, men det verkade inte påverka floran särskilt mycket.
Det är viktigt att komma ihåg att vägkanter, oavsett skötsel, inte kan ersätta naturbetesmarker som livsmiljö för dessa arter.
– Även om det är positivt att gräsmarksväxter kan trivas i vägkanter är det viktigt att de naturbetesmarker som finns kvar i landskapet hålls öppna, för att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, biträdande universitetslektor, Institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, alistair.auffret@slu.se
Cormac McCarthys produktion spänner över lång tid, från 1960-talet fram till början av 2000-talet och hittills har det blivit tio romaner. Författaren är även känd genom bröderna Cohens prisbelönta filmatisering No Country for Old Men.
I sin avhandling ”Ideology and Symbolism in the Novels of Cormac McCarthy” lyfter Fredrik Svensson, doktor i engelska vid Karlstads universitet, fram författarens motsägelsefulla sätt att beskriva människan.
– Cormac McCarthy är en författare som har förvirrat många av sina läsare. Han började skriva under kalla kriget, som ju var en tid då insikten om människans förmåga att ödelägga hela planeten växte fram. Han beskriver människans plats i universum ur ett kosmiskt perspektiv, med stort fokus på vår påverkan på omgivningen och vårt ansvar för miljön, säger Fredrik Svensson.
Det motsägelsefulla, menar han, är att Cormac McCarthy beskriver människan som en medveten individ med förmåga att påverka den globala utvecklingen, men som helt obetydlig och utan ansvar när saker och ting går snett.
– Tidigare forskare och kritiker har valt antingen det ena eller det andra perspektivet. Jag menar att denna motsättning, dubbelheten, utgör en nyckel till att förstå McCarthys verk och att det här är något som gör hans böcker i högsta grad relevanta idag.
Förstå med hjälp av ideologikritiskt ramverk
Fredrik Svensson har fokuserat på fem av McCarthys romaner: Debutromanen The Orchard Keeper från 1965, Suttree från 1979, Blood Meridian från 1985, Städerna på Slätten från 1998 (på engelska Cities of the Plain; boken är en del i Gränstrilogin) samt Vägen från 2006 (The Road på engelska).
– De är alla täta texter och jag fick begränsa mig i urvalet för avhandlingen. Därför har jag valt en roman från varje decennium.
Hans favorit är Suttree, som utspelas i Tennessee på 1950-talet, i kalla krigets USA. Den handlar om en karaktär som vänder sin rika familj ryggen och lever på gatan.
– Det här är en formmässigt intressant text där kalla-kriget-ångesten verkligen spökar mellan raderna. Eftersom jag hade möjlighet att besöka McCarthy-arkiven i San Marcos, Texas, har jag kunnat se hur den här ångesten över mänsklig destruktivitet har bearbetats i tidiga utkast och i viss mån maskerats i den färdiga romanen.
I sin avhandling utvecklar Fredrik Svensson ett ideologikritiskt ramverk för att erkänna och förstå den motsättning som finns i McCarthys verk.
– Det är något som jag gärna skulle vilja ta vidare framöver för att undersöka kopplingen mellan estetik, etik och politik även hos andra författare. De möjliga kulturella konsekvenserna av det egna skrivandet är något som man ofta ser erfarna författare fundera kring.
Hans huvudsakliga intresse är amerikanska författare, men han har även sett den här självreflexiva hållningen hos till exempel brittiska Virginia Woolf, E.M. Forster och D. H. Lawrence.
– Ofta är det extremt njutbart att läsa litteratur som hjälper oss få syn på hur hela universum hänger ihop och ibland till och med harmoniserar, men det är värt att fundera på om den här njutningen också skulle kunna göra oss mindre benägna att ta ansvar för de problem som vi människor har orsakat mer eller mindre på egen hand, menar Fredrik Svensson.
– Förpackningar målas ofta upp som en stor miljöbov, men är nödvändiga för att transportera och skydda maten. Vi borde i stället fokusera på att förpacka maten så att mindre mat slängs då matsvinnet har större påverkan på klimatet, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem och ansvarig för studien som genomförts av forskare vid Karlstads universitet och forskningsinstitutet RISE.
– Att uppmuntra till mer portionsförpackat, i en tid när många vill ta bort förpackningar helt, är kontroversiellt. Men forskning visar att livsmedel som förpackas bättre, exempelvis i mindre portioner, och kan ätas upp i större utsträckning är bättre för klimatet även om mer förpackningsmaterial används.
I en ny studie från CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har forskarna kartlagt matsvinn hos svenska hushåll. Syftet med studien var att få svar på varför konsumenterna slänger olika typer av livsmedel, och vilken roll förpackningen har för det uppkomna matsvinnet. Forskarna har kartlagt matsvinn, ända ner på produktnivå, med hjälp av 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som under en veckas tid fick mäta sitt matavfall och föra dagbok samt delta i intervjuer.
Förpackningen styr konsumenters beteende
Resultatet visade att förpackningens utformning spelar större roll än vad tidigare forskning visat. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till då olika livsmedel har olika krav på skydd under transport och lagring och på grund av att konsumenters beteenden och prioriteringar kring hantering varierar.
– Utformningen var särskilt viktigt för mejerivaror, kött och fisk, bröd samt matvaror med lång hållbarhet. För mejerivaror orsakade förpackningens utformning nästan 70 procent av det uppkomna svinnet, och för kött- och fiskprodukter 50 procent, säger Helén Williams. Produkter med lång hållbarhet behöver uppmärksammas då när de öppnas förvandlas till en produkt med kort hållbarhet. Flera hushåll slängde exempelvis såser, tomatprodukter och oliver då förpackningen innehöll för stor mängd och osäkerheten kring hållbarheten var stor.
Storleken behöver anpassas och märkningen förbättras
Viktiga förpackningsfunktioner som behöver utvecklas, enligt forskarna, är att minska osäkerheten kring datummärkning och hållbarhet, samt anpassa fler förpackningar till konsumenternas behov så att de inte lockas att köpa mer mat än de hinner äta upp.
– 16 procent av maten slängdes för att datumet gått ut eller på grund av osäkerhet kring hållbarhet. 8 procent slängdes för att konsumenten inte kunnat förbruka allt innehåll då förpackningen var för stor. Dessutom relaterades ytterligare 21 procent av slängd mat till mat som blivit dålig i öppnad förpackning, vilket kan betyda att förpackningen varit för stor. 5 procent av matsvinnet var relaterat till förpackningar som var svåra att tömma, detta gällde främst mejerier, säger Helén Williams.
– Världens livsmedelsproduktion står i dag för en tredjedel av klimatpåverkan. Att utveckla förpackningar som gör att vi slänger mindre mat är nödvändigt för att vi ska kunna nå de globala klimatmålen och i detta arbete behöver livsmedels- och förpackningsbranschen ta ett större ansvar i att skapa en förståelse för konsumenternas behov och beteende, avslutar Helén Williams.
Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet, helen.williams@kau.se
Sverige avvek länge från den generella trenden i Europa. Före 2015 hade Sverige varken begränsat sin asylpolitik eller asylsökandes rättigheter. Tvärtom hade den rödgröna regeringskoalitionen insisterat på att åtminstone hålla kursen, enligt den nyutkomna boken ”Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values?”. För Miljöpartiet har det varit något av en hjärtefråga.
I april 2015 var statsminister Stefan Löfven tydlig med att det inte fanns någon gräns för antalet asylsökanden. I september det året sa han att ”mitt Europa bygger inga murar”.
Ändå infördes senare samma år gränskontroller, begränsad familjeåterförening och ökning av tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta.
Omständigheter, inte värderingar
Men även om politiken vände, så var värderingarna desamma – det var bara omständigheterna som förändrades. Så lät den officiella hållningen från svenska regeringen. Men värderingar och verklighet brukar komma i ett och samma paket, menar Christian Fernandez, docent vid Malmö universitet, vars studie presenteras i boken.
Å ena sidan kosmopolitisk gästfrihet, å andra sidan nationellt bevarande. Sedan har vi den svenska självbilden: humanism, öppenhet, tolerans och social inkludering. Vad hände egentligen den där hösten 2015?
– Det som framförallt har normaliserats i den offentliga debatten är avvägningen mellan hur många flyktingarna som ska tas emot och vilka rättigheter de ska ha. Detta kommer troligtvis inte att vända inom en snar framtid. Politikerna kommer att lockas av att anpassa sina värderingar till den nya, nationella verkligheten, för att göra hela paketet mer sammanhängande och tillgängligt, säger Christian Fernandez.
Civilsamhället värnar asylrätten
Men medan regeringen ändrade sin politik, försökte civilsamhället fortfarande upprätthålla samma värderingar som innan. Brigitte Suter, redaktör för boken och universitetslektor vid Malmö universitet, har analyserat civilsamhällets hållningar genom att studera olika organisationers remissvar. Det handlar till exempel om Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.
– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger Brigitte Suter som studerat detta med Roberto Scaramuzzino vid Lunds universitet.
Över hela Europa lyser civilsamhällets flyktingengagemang starkt, som i storstäder som Paris och Barcelona. Men även i Polen, som fått kritik av EU för att ha vägrat ta emot asylsökande, finns det ett civilsamhälle med en välkomnande retorik, menar Brigitte Suter:
– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket.
När vi blir äldre ökar sårbarheten och förmågan att hantera ansträngda situationer kan vara nedsatt, samtidigt som viljan att klara sig själv är stark. När det blev tydligt att coronaviruset utvecklades till en pandemi, och att det krävdes extrema åtgärder för att hindra smittspridning, bestämde sig forskare vid Karlstads universitet att samla in information under pågående kris.
Johanna Gustavsson, Centrum för samhällsrisker, CSR och Linda Beckman, folkhälsovetenskap har även innan krisen intresserat sig för hur äldre personer tar till sig information om risker.
Viktiga lärdomar för framtiden
– Andelen äldre personer blir allt fler och budskapet från samhället är att det finns allt att vinna på att hålla sig pigg och klara sig själv så länge som möjligt. Samtidigt behöver det också finnas stöd att få, säger Johanna Gustavsson, CSR. I det här fallet handlar det om rätt information och råd om hur man ska gör för att minska smittspridningen.
Det är viktigt för framtiden att få veta mer om hur de äldre löser sin vardag när de ska hålla sig hemma.
– Risken är att den psykiska hälsan påverkas och det är angeläget att beskriva detta för att veta vilket stöd som kan behövas, säger Linda Beckman, folkhälsovetenskap.
De tycker även att det är intressant att se om krisen även kan ha positiva följder, något de redan ser tecken på efter att ha gjort några inledande intervjuer.
Äldre lär sig nya saker
– ”Nöden har ingen lag” brukar det ju heta och just nu verkar det vara en tid när äldre lär sig nya saker, som att till exempel beställa mat på nätet, säger Johanna Gustavsson. Kanske tar man också tag i att kontakta vänner och bekanta som man vet är ensamma och det kan ge en känsla av mening trots dystra tider.
Forskarna vänder sig till alla över 70 år i Sverige.
– Vi söker fler som vill svara på enkäten eller ställa upp på intervju, säger Linda Beckman. Hittills har intresset för att delta varit väldigt stort och det verkar vara ett ämne som engagerar. De flesta som svarat är kvinnor, så det vore önskvärt om männen också kan göra sin röst hörd.
Här finns enkäten
Det finns både en enkät att fylla i och deltagarna kan även ange att de vill medverka i en intervju och då ringer forskarna upp.
– Vi har en dialog med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så att den kunskap som vi samlar in kan komma till nytta för att nå ut till riskgruppen personer över 70 år, säger Johanna Gustavsson.
Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna.
– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation, vid Chalmers tekniska högskola. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.
– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.
Snabbt, robust och kraftfullt
5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etcetera.
– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens.
För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras.
Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.
Banar väg för större hållbarhet
– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.
5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.
Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra.
Många användningsområden
– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.
Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.
– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.
E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.
I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. Bild: Pernilla Börjesson
Behöver hanteras med omdöme
Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.
– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.
Följs av nya generationer
I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år
För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.
– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.
Kontakt:
Tommy Svensson, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, tommy.svensson@chalmers.se
