DNA och dess kemiska släkting RNA är molekyler som alla levande organismer använder för att lagra information och utföra olika funktioner i cellen. Forskarna som nu upptäckt en möjlig väg för leverans av RNA-läkemedel till tumörer, har studerat en typ av RNA-läkemedel som kallas siRNA.
Under 1990-talet upptäckte forskare att siRNA, små dubbelsträngade RNA-molekyler, kunde användas för att stänga av i princip vilken gen som helst. Fenomenet kallas RNA-interferens. 2006 belönades upptäckten med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Förhoppningarna var stora att man med hjälp av RNA-interferens skulle kunna behandla virusinfektioner, cancer och andra sjukdomar.
– Två siRNA läkemedel har godkänts av det amerikanska läkemedelsverket, men ännu finns inga läkemedel som har fått godkännande för klinisk användning vid cancer, berättar cancerforskaren och läkaren Anders Wittrup vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus som har lett studien.
Måste in i cellen för att verka
En stor fördel med RNA-molekylerna är att de går snabbt att utveckla och producera. Det främsta problemet för alla sorters RNA-läkemedel är att få in dess molekyler i det inre av cellen, den så kallade cytosolen, där de har effekt.
SiRNA-molekylens storlek – cirka 50 gånger större än en typisk läkemedelsmolekyl – bidrar till dessa svårigheter. I den aktuella studien har forskarna studerat siRNA-molekyler kopplade till kolesterol som gör att de effektivt tas upp av de flesta tumörceller.
Detaljstudier av RNA-leveransen
– Även om vi kan få tumörceller att ta upp siRNA har man sett att mer än 99 procent verkar fastna i en slags cellulär sopstation, den så kallade lysosomen, förklarar Anders Wittrup.
Forskarna undersökte då om de med hjälp av bland annat malarialäkemedlet klorokin kunde skapa skador i lysosomen, så att siRNA-läkemedlet kunde ta sig vidare in i cellen – och på så vis få effekt av siRNA-läkemedlet.
För att lyckas studera detta behövdes nya avbildningstekniker för att se vad som sker i cellen.
– Vi har utvecklat helt nya mikroskopimetoder som gör det möjligt att i detalj studera när lysosomer och andra strukturer i cellen öppnas upp för RNA-leverans. Detta är tekniker som är starkt efterfrågade inom både den akademiska forskningen och inom läkemedelsindustrin, säger doktorand Hampus Du Rietz.
Öppnar upp den cellulära sopstationen
– Vi har visat hur man med hjälp av klorokin kan öppna upp den här sopstationen så att siRNA-molekylerna kommer in i cytosolen, alltså utrymmet mellan cellmembranet och kärnan inuti cellen, säger Anders Wittrup.
Det här sättet att öppna lysosomerna, som tidigare kapslat in RNA-molekylerna och därmed hindrat effekten av dem, innebär att det främsta hindret för användning av siRNA och andra RNA-baserade läkemedel potentiellt nu är på väg att bemästras.
– Vi ser upp till 50 gånger högre siRNA-effekt i cellkulturstudier och även effektiv leverans i experimentella tumörer odlade utanför kroppen, så kallade tumörsfäroider, som man tidigare inte kunnat nå med siRNA, säger Anders Wittrup.
Behövs studier på fler tumörtyper
Fler studier behövs innan RNA-läkemedel når cancerpatienterna. Forskargruppen i Lund har nu gått vidare med studier på fler tumörtyper och ytterligare metoder att leverera RNA in i tumörceller.
– Våra rön öppnar upp spännande möjligheter för hur RNA kan nå in i cellernas inre. Det tror jag kommer att spela en avgörande roll för att ta fram RNA-läkemedel till behandling av sjukdomar där vi idag saknar verksamma läkemedel, säger Anders Wittrup.
Så skiljer sig RNA-läkemedel från andra substanser
Eftersom gensekvensen för proteinerna i våra gener är kartlagda, så kan forskarna använda den informationen för att på kortare tid designa ett läkemedel som stänger av eller påverkar genen för det specifika sjukdomsproteinet man vill angripa. Detta skiljer sig från hur man ofta annars arbetar med läkemedelssubstanser; då söker forskarna igenom hundratals antikroppar som odlas fram i laboratorier för att se om de kan påverka något enzym involverat i sjukdomen.
Anders Wittrup, forskare vid Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, LUCC-Kamprad, Wallenberg Center for Molecular Medicine och läkare vid Skånes universitetssjukhus
Anna-Lena Spetz är professor i immunologi vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, vid Stockholms universitet. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med virus som HIV, svininfluensa, och RS-virus.
– Jag har varit bekymrad över att något som detta skulle kunna ske sedan svininfluensautbrottet 2009, säger hon.
Varför blir det så allvarliga effekter av just det här viruset?
– Det som gör SARS-CoV-2 speciellt är att det är en ny typ av virus där majoriteten av befolkningen saknar immunitet. Virus behöver alltid haka fast i celler för att sedan ta sig in och utnyttja dem som virusfabriker. Det behövs mer forskning för att förstå varför SARS-CoV-2 sprids så lätt och det är många faktorer som behöver beaktas:
Data visar till exempel att SARS-CoV-2 har en väldigt utvecklad förmåga att ”haka fast” i cellerna i luftvägarna jämfört med SARS-CoV som hade ett utbrott 2012, vilket kan ha påverkat smittspridningen.
En annan anledning till den stora spridningen kan vara att det är många personer som får ganska milda symtom när de är smittade med SARS-CoV-2 och då är det större risk att infekterade sprider smittan vidare. Det behövs mer kunskap om hur många det egentligen är som har milda symtom, och hur länge de är smittsamma.
En tredje faktor som påverkar smittspridning är frågan om hur länge viruset kan vara smittsamt, så kallat ”viabelt”, på ytor, för att sedan fortsätta sprida smittan. Där är det även viktigt att veta hur mycket viabelt virus som krävs för att sprida sjukdomen vidare.
Gemensamt för många virusutbrott är att de orsakas av att smitta överförs från djur till människor.
Varför överförs virus från djur till människa?
– Djur i naturen bär på många olika virus som ännu inte överförts till människor och orsakat pandemier. I närkontakt mellan djur och människor där djuren är infekterade med virus finns det risk för överföring. Men för att överföras måste virus först förändra sin arvsmassa och anpassa sig till människans receptorer som de använder för att haka sig fast och sedan ta sig in i celler.
– Virus kan alltså mutera och om det vill sig riktigt illa så kan dessa muterade virus leda till att människan blir infekterad. Ett gott råd är att använda handskar när man städar på sommarhusets vind eller i förråd. Dessutom ska man använda handskar om man plockar upp döda fåglar, sorkar eller fladdermöss och självklart alltid tvätta händerna innan man lagar mat eller äter.
Anna-Lena Spetz team nyligen har fått 2,8 miljoner euro från EU, för att tillsammans med forskare från Tyskland, Danmark och Frankrike utveckla antiviral behandling mot covid-19.
Hur ska ni använda EU-pengarna?
– Vi ska sätta upp testsystem i provrör för att identifiera läkemedelskandidater som har kapacitet att förhindra att coronaviruset förökar sig, det vill säga om de uppvisar antiviral effekt. Nästa steg är att testa på djur, för att mäta om de har antiviral effekt i doser som inte ger allvarliga biverkningar.
Hur fort kan man få fram något som kan hejda covid-19?
– Just nu pågår det många parallella studier i världen för att få fram ett läkemedel mot covid-19. De befinner sig i olika faser, men många har kommit till det stadiet där målet är att visa om de har effekt i den patientgrupp som ska få behandlingen, de så kallade kliniska fas 3-studierna.
I Kina och USA pågår det flera fas 3-studier med läkemedel som utvecklats mot andra sjukdomar, till exempel ebola, och som nu ”återanvänds” eftersom de visat sig ha effekt mot SARS-CoV-2 i provrör. Resultat från de studierna väntas komma under april och maj 2020. WHO leder en stor studie där flera olika läkemedel kommer att jämföras.
Vad hoppas du att projektet Fight-nCoV ska leda till?
– Målsättningen är att vi ska identifiera läkemedel eller en kombination av flera läkemedel som har kapacitet att hämma SARS-CoV-2. Vår målsättning är att behandlingen som vi utvecklar även kan ha effekt mot andra luftvägsvirus.
– De läkemedel som vi jobbar med är inriktade på att förhindra att viruset kan ta sig in i cellen. De grindar som luftvägsvirus använder för att ta sig in i cellen är ofta desamma för flera olika typer av virus. Vi vill ”mota virus i grinden”. Genom att hämma delar i virusets livscykel som delas av flera olika typer av virus kan man få fram så kallade bred-spektrum antiviraler. Vår vision är att man ska kunna ha effektiva bred-spektrum-antiviraler i beredskap innan nästa överföring sker från djur till människa för att tidigt kunna förhindra utbrott av en större pandemi.
4 faser i läkemedelsforskningen
Innan ett läkemedel kan godkännas måste det först testas i fas 1-studier, där ett mindre antal frivilliga försökspersoner deltar. Fas 1-studier syftar till att studera säkerhet och justera doser.
Efter fas 1-studier kan kliniska fas 2-studier påbörjas. Då är ett större antal försökspersoner involverade. Målet med fas 2-studier är att få en fingervisning om att läkemedlet är effektivt och tillräckligt säkert.
Innan läkemedel kan bli godkända genomgår de sedan fas 3-studier, som syftar till att säkerställa att läkemedlet har effekt i den patientgrupp som man vill behandla. Man fortsätter också kartläggningen av biverkningar som skulle kunna komma.
När produkten kommit ut på marknaden fortsätter man med fas 4-studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och övervaka behandlingens säkerhet, effektivitet och tillse att det används på optimalt sätt.
På Gröna cirklars webbplats presenteras böcker på klimatområdet som passar bra för en bokcirkel. Alla böcker finns som e-bok eller ljudbok utöver den vanliga pappersvarianten.
– Från början var tanken att göra bokcirkelpåsar som kunde hämtas på Stadsbiblioteket. Det ska vi fortfarande göra i höst, men nu med corona kom vi på att vi snabbt skulle ta fram en digital version av bokcirkeln, säger Camilla Brudin Borg.
”Krisen har plötsligt flyttat in i vardagsrummet”
Camilla Brudin Borg är lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och en av dem som driver projektet.
– Det har öppnats ett fönster nu, krisen har plötsligt flyttat in i vardagsrummet. Då är det läge att öppna nästa fönster: medvetenheten om klimatet. Det kan kännas tråkigt att prata om det, men samtidigt känner många just nu att det här med kris inte kändes så bra. Tanken med bokcirkeln är skapa ett medvetande om klimatkrisen, diskutera vilken framtid vi vill ha och fundera på vad vi alla kan göra rent konkret för att bidra till en omställning.
Positiva framtidsberättelser
I dag finns två kategorier böcker i bokcirkeln: ”skönlitteratur” respektive ”essä, debatt och fakta”. Planer finns på att addera kategorin ”ung”, för att projektet ska kunna vända sig direkt till gymnasieskolor.
– Vi vill prata om omställning men med alternativa, positiva berättelser. Det är svårt på den skönlitterära sidan, de flesta böcker är väldigt dystopiska, men vi har försökt hitta böcker som är både intressanta och diskussionsvänliga. Grundidén är positiva framtidsberättelser.
Diskussionsfrågor till alla böcker
Till varje bok följer ett diskussionsunderlag. Frågorna har både praktisk karaktär, till exempel om vad vi själva kan göra för att bidra till en omställning, och mer analyserande, som vem som egentligen bär ansvaret för klimatomställningen. Är det individen eller någon annan aktör, och i så fall vilken?
Gröna cirklar är en del i ett större projekt där Camilla Brudin Borg har fått medel från Kulturarvsakademien för att samla in en bank med berättelser från människor i samtiden.
– Vi har tio år på oss att ställa om för klimatet – det är otroligt kort. Kanske kommer några i framtiden att fråga oss hur vi tänkte då, vi som lever nu?
Fotnot:
Initiativtagare till Gröna cirklar är Anders Johnard, Naturskyddsföreningen, som driver projektet tillsammans med Maria Nilsson, Stadsbiblioteket i Göteborg, och Camilla Brudin Borg.
Kunskaperna om hur sömnen påverkas av vindkraftsljud har varit begränsade, och det har saknats forskning där sömnpåverkan studerats fysiologiskt med den måttstock som rankas högst inom sömnregistrering, polysomnografi.
Med de studier som nu gjorts på ljudmiljölaboratoriet på arbets- och miljömedicin i Göteborg tillförs ny kunskap i fältet. Metoden, polysomnografi, innebär att hjärnverksamhet, ögonrörelser, puls med mera registreras via elektroder fästa på huvud och bröstkorg under sömn.
I den aktuella studien ingick 50 deltagare varav 24 personer hade sin bostad högst en kilometer från ett eller flera vindkraftverk, sedan minst ett år. Övriga 26, som utgjorde referensgrupp, bodde inte nära vindkraftverk.
– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger Kerstin Persson Waye är professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Färre minuter i drömsömn
Deltagarna fick sova i ljudmiljölabb under tre nätter, en tillvänjningsnatt och sedan i slumpmässig ordning en tyst natt och en natt med fyra olika perioder av ljud från vindkraftverk. Ljuden som användes hade modellerats utifrån mätningar utomhus vid flera olika vindkraftverk, och filtrerats för att motsvara ljudisoleringen hos ett typiskt trähus, med respektive utan ett fönster på glänt.
Ljuden valdes att representera relativt ogynnsamma förhållanden med något högre medelljudnivå utomhus än vad som i dag är tillåtet i Sverige. Nivåerna motsvarade dock en mycket låg inomhusnivå, under de nivåer där man tidigare sett sömnpåverkan av exempelvis trafikbuller.
Enligt de fysiologiska mätningarna hade deltagarna i snitt 11,1 minuter kortare tid i drömsömn, och 16,8 minuter senare inträde i drömsömn, under natten med vindkraftsljud jämfört med den tysta natten. Andel tid i drömsömn var 18,8 procent för natten i vindkraftsljud jämfört med 20,6 procent för den tysta natten, en liten men statistiskt signifikant skillnad, som dessutom var oberoende av vana vid vindkraftsljud.
För andra mått på sömnen, som antal uppvaknanden, total sömntid, tid i djupare sömnstadier eller fragmentering av djupsömn, eller puls, sågs inga statistiskt signifikanta skillnader. Rytmiska variationer i ljudet tycktes dock inverka störande på sömnen, särskilt med stängt fönster.
Sämre utvilade i båda grupperna
Utöver de fysiologiskt baserade mätningarna fyllde deltagarna i en enkät om sömnens kvalitet, hur trötta eller utvilade de kände sig. Båda grupperna rapporterade sämre sömn under nätter med vindkraftsverksljud.
Studien gav ingen indikation på tillvänjningseffekt, eller ökad känslighet, hos dem som var exponerade för vindkraftverk i sin hemmiljö. Gruppen som bodde nära vindkraftverk rapporterade dock sämre sömn överlag, även för den tysta natten.
– Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen, WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar. Vi kan dock inte dra slutsatser om långvarig hälsopåverkan utifrån denna studie. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, avslutar Kerstin Persson Waye.
Hur upplevs färdtjänstresor? Vilka faktorer har betydande inverkan och vad kan man göra för att skapa en bättre reseupplevelse? Forskarna vid Karlstads universitet har studerat hur resegrupper med olika former av funktionshinder upplever sina färdtjänstresor, detta med särskilt fokus på användarvänlighet och hur resenär och förare tillsammans hanterar situationer som kan uppstå.
De har också tittat på vilken form av utsatthet denna resenärsgrupp upplever och vad det är i trafiken som leder till detta, samt vilken typ av handlingsstrategier som både resenär och chaufför använder för att minska upplevda problem.
– Förare och annan personal behöver vara mer uppmärksamma på kroppsliga, beteendemässiga, kommunikativa och sekventiella aspekter i mötet med resenärer. Stor del av resenärernas välbefinnande ligger i interaktionens detaljer, såsom personalens handrörelser, kroppspositioner och gester. Det är också viktigt att resenärernas egna beteendeförmågor efterfrågas och utnyttjas, säger projektledare Per Echeverri.
Känner sig behandlad som gods
– Att resandet ofta upplevs som fysiskt obekvämt, att man ibland känner sig behandlad som gods, eller inte får tillräckligt med information från föraren om vart man är på väg, hur länge resan varar och om det är fler resenärer som ska hämtas, driver på känslan av utsatthet bland resenärerna, säger Nicklas Salomonson, biträdande professor vid Högskolan i Borås och gästforskare vid CTF.
– För att minska utsattheten är det viktigt att förare informerar och är lyhörda för resenärernas subtila verbala och ickeverbala signaler under resans gång. En del av dessa är explicita medan andra är implicita. Signalerna är antingen reaktiva eller proaktiva och tar sig uttryck i tio olika strategier som resenärerna använder för att hantera sin upplevda utsatthet.
Studierna visar också att det kan vara bra om personal tänker på att resenärer kan hamna i ett ”tomrum”, till exempel i gapet mellan trafiksystem och vårdsystem, eller i samband med avlämning vid slutdestination. Där kan det behövas lite extra hjälp och information menar forskarna.
Intervjuat resenärer, förare och bokningspersonal
Handboken bygger på resultat från flera olika studier där forskarna ingående, ofta i samband med faktiska resor, följt och intervjuat färdtjänstresenärer, förare och bokningspersonal.
Handboken riktar sig till aktörer inom transportområdet och forskarna hoppas att boken kan fungera som ett stöd för utveckling inom området. I slutet på handboken finns rekommendationer för hur man kan utveckla relativt enkla metoder för att skapa en bättre förståelse för sina resenärer och hur man till och med kan involvera resenärerna i utvecklingsarbetet med att skapa hållbara framtida transportlösningar.
– Vår handbok ger en ökad förståelse för hur denna grupp av resenärer upplever sina resor med färdtjänst. Kunskap som i sin tur kan användas för att göra denna typ av resor bättre anpassade till resenärernas behov och för att skapa en bättre reseupplevelse, avslutar Per Echeverri.
Studien är genomförd inom forskningsprojektet RESPONSE som syftar till att utveckla kunskap om och alternativa former av anropsstyrd kollektivtrafik. RESPONSE är ett samarbete mellan regioner, lärosäten, kollektivtrafikföretag och kollektivtrafikmyndigheter från Estland, Litauen, Sverige, Norge och Danmark med stöd från EU:s utvecklingsfond Interreg Baltic Sea Region.
Per Echeverri, forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), Karlstads universitet, per.echeverri@kau.se
Nicklas Salomonson, biträdande professor vid Högskolan i Borås och gästforskare vid CTF, nicklas.salomonson@hb.se
Aron Larsson och Panagiotis Papapetrou vid Institutionen för data- och systemvetenskap har beviljats stöd av Vinnova för ett projekt tillsammans med Folkhälsomyndigheten. Med i projektet är även Tobias Fasth, tidigare doktorand vid institutionen och nu analytiker på Folkhälsomyndigheten.
På kort sikt ska forskningen förse Folkhälsomyndigheten med effektiva och hållbara beslutsunderlag för att välja strategier som ska användas för att bekämpa pandemisk influensa, som coronaviruset. På längre sikt är tanken att artificiell intelligens ska bli en naturlig del av myndighetens modeller och analyser.
Utveckla modeller för smittspridning
– Forskningsprojektet ska hjälpa Folkhälsomyndigheten att utveckla modeller som kopplar åtgärder för att hindra smittspridning till simuleringar av spridning och dess konsekvenser, berättar Aron Larsson.
Projektet kommer att undersöka vilken effekt en strategi, eller en kombination av strategier, har på virusspridning. Aron Larsson förklarar att strategierna tas fram i samarbete med domänexperter för att bestämma hur de kan kombineras, när de tidsmässigt bäst tillämpas och under vilka förhållanden de bör tillämpas.
Panagiotis Papapetrou, professor, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.
Använder maskininlärning
Aron Larsson förklarar vidare att förstärkningsinlärning som maskininlärningsmetod kommer att testas initialt tillsammans med simuleringsmodellen VirSim.
– Att integrera djupinlärning med förstärkningsinlärning kan fungera som ett kraftfullt verktyg för att förutsäga virusspridning. Det är samma teknik som ligger bakom självkörande bilar och även maskiner som slår världsmästare i spel som AlphaGo, påtalar Panagiotis Papapetrou.
– Implementeringen av en sådan AI-agent kan leda till en effektivare utformning av interventionsstrategier, samt att strategierna blir robustare och uppfyller värderingskriterier bättre. De simulerade strategierna utvärderas sedan för att bestämma hur effektiva de är i förhållande till varandra baserat på bland annat hur många intensivvårdsplatser och dödsfall som kan undvikas och vilka direkta och indirekta kostnader som de olika strategierna ger upphov till, avslutar Aron.
Fotnot:
Projektet ska pågå fram till år 2021 och är en del i Vinnovas satsning ”Starta er AI-resa! Offentliga organisationer”.
Näringen i den arktiska marken omsätts mycket långsamt och bristen på kväve styr hur snabbt växtsamhällen på tundran tillväxer och utvecklas. Att näringsbristen är så utbredd i Arktis har man under lång tid förklarat med att det kalla klimatet försvårar för mikroorganismer och därmed gör nedbrytning i marken långsam.
En ny studie från Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet visar att man missat en viktig mekanism: markens frigörande av kväve styrs inte enbart av klimatet utan är starkt begränsad av den nuvarande bristen på större markdjur, såsom daggmaskar, som kan spjälka upp växtdelar till mindre enheter.
– Insikten att nedbrytningen i den arktiska marken kan öka utan att temperaturen ökar är konceptuellt viktigt, då den förändrar hur vi predikterar framtida miljöförändringar på tundran, säger Jonatan Klaminder, universitetslektor vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.
Daggmaskar ökar nedbrytningen av kväve i marken
Studien visar att om nya daggmaskarter tillförs till den arktiska jorden ökar nedbrytningen kraftigt vilket frigör mer näringsämnen och växtupptaget av kväve ökar dramatiskt. Det får till följd att vissa växter dubblerar sin längd både ovan mark och under mark i form av kraftigt ökad skott- och rottillväxt.
– Effekten av att introducera vissa daggmaskarter på markprocesser kan liknas med effekten du får när någon för första gången tar in en rivningskula till en husrivning, du få en rejäl ökning i hur snabbt saker bryts ned till mindre enheter, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet och en av medförfattarna.
Video: Earthworm in heath tundra mesocosm (filmklipp 18 sek)
Effekterna på hela växtsamhället när det gäller kvävehalter i växter och fotosyntes var större än de effekter man tidigare sett till följd av temperaturökning och andra experiment inkluderande naturgödsel och betningseffekter.
Införsel av nya markdjur spelar roll för ett framtida Arktis
– Att effekterna vi ser är större än de vi kan generera med temperaturökningar och naturgödsel, visar vilken viktig roll större markorganismer har för nedbrytningen i Arktis, säger Eveline Krabb, Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien poängterar vikten av att ta hänsyn mänskliga aktiviteter som sprider nya markdjur till Arktis, såsom jordbruk, trädgårdsarbete och fiske, när man gör prognoser för hur arktisk kommer att förändras under det kommande århundradet.
Om CIRC:
Climate Impacts Research Centre (CIRC) bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
Jonatan Klaminder, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, jonatan.klaminder@umu.se
Johan Olofsson, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, johan.olofsson@umu.se
Karin Weman Josefsson, expert på motivationspsykologivid Högskolan i Halmstad, ger i en artikel på idrottsforskning.se tips på hur du håller igång träningen i coronatider – utan instruktör och träningskompisar.
Idrottsforskning.se drivs av Centrum för idrottsforskning, en statlig organisation med uppdrag att sprida idrottsforskning i Sverige
Film: Forskarens 5 tips för hållbar motivation till motion
Vad händer när elektriska kretsar bestående av transistorer används där det är varmt? De blir mindre effektiva och hettas upp ytterligare. Och blir därmed än mer ineffektiva.
För att hålla temperaturen nere och kunna använda elektroniken placeras den på kylelement som avleder värme, vilket bidrar till en oönskad viktökning. Det är den vikten som nu kan försvinna i och med forskarnas elektromekaniska relä.
Bland användningsområdena återfinns minneskretsar och processorer i elektrifierade bilar och flygplan, fordon och farkoster som har mycket att vinna på en lägre vikt.
Skalar upp tekniken
– Vi håller på att ta nästa steg i utvecklingen mot att kunna använda reläerna i elektriska fordon. Vi jobbar nämligen med att skala upp tekniken från några få reläer till 1 000 eller 10 000 som är integrerade med varandra, säger Simon Bleiker, forskare på avdelningen Mikro- och nanosystem vid KTH.
Då det elektromekaniska reläet befinner sig på ett prototypstadium är det för tidigt att besvara frågan hur stor viktreduceringen blir med tekniken. Lägre vikt är enligt Simon Bleiker dock bara en av flera fördelar.
– Värmetåligheten medger också att tekniken kan användas i tuffa miljöer där vanliga, elektriska transistorbaserade kretsar fungerar dåligt eller inte alls, som i rymden och inuti jetmotorer.
Hur snabbt är ert elektromekaniska relä? Reläer har ju traditionellt sett varit långsammare än transistorer.
– Det elektromekaniska reläet är tio gånger långsammare än transistorer, men det kräver också bara en tiondel av energin för att fungera. Vi har dock testat att kombinera reläer och transistorer och kunnat visa att denna konfiguration ger dubbel hastighet och en halverad energikonsumtion i jämförelse med teknik som endast använder transistorer.
Fotntot:
Arbetet har utförts av forskare från KTH, University of Bristol och University of Southampton.
Forskarna kombinerar kunddata från olika företag inom handel, telekom och media för att kunna ge oss en djupare insyn i allmänhetens beteendedynamik. Huvudfokus ligger på rörelsemönster, konsumtion och hamstringsbeteenden.
Genom ett samarbete med matvarukedjan Coop och teleoperatören Telia kan forskarna följa hur myndigheternas rekommendationer påverkar svenskarnas beteende när det gäller matvaruinköp och rörlighet.
– Aggregerad och anonymiserad kunddata från privata företag kan ge snabba insikter i olika samhällsgruppers beteenden, inte minst inom åldersgrupper som räknas som högriskgrupper och därmed som mer utsatta, säger Sara Rosengren.
Fördröjd effekt av rekommendationer
Tidiga resultat tyder på en märkbar fördröjning när det gäller att uppnå de avsedda effekterna av myndigheternas riktlinjer – som exempelvis social distansering och minskad rörlighet – men en betydligt kortare fördröjning när det gäller oavsiktliga konsekvenser som hamstring.
Data visar exempelvis att svenska konsumenter köpte mer mat än vanligt mellan den 10 och 19 mars, efter att Folkhälsomyndigheten informerat om en hög risk för allmänspridning i landet. Hamstringsbeteendet var påtagligare i Stockholm än i resten av landet och nådde sin topp 48 timmar efter myndighetens uttalande för att sedan avta.
Den 16 mars gick svenska myndigheter ut med rekommendationer om att personer över 70 år bör stanna hemma och begränsa sina kontakter. Den 17 mars uppdaterades rekommendationerna med att alla som kan jobba hemma bör göra det. Men en analys av mobil- och kunddata för Stockholm visar att det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen hade minskat sin rörlighet med hälften.
Avgörande för effektiv krishantering
Projektet tydliggör det stora allmänvärdet som data från privata företag har när det gäller att ge en inblick i människors beteenden och reaktioner på myndigheternas rekommendationer under krissituationer som COVID-19.
– Att förstå tidslinjen för både de avsedda och oavsiktliga effekterna som offentliga uttalanden har är avgörande för en effektiv krishantering, säger Erik Wetter.
Med tanke på att COVID-19 troligtvis kommer att ha stor påverkan på både samhälle och ekonomi över en längre tid framöver har forskarna för avsikt att fortsätta utveckla projektet tillsammans med partnerföretag under de kommande månaderna. De hoppas också kunna knyta fler partners till sig för att ytterligare fördjupa insikterna om svenskarnas beteende under kriser.
– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet.
I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp.
Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20. Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn.
Höga halter leptin vid övervikt
– Även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet. Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström.
Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder.
Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes.
Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus. Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS.
Höga nivåer av D-vitamin
Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS.
– Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström.
Doften av jord kommer från ämnet geosmin som produceras av jordbakterier av släktet Streptomyces. Hittills har ingen känt till ifall doften fyller ett syfte för bakterierna, något som forskare från Sverige, Storbritannien och Ungern nu har tagit reda på.
Studien visar att jorddoften, geosmin, attraherar hoppstjärtar (Collembola), primitiva insektsliknande organismer som finns på alla kontinenter. Många håller till i jorden där de livnär sig bland annat på mikroorganismer, som mikroskopiska svampar och bakterier.
Hoppstjärtar (Collembola). Bild: Wikimedia
I studien visar forskarna att Streptomyces-bakterierna producerar geosmin enbart då de bildar sporer. När hoppstjärtarna lockas till bakterierna bidrar de till att sprida dem genom att bakteriesporer fastnar på dem och även kommer ut med avföringen.
Geosmindoften är således länken i samspelet mellan hoppstjärtarna och jordbakterierna. För hoppstjärtarna är doften vägen till mat, för jordbakterierna innebär det ett sätt att sprida sina sporer över avstånd som annars inte varit möjligt.
Viktig ekologisk funktion
– Både hoppstjärtarna och bakterierna tjänar alltså på doften av jord. Man kan säga att doften fyller en viktig ekologisk funktion, säger Klas Flärdh, mikrobiolog vid Lunds universitet och den som lett studien.
– Streptomyceter är dessutom till stor nytta för oss människor eftersom de här jordbakterierna är en av våra viktigaste källor till antibiotika. Man kan kalla streptomyceterna för superproducenter av antibiotika. De hör till naturens bästa kemister och producerar en stor mängd substanser som vi använder som antibiotika och andra typer av läkemedel.
Experiment på fält och i labb
Forskarna har genomfört experiment i såväl fält som i laboratorium. Genom att beta fällor med Streptomyces-bakterier har de konstaterat att hoppstjärtarna dras dit. Med hjälp av elektroder som monterats på hoppstjärtarnas antenner har de sedan visat att hoppstjärtarna känner geosmindoften med antennerna.
Forskarna har dessutom undersökt beteendet genom att placera hoppstjärtar i Y-formade rör där de fått välja en av två möjliga vägar. En väg doftade jord, den andra inte.
– Experimentet visade att det är jorddoften som lockar dem. Kunskap om sådana här ekologiska interaktioner i jord är viktiga för ett hållbart jordbruk, säger Paul Becher, docent vid SLU och en av forskarna bakom undersökningen.
Klas Flärdh, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, klas.flardh@biol.lu.se
Paul G Becher, docent, Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, paul.becher@slu.se
Svenskarna har länge utmärkt sig för det höga förtroendet för myndigheter. Att politiker och myndigheter också nu i coronakrisen litar på medborgarnas vilja och förmåga att ta till sig och följa politikers och myndigheters rekommendationer, snarare än att styra med tvång och förbud, är något som väckt stor uppmärksamhet i omvärlden.
Hur svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och tillit till varandra påverkas av den pågående pandemin vet vi ännu inte.
– Men tidigare kriser verkar inte ha påverkat förtroendet för våra samhällsinstitutioner. Tvärtom har det varit stabilt under de 13 stora nationella kriser som vi undersökt under de senaste 30 åren, säger Tim Segerberg, masterstudent i statsvetenskap, som gjort en ny studie för forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.
13 kriser sedan 1986
Han har analyserat svenskarnas förtroende för institutioner sedan 1986, då det började mätas av SOM-institutet i dess årliga nationella undersökningar, och fram till 2017.
1986 – 2017 inträffade följande kriser
Flyktingkrisen 1989
Finanskrisen 1990-1994
Estoniakatastrofen 1994
Diskoteksbranden i Göteborg 1998
Mordet på Anna Lindh 2003
Flodvågskatastrofen 2004
Orkanen Gudrun 2005
Finanskrisen 2008-2009
Svininfluensan 2009-2010
Bombdåden i Stockholm 2010
Skogsbranden i Västmanland 2014
Flyktingkrisen 2015-2016
Terrordådet i Stockholm 2017
Motståndskraftigt förtroende
– Tack vare SOM-institutets undersökningar, som bygger på ett stort urval av deltagare, har vi en unik källa till information om allmänhetens förtroende och hur det har förändrats under tiden vid kriser, säger Tim Segerberg.
Generellt visar det sig att svenskar har ett motståndskraftigt förtroende för institutionerna.
– De flesta kriser verkar ha haft en ganska liten påverkan, trots att flera har utgjort allvarliga hot mot samhället. Men det finns undantag – de två finanskriserna. De är de enda där vi ser entydiga effekter på förtroendet.
Under finanskrisen på 1990-talet rasade bokstavligen förtroendet för bankerna inom samtliga samhällsgrupper – något som bankerna aldrig senare lyckats bygga upp igen.
– Även om tappet inte var lika stort under nästa finanskris, minskade förtroendet för bankerna också då. Å andra sidan steg förtroendet för politikerna, förmodligen tack vare att de också i medierna lyckades förmedla en samstämmig bild av hur krisen skulle hanteras.
Fler studier krävs
Under flyktingkrisen 2015 minskade allmänhetens förtroende, men då mest för de politiska institutionerna och polisen samt till viss del för radio/TV.
Andra kriser som i viss mån påverkade förtroendet var bland andra diskoteksbranden, tsunamin, svininfluensan och terrordådet 2017.
– Våra resultat tyder hittills inte på att de ska ha haft någon avgörande betydelse för allmänhetens förtroende på längre sikt, men det kräver ytterligare undersökningar.
Att medborgarna litar på sina myndigheter är centralt i kriser. Det gäller både vikten av få information om vad som sker under själva krisen, hur den ska hanteras och vilka konsekvenser som kan uppstå efteråt.
– Om inte medborgarna litar på informationen, försvåras hela krishanteringen. Och om allmänhetens förtroende gröps ur av institutionernas kriskommunikation kan det bli svårt att gå vidare efteråt.
Just nu undersöker Bengt Johansson, professor vid JMG, och KRISAMS forskargrupp hur allmänhetens förtroende påverkas av coronakrisen. En enkät har gått ut till cirka 20 000 personer via Medborgarpanelen (LORE) vid SOM-institutet. Resultaten publiceras under våren.
Virus är små svårbeforskade mikroorganismer som inte låter sig kontrolleras så lätt. Ändå finns det stora möjligheter, menar Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi.
– Vi skulle kunna utveckla vaccin och antivirala läkemedel mot förkylningsvirus, vinterkräksjukan, RS-virus och andra virusinfektioner, säger han.
Virus är cirka tusen gånger mindre än en bakterie. Det finns överallt omkring oss och de allra flesta är specialiserade på att infektera enbart en specifik art, till exempel människan. Till skillnad från bakterier har virus ingen egen ämnesomsättning, utan för att kunna föröka sig måste de infektera ett värddjur och dess celler.
– Virus är ett märkligt smittämne – man vet inte om man ska tycka att de är något levande eller dött. De är en slags parasiter som inte kan odlas utan de värdceller de infekterar och är därför mycket svåra att studera, säger Stefan Schwartz.
Farligt med virus från djur
Under evolutionen har vi utsatts för olika virus och några har stannat kvar i vår arvsmassa, utan att göra oss sjuka. Djur bär också på en mängd virus. Men överförs djurens virus till oss människor kan de ge upphov till allvarliga sjukdomar. Det är det som har hänt vid ett flertal av de olika epidemier som förekommit i världen under de senaste åren.
– Ebolaviruset och möjligen det nya coronaviruset, har sitt ursprung i fladdermöss, hiv kommer från apor och zikaviruset sprids från apor till människor via myggor, säger Marianne Jansson, docent i virologi.
Virus är också orsaken bakom flera cancerformer. Till exempel är infektioner med hepatit B och C starkt kopplade till levercancer och infektion med humant papillomvirus (HPV) kan leda till bland annat livmoderhalscancer. Det har gjort att man idag vaccinerar alla flickor mot HPV redan i skolåldern.
– Men det fiffiga med virus är att de har så kallad tropism – det vill säga att de har specialiserat sig på att infektera vissa typer av celler. Vårtvirus gillar hudceller, coronavirus gillar celler i luftvägarna och herpesvirus kan infektera nervceller, förklarar Stefan Schwartz.
Virusens tropism är något som man utnyttjar vid genterapi mot till exempel cancer – ett område där forskningen går framåt med stormsteg. Forskarna kan alltså specialdesigna virus som infekterar och dödar cancerceller.
Viruspandemier, det vill säga virusepidemier som sprider sig till många av världens länder, har blivit allt vanligare. Den viruspandemi som kanske skördat flest liv i mänsklighetens historia är spanska sjukan. Den orsakades av ett ovanligt svårt och dödligt influensavirus som spred sig i världen 1918 och skördade över 50 miljoner liv. Varför så många dog av just denna influensa vet man fortfarande inte säkert.
Virusepidemier ökar
Det man vet är dock är att virusepidemier i världen ökar. Det beror dels på att vi skövlar regnskogen och därmed ökar kontaktytorna mellan djur och människor. Dels beror det på den globala uppvärmningen som gör att myggornas utbredning ökar – myggor är nämligen en stor smittspridare av virusinfektioner. Dessutom reser vi mer och vi blir hela tiden fler människor på jordens yta. Alla dessa förändringar gynnar spridning av virus och just därför kan vi förvänta oss fler och fler pandemier i framtiden.
– Men samtidigt lever vi i en tid där forskningen har otroligt många tekniska verktyg till sitt förfogande. Redan ett par veckor efter utbrottet av coronaviruset visste vi vilken typ av virus det var som orsakade sjukdomen, kunde ställa rätt diagnos och planera åtgärder för att begränsa smittspridningen, säger Stefan Schwartz.
Att studera skillnader mellan godartade och dödliga influensavirus är ett av hans forskningsområden:
– Om vi förstår vilka faktorer som gör ett virus extra farligt, hjälper det smittskyddsmyndigheterna att agera snabbt för att begränsa virusets spridning. Precis det vi just nu ser att myndigheter runt om i världen jobbar intensivt med för att begränsa coronaviruset. Hur patogent det är och hur effektivt det sprids mellan människor är centrala frågor.
Mer om virus
WHO listade 2018 tio infektionssjukdomar som ska prioriteras inom forskning och akut folkhälsovård. Nio av dessa sjukdomar orsakas av virus.
WHO har under de senaste tio åren utlyst globalt nödläge fem gånger, samtliga har orsakats av virusinfektioner: influensavirus (2009), ebolavirus (2013–2016 samt 2019), poliovirus (2014), zikavirus (2016) och coronavirus (2020).
I Sverige uppgick de totala kostnaderna för ”vanliga” influensavirus till 2,4 miljarder kronor under 2008–2009. Kostnaderna för efterföljande säsongs pandemiska influensavirus uppgår till 4,6 miljarder kronor.
Som jämförelse uppgick Försäkringskassans kostnader för vård av barn till 6,5 miljarder 2018.
Svårt att ta fram vaccin
Vaccin fungerar genom att kroppen tillförs ett smittämne i försvagad eller avdödad form. Detta leder till att ett skyddande immunologiskt minne utvecklas – till exempel antikroppar som är specifika för det tillförda smittämnet. Nästa gång vi blir infekterade av motsvarande smittämne, skyddar immunförsvaret oss så att vi inte blir sjuka. Tyvärr är det extremt svårt att ta fram vaccin och läkemedel mot virus. Några få virussjukdomar har vi dock framgångsrikt bekämpat med vaccin, som smittkoppor och polio. Men influensaviruset är en svårare nöt att knäcka för forskarna eftersom det ständigt varierar sin arvsmassa. Varje år måste därför ett nytt vaccin framställas som är anpassat till säsongens nya influensavirus.
– Det är inte ovanligt att virus muterar och det väldigt fort. Detta gör att kroppen inte känner igen det förändrade viruset, vilket leder till att immunförsvaret har svårt att bygga upp skydd mot återkommande, säsongsberoende virusinfektioner, säger Marianne Jansson.
Ännu värre är det med hiv, där man hittills inte lyckats ta fram ett vaccin. Därför behövs det mer forskning om hiv och de mekanismer som viruset använder sig av för att hela tiden ligga steget före och undfly immunförsvaret.
Ständig läkemedelsutveckling
Att få fram nya antivirala läkemedel är också problematiskt eftersom medicinen även påverkar värdcellen och inte bara viruset. Dagens mediciner mot obotliga infektioner som hiv kan bromsa sjukdomsförloppet, men eftersom patienten måste ta medicinerna livet ut är det kostsamt för både individ och samhälle. Det finns också en risk för utveckling av resistenta virus, varför nya läkemedel ständigt måste utvecklas.
– När det gäller hiv-infektion behövs det upp till tre olika antivirala läkemedel för att slå brett mot viruset och på det sättet förhindra att det blir resistent. Det som är positivt är att dagens hiv-läkemedel har lett till att patienter inte behöver bli sjuka i aids eller riskera att smitta någon annan, säger Marianne Jansson.
Fler virusläkemedel behövs
I dagsläget finns det dock endast ett fåtal läkemedel mot virusinfektioner. Många virologer menar att en samlad svensk forskarinsats med stöd från offentliga och privata medel, behövs för att öka vår förståelse av hur virus orsakar sjukdom och för att utveckla antivirala läkemedel och vaccin. Forskningen måste vara bred och långsiktig för att i framtiden kunna leverera antivirala läkemedel och vaccin när nya utbrott av virus dyker upp. Lika viktigt är det att utbilda biomedicinare, läkare och sjuksköterskor inom området virologi, för att stå väl förberedd inför framtidens utmaningar.
– Det skulle kunna förändra världen om vi kunde utveckla vaccin och antivirala läkemedel som har bred effekt. Precis som det finns antibiotika mot bakterier, måste vi ha fler antivirala läkemedel mot virus. Myndigheterna har svårt att se fördelarna med långsiktiga forskningssatsningar – men vi virologer tror att det kommer att betala tillbaka sig om man satsar mer långsiktigt, avslutar Stefan Schwartz.
– Dofter verkar ha en stark förmåga att distrahera oss, säger Thomas Hörberg vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och den som lett studien.
Enligt tidigare forskning är det synsinnet, alltså det vi ser, som dominerar och påverkar vad vi uppfattar med andra sinnen. Men nu omprövas den bilden. Forskare vid Stockholms universitet har nämligen funnit att doftsinnet i själva verket kan dominera synsinnet.
I forskningsstudien presenterades deltagarna för dofter och bilder som föreställde blommor och frukter, som doften av syrén och bilden av ett päron. Efter ett par sekunder fick de klassificera antingen doften eller bilden som blomma eller frukt. Ibland var bilder och dofter samstämmiga, men ibland kom de från olika kategorier. Med hjälp av deltagarnas reaktionstider och hjärnaktivitet kunde forskarna mäta hur mycket svårare det blev att genomföra uppgiften när bilderna och dofterna inte hängde ihop.
Dofter påverkar bearbetning av synintryck
Resultaten visar att distraherande dofter hade stor påverkan på deltagarnas förmåga att snabbt kategorisera bilder. Distraherande bilder hade däremot inte en lika stor påverkan på förmågan att bestämma dofter. Forskarna tolkar detta som att doftsinnet dominerar, alltså har stor inverkan på bearbetningen av synintryck. Mätningarna av deltagarnas hjärnaktivitet visade på samma sätt att när bilder skulle kategoriseras samtidigt som deltagarna kände en distraherande doft fick hjärnan jobba hårdare för att bortse från doften.
– Forskning om hur olika sinnesintryck ”tävlar” om vår uppmärksamhet kan leda fram till nya metoder för hur vi kan förstå varför vissa människor är känsliga för störande dofter eller ljud, säger Thomas Hörberg.
De sibiriska floderna mynnar ut i Arktiska havet och tar med sig näringsämnen och spårmetaller från en tinande permafrost i den sibiriska tundran.
Forskare har nu sett att dessa ämnen transporteras långt från den sibiriska kusten med hjälp av den stora transpolarströmmen, som går tvärs över Arktiska havet och mynnar ut mellan Svalbard och Grönland och vidare till Norra Atlanten.
– Den biologiska produktionen i Arktiska havet kommer att öka, säger Per Andersson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet som varit med i den internationella forskargruppen bakom studien.
Expeditionen (gult) mätte näringsämnen i Arktiska havet genom transpolar-strömmen (mörkblå). Bild: Natalie Renier, Woods Hole Oceanographic Institution.
Med en större näringstillförsel, tillsammans med ökande vattentemperatur och minskande istäcke, ger det varmare klimatet en ökad produktion av plankton i Arktiska havet. Plankton är basen i den marina näringskedjan och påverkar allt levande i havet från plankton, alger och fisk, till sälar och valar.
Studien är en del av det internationella GEOTRACES-programmet, som under 10 år undersöker spårmetaller och isotopvariationer i världshaven för att får en ökad kunskap om havens biogeokemiska funktion. Svenska finansiärer är Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet.
