När en stor del av ekarnas blad blir vita och urätna under sommaren är det med största sannolikhet den snedstreckade ekstyltmalen som har varit framme. Men varför blir det så stora utbrott vissa år?
Under de senaste åren har flera ekbestånd i Mälardalen attackerats av den snedstreckade ekstyltmalen. Det är en liten fjäril som bara är några millimeter stor. De första fjärilslarverna kan ses på ekblad i månadsskiftet maj–juni, precis efter ekens knoppsprickning. Larvstadiet tillbringar den inuti bladet, där den äter av innanmätet och bildar små fickor i bladet som kallas minor.
En vuxen snedstreckad ekstyltmal. Foto: Adam Ekholm
Oftast hittar man bara en eller ett fåtal larver i ett blad, men under ett utbrott kan flera larver ge sig på samma blad och äta ur hela innehållet. Det har tidigare varit okänt varför det blir utbrott av denna fjärilsmal, men nu har en forskargrupp från Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Luke i Finland hittat ledtrådar som förhoppningsvis kan lösa detta mysterium.
Tidig knoppsprickning ger illasmakande blad
– Det verkar som att ekar med tidig knoppsprickning inte blir attackerade lika ofta av ekstyltmalen. Eftersom ekblad förlorar näringsvärde när de åldras kan äldre blad från ekar med tidig knoppsprickning smaka så illa att det förhindrar larvernas utveckling, säger Adam Ekholm, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling vid SLU.
Adam och hans kollegor gjorde ett experiment där de placerade ut ekar planterade i stora plastkrukor tidigt på våren i ett område med hög täthet av ekstyltmal. Forskarna delade upp ekarna i två grupper som hade 20 dagars skillnad i knoppsprickningstidpunkt. På de tidiga ekarna blev bara ett fåtal av bladen infekterade, medan upp till 93 procent av bladen på de sena ekarna hade infekterats av ekstyltmalen.
Fjärilsmalens aptit påverkar andra ekätande insekter
– Den dramatiska skillnaden i antal infekterade blad påverkade också andra ekätande insekter. Eftersom ekstyltmalen är aktiv tidigt på våren och äter upp större delen av bladet, så minskar mängden mat för insekter som är aktiva senare under året. Dessutom riskerar små larver av andra insekter som kläcks senare under året att bli uppätna av redan storvuxna larver av ekstyltmal, säger Ayco Tack, docent vid Stockholms universitet.
Eftersom både knoppar och insekter påverkas av temperaturen, kan förändringar i klimatet ändra samspelet mellan eken och den snedstreckade ekstyltmalen. I dagsläget är det dock svårt att förutse exakt hur.
– Om ekarna attackeras hårdare av malen i ett varmare klimat så kan det eventuellt påverka deras tillväxt – och det kan också sänka mångfalden av andra växtätande insekter. Det är dock högst osannolikt att ekstyltmalen skulle döda hela träd, säger Tomas Roslin, professor vid SLU.
Vetenskaplig artikel:
Host plant phenology, insect outbreaks and herbivore communities – The importance of timing. (Ekholm, A. Tack, AJM. Pulkkinen, P. & Roslin, T.) Journal of Animal Ecology (89), 829-841.
Adam Ekholm, doktorand, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, adam.ekholm@slu.se
Larver av snedstreckad ekstyltmal ätandes inuti ett ekblad (fyra larver synliga i högra delen av bilden). Foto: Adam Ekholm
En vuxen snedstreckad ekstyltmal. Foto: Adam Ekholm
Dödahavsrullarna består av 25 000 fragment av pergament och papyrus som hittades 1947 i Qumran på Västbanken. De gömdes undan där år 70 e. Kr. och är ungefär 2 000 år gamla. De är judiskt religiösa texter och omfattar bland annat de allra tidigaste bevarade bibliska texterna.
– Det är fantastiskt att vi har kunnat utvinna dna ur det här materialet. De här djurhudarna har bearbetats till pergament, förvarats i ett torrt och varmt klimat i flera tusen år och sedan hanterats av människor igen när de återfunnits. Normalt hade man inte förväntat sig att det ska finnas dna kvar i de här fragmenten, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Dödahavsrullarna hittades 1947 i Qumran på Västbanken, där de gömdes undan år 70 e. Kr. På bilden syns ”grotta 11”. Bild: Shai Halevi/ Israel Antiquities Authority
Mattias Jakobsson och hans forskargrupp är specialiserade på att utvinna och hantera väldigt gammalt dna. När det fick höra att forskargruppen i Israel hade kört fast och var redo att ge upp insåg de att de med sina metoder kunde få forskningen att komma vidare. Ett fyrtiotal fragment av varierande storlek fördes till gruppens högteknologiska labb i Uppsala.
– Vi har justerat våra metoder för att få dem att fungera för det här materialet. Det krävde lite uppfinningsrikedom. De här fragmenten är också ohyggligt kontaminerade, säger Mattias Jakobsson.
Renade fram dna från djur
En av utmaningarna var att sortera bort allt mänskligt dna. Forskarna ”mappade” den genetiska information de fått fram mot det humana genomet och tog bort det som matchade människa. Sedan fokuserade de på den informationen som var kvar.
Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna dna ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Bild: Mikael Wallerstedt
Uppsalaforskarna kunde lämna över en hel del intressant information till forskarna som studerar Dödahavsrullarnas historia. Först och främst vilket djur skinnen kom ifrån. De kunde också visa att det är möjligt att avgöra vilka bitar som kommer från samma individ. Om man gör antagandet att en skrift kommer från ett djur kan det här göra det lättare att pussla ihop dokument som fallit sönder i många bitar.
Visade släktskap mellan olika djur vars skinn använts
Dna-forskarna kunde också berätta en del om djurens släktskap sinsemellan. Vilka får som tillhört hjorden som levde lokalt i Qumran och vilka får som inte var nära besläktade och förmodligen levt längre bort.
En av funderingarna som funnits kring Dödahavsrullarna är vilka som egentligen skrev dem. Man vet att det fanns en sekt i Qumran som hade en tro och ett levnadssätt som skilde sig en hel del från övriga judiska befolkningen vid den här tiden. Kom alla skrifterna från den sekten och därför bara speglade tankarna och kulturen hos ett snävt urval av den judiska befolkningen?
Dna-informationen om djuren vars skinn använts till pergament, gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop. Bild: Shai Halevi/ Israel Antiquities Authority
Sannolikt inte bara lokala skrifter
Den nya kunskapen om materialet texterna är skrivna på stöder tesen att Dödahavsrullarna inte bara representerar den lokala sekten i Qumran utan en större del av judendomen. Flera av texterna verkar ha producerats någon annanstans. Förutom pergament från får som kom från hjordar långt bort fanns det även pergament av koskinn. Eftersom kor var svåra att föda upp i det torra ökenklimatet kring Qumran kom förmodligen även dessa skrifter någon annanstans ifrån.
Genom att med större säkerhet kunna para ihop rätt bitar, och ta isär sådant som visat sig vara felaktigt lagda pussel, har forskarna vid Tel Aviv University även kunnat dra andra slutsatser. Bland Dödahavsrullarna fanns flera religiösa texter i många olika kopior. De berättar samma historia – men inte ordagrant. En Torah-text idag återges med exakt samma ordalydelse var än i världen man befinner sig. För 2 000 år sedan verkar innebörden ha varit viktigare än de exakta orden och så verkar det inte bara ha varit i Qumran, utan även i en större del av det judiska samhället.
Fotnot:
Dödahavsrullarna förvaltas av en särskild enhet vid Israel Antiquities Authority. Vid Uppsala universitet har Mattias Jakobsson, Emma Svensson och Ariel Munters arbetat med studien. De israeliska kollegorna är verksamma vid Tel Aviv University och även forskare vid Weill Cornell Medicine har deltagit i analysen.
– Vi ser i studien att både fetma och dålig kondition är två väldigt starka riskfaktorer för att senare få sjukersättning på grund av hjärt-kärlsjukdom. Mätningarna gjordes redan i slutet av tonåren, så det är intressant att det redan i den åldern går att se vilka individer som har högre risk än andra att drabbas längre fram i livet, säger Pontus Henriksson, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet.
Den aktuella studien är en av de första som gjorts där forskare tittat på samband mellan att som vuxen få sjukersättning och fysisk hälsa i övre tonåren. Sjukersättning kallades tidigare för sjukpension och betalas ofta ut under resten av livet när en person har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga.
Följde unga män i 28 år
Forskarna har i en tidigare studie, från början av år 2019, sett samband mellan dålig kondition, fetma och sjukersättning på grund av en rad olika sjukdomsorsaker. Det är sedan tidigare känt att dålig kondition och muskelstyrka är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför ville forskarna titta närmare på den framtida risken för just specifika hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke.
I den aktuella studien studerade forskarteamet över en miljon unga svenska män som mönstrade för militär värnplikt under åren 1972 till 1994. Vid mönstringen mättes bland annat ynglingarnas kondition, muskelstyrka och kroppsmasseindex (BMI). Männen har följts upp i genomsnitt 28 år efter mönstringen, som på den tiden var obligatorisk och gjordes av i princip alla unga män. Dålig kondition och fetma visade sig vara starka riskfaktorer för framtida kronisk hjärt-kärlsjukdom, medan muskelstyrka inte var det. Forskarna tycker att studiens resultat visar på möjligheterna att främja god framtida hälsa.
Konditionen går att påverka
– Framför allt fitness, eller god kondition, går i hög grad att påverka. Man måste inte bli elitidrottare, utan även en liten förbättring i kondition kan ha god effekt. När det gäller fetma är det oerhört viktigt att förebygga att övervikten uppstår, för det är svårt att behandla fetma när den har etablerats, säger Hanna Henriksson, postdoktoral forskare vid HMV, och studiens huvudförfattare.
Männen som hade fetma och samtidigt god kondition hade lägre risk för framtida kronisk hjärtkärlsjukdom än de som hade fetma i kombination med dålig kondition, vilket talar för att god kondition är viktigt för hälsan även vid övervikt.
Eftersom studien bara är gjord på män, går det inte att generalisera resultatet till kvinnor. Däremot har annan forskning visat att kondition och kroppsvikt har stor betydelse för hälsan även hos kvinnor.
Det hittills tidigaste kända tecknet på parasitism upptäcktes när forskare från Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kinesiska kollegor studerade tusentals fossila armfotingar från en 525 miljoner år gammal havsbotten i Kina, under den geologiska tidsåldern kambrium. Många av armfotingarna hade flera vita fossil av ett tubformat djur på sitt skal och dessa verkar ha stulit mat ur armfotingarnas mun.
Parasitism
Parasit kallas en organism som lever på eller i en annan art på ett sätt som är skadligt för arten. Parasiter spelar en viktig roll i dagens ekosystem men mycket lite är känt om deras uppkomst och evolution.
Armfotingar
En armfoting, eller brachiopod, är ett djur som påminner om en mussla till utseendet. Den filtrerar vatten mellan två skal men har också ett fasthållningsorgan genom ett hål i skalet för att hålla sig fast i en sten eller gräva ner sig i sanden med. Idag är de inte så vanliga men armfotingar har varit betydligt vanligare under äldre tidsperioder. De uppkom under kambrium och är därför en av de äldsta nu levande djurgrupperna på jorden.
Många fossila armfotingar hade tubformade parasiter på sitt skal. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Angripna minskade i storlek
När skalens storlek jämfördes upptäcktes att armfotingarna som hade de tubformade djuren på sitt skal var signifikant mindre i storlek än de som inte var angripna. Skillnaden i kroppsstorlek var i genomsnitt 25 procent.
– Den tydliga skillnaden i storlek visar att dessa djurs relation var parasitisk och att armfotingarna led skada av att bli infekterade, säger Tim Topper, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Dessutom observerades att alla vita tuber var placerade åt samma håll, längs armfotingarnas främre skalkant. Det här skulle ha gjort att de tublevande organismerna kunde fånga upp näring i det vatten som strömmade genom armfotingarnas filtrerande organ. Beteendet att stjäla mat från ett annat djur kallas för kleptoparasitism och har bara observerats ett fåtal gånger bland både levande och utdöda djurarter.
Tidsperioden kambrium är känd för sin relativt snabba evolution och att de flesta av de moderna djurgrupperna utvecklades.
– Samtidigt som de första djuren utvecklades och spreds i världshaven under kambrium, så spreds även parasiterna med dem, säger Christian Skovsted, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Även på de första djuren för 500 miljoner år sedan fanns parasiter. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
Fotnot:
Upptäckten gjordes av forskare från Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kinesiska kollegor studerade tusentals fossila armfotingar från en 525 miljoner år gammal havsbotten i Kina.
Bakom studien, publicerad i tidskriften Nature, står hundratals forskare världen över. Deras data utgörs av uppmätta kolesterolvärden hos 102,6 miljoner individer i 200 länder under en 39 år lång period, 1980-2018.
Forskningen visar att höga värden av skadligt kolesterol kan kopplas till cirka 3,9 miljoner dödsfall i världen enbart under 2017. Hälften av dessa dödsfall sker enligt den aktuella studien i de södra, sydöstra och östra delarna av Asien.
Studien har letts från Imperial College London. Ansvarig från Göteborgs universitet är Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin.
Studien baseras på uppmätta kolesterolvärden hos 102,6 miljoner individer i 200 länder under en 39 år lång period, 1980-2018.
Kolesterol är ett vaxliknande ämne som finns i blodet. Kroppen behöver kolesterol för att bygga celler och bilda hormoner, men för höga nivåer förknippas med åderförfettning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Bättre i Sverige och övriga väst
Det goda kolesterolet, som betecknas HDL (high-density lipoprotein), tros ha en skyddande effekt mot hjärtattack och stroke, medan det som kallas dåligt eller skadligt kolesterol, icke-HDL, bidrar till åderförfettning och är en viktig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.
Den aktuella studien visar att nivåerna av det sämre kolesterolet sjunkit rejält under de senaste decennierna i höginkomstländer, särskilt i Nordamerika, nordvästra Europa och Australasien. Länder med en tydlig utveckling till det bättre är Belgien, Finland, Grönland, Island, Norge, Schweiz, Sverige och Malta.
Situationen har däremot försämrats i låg- och medelinkomstländer, särskilt i östra och sydöstra Asien. Kina är ett av de länder som haft den kraftigaste nivåökningen av sämre kolesterol. Länder med liknande utveckling är Filippinerna, Malaysia och Thailand.
Nytt epicentrum för skadligt kolesterol
Forskarna bakom studien konstaterar att det inte längre är västvärlden som har de högsta nivåerna av skadligt kolesterol, och efterlyser en internationell pris- och regleringspolicy för att kunna styra om konsumtionen världen över från mättade till omättade fetter.
Likaså behöver tillgången på statiner, ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, förbättras i låg- och medelinkomstländer. Den ökade användningen av statiner i västvärlden ses som en viktig faktor bakom den tydliga trend som studien påvisar.
I Sverige sjönk de genomsnittliga nivåerna av icke-HDL i blodet med ungefär en tredjedel från 1980 till 2018. Gruppen män gick från 4,8 till 3,5 millimol per liter och gruppen kvinnor från 4,8 till 3,3. Sänkningen hos kvinnor i Sverige var den tredje största i världen.
– Icke-HDL är en mycket viktig riskfaktor för hjärtinfarkt och denna kraftiga nedgång förklarar, tillsammans med att mycket färre röker, en stor andel av den minskade dödligheten i hjärtinfarkt. Mellan 1987 och 2018 har man kunnat se en minskning i andelen som dör i hjärtinfarkt i Sverige med nästan 80 procent, säger Annika Rosengren.
Ekologer och växtforskare från Aberdeen University i Skottland och Stockholms universitet har studerat värme- och köldtolerans för mer än 1 000 växtarter, alltifrån mossor och ormbunkar till kaktusar och fikon. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), och visar att växternas tolerans mot värme och kyla i stor utsträckning beror på vad deras evolutionära förfäder utsatts för samt hur de migrerade och spred sig i det förflutna.
Forskarna upptäckte att växter behåller ett avtryck av den exponering av kyla och värme som deras växtförfäder utsattes för, för tusentals eller till och med miljoner år sedan. Detta betyder att många växter kan stöta på svårigheter med snabbt förändrade temperaturer, något som kanske kommer att bli vanligare framöver.
Känsligast växter vid nordliga breddgrader
Många växter förbereder sig för säsongsförändringar på olika sätt. Växter som inte hunnit genomgå sina normala förberedande säsongsförändringar i väntan på utmanande sommarhetta eller vinterkyla är extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. De känsligaste växterna fann forskarna på höga latituder, till exempel i Sverige.
Växter i studien insamlade i Umeå och känsliga för oförutsägbart väder. Längst upp från vänster: Gran, ljung, asp, sälg, gråal, dvärgbjörk, lingon, vårtbjörk, tall och blåbär. Bild: Thomas Johansson samt Pixabay
– Om vi får mer extrema temperaturförändringar på oförutsägbara tider på året, kommer växter bli mer utsatta för värme och kyla i sina ohärdade tillstånd. Det är då de är som mest sårbara, särskilt i delar av världen där de nyligen koloniserat och där temperaturer varierar mycket beroende på årstid. Våra resultat visar att förändringar i när växter exponeras för värme eller kyla vara mer betydelsefullt än hur mycket temperaturen förändras, eftersom växter i ohärdat tillstånd är mycket mindre anpassade till sitt lokala klimat än växter i härdat tillstånd, säger Lesley Lancaster, forskare vid University of Aberdeen och huvudförfattare till studien.
Mått för 1 028 växtarter på land
Forskarna skapade en omfattande databas med över 1 700 enskilda mått på tolerans för värme och kyla för 1 028 arter landväxter. Den innefattade växtgrupper som mossor, ormbunkar, blomväxter och barrträd från hela världen. Främst information om vilda arter i sina naturliga livsmiljöer. Till exempel ingick välkända växter som ljung, blåbär, ekar, kaktusar, fikon och eukalyptus, samt hundratals mindre kända växter från hela världen, från Grönland till Panama, Nya Zeeland och Antarktis.
– Det här är mycket information, och det är den absolut största datasatsen av den här typen som har analyserats tills nu. Men jag blev förvånad över att vi bara har detaljerad information om en liten bråkdel av alla kända växters temperaturtolerans världen över, inte ens för 1 procent av alla växter, säger Aelys Humphreys, forskare vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
Kan förutsäga växternas svar på klimatförändringar
De nya vetenskapliga rönen bidrar till förståelse för hur och varför växter – och deras temperaturtoleranser – är utbredda som de är, och kommer vara till nytta för att förutsäga hur växter kommer svara på klimatförändringar.
– För att förstå förlust av biologisk mångfald och kunna fortsätta odla grödor i ett förändrat klimat måste vi förstå hur tåliga växter är mot förändrad exponering för värme och kyla, säger Lesley Lancaster, University of Aberdeen.
Ungdomar som har blivit utsatta för brott betraktar sig ofta inte som brottsoffer i traditionell mening, vilket gör att de inte alltid upplever att de får det stöd de behöver. Det visar Sara Thunberg i sin avhandling i socialt arbete.
Sara Thunberg är socionom och forskare i socialt arbete vid Örebro universitet. Hennes avhandling handlar om hur ungdomar som har blivit utsatta för olika typer av brott ser på sig själva som brottsoffer och om hur deras behov av stöd ser ut.
– Jag har intervjuat unga som varit utsatta för misshandel, hot, ofredande, sexuellt ofredande, rån och våld i nära relation när de varit mellan 15 och 19 år, berättar hon.
Familj och vänner viktigast
Sara Thunberg drar slutsatsen att få ungdomar faktiskt söker och får stöd efter att ha utsatts för brott. I stället söker de stöd hos familj och vänner. Många unga uttrycker också att de själva bär ett ansvar för det som hänt.
– Det kan exempelvis vara att de medger att de kan ha provocerat fram våldet genom att de förolämpat förövaren eller att de själva har deltagit i slagsmål tidigare.
Även om de unga uttrycker att själva brottshändelsen är fel, påverkar synen på sin egen delaktighet i det som har hänt hur omgivningen bemöter dem.
– Ju mer man avviker från samhällets generella syn på vem som är ett brottsoffer, desto svårare upplever ungdomarna att det är att få acceptans för sitt offerskap och de upplever ofta att de inte har tillgång till stöd, säger Sara Thunberg.
Föreslår koordinerande funktion
För att stärka stödet till unga som utsatts för brott menar Sara Thunberg att det bör finnas någon form av koordinerande funktion, dit den som blivit utsatt för brott kan vända sig för att få information och guidning till vidare stöd.
– Det skulle vara bättre om det fanns en enda kanal in för att nå stöd, istället för flera kanaler där man slussas runt i systemet mellan olika instanser, som det är idag. Det finns väldigt mycket organiserat stöd i samhället generellt till de som utsatts för brott, men tyvärr är det inte en allmän kunskap vart man kan vända sig för att få stöd.
Hon lyfter också fram vikten av att anhöriga ska kunna få stöd.
– Eftersom ungdomarna får sitt främsta stöd från sina föräldrar, syskon och vänner menar jag att även de kan behöva stödinsatser. Jag tror att även de anhöriga skulle gynnas av någon form av koordinerande funktion, säger Sara Thunberg.
Sara Thunberg, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, sara.thunberg@oru.se
I Afrika finns de största och mest varierade stora däggdjurpopulationerna i världen. Den globala uppvärmningen kan starkt påverka dessa populationer, men för närvarande har vi bristande kunskap om hur. I en ny studie, publicerad i Nature Ecology and Evolution, drar forskare slutsatsen att lejon begränsar sina bytesdjurs möjligheter att anpassa sig till ett varmare klimat.
Temperaturen i södra Afrika ökar snabbare än det globala genomsnittet och detta påverkar redan stora däggdjur på afrikanska savanner starkt. Historiskt har dessa arter kunnat överleva klimatförändringarna genom att förflytta sig mot områden med mer lämpliga klimat, men människans förstörelse av livsmiljöer och hinder såsom staket, begränsar möjligheten till sådana förflyttningar.
– Att en evolutionär anpassning till ett varmare klimat skulle ske i takt med klimatförändringen är osannolikt, med tanke på den långa generationstiden hos dessa stora däggdjur. Ett mer troligt alternativ är att vi kommer att se förändringar i djurens beteenden, säger Joris Cromsigt, lektor vid SLU och och hedersprofessor vid Nelson Mandela University i Sydafrika.
Jagar under dygnets svalare timmar
Forskarteamet visar i studien att stora rovdjur som lejon begränsar bytesdjurens möjlighet att anpassa sig till varmare förhållanden genom att söka föda under dygnets svalare timmar.
Genom att jämföra aktivitetsmönster hos bytesdjur i 32 skyddade områden i Sydafrika med och utan lejon, kunde de visa att bytesdjur som vill äta under nätterna, den svalaste tiden på dygnet, måste ta en ökad predationsrisk med i beräkningen.
Gemsbocken är ett av lejonets bytesdjur. I områden utan lejon var gemsbocken mycket mer aktiv under dygnets svalare timmar än i områden med lejon. Foto: Tim Hofmeester
I områden utan lejon var arter som gemsbock och zebra mycket mer aktiva under svalare tider än i områden med lejon. Följaktligen upplevde dessa arter en högre temperatur under sin aktiva tid i områden med lejon.
Stor skillnad mellan arter
Forskarna hittade stora skillnader mellan olika arter. Ökningen i temperatur under den aktiva tiden i områdena med lejon, var mycket större för arter som gemsbock och zebra än för arter som buffel och koantilop. De förstnämnda arterna upplever ett minskande tidsfönster då de kan undvika predation och värme samtidigt.
– I nuläget vet vi för lite om konsekvenserna av detta krympande tidsfönster. Vissa arter, som gemsbocken, kan kanske undvika lejon och tolerera den ökade temperaturen men för exempelvis zebran kan ett varmare klimat få förödande konsekvenser, säger Joris Cromsigt.
Joris Cromsigt och hans forskarkollegor framhåller att predationsrisken kan påverka möjligheten för Afrikas stora däggdjur att anpassa sig till global uppvärmning, och därför bör ingå i klimatförändringsprognoser, särskilt för hotade däggdjurssamhällen i Afrika vars livsmiljöer är allt mer fragmenterade.
Studien bygger på data som organisationen Panthera från början hade samlat in med viltkameror inom ett projekt om stora kattdjur.
– Denna studie visar tydligt fördelarna med att använda viltkameror för en mängd ekologiska frågor, eftersom studien är baserad på ”bifångstdata” från ett annat projekt, säger Tim Hofmeester, den andre SLU-forskaren i studien.
Joris Cromsigt, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
Lejon. Predationsrisken kan påverka möjligheten för Afrikas stora däggdjur att anpassa sig till global uppvärmning. Det menar ett internationellt forskarlag som med hjälp av viltkameror i skyddade områden i Sydafrika har kunnat se att växtätare i områden med lejon är mindre aktiva under nätterna än i områden utan lejon. Foto: Tim Hofmeester
Gemsbocken är ett av lejonets bytesdjur. I områden utan lejon var gemsbocken mycket mer aktiv under dygnets svalare timmar än i områden med lejon. Foto: Tim Hofmeester
Joris Cromsigt. Foto: Susanna Bergström
I Sverige kan barnlösa par och ensamstående kvinnor få tillgång till fertilitetsbehandling som bekostas med offentliga medel. Men lagstiftningen skiljer sig åt vad gäller olika par. I de fall som paret även behöver sperma eller ägg från en donator kräver lagstiftningen en särskild bedömning av deras lämplighet som föräldrar.
– Fertilitetsbehandlingar är dyra och offentliga medel är tänkta att möjliggöra behandling för alla oavsett inkomst. Samtidigt visar min studie hur klinikpersonal argumenterar för att tillgången till behandlingarna bör begränsas just för att offentliga medel används. Det är intressant, säger Judith Lind, universitetslektor på Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Judith Lind har tidigare forskat om bedömning av föräldraförmåga i andra sammanhang, exempelvis adoption. Hennes intresse ligger i hur föräldraideal och föreställningen av barnets bästa kommer till uttryck i bedömningar av potentiella föräldrar.
Barnets bästa i fokus för bedömning
Inom den bioetiska forskningen förs en diskussion om huruvida det är rimligt att begränsa tillgången till fertilitetsbehandling med hänvisning till det framtida barnets bästa, eller om alla ska anses ha rätt till fertilitetsbehandling. Judith Lind ville undersöka hur klinikpersonalen resonerar kring denna etiska fråga och hur de motiverar och legitimerar att man gör bedömningar av dem som söker fertilitetsbehandling.
Intervjuer gjordes med 64 anställda på fyra, av sex, offentligt finansierade fertilitetskliniker i Sverige. Inför intervjuerna delades de anställda in i nio olika fokusgrupper.
Barnets välfärd togs upp i alla fokusgrupper som ett argument för varför en psykosocial bedömning gjordes. De anställda på klinikerna uttryckte att det var deras ansvar att sätta barnets bästa i fokus och därför neka behandling till de par och kvinnor som de ansåg olämpliga som föräldrar. Däremot ifrågasattes till stor del att den psykosociala bedömningen görs enbart när donerade könsceller används. En läkare menar att barnets bästa borde värnas även ”när barnet blir till genom egna könsceller”.
Användande av samhällets resurser
Förutom säkerställandet att barnet kommer få det bra när det växer upp, är det ett ansvarsfullt användande av samhällets resurser som styr klinikerna i deras arbete med fertilitetsbehandlingar. Skattebetalarnas pengar, menar man, ska inte användas till något som i slutändan inte blir bra. Exempelvis om man tror att de blivande föräldrarna inte skulle kunna ta hand om eller försörja ett barn.
Att offentliga resurser används för behandlingen rättfärdigar enligt personalen att det görs en psykosocial bedömning av dem som ska genomgå den. Bedömningen ska göra det möjligt att förhindra behandling som orsakar problem för barnet, och i förlängningen för samhället.
Målet med assisterad befruktning är för de som arbetar med det inte barn, utan funktionsdugliga familjer. Några av de anställda beskrev att jobbet går ut på att skapa ”barn med bra liv” eller ”glada barn och superglada familjer”.
– Detta argument har inte uppmärksammats i så stor utsträckning i den tidigare forskningen. Med den här studien hoppas jag kunna bidra till en diskussion kring assisterad befruktning och de prioriteringar som reglerar behandlingen, säger Judith Lind.
Judith Lind, universitetslektor på Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, judith.lind@liu.se
Forskningsprojektet ”Potential för energieffektivt resande i en åldrande befolkning vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har får ytterligare medel från Energimyndigheten, för att studera hur den rådande Coronapandemin påverkar resandet bland äldre.
– Vårt samhälle är konstruerat så att vardagligt resande har en central roll. Vi har dock för närvarande en unik situation med starka rekommendationer av begränsad social interaktion och minskat resande. En särskilt utsatt grupp är de äldre. Att studera kort- och långsiktiga effekter av äldres resande under och efter pågående pandemi kan ge oss unik kunskap inför framtiden, säger projektledare Lars E. Olsson, professor i psykologi.
Kopplingen mellan resa och välbefinnande
Forskarna ska titta på hur äldres resvanor har förändrats, hur detta upplevs och vilken betydelse resandet har för välbefinnandet och möjligheten att leva det liv de vill. Forskarna ska också titta på hur äldre kan motiveras till ett mer energieffektivt resande i framtiden och vilka förutsättningar som krävs för att äldre ska ersätta sitt vardagliga bilresande med mer miljömässigt hållbara transportsätt.
Nya datainsamlingar i form av intervjuer och enkätstudier har startat och genomförs kontinuerligt under resten av året i Bergen, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Dessa följs upp under kommande år då läget i världen förhoppningsvis ser annorlunda ut med minskade restriktioner.
– De data som nu samlas in kommer vi jämföra med liknande data vi samlat in i de fem städerna år 2019 före pandemins utbrott. Detta ger oss möjlighet att analysera olika faktorers betydelse under olika faser av pandemin.
Hållbart resande bland äldre
– Vi ser i dag att gruppen äldre, över 65 år, generellt är både friskare och mer mobila jämfört med tidigare generationer. Det finns dock ännu inte tillräcklig kunskap för att bedöma potentialen för ett mer hållbart resande bland äldre – kunskap nödvändig för att kunna påverka en eventuell omställning av resvanor och för att utveckla attraktiva alternativ till den egna bilen. Den utökade projektbudgeten ger oss nu möjlighet att studera vilken roll pandemin kan tänkas ha för nuvarande och framtida resande, avslutar Lars E. Olsson.
Projektet, som startade i oktober 2018, har nu en total projektbudget på drygt 6 miljoner kronor. Det genomförs i samverkan med det europeiska nätverket BEST, Benchmarking in European Service of Public Transport, i samarbete med aktörer i Bergen, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm. Övriga forskare i projektet är professor Margareta Friman och postdok Katrin Lättman vid CTF.
För oss tvåbenta varelser med näsan högt ovanför marken är lukten inte längre ett livsavgörande sinne, på samma sätt som för våra mer avlägsna däggdjurssläktingar. För människan har synen tagit förstaplatsen. Det hindrar nu inte att luktsinnet är viktigt för oss på andra sätt.
– Luktsinnet är unikt eftersom det är så tydligt kopplat till hjärnans känslocentrum. Lukter kan underlätta inlärning och väcka minnen till liv, säger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi.
Med tanke på luktens makt över våra känslor är det inte konstigt att vi vill lukta gott. Vår önskan att få omgivningens uppskattning – liksom vår förmåga att njuta av dofter – har gjort parfym- och kosmetikaindustrin till en mångmiljardindustri.
Aura av vetenskaplighet
Kanske för att motivera priset, omgärdas ibland produkterna av argument som skänker en aura av vetenskaplighet. Ett som florerar är att parfymen luktar olika från person till person beroende på hudens pH-värde.
– pH-värdet på huden varierar marginellt mellan människor. Det inverkar knappast, har man märkbart annorlunda pH-värde beror det på andra omständigheter, säger Ulf Ellervik.
Annat kan däremot inverka, påpekar han, såsom kroppens talgproduktion. Lukt binder till fett, så hos personer med fetare hud fastnar dofterna längre än de som producerar mindre talg.
Vissa parfymtillverkare hävdar att deras produkter interagerar med kroppens egna doftsignaler, de så kallade feromonerna, och på så sätt skapar en helt unik doft.
– Det är med största sannolikhet en bluff, eller i vart fall väldigt överskattat. Det finns än så länge inga hårda bevis på att vi överhuvudtaget påverkas av feromoner.
Feromoner hör nu inte till vardagspratet i parfymbranschen. Det gör däremot doftnoter. En parfym utvecklas i tre faser, sägs det, beroende på de inneboende ingrediensernas avdunstningstakt; från den första flyktiga toppnoten, via hjärtnoten till den mer seglivade basnoten. Till de förra hör exempelvis citrus och fruktiga lukter medan vanilj, mysk och träaktiga dofter tenderar stanna kvar längre på huden.
Stämmer detta?
– Det stämmer att kemikalier avdunstar olika snabbt. Mindre molekyler lossnar snabbare än tyngre och är du varm avdunstar de ännu snabbare.
Samtidigt flaggar Ulf Ellervik för ett annat betraktelsesätt: att betrakta parfymörernas mixtrande med kemikalier som en konstform, ungefär som måleri eller matlagning. Då behöver man inte tänka i vetenskapliga termer.
– Oavsett får man nog säga att doftnoter är ett trubbigt begrepp, även om det ligger en del i det. Liksom att parfymindustrin gärna låtsas vara lite vetenskaplig. Däremot är parfymtillverkare skickliga på att ta fram kombinationer som många gillar.
Doften som uppstår från regn på solvarn asfalt fungerar på samma sätt som den som man kan känna från solvarm hud.
Parfymörer och kemister blir också allt bättre på att labba fram nya syntetiska dofter, vilket öppnar för helt nya luktupplevelser som annars kan vara svåra att extrahera, till exempel lilja. Möjligheten att mixtra fram animaliska noter, till exempel mysk, ger etiska fördelar. Kemister kan också skicka in nya, egenframställda lukter till parfymerifirmor.
– En kollega råkade en gång få fram en väldoftande kemikalie som han skickade in. Själv har jag bara fått fram äckliga dofter, en gång en riktigt obehaglig blandning mellan ädelost och fotsvett…
Går det att hävda att syntetiskt framställda kemikalier i parfymer är sämre eller bättre än naturliga?
Nej, enligt Ulf Ellervik, en viss syntetisk molekyl är exakt densamma som en som kommer från naturen.
Alkoholen är däremot en orsak till att parfymer har en något skarp, stickande lukt och som av vissa uppfattas som lite onaturlig. Den behövs dock för att lösa upp luktämnena och avdunstar ganska snabbt. Också kräm och olja kan fungera som doftbärare. Fetter löser vissa luktämnen bättre och släpper ifrån sig dem i långsammare takt.
Hundratals bakterietyper på huden
Vare sig vi vill det eller ej, luktar vi också av oss själva. Av svett, till exempel. I armhålan och i underlivet frodas bakterier, eftersom svettkörtlarna där producerar ämnen som bakterier gillar.
Var tjugonde minut dubbleras de i antal, berättar Ulf Ellervik, och stammarna kan vara flera hundra. Dessa varierar i regel långsamt över tid och skiljer sig åt mellan personer. Vi stinker på lite olika sätt, alltså.
På fötterna finns bakterier som trivs i strumpans fuktiga och instängda miljö. Dessa producerar den klassiska fotsvetts-lukten, medan bakterierna på hårbotten kan avge en svag persikodoft. På övriga kroppen släpper svettkörtlarna bara ifrån sig vatten och olika salter. Också här finns bakterier som på olika sätt skyddar oss, men lukterna blir inte lika utpräglade.
Förr, när vare sig tvål eller rinnande vatten fanns att tillgå för gemene man, gick vi runt och stank hela tiden?
– Nja, hjärnan använder inte information i onödan utan kopplar snabbt bort sinnesupplevelser som inte ändras. Det är en anledning till att man inte känner sin egen parfym efter ett tag.
Naturligt kan också lukta gott. Solvarm hud till exempel.
– Det har att göra med att när solens UV-strålning träffar huden bildas speciella molekyler som vi uppfattar som lukten av solvarm hud. Ett liknande fenomen upplever vi efter en regnskur som träffar solvarm asfalt.
Ålder och kön spelar roll
Det finns blindteststudier som visat att män och kvinnor luktar lite annorlunda, till följd av olika koncentrationer av vissa ämnen. Även ålder spelar in, vid 40 års ålder börjar kroppen producera ämnen, inte så väldoftande, som yngre personer inte har lika mycket av.
De flesta människor kan utan svårigheter uppfatta 10 000 olika lukter.
Fascinerande nog, berättar Ulf Ellervik, finns lukt egentligen inte – liksom färger är de en konstruktion i hjärnan.
– Lukten finns bara i just din hjärna, och det är inte säkert att andra uppfattar den på samma vis som du. En fantastisk sak är att vi kan känna igen lukten av molekyler som aldrig funnits – förrän de syntetiserades i något laboratorium.
Lösningar som knyter samman flera olika mobilitetstjänster går i Sverige under beteckningen kombinerad mobilitet och inkluderar allt ifrån reseplanerare med köpfunktion till digitala mobilitetsabonnemang som paketerar nya mobilitetstjänster med traditionell kollektivtrafik.
– Tanken är att kombinerad mobilitet ska vara så lättillgängligt och användbart att fler upplever det som ett bättre val att kombinera mobilitetstjänster, cykel och gång, än att äga bil. Om vi lyckas med det kan kombinerad mobilitet användas som ett verktyg för att minska samhällets bilberoende, säger Göran Smith som forskat på utvecklingen av kombinerad mobilitet i Sverige, Finland och Australien, vid Chalmers tekniska högskola.
Göran Smith har även varit knuten till Västra Götalandsregionen och till Sveriges nationella kunskapscentrum för kollektivtrafik, K2.
Myndigheterna saknar färdig lösning
Kombinerad mobilitet kan också öka samordningen mellan kollektivtrafik och andra mobilitetstjänster, och förbättra möjligheten att resa med flera färdsätt.
– Om vi knyter kollektivtrafiken och andra mobilitetstjänster närmare varandra, ökar incitamenten att samordna bytespunkter, priser och tidtabeller, vilket är viktiga aspekter för resenärer både i städer och på mindre orter, säger Göran Smith.
Göran Smith anser att kollektivtrafikmyndigheternas engagemang är nödvändigt för att utveckla kombinerad mobilitet som både lockar användare och bidrar till ett mer hållbart transportsystem. Det första konceptet för kombinerad mobilitet testades i Västra Götaland, men nu pågår flera piloter runt om i Sverige. Det finns ännu ingen kollektivtrafikmyndighet som har en färdig lösning, men man utbyter erfarenheter i ett nätverk kallat KOMPIS, där också representanter från näringslivet, kommuner och statliga myndigheter deltar.
Göran Smith menar vidare att det upplägg för samordnad återförsäljning av mobilitetstjänster som nyligen föreslogs av utredningen om ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik skulle kunna bidra till introduktionen av kombinerad mobilitet i Sverige.
– Möjligheten till digital återförsäljning av kollektivtrafikbiljetter är en förutsättning för den modell för kombinerad mobilitet som utvecklas i Sverige just nu. En nationell ansats skulle kunna skynda på det arbetet, avslutar Göran Smith.
Det var i början av nittiotalet, när borrningarna av tunneln under Hallandsåsen satte igång, som det upptäcktes att massor av vatten läckte in i tunnelhålet. Följden blev att grundvatten och brunnar i området sinade. Sprickorna i tunneln lagades med tätningsmedlet Rhoca-Gil med katastrofala följder med förgiftat vatten.
– Rhoca-Gil är ett material som innehåller stora mängder av det giftiga ämnet akrylamid. I min doktorsavhandling fokuserar jag på att utvärdera material som kan användas som alternativ till material som Rhoca-Gil, säger Christian Sögaard vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Studerat olika tätningsmaterial
Han har framförallt undersökt tätningsmaterial som innehåller lösningar med kiseldioxidpartiklar, och lösningarnas ”bäst före datum” när dessa används som injekteringsmedel i tunnlar. Ett injekteringmedel används för att täta sprickor i berggrunden som riskerar att läcka vatten in i tunneln.
– Ett typiskt exempel på ett så kallat kemiskt injekteringmedel är det akrylamidbaserade Rhoca-Gil, där molekyler som kallas monomerer klumpar ihop sig och bildar ett fast plastmaterial. Det fasta plastmaterialet är inte giftigt medan däremot monomererna som bygger upp de flesta plastmaterial är väldigt toxiska.
Miljövänligt tätningsmedel
De kiseldioxidpartiklar som finns i de lösningar som Christian Sögaard undersökt är inte akut toxiska, men kan precis som monomerer klumpa ihop sig och bilda ett fast material i form av en kiselgel. Hopklumpningen sker när ett salt blandas med partiklarna. Beroende på hur mycket salt som används, bildas det fasta materialet från den flytande kiseldioxid-partikellösningen olika fort.
– Det är därmed möjligt att kontrollera förloppet för hopklumpningen, och då ges möjlighet att pumpa in materialet i bergssprickorna medan materialet fortfarande är flytande. Eftersom kiseldioxid är det vanligaste förekommande materialet i jordens berggrund så anses detta kiseldioxid-baserade material vara miljövänligt.
Christian Sögaard har också utvärderat livslängden hos materialen när de utsätts för olika typer av vattensammansättningar.
– Kiselgeler är stabila i vanligt svenskt grundvatten med en hållbarhet på flera hundra år. Detta är långt över den stabilitet som man förväntar sig av vanliga byggmaterial, säger Christian Sögaard.
Christian Sögaard, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, christian.sogaard@chem.gu.se
Ett materials magnetism kan användas inom en mängd olika områden. Med utvecklingen av grönare teknik i samhället förväntas behovet av nya och förbättrade magnetiska material bli ännu större.
Förbryllande magnetism
Grundämnet neodym är en viktig beståndsdel i starka magneter som används i mängder av tillämpningar, från mobiltelefoner till vindkraftverk. Trots dessa användningsområden har magnetismen i rent neodym förbryllat forskarvärlden i mer än ett halvt sekel. Forskare från Uppsala universitet och Radbouduniversitetet i Nederländerna har nu visat att neodym uppvisar en hittills okänd form av magnetisk ordning, uppbyggd av en blandning av magnetiska spiraler.
Neodym är ett grundämne som hör till de sällsynta jordartsmetallerna. Dessa ämnen är inte alltid så sällsynta som namnet låter påskina men de har historiskt sett vara svåra att utvinna. Neodym används främst som del i den starka permanentmagneten Nd2Fe14B, som är en viktig komponent i många olika tillämpningar, från magnetiska hårddiskar till elmotorer. Den magnetiska ordningen i neodym har tidigare studerats främst med hjälp av neutronspridning. I framtiden kan de nya rönen om neodyms magnetiska ordning komma att kompletteras med studier vid den avancerade neutronkällan ESS, som är under uppbyggnad i Lund.
De olika spiralerna, som kallas spinnspiraler, trasslar lätt in sig i varandra vilket gör att det inte finns ett väldefinierat grundtillstånd. Istället förändras den magnetiska strukturen alltid långsamt över tiden. Beteendet påminner en del om hur atomerna i vanligt glas inte sitter fastfrusna utan ständigt rör sig.
Spinnspiralglas kan användas inom andra fält
Denna nya typ av dynamisk magnetisk ordning kallas därför för ett spinnspiralglas. Förutom att kunna beskriva neodyms magnetism, är det troligt att den dynamik som spinnspiralglasen uppvisar även kan användas för att beskriva fenomen inom helt andra fält – till exempel artificiell intelligens som härmar hjärnans beteende.
Som atomära magneter
Förenklat kan man beskriva ett magnetiskt material som att det sitter små stavmagneter på varje atom. Dessa små atomära magneter uppkommer av de elektroner som finns i materialet och som har en kvantmekanisk egenskap kallad ”spinn”. Beroende på hur de atomära magneterna ordnar sig kan man dela magnetiska material i olika sorter.
Om alla atomära magneter pekar åt samma håll beter sig materialet som en enda stor magnet och har en magnetisk ordning som kallas ferromagnetism (efter namnet för järn, ferrum på latin). Pekar de atomära magneterna i helt slumpmässiga riktningar får man i stället en paramagnet. Om de atomära magneterna ordnar sig som en spiral, det vill säga en ordnad struktur där magneterna vrider sig kring någon axel kallas den magnetiska ordningen en spinnspiral.
Spinnglas kallas en klass av magnetiska material som vid en första blick ser ut att vara en oordnad paramagnet men som ändå uppvisar en dynamik, det vill säga rörelser, vilka följer bestämda mönster över tid. Den dynamik som spinnglas uppvisar kan även ses på helt andra fenomen som inte har något med magnetism att göra, till exempel i biologiska system. Spinnspiralglas kan ses som en variant på spinnglas, med liknande dynamik, men där magnetismen består av blandning av olika spinnspiraler och därför inte är lika oordnat som ett vanligt spinnglas.
– Neodyms magnetism har varit omdiskuterad under lång tid. Våra resultat visar också att det välstuderade beteendet hos spinnglas kan uppkomma även i material som inte är oordnade, vilket man tidigare trott. Det betyder att det finns drivkrafter bakom dessa fenomen som ännu inte har förståtts helt. Rimligtvis borde det finnas flera andra material än neodym som beter sig som spinnspiralglas, säger Anders Bergman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Vill förstå drivkrafterna bakom fenomenet
– Nu har vi visat att själva fenomenet spinnspiralglas finns och har en grundläggande förståelse av dess orsak, men vi vill gå vidare och förstå ännu mer om drivkrafterna bakom detta fenomen. Vi planerar att fortsätta studera neodym, men även andra material som vi tror kan uppvisa liknande beteende, säger Diana Iuşan, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Fotnot:
Vid Uppsala universitet har forskarna Anders Bergman, Diana Iuşan, Lars Nordström och Olle Eriksson arbetat med studien.
Anders Bergman, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, anders.bergman@physics.uu.se
Forskarnas studie baseras på inventeringar av örter, buskar och träd som Lunds Botaniska Förening gjort vid tre olika tillfällen (1938-1971, 1987-2006 och 2008-2015).
De växter som har minskat mest de senaste 20 åren är knutna till naturbetesmarker och mindre produktiva åkrar. Stagg, borsttåg och sumpförgätmigej, som växer på naturbetesmarker, samt hampdån, klofibbla och åkerkulla, som trivs på mindre produktiva åkrar, tillhör förlorarna.
– De växter som blivit vanligare är framför allt förvildade trädgårdsväxter som rysk blåstjärna, flikbjörnbär och kungsmynta, säger Torbjörn Tyler, forskare vid Lunds universitets biologiska museum.
Orsaken till förändringarna beror till stor del på förändrad markanvändning. Våtmarkerna har minskat på grund av utdikning, granskog har ersatt småskaligt jordbruk i skogsmiljöer, och nästan all ängsmark har försvunnit. Men det finns även en annan viktig orsak till den förändrade växtligheten. Det varmare klimatet.
– Mer än hälften av all förändring de senaste årtiondena kan förklaras av klimatförändring. Det är en genomgående trend att det är köldtåliga arter med nordlig utbredning som minskar medan de ökande arterna är mer värmekrävande, säger Torbjörn Tyler.
Video (2.01) Så har Skånes landskap förändrats de senaste 200 åren.
På senare år har det gjorts insatser för att skydda vissa vegetationstyper. Och det visar sig att åtgärderna gör skillnad. Det går relativt bättre, nu jämfört med under 1900-talet, för de naturtyper som har fått mycket uppmärksamhet av miljövårdare. Det gäller till exempel sandstäpp och kalkrika kärr.
– Även dessa hotade vegetationstyper minskar, men inte i samma takt som exempelvis hedar och näringsfattiga kärr, som fått lite uppmärksamhet.
Vad krävs då för att vi ska kunna skydda hotade vegetationstyper?
– Hade du frågat mig för ett halvår sedan skulle jag svarat att det handlar om den allmänna jordbrukspolitiken. Att vi till exempel genom subventioner tillåter att mindre produktiva åkrar och betesmarker får finnas kvar. Men coronakrisen har fått mig att tänka om. Kanske leder krisen till att självförsörjning blir mer aktuellt framöver. Och att vi av den anledningen satsar mer på småskaligt jordbruk.
– Min önskan är att alla barn ska se sig som matematiska individer, känna att matematik är något för dem. Samhället i stort behöver fler individer som väljer matematikkrävande utbildningar och yrken. Förhoppningen är att den här avhandlingen ska kunna ge ett bidrag till att vi når dit, säger Malin Norberg, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet.
Hennes avhandling fokuserar på vad som händer när barn skapar mening i arbetet med läroböcker i matematik. Den visar att det är stora skillnader mellan matematikläroböcker för årskurs 1 på den svenska marknaden, och att eleverna arbetar på olika sätt för att lära sig. Ibland löser de övningarna utifrån övningarnas design och ibland inte.
Elever ger också uttryck för att det är eftersträvansvärt att enbart använda siffrorna för att göra beräkningarna och att bilder är till för dem som ”tycker matte är svårt”.
– Sammantaget är det här olyckligt eftersom det kan bidra till en osäker identitet som matematisk individ, vilket kan ge lågt självförtroende och ointresse för just matematik längre fram i livet, säger Malin Norberg.
